Ryssland i krig - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

145 Den ”mystiska” slaviska själen ... Jag antar att något dylikt verkligen existerar. Det finns inåtvända, ”morbida” författare i Ryssland liksom i England. Ryssarna ha sin pinade, sanningssökande Dostojevskij, men de ha även Pusjkin, vars uttryckssätt kan liknas vid Haydns musik. Det finns också helt vardagliga människor i Ryssland, som reagera på ett normalt, mänskligt sätt, när det gäller kärlek, fosterlandet och livets små banaliteter. Tungsinthet är icke något speciellt ryskt karaktärsdrag. Men det lönar sig icke att resonera med dem, som fått för sig, att ryssarna äro ”underliga”. Har någon av de personer jag omnämnt i min dagbok något särskilt mystiskt över sig? Eller, för att hålla oss på en högre nivå: göra personerna i ryska romaner — jag undantar de karaktärer, som tecknats av Dostojevskij, emedan denne, liksom engelsmännen James Joyce och D. H. Lawrence, icke är realist utan symbolist — teaterpjäser och filmer ett mystiskt och svårförståeligt intryck? Är det hjältemod de ryska soldaterna ådagalägga i kriget något ofattbart? Den som hyser några tvivel i det avseendet bör läsa kapitlet om slaget vid Schöngraben i Krig och fred. Vad jag vill komma till är, att det ej föreligger några hinder, grundade på olikheter i läggning och temperament, för en engelsk-rysk samverkan efter krigets slut. Detta är ytterst viktigt, ty om allt går lyckligt, äro Storbritannien och Ryssland de två stormakter,. som komma att spela de avgörande rollerna vid Europas återuppbyggande. Ryssland kommer vid krigets slut att vara ett utpinat och förhärjat land. Det kommer mer än någonsin att vara upptaget av att återuppbygga sina städer och industrier och att skapa ett verkligt välstånd för sitt folk. Säkerligen kommer det att dröja tjugofem eller trettio år, innan det kommer därhän. Och ryssarna komma ej att hysa en tanke på en världsrevolution — det ha de ej gjort på åratal. Men Ryssland kommer att kräva trygghet. Och efter fiaskot med den franska garantien till Tjeckoslovakiet och den engelska garantien till Polen och Rumänien låge det nära till hands att Ryssland toge hand om östra Europas trygghet. Under det nu pågående kriget ha vänskapsbanden mellan de slaviska folken knutits allt fastare. De mindre av de slaviska folken komma att, med bibehållande av sitt nationella oberoende, bilda ett trygghetsblock, som stöder sig på Ryssland. I västra Europa kan ett annat trygghetsblock bildas, som stöder sig på England och ett återuppståndet Frankrike, och vilket intimt samarbetar med det östra blocket. Efter en lång period av andligt tillfrisknande kanske även Tyskland kan bli en nyttig medlem av det europeiska samhället. Men man får ej taga några risker i förtid, och artikel 8 av den Churchill-Rooseveltska Atlantdeklarationen måste förbliva i kraft, till dess slaverna — vilka känna tyskarna bättre än andra — ära övertygade om, att en ny tingens ordning verkligen kan genomföras. Jag är övertygad om, att Ryssland, om ett närmande till England kommer till stånd, blir allt mera demokratiskt och europeiserat. Detta är med all säkerhet också ryska folkets önskningar; uttrycket ”ociviliserad” innebär redan nu en förolämpning i Ryssland, och ryssarna komma att fordra, att Stalinkonstitutionen tillämpas i hela sin omfattning, så snart fredliga förhållanden tillstädja det. I England orientera vi oss oavbrutet mot socialismen i detta ords vidsträcktare bemärkelse — mot ett samhällsskick, som tillåter människoanden att vara fri och skyddar kroppen mot krig och nöd. Det är ännu för tidigt att tala om Amerikas insats i detta krig. Allt beror på, i vilken utsträckning den Rooseveltska andan sprider sig — och kommer att bli bestående. Om Amerika efter kriget samarbetar med Europa på alla områden, bli kanske de kommande hundra åren civilisationens och mänsklighetens guldålder. Men sjunker Amerika tillbaka i isolationism
146 och självisk kapitalism, då får Europa — det vill säga, det europeiska blocket omfattande det västra och det östra blockets statsförbund av oberoende stater — fortsätta på egen hand. Det kommer att bli en svårare uppgift, men med Storbritannien och Ryssland såsom det nya Europas grundvalar låter det sig göra. Men en ovillkorlig förutsättning härför är att Ryssland ej får lämnas i sticket under år 1942.
Page 1 and 2:
Alexander Werth Ryssland i krig Sve
Page 3 and 4:
2 ansåg jag Rysslands uraktlåtenh
Page 5 and 6:
4 tunnland — den bestod till stö
Page 7 and 8:
6 re av rysk musik. Han var mycket
Page 9 and 10:
8 JULI Första delen Torsdagen den
Page 11 and 12:
10 de alla ha mellan ögonen — ti
Page 13 and 14:
12 Det var ett luxuöst plan av Dou
Page 15 and 16:
14 som belöpte sig till femtio rub
Page 17 and 18:
16 följa med till poliskommissarie
Page 19 and 20:
18 icke hade blivit inbjuden att be
Page 21 and 22:
20 radio, befinner sig.) Men jag ha
Page 23 and 24:
22 student för en man, om han inte
Page 25 and 26:
24 räknas som hans förtjänst, at
Page 27 and 28:
26 Jag är likaledes övertygad om,
Page 29 and 30:
28 Durantys son. Katja är omkring
Page 31 and 32:
30 men ingenting hände. Utom — a
Page 33 and 34:
32 gjort den tillgänglig för en b
Page 35 and 36:
34 här i Moskva i dag och skriva d
Page 37 and 38:
36 skiljer sig så mycket från Chu
Page 39 and 40:
38 och nu förstod jag varför. Det
Page 41 and 42:
40 och fyrverkeriet, som jag kan se
Page 43 and 44:
42 blivit taget, ehuru tyskarna på
Page 45 and 46:
44 den underjordiska järnvägen ..
Page 47 and 48:
46 gående mot pressen, och i morse
Page 49 and 50:
48 på det. Konstiga människor, de
Page 51 and 52:
50 mycket väl till trakten, ty vi
Page 53 and 54:
52 oljetransporterna, endast ha lyc
Page 55 and 56:
54 här än i England, därför att
Page 57 and 58:
56 faderligt, panslavistiskt intres
Page 59 and 60:
58 åt teatern, har arbetat här un
Page 61 and 62:
60 supé med de andra. Den volgatys
Page 63 and 64:
62 bomb falla. Jag tittade ut genom
Page 65 and 66:
64 och prata, medan arbetet fick vi
Page 67 and 68:
66 Tusentals människor tillbringa
Page 69 and 70:
68 kyrka, omgiven av en igenvuxen k
Page 71 and 72:
70 en promenad i trädgården kring
Page 73 and 74:
72 Foster. Det blev åter en kaviar
Page 75 and 76:
74 Sulzberger. Det var mycket trevl
Page 77 and 78:
76 Det finns fyra hundra boningshus
Page 79 and 80:
78 besegrares fötter”? .. . Den
Page 81 and 82:
Moskva? Men på kartan ser Luga- oc
Page 83 and 84:
82 Jag köpte också Berättelser f
Page 85 and 86:
84 tag i några. Men det var omöjl
Page 87 and 88:
86 expediten, ”sibirisk hund.”
Page 89 and 90:
88 lade jag märke till hans uttryc
Page 91 and 92:
90 kulturen har frambringat. Ni, so
Page 93 and 94:
92 socialistiska demokratien, den s
Page 95 and 96: 94 och ha försmått att lära det
Page 97 and 98: 96 såg jag i Pravda en hänsyftnin
Page 99 and 100: figurera i pressen. Tyskarna påsto
Page 101 and 102: 100 på vägarna och hade aldrig f
Page 103 and 104: 102 Den pincenéprydde översten fr
Page 105 and 106: 104 väl anordnat skyddsrum, en med
Page 107 and 108: 106 över gåvan; en spegel som ej
Page 109 and 110: 108 ”Vad heter ni?” Han sade si
Page 111 and 112: 110 ”Ja, tack skall ni ha, kamrat
Page 113 and 114: 112 ”Ja”, sade han. ”Men en s
Page 115 and 116: 114 tankeansträngning fick jag kla
Page 117 and 118: 116 var omsorgsfullt stöttad och s
Page 119 and 120: 118 HÖST Femte delen 25 september.
Page 121 and 122: 120 ögonblicket, och den stackars
Page 123 and 124: 122 och äta köttpastejer innan vi
Page 125 and 126: 124 inte det, Harriman?”, vartill
Page 127 and 128: 126 konfiskerade vinterkläder i st
Page 129 and 130: 128 dem, som vi hade mött på vår
Page 131 and 132: 130 föllo mycket lugna. Jag gick f
Page 133 and 134: 132 var som bildades av gulnade bj
Page 135 and 136: 134 veta, att teatern åtnjöt stat
Page 137 and 138: 136 Snöstorm, Orkan, Snö och Stor
Page 139 and 140: 138 Jag hade förställt mig Island
Page 141 and 142: 140 överlägsen både till antalet
Page 143 and 144: 142 oljefält, som tyskarna ovillko
Page 145: 144 Den 7 januari 1942. Vad kan jag
show all

Ryssland i krig - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?