29.08.2013 Views

Ryssland i krig - Marxistarkiv

Ryssland i krig - Marxistarkiv

Ryssland i krig - Marxistarkiv

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

62<br />

bomb falla. Jag tittade ut genom fönstret och såg en mängd spårljuskulor, raketer och andra<br />

fyrverkeripjäser. Jag tillbringade nästan hela kvällen i en djup länstol som stod med ryggen<br />

mot de båda försatta fönstren. Maurice satt i den andra stolen och läste upp några stycken om<br />

<strong>Ryssland</strong> ur Mein Kampf . ”Ödet har bestämt, att vi, en högre stående ras ...”<br />

Lovells tyska är utmärkt. Han är förresten mycket språkbegåvad. Han lärde sig till och med<br />

rumänska och ungerska på kort tid, läser utan svårighet de ryska tidningarna efter fem<br />

månaders vistelse här och kan till och med göra sig förstådd på ryska. Hans politiska omdöme<br />

är utmärkt; men det är nästan onödigt, när det gäller en journalist vid en nyhetsbyrå. Hans<br />

kännedom om Balkanstaterna är så ingående att han •understundom nästan ger intrycket av att<br />

själv vara en politiker från någon Balkanstat. Han blev utvisad från Rumänien förra året,<br />

därför att han påstod, att kung Carol höll på att övergå på tyskarnas sida.<br />

Senare läste jag Ostrovskijs Ung flicka utan hemgift, på vilken jag aldrig tröttnar. Mrs Patrick<br />

Campbell skulle ha varit en strålande Larissa, om bara någon hade haft förstånd att översätta<br />

pjäsen.<br />

Jag har också bläddrat litet på måfå i Lilla Sovjetencyklopedien, som omfattar tio band och<br />

gavs ut år 1931. Det finns en senare upplaga, som kom ut 1938, och man säger, att skillnaden<br />

mellan de två är enorm. Jag har inte haft tillfälle att titta i den senare, därför att den inte finns<br />

här på kontoret. Men i upplagan från 1931 är allt fortfarande i möjligaste mån behandlat från<br />

klass<strong>krig</strong>ets ståndpunkt, den är fullkomligt internationalistisk och trotzkistisk i tonen. Artikeln<br />

om Moskva är mycket dålig och skulle aldrig ha blivit publicerad i denna form under den nuvarande<br />

Stalin-regimen. Endast en halv spalt har ägnats åt Moskvas historia; de övriga åtta<br />

eller nio spalterna handla om ”den revolutionära rörelsen i Moskva”. I verkligheten var denna<br />

aldrig av någon större betydelse och det som hände var endast en svag imitation av händelserna<br />

i St. Petersburg, som alltid hade ledningen. Men allra sämst äro de artiklar, som handla om<br />

konsten. Både Musorgskij och Tjajkovskij ha mer eller mindre framställts som ”representanter<br />

för den dekadenta överklassen, vilka i sin musik giva uttryck åt den uppgivelseanda, som är<br />

utmärkande för deras samhällsklass” — eller något i den stilen. Då föredrager jag det patriotiska,<br />

nästan chauvinistiska sätt, på vilket ryssarna numera behandla sina stora män.<br />

Häromdagen köpte jag första delen av U.S.S.R:s historia. Den omfattar tiden till 1361 och är<br />

en bra och enkel framställning av nationens historia, med skarpa snärtar åt några av tsarerna,<br />

men visst icke åt alla. Den användes vid historieundervisningen i läroverkens högre klasser<br />

och vid universiteten. Andra delen har ännu icke kommit ut, men det kommer säkert att löna<br />

sig att köpa den. Jag kan förstå, att det ligger en bestämd nationalistisk avsikt i ”förklaringarna”<br />

till händelserna åren 1917 och 1918. Stalinanhängarna förringa vikten av den roll Trotzkij<br />

spelade — men ignorera icke trotzkisterna å sin sida fullkomligt Stalins roll som mannen som<br />

ordnade den ytterst viktiga frågan om de icke-ryska nationaliteternas ställning under åren<br />

1917-1918? Och så en annan sak — jag har glömt, om de nuvarande historikerna någonsin<br />

ägnat den någon uppmärksamhet: när Stalin kom till Petrograd efter Marsrevolutionen,<br />

önskade han fortsätta <strong>krig</strong>et mot Tyskland och gav endast efter på denna punkt på grund av<br />

hård påtryckning från Lenins sida. Den upplaga av U.S.S.R:s historia, som användes vid<br />

universiteten, citerar Marx som auktoritet även när det gäller obestridda fakta: ”Som Marx<br />

säger, stod Kievs makt och anseende högst mot mitten av det elfte århundradet.” (Eller kanske<br />

det var det tolvte — det kan jag inte komma ihåg.) Och författarna slå ned på Pokrovskij,<br />

historikern från internationalismens dagar, för olika påstådda misstag — såsom exempelvis att<br />

den falske Dimitri bland annat var ledare för en bonderevolt i västra <strong>Ryssland</strong> mot Godunov<br />

och Moskvas bojarer. De moderna historikerna behandla honom i främsta rummet som ”en

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!