Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

147
kunde åka gratis när och var de ville. Det gav dem utomordentliga möjligheter då det gällde
att spionera, sabotera och mörda i de kommunistkontrollerade områdena. När det öppna
inbördeskriget åter bröt ut, utkämpade en del av dem kriget med vapen i hand men majoriteten
försvann under jorden för att förbereda kontrarevolutionen.
Förutom de tio specialutbildningslägren där stora skaror av Kinas bästa patrioter torterades till
döds fanns sju stora koncentrations- och förintelseläger i den kinesisk-amerikanska samarbetsorganisationens
(SACO) regi. Det finns ännu ingen uppskattning av hur många kinesiska
patrioter som mördades i dessa läger, som sattes upp efter nazistiskt mönster. De omgavs av
strömförande taggtråd och var strålkastarbelysta om nätterna från vakttorn där kulspruteskyttar
kunde bestryka varje kvadratcentimeter mellan barackväggarna och taggtråden. De
förintelsemetoder som favoriserades var att begrava människor levande, att kasta dem i
syrabad och låta gasbomber explodera i fullpackade källarlokaler. Många av specialinstrumenten
för tortyr och förintelse hade Miles och hans kumpaner med från Förenta staterna.
Sedan Chiang satt upp sitt högkvarter på Taiwan skapades nya organisationer för att leda de
hemliga agenterna och deras allierade. Fyra skilda organ bildades. Hemliga byrån i departementet
för det nationella försvaret under ledning av Mao Lei-fen. Andra byrån i departementet
för det nationella försvaret, vars chef var Lei Ming-tan. Presidentens revolutionära
aktionskommittéunder ledning av Tso Chih-yo med generalissimus' äldste son Chiang Chingkuo
som vicedirektör och Inrikesdepartementets undersökningsbyrå under ledning av Chih
Yueh-fu. Förbindelsebyråer och utbildningsskolor sattes upp i Hongkong, Macao och på
några av öarna utanför östra Kina samt i Korea, Japan och Vietnam. Huvuduppgiften för dessa
organisationer är att skicka hemliga agenter till olika platser på fastlandet för att leda de
agenter som redan finns där, att utföra speciella militära spionuppdrag, att söka ut eventuella
mål för Chiangs amerikautbildade flyg, att organisera tidigare Kuomintangofficerare och
godsägare i underjordiska formationer, att förgifta brunnar, bränna byggnader, mörda
regeringsfunktionärer, spränga fabriker, skapa störningar i produktionen och förvaltningen
och om möjligt få igång lokala revolter. Chiang Ching-kuo är också ledare för en ”Gerillakommitté”
som skall organisera och utrusta en ”gerillastyrka” som skall operera längs kusten
mitt emot Taiwan och hjälpa Kuomintangstyrkor att undergräva Folkregeringens auktoritet.
Agenterna har haft lokala framgångar speciellt i de nyligen befriade områdena där
jordreformen ännu inte genomförts och folkmilisen ännu inte satts upp. Efter Koreakrigets
utbrott har Chiangs agenter intensifierat sin verksamhet förlitande sig på amerikanska löften
att Koreakriget skulle fortsättas in i Kina och på amerikanernas uppmaningar att Chiang måste
förbereda sin återkomst. Med den 7:e amerikanska flottan i ryggen var sabotörerna fulla av
förtröstan.
Sabotage och mord intensifierades. Enbart i Kwangsiprovinsen mördades 3.000 regeringstjänstemän.
I distriktet Isan i Kwangsi dödades 1.007 funktionärer, mer än 1.000 hus brändes
ner, 2.000 nötkreatur och 3.000 svin drevs antingen bort eller dödades. En agent, Li Chih,
erkände att han dödat över 100 personer och bränt ner flera tusen hus i Kwangsi. ”Brandsektionen”
i en ”Antikommunistisk armé” under befäl av Chang Ching-hsiung brände ner
hundratals hus och Chang erkände då han arresterats att han planerat att bränna ner ett helt
distrikt i mars 1951. I Kai Yuehområdet i Yunnan förgiftades alla brunnar i en by, hela
befolkningen blev sjuk och sextio dog. I maj 1951 förgiftade en agent, Liu Heng-chiu, i byn
Chung Yi i provinsen Kweichow fem brunnar och maten på några restauranger. Mer än 800
människor blev sjuka men Liu måste ha spätt ut giftet ty endast två barn dog. Den 22 maj
1951 anlade hemliga agenter en mordbrand i Hankow varvid 2.900 hus i tjugo kvarter i staden