Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

25
Detta sätt att behandla godsägarna i den framtida agrarreformen är mycket mildare än tidigare
förfaringssätt.”
Man fordrar av regeringsfunktionärerna, vilka kommer som revolutionens avantgarde till
byarna innan jordreformen är genomförd, att de skall sätta sig noggrant in i varje sida av
lagen. De tillbringar många veckor, ibland månader, i ett distrikt, förklarar noggrant allt, ger
bönderna självförtroende och organiserar till den punkt där bönderna själva kan sköta sin
föreningar och genomföra reformen. Alla förändringar måste komma nerifrån. Man dekreterar
inte att så och så skall det vara i byarna. Majoriteten av bönderna själva måste övertygas om
att en sak är riktig och måste själva genomföra den. Funktionärerna tjänstgör som radio och
tidningar och förklarar tålmodigt vilken politik som förs och hur den skall tillämpas. Resten
lämnas åt bönderna och finalen utgöres vanligen av anklagelsemötet där de rovlystna godsägarna
får stå till svars för sina tidigare brott. Personligt våld eller kroppsbestraffning är
strängt förbjudna. Om brotten är allvarliga överlämnas godsägarna till speciella folkdomstolar
för rättegång och straff.
De förändringar som har genomförts i Ya Men Ko kommer snart att fullbordas på ett område
med över 400 miljoner invånare, ungefär en femtedel av jordens befolkning. Stegrad livsmedelsproduktion
står i direkt proportion till den utsträckning i vilken jordreformen genomförts
och det nya livet organiserats. I de gamla befriade områdena blev det till exempel ett
stort livsmedelsöverskott 1950. De nya befriade områden där jordreformen redan hade
genomförts var självförsörjande och endast de nya befriade områden där jordreformen inte
hade genomförts hade underskott. Bättre teknik, större entusiasm, det ömsesidiga hjälpsystemet,
som vi skall tala mera om senare, allt inverkar till att öka produktionen så snart
jordreformen har genomförts.
Kineserna har funnit en human väg att lösa ett problem som vilar tungt på en stor del av
världens befolkning, speciellt i Indien, Mellersta östern och Sydasien.
De löste det utan att det inträffade något avbräck i produktionen och med minsta möjliga
hårdhet mot någon del av samhället. Lagen om agrarreform i Kinesiska folkrepubliken kunde
mycket väl tjäna som mönster inte bara för asiatiska länder, utan också för länder som Italien,
där bondeklassen och därför landet som helhet lider under godsägarnas brutala förtryck och
ödeläggande metoder. Bondejordbruk är säkert inte det definitiva svaret på Kinas
agrarproblem men det är ett framsteg jämfört med godsägarjordbruket, och det ömsesidiga
hjälpsystemet visar redan vägen till nästa utvecklingsstadium på den kinesiska landsbygden.
4. Gruvarbetare, stuveriarbetare och bossystem
Förändringen i böndernas liv i Ya Men Ko var slående nog men ännu mer dramatisk är
förändringen i de kinesiska industriarbetarnas förhållanden. De utgör bara en liten del av
befolkningen, men antalet fackföreningsmedlemmar är omkring fem och en halv miljoner och
växer hastigt allteftersom nyskapade industrier absorberar överskottsarbetskraften från
landsbygden. Arbetarna fick lida mest av japanernas och Kuomintangs förtryck. Från 1927 då
Chiang Kai-shek blev förrädare och massakrerade tusentals kommunister och arbetare i
Shanghai blev massan av Kinas arbetare i tur och ordning förtryckta av Kuomintang, japaner
och Kuomintang igen fram till den slutliga befrielsen. Japanerna och Kuomintang höll städer
och större platser medan kommunistarméerna och gerillastyrkorna opererade med böndernas
hjälp på landsbygden.
En dag kommer en rik litteratur att uppstå om de kinesiska industriarbetarnas heroiska kamp