Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv
Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv
Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
109<br />
Den övriga tiden ägnas åt självstudium i böcker.<br />
Efter de första två veckorna börjar studenterna en tre månaders kurs i historisk materialism<br />
baserad på en specialskriven lärobok ”Samhällets historiska utveckling”. Den behandlar samhällets<br />
utveckling ur materialistisk synvinkel och är en sammanfattning av Engels ”Familjens,<br />
privategendomens och statens ursprung” och andra marxistisk-leninistiska arbeten. Andra<br />
böcker behandlar patriotism och internationalism som motsatta chauvinism och kosmopolitism.<br />
Eleverna får också lära känna Mao Tse-tungs arbeten. När denna kurs är avslutad<br />
ägnas en kort, intensiv period åt bakgrunden och karaktären hos den kinesiska revolutionen,<br />
dess program och problem. Kritiska analyser utföres av det tidigare feodala samhället och det<br />
moderna kapitalistiska samhället. Allt som står i motsatsställning till de nyttiga samhällsmedlemmarnas<br />
välbefinnande analyseras och kritiseras skoningslöst. Detta avslutar de<br />
formella studierna för dem som är inskrivna i Andra avdelningen. Sedan tillbringar de en<br />
månad med att analysera sig själva och vad de lärt under kursen, varvid de svåra punkterna tas<br />
upp till förnyad behandling. Eleverna i Politiska institutet genomgår en tredje kurs där de får<br />
hjälp med att klart se sin egen framtid och så småningom kommer fram till den synpunkten att<br />
det högsta målet i livet är att tjäna folket. Sovjetunionens och folkdemokratiernas program<br />
förklaras och analyseras och ställes mot den kapitalistiska världens. Den hjälp <strong>Kina</strong> fått av<br />
Sovjet jämföres med relationerna mellan <strong>Kina</strong> och de imperialistiska makterna i det förflutna.<br />
Eleverna börjar se att samhället utvecklas mot socialismen och uppmuntras att själva fundera<br />
ut hur de bäst kan medverka i denna process.<br />
Eleverna delas upp i klasser på femton vilka i sin tur delas upp i undergrupper på fem i<br />
vardera. Klasserna tillbringar sin studietid tillsammans. Man sitter då i klassrummen eller ute<br />
under träden, läser i läroböckerna och diskuterar punkter som man inte fattat eller kunnat<br />
acceptera i femmannagruppen. Om problemet inte klaras upp diskuteras det av hela klassen<br />
tillsammans med läraren. Om man ändå inte kommer till någon klarhet tas problemet upp vid<br />
ett specialmöte med en hel sektion på tvåhundra eller flera elever, med många lärare närvarande<br />
för att hjälpa. I sällsynta fall kan problemet bli ämne för en specialföreläsning inför<br />
hela högskolan och föreläsningen själv blir sedan utgångspunkt för vidare gruppdiskussioner.<br />
Vid slutet av varje period hålls examina och här har en mycket intressant nyhet införts. När<br />
skrivningen är klar läser varje elev upp sina svar för hela klassen. Förtjänsterna och felen i<br />
hans svar blir sedan föremål för en livlig diskussion. Kritiken och självkritiken, som man<br />
anser oerhört betydelsefulla i Kinesiska folkrepubliken, utvecklas vid detta stadium. I början<br />
hade eleverna en viss tendens att ge utlopp för sitt personliga groll mot andra elever under de<br />
timmar som ägnades åt sådan kritik, men de fann snart att detta framkallade kamraternas<br />
allvarliga kritik. Så småningom lär de sig kritisera rättvist och alltid med syftet att hjälpa till<br />
att förbättra föremålet för sin kritik. (Under kursens lopp uppmuntras eleverna att också<br />
kritisera allt som de anser vara felaktigt vid högskolan, i dess metoder, hos lärare och<br />
ledning.) Sedan examensproven grundligt har diskuterats får varje elev ge sig själv det betyg<br />
han anser sig förtjäna. Tendenser att betygsätta sitt arbete för högt kritiseras som fåfänga, å<br />
andra sidan stämplas ytterlig anspråkslöshet som borgerligt hyckleri. På så sätt lär sig eleverna<br />
korrekt uppskatta sitt arbete och dess värde för samhället. De börjar förstå värdet av<br />
massopinionen och inse nödvändigheten av fullständig ärlighet mot sig själva och mot sina<br />
medmänniskor.<br />
Under hela kursen betonas nödvändigheten av fri kritik och ett demokratiskt sätt att tänka.<br />
Eleven börjar lära sig den verkliga meningen med yttrandefriheten: att tala ut om allt han har<br />
på hjärtat, att kritisera fritt och rakt på sak, att skala bort det borgerliga samhällets hycklande