Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

164
Kina vill demobilisera sin femmiljonerarmé. Kina vill dra tillbaka sina frivilliga från Korea
och återföra de demobiliserade till produktionen. Kina vill ha sina yttre säkerhetsproblem
lösta så snabbt som möjligt för att bygga upp sin ekonomi. Men det överraskande är att Kinas
ekonomi har påverkats mycket mindre av Koreakriget än det högt industrialiserade Förenta
staternas. På grund av den socialistiska planeringen och Kinas snabbt expanderande ekonomi,
på grund av den entusiasm varmed hela Kinas folk har ökat produktionen i ”Hjälp Korea,
motstå Amerika”-rörelsen och finansierat de koreafrivilliga genom insamlingar, har frivilligstyrkornas
underhåll endast föga påverkat landets ekonomi. Skatterna har minskats i stället för
att ökas, konsumtionsvarorna har hela tiden ökat i volym till lägre marknadspriser, handeln
med utlandet har stegrats, och penningvärdet är stabilare än någonsin förut i Kinas moderna
historia. Planen på att bygga ut den tunga industrin har oavbrutet gått framåt och de stora
projekten att hindra översvämningar och utnyttja vattenkraften har realiserats i större skala
och snabbare än beräknat. Anfallet mot Korea väckte en flammande indignation och
patriotism som leddes in i produktiva kanaler och i själva verket påskyndade den industriella
expansionsprocessen. Därigenom blev det möjligt att försvara Koreagränserna och överträffa
det fredliga produktionsprogrammet. Ingen, inte ens den mest förutseende av de kinesiska
ledarna, kunde förutse resultaten av uppvaknandet av ett folk på nästan en halv miljard människor.
Beräkningar som verkade vilt optimistiska då de gjordes måste revideras uppåt och
dessa nya beräkningar överträffades då, det kinesiska folket började spänna sina muskler.
Frågan om den inre säkerheten har, som vi påpekade i förra kapitlet, angripits med samma
energi som säkerheten vid gränserna. Sedan den första stora offensiven mot Kuomintangrester,
banditer och agenter avslutats kommer den inre säkerheten, åtminstone på landsbygden,
inte att vara något stort problem. När jordreformen genomförts väljer bönderna i varje by sin
egen bymilis som utrustas med vapen, vilka regeringen ställer till förfogande. Milisens uppgift
är att skydda skörden och förhindra sabotageförsök av godsägare eller hemliga agenter. Det är
den mest demokratiska form av polismakt och det bästa beviset på det ömsesidiga förtroendet
mellan regering och folk. Ingen regering i Kinas kända historia har tidigare vågat beväpna
folket, men i Kinesiska folkrepubliken har varje by sin egen väpnade styrka som utsetts av
folket och som tjänstgör efter ett reglemente som folket självt bestämt. Det skulle vara
intressant att se vad bönderna skulle göra på Filippinerna, i Indien, Mellersta östern, ja till och
med i Italien om de fick lov att ha sina egna väpnade styrkor. Godsägarna och de regeringar,
som stöder dem, skulle snart nog sopas bort.
Den inre säkerheten är nära förbunden med situationen i Korea och Taiwan. När amerikanerna
började invadera Korea och agenterna spred rykten om en nära förestående amerikansk
invasion i Kina intensifierades de hemliga agenternas verksamhet. I och med de amerikanska
bakslagen och utvecklingen av den patriotiska rörelsen drog många agenter öronen åt sig. I en
del fall gav de sig, i andra fall slängde de ut sina vapen och radiosändare på vägar och fält
hellre än att de skulle hittas i deras hem. I ett distrikt där tio agenter togs på bar gärning och
avrättades gav sig tre hundra andra agenter frivilligt. När hotet om yttre aggression har
avlägsnats kommer den inre säkerheten inte längre att vara något problem. Godsägarna
kommer att ge upp tanken på att få tillbaka sin jord och kommer att ägna sig åt de många
produktionsområden som står öppna för dem. Det evigt omtragglade temat i amerikanernas
och Kuomintangs radiopropaganda från Taiwan och Japan är ju att befrielsen är nära och att
de som förlorat sin jord snart skall återfå sin tidigare egendom med hjälp av Kuomintangs och
Amerikas vapenmakt. Men det temat höll på att bli rätt utslitet vid slutet av Koreakrigets
första år.