Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

53
liv, drev bort de amerikanska filmerna ur marknaden. Under de fyra åren mellan 1945 och
1949 hade Kuomintangkina importerat inte mindre än 1.960 amerikanska filmer till Kina.
Bara en handfull amerikanska filmer spelades 1951 i några av de större kuststäderna. I början
av 1950 dominerade de fortfarande biografernas repertoar men mot slutet av samma år drev
konkurrensen från de nya kinesiska filmerna samt stigande antiamerikanska känslor efter
Koreakrigets utbrott det mesta av hollywoodproduktionen i soptunnorna, där den hörde
hemma. Den sociala realismen besegrade den dekadenta formalismen i öppen strid. De nya
filmerna har konstnärligt och dramatiskt skildrat förändringarna i folkets liv efter befrielsen
samt händelser från kriget mot japanerna och befrielsekriget. De håller inte bara upp en spegel
för det förflutna och det närvarande utan visar också vägen för den framtida utvecklingen. De
har spelat en viktig roll vid genomförandet av några av de nya reformerna. Filmen ”Den nya
stilens äktenskap” visade till exempel de feodala sedvänjorna med barntrolovningar och
arrangerade äktenskap, det elände som förorsakades av seden att förbjuda änkor att gifta om
sig, kvinnornas gamla slavförhållande till männen som i sin tur var godsägarnas slavar.
Filmen visade vägen till äktenskap, där båda parterna har sitt fria val och där äktenskapet
baseras på kärlek och lika rättigheter. Denna film hjälpte till att förbereda allmänheten att
acceptera de nya äktenskapslagarna som infördes i april 1950.
Filmindustrin liksom alla andra större företag arbetar efter en omsorgsfullt förberedd
produktionsplan. Den sorterar under Kinas Filmbyrå som i sin tur är underordnad kulturministeriet.
Många av direktörerna och producenterna arbetade i Yenan (där emellertid enbart
dokumentärfilm och journaler spelades in). Efter befrielsen startades tre filmateljéer i respektive
Shanghai, Peking och Mukden. Det finns dessutom fem privata ateljéer i Shanghai,
däribland en som efter kriget utkonkurrerats från Hongkong av de amerikanska gangster- och
sexfilmerna. Filmen liksom andra grenar av kulturen skall tjäna samtida revolutionära
uppgifter. En blick på 1950 års produktion visar hur denna uppgift har fyllts. Sex filmer
behandlade den militära kampen mot den japanska aggressionen, fyra berättade om
hjältemodiga bedrifter av bönder under kriget mot japanerna och i befrielsekriget. Åtta
handlade om striderna på produktionsfronten inom industrin och jordbruket, fem om
historiska ämnen med tonvikten lagd på bakgrunden till revolutionen, och tre om kvinnornas
frigörelse och nationella minoriteter. Krigsutbrottet i Korea och hotet från den amerikanska
imperialismen ändrade programmet för 1951. Fem filmer avslöjade den västerländska
imperialismen i aktion och två förfäktade internationalistiska tendenser för att motverka det
främlingshat som kunde uppstå på grund av Koreakriget. Andra behandlade ämnen från
revolutionen och det sociala och produktiva livet.
I alla dessa filmer ser man frukterna av Yenankonferensen. Man inser att endast skådespelare
och producenter som verkligen levat med bönder och arbetare kan få fram den realism som
präglar dessa filmer. Och det förhåller sig så, filmarbetarna går verkligen till folket. Scenarioförfattaren
och hans assistenter söker först upp fabriker och byar, om filmen skall handla om
sådana teman, och insamlar det autentiska material som skall användas. Före inspelningen
lever och arbetar producenter, skådespelare, skådespelerskor och andra medverkande i filmen
under två–tre månader i fabriken eller byn. För filmen ”Förenen eder för framtiden!” till
exempel, som handlar om textilfabriken nr 9 i Shanghai, begav sig en del skådespelare till
fabriken, medan andra reste till de byar varifrån de flesta fabriksflickorna kom. De stannade
där i två månader. Funktionärer och arbetare från fabriken inbjöds att läsa och kritisera
manuskriptet. En del av huvudscenerna spelades på fabriksteatern innan de filmades och
arbetarna kom med sina kritiska invändningar. Mycket förändrades och överarbetades på basis
av fabriksvisningen. Det är en oföränderlig princip att om det är fråga om samtida företeelser