Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

28
arbetarnas levnadsstandard förbättras.
Det är de tre allmänna principerna för skötseln av fabriker och gruvor. De utfördes till punkt
och pricka i Feng Feng. Bossystemet krossades, bossarna ställdes inför anklagelsemöten och
behandlades alltefter graden av sina brott. Val till fackföreningarna utlystes och gruvarbetarna
kunde välja inte bara sina egna fackföreningsfunktionärer utan också nya förmän i stället för
japanernas marionetter. Företagskommittéer bildades i vilka arbetarna hade ett dominerande
inflytande i alla frågor rörande arbetsförhållanden och produktionsmetoder. Tjänstemän
utsågs bland arbetarna och sändes till fackföreningsskolor för korta studiekurser. Gruvarbetare
och vagnkörare återvände efter några månader och blev direktörer och vicedirektörer i
gruvorna. En broder till Lo Yung-chin valdes till förman och en kamrat till Lo, som arbetat
som vagnkörare, blev vicedirektör i den gruva där Lo arbetade. ”Äldre bröder” från Sovjet
kom och demonstrerade sina metoder att bryta kol. Tävlingsrörelsen började. Produktionen
började stiga. Med den stigande produktionen började de verkliga förbättringarna i
arbetsförhållandena. Naturligtvis hade elementära förbättringar genomförts omedelbart efter
befrielsen. Ordentlig mat, minskad arbetstid och varma vinterkläder var några av de första
nyheter som infördes.
När produktionen började gå upp tog man itu med bostadsfrågan. 1950 byggdes nya hus för
4.000 av Feng Fengs 7.500 gruvarbetare. Mer än hälften av gruvarbetarna började i
aftonskolor.
Lönerna beräknades så att varje arbetare skulle förtjäna tillräckligt för att kunna försörja sig
själv och två andra personer. Han hade dessutom fri hyra, vedbrand och ljus. Tre fria måltider
om dagen serverades i gruvornas marketenterier, kolbrytarna började äta kött, många av dem
för första gången i sitt liv. Lo Yung-chin hade bara ätit kött några få gånger under
nyårsfestligheterna – på sin höjd en gång om året. Nu får han ett halvt kilo fläsk om dagen.
– När jag såg allt som vår regering gjorde för oss, när jag förstod att amerikanerna höll på och
dödade våra bröder i Korea och försökte tränga in i Kina och att de ville ta hit japanerna igen,
svor jag på att jag skulle slå alla rekord, sade Lo mycket allvarligt. Vi hade japanerna på
halsen och sen Kuomintang och nu försöker amerikanerna ta struptag på oss. Jag sa att jag
skulle slå alla rekord. Först var det 47 ton, sedan 70, sedan 102, 200 och slutligen klarade min
arbetskompis 243 ton. Han visade mig hur han arbetade och jag slog honom några dagar
senare med 253,4 ton. Jag visar mina kamrater hur jag använder min borr, hur jag utnyttjar
skikten i kolflötsen och hur vårt arbetslag organiserar arbetet. Andra kommer att slå mitt
rekord och jag kommer att slå dem igen. Vi lovade att vi skulle stödja våra kamrater i Korea
till det yttersta och amerikanerna kommer att få lära sig vad det betyder.
Det är i korthet historien om Feng Feng-gruvornas befrielse från slaveri, arbetarna i
ledningen, 300 arbetare utsedda till tjänstemän, 60 håller på att utbildas till ingenjörer, 4.000
nya hus och andra byggnader har uppförts, fri hyra och mat, maximalt arbetarskydd, fri
sjukvård och sjukförsäkring. Och resultaten har blivit en höggradig politisk medvetenhet och
en gränslös entusiasm och vilja att producera för att stoppa eventuella inkräktare som vill föra
tillbaka till Kuomintang eller till och med till japanerna.
En viktig sida av administrationen i Feng Feng och andra företag är företagskommittén, till
vilken arbetarna väljer halva antalet medlemmar och direktören, utnämner den andra hälften
bland tjänstemännen, vilka själva till största delen är före detta arbetare. I Feng Feng
sammanträder denna kommitté var fjortonde dag och avgör alla frågor beträffande anställande
och avskedande av arbetskraft, produktionsschema och produktionsmetoder, belöningar, löner