Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

152
domstolar. Sedan professor Chen understrukit distinktionen mellan vanliga brottslingar som
dömes vid de reguljära domstolarna och dem som deltar i Kuomintangs eller amerikanernas
konspirationer påpekade han att specialagenter har funnits ”långt innan experter från Washington
kom in och organiserade strömlinjeformade fortsättningsskolor i hela västra Kina för
Chiang Kai-sheks stora lager av spioner och hejdukar. Det är allmänt känt”, sade professor
Chen, ”att Kuomintang även under sina mest framgångsrika dagar i stor utsträckning måste
lita till sina specialagenter som var intimt lierade med lokala kriminella element.” Han
betonade att kampanjen mot de hemliga agenterna endast var riktad mot ”dem som begick
öppet kriminella och förrädiska handlingar” och ingenting hade att göra med försök att kontrollera
människors tankar, samt att en klar linje drogs mellan dem som motarbetade Folkregeringen
och dem som endast ”uttryckte avvikande meningar i ett antal frågor”. Han nämnde
några fall som hade kommit till hans kommittés kännedom, bland dem fallet Cheng Wei,
ledare för ”Tunna dolkgänget”. Cheng Wei hade samarbetat med japanerna, med förrädarenmarionetten
Wang Ching-wei och med Kuomintang, hade arbetat som angivare för dem och
skickat ut sina män för att när som helst prygla studenter, fackföreningsmedlemmar och alla
andra organisationsmedlemmar eller individer som ställde till ”besvär” för myndigheterna. Ett
av huvudvittnena vid rättegången mot honom var en före detta tandsköterska som han hade
funnit behag i. Han lade sig i bakhåll för henne en kväll, kidnappade henne och tvingade
henne under dödshot att bli hans älskarinna. Hon beräknade att han våldtagit trettio kvinnor,
däribland hennes kusin, under den tid hon var hans älskarinna. Många andra kvinnor avlade
instämmande vittnesmål. Då de blivit våldtagna såldes de till bordeller eller skickades till en
av de tre bordeller som Cheng Wei ägde. Han blev överbevisad om att ha mördat två
människor med sina egna händer och att ha gett order om mord på otaliga andra. De flesta
hyresgästerna vid Sinzagatan, där han själv bodde, måste betala för hans protektion och han
kallades där ”Kungen på Helvetesgatan”. Hans gäng brukade vakta ut och skoningslöst prygla
dem som blev efter med betalningen av protektionspengarna. Naturligtvis var han en trogen
underjordisk Kuomintangagent efter befrielsen.
Ett annat fall som professor Chen nämnde var Hsu Lin-chi, ”Stjärtbrännarnas konung”. Sedan
Hsu valt ut sitt utpressningsoffer brukade hans män omringa huset och Hsu trängde in i huset
med dragen pistol och begärde en viss summa. Om familjeöverhuvudet vägrade tvingade Hsu
ner honom i en stol och tände en eld under sätet. Om offret fortfarande vägrade hällde
banditerna bensin över några av kvinnorna och barnen och tände på, varvid offren i regel
brändes till döds. Ett av vittnena som var obotlig krympling tog av sig skjortan vid rättegången
och visade ärren efter de brännsår han fått en gång då Hsu Lin-chi bland annat bränt
ihjäl hans far. Sen Wen-liang, vars öknamn var ”Svavelsyra” på grund av hans sadistiska
grymheter, hade begravt åtminstone hundra arbetare i Nya fjärde armén levande.
Professor Chen Jen-ping räknade upp dussintals sådana fall och påpekade att vederbörandes
öknamn, ”Tigern”, ”Vargen”, ”Djävulen”, gav en föreställning om den skräck de injagade hos
den lokala befolkningen. Där var ”Tigern från Pao-Anvägen” som börjat sin karriär i seklets
början hos den engelska polisen i Internationella settlementet. Engelsmännen gick med på att
inte lägga sig i hans affärer om han höll dem underrättade om den lokala befolkningens
göranden och låtanden. Under sin halvsekellånga verksamhet hade han alltid lyckats komma
till samförstånd med den starkaste makthavaren i Shanghai – tills han stötte på Folkregeringen.
Hans gäng fanns alltid till hands för att undertrycka oroligheter på arbetsmarknaden,
han var ansvarig för många patrioters död men hans terroristiska verksamhet är nu slut. Kiang
Ah-fong kunde inte erinra sig hur många människor han dödat. Hans mest ökända bedrift var
att ha ”strukit” ihjäl en man med glödgade strykjärn. En mycket välkänd shanghaigangster