Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

18
Hans förfäder hade varit bönder i många led men hans farfar hade kommit i skuld till en av
traktens godsägare som hade tagit hans jord och hus som betalning. Wangs far måste arbeta
för godsägaren utan betalning för att återbetala skulden. Wang själv arbetade på samma gård
från tio års ålder för några nävar kli om dagen. När han blev äldre och begärde att få lön band
godsägaren honom vid ett träd och slog halvt ihjäl honom. Han flydde till Tientsin och
arbetade som hamnarbetare. Om han kunde stjäla tillräckligt från de laster han lossade kunde
han leva bra men annars svalt han. Under en av de goda perioderna återvände han till Ya Men
Ko och gifte sig med en flicka i byn. Så ofta han kunde besökte han byn och hade med sig mat
och pengar. Efter en mycket svår tid i hamnen återvände han och fann både sin hustru och lille
son döda av svält. När Wang Ping-hsieh kom tillbaka till hamnen förenade han sig med några
andra arbetare i kampen mot bossystemet – varom vi skall tala mera senare. Han gick in i
Kommunistiska partiet och återvände 1946 till Ya Men Ko där han arbetade illegalt och
förklarade Kommunistiska partiets politik och förberedde bönderna på Folkarméns ankomst.
Efter befrielsen fick han jord och vid ett massmöte valde byborna honom till huvudman.
(Tidigare utnämnde japanerna och Kuomintang i samarbete med godsägarna huvudmännen. I
dag väljs de vid massmöten.) Wang Ping-hsieh hade aldrig gått i skola men sedan han gått in i
Kommunistiska partiet lärde han sig läsa och skriva. Han är nu en av de få läskunniga männen
i byn. Han ställde samman en del siffror och beredde sig att besvara mina frågor.
Det fanns 700 familjer i byn och allt som allt 3.000 personer. Jorden uppgick till 10.700 mow
(sex mow = en acre = 4.047 kvm) varav exakt hälften ägdes av 45 godsägare (land-lords). 314
bondefamiljer ägde ingen jord alls. Efter den nya jordlagen hade 551 bönder fått jord. Hus,
djur, redskap och 20.000 pund säd som godsägarna under årens lopp lagt sig till med återlämnades
till bönderna. Även ett antal döttrar och till och med änkor efter bönder som godsägarna
tagit som betalning för skuld återfick sin frihet. Regeringen delade upp bönderna i
olika kategorier, rika bönder, medelbönder, fattiga och jordlösa. Då jordreformen genomfördes
i Ya Men Ko blev en del av de rika böndernas jord också uppdelad men senare förändrades
systemet och bara godsägarnas egendom konfiskerades. Skatterna minskades
omedelbart i Ya Men Ko med hälften till två tredjedelar och även de rika bönderna fick genast
nytta av det. Fattiga bönder befriades helt och hållet från skatt.
Fram till befrielsen levde Ya Men Ko på ett feodalt stadium i ordets klassiska betydelse med
undantag för att godsägarna inte behöva sätta sig i spetsen för soldater då det blev krig eller
bekosta deras utrustning. Men när Kuomintang behövde trupper skulle varje by ta ut ett visst
antal och det var godsägarnas uppgift att genom de av dem utnämnda huvudmännen ordna
den saken. Och det vax naturligtvis de fattiga bönderna som togs ut. Det kostade de rikare
bönderna mycket säd och kanske till och med en dotter för att friköpa sina söner från militärtjänsten.
Wang organiserade ett anklagelsemöte sedan jordreformen genomförts, vid vilket
bönderna talade ut om godsägarnas förtryck och brott.
En av de följande som berättade sin historia var fru Chang som inte ville tala om sitt fulla
namn. Hon var mycket vacker, med sina lugna, klara, gnistrande svarta ögon, med sin släta
panna och sin ;känsliga mun. Hon var mycket blyg i början och lärarinnan måste omfamna
henne och övertala henne att tala. Några år tidigare hade hennes man blivit överkörd och
dödad av en bil. Ingen värre olycka kunde hända en kvinna i gamla Kina. Hon kunde inte gifta
om sig, hon kunde inte återvända till sina föräldrar, hon kunde inte arbeta. Hon måste
tillbringa resten av sitt liv som obetald slav åt sin svärmor, om hon hade någon, och tillbedja
minnet av en man som någon annan hade valt åt henne.
Fru Chang sålde så småningom allt hon ägde för att i början köpa några skålar ris, sedan majs