guide - Malmö stad

Anläggning av kulle (stenparti) på skolgården
Naturskolans tanke med kullen är att den ska vara en spännande lekyta, men också att den
ska ge en mängd naturupplevelser både under rast och utelektioner. Kullen är ett försök att ha
”ett litet naturområde” på skolgården. Det är alltså naturen som påverkar området och det är
vilt växande växter och vanligt förekommande smådjur som ska finnas där!
Smådjur bosätter sig gärna under stockar och stenar. Tegelrör som sticks in i kullen hjälper
dem att ta sig in i kullen. Växter och djur gynnas av stora stenar som värms upp under dagen
och värmer jorden under natten.
Skillnaden mot en traditionell plantering är att man aldrig exakt vet vad som kommer att
hända med kullen. Stockarna förmultnar så småningom. Träden växer och blir större. Några
växter klarar sig bättre än andra. Olika djurarter ”kommer och går”.
Fundera noga över var kullen bäst ska placeras innan ni börjar anlägga den. Kontakta gärna
Malmö Naturskola för tips och råd.
Anläggningsbeskrivning
Budget
Ca 10.000 kr men då var grästorvor, buskar och träd gratis inklusive transport.
Materialåtgång
25 löpmeter stockar, 13 ton betongkross, 26 ton sand, 13 ton stora stenar, 20 tegelrör,
grästorvor och buskar.
Storlek
Ca 10 x 3 meter
Tidsåtgång
Ca tre dagar.
Anläggningsarbete
Markera platsen för kullen med sprayfärg. Speciellt viktigt är det att markera var stockarna så
småningom ska läggas ut.
Gräva
Klasserna på skolan kan förbereda någon dag innan genom att gräva rännor (ca 20 cm djupa)
där stockarna ska läggas. Detta är nödvändigt för att de inte ska komma i rullning. Barnen kan
också ”vända” på jorden på hela den yta där kullen ska ligga. På så sätt kan regnvattnet lättare
rinna undan. Gräv även ett djupt dike i mitten av det område där kullen ska ligga för att
ytterligare underlätta för regnvattnet att rinna ner i jorden.
Stockar
Stockarna lyfts på plats i rännorna med hjälp av en kranbil. Fyll gärna upp hålrummen under
stockarna med organiskt material (t ex löv och ris). Det är även bra att lägga löv och ris i
området innanför stockarna. Organiskt material är bra för alla de nedbrytare (gråsuggor,
tusenfotingar, daggmaskar m fl) som ska bo i kullen. Ta även multnande stockar och löv med
gråsuggor och andra småkryp från andra områden, till exempel en närliggande skog. Det är
inte lätt för dessa djur att hitta till skolgården och man vinner mycket på att hjälpa dem att
1

komma dit. Spara eventuellt några stockar för senare användning som sittplatser och
gångbroar vid kullen.
Betongkross
Efter stockarna levereras betongkross. Lastbilar kan ha svårt att lasta av krossen på exakt rätt
plats så räkna med att manuellt (gräva och lasta i skottkärror) flytta betongkrossen på plats
innanför stockarna. Betongkross är ett bra material att ha i botten på kullen. Fördelen med
betongkross är att det släpper genom vatten, men också att det blir ganska hårt underlag och
det behövs på en plats med mycket slitage. Den kross vi har använt var småkorning med högst
4 cm stora bitar. Eventuellt är grovkornigare material att föredra för att skapa bättre hålrum
för småkryp. Krossen var ren från metalldelar, eftersom den behandlats med magnetband.
Stenar
När betongkrossen är på plats levereras stora stenar (vikt upp till 900 kg styck). Stenarna
läggs ut med hjälp av kranbil i grunda gropar som eleverna kan gräva i förväg i betongkrossen.
Använd gärna kranbilen för att placera ut sparade/överblivna stockar (i förgrävda
rännor) som gångbroar i kullen eller sittplatser runt den efter att stenarna placerats ut. Detta
medför minskat slitage på kullens vegetation. Det är roligt att hoppa mellan och balansera på
stenar och stockar!
Sand
Två lastbilslaster med sand levereras därefter. Barnen kan hjälpa till med att fördela all sand
men de mänskliga resurserna för detta arbete är för små. Beställ därför en lastbil med skopa
som kan hjälpa till att flytta den större delen av sanden.
Vegetation
När all sand är på plats är det dags att lägga ut ”grässvålen”. Genom kontakter på Malmö
Gatukontor fick vi grässvål, några buskar (hassel) och ett litet träd (björk) från Käglinge
rekreationsområde. Det är bäst om grässvålen levereras på stora plywoodskivor eller dylikt så
att den inte går i småbitar. Skär sedan svålen till mindre grästorvor som barnen kan lyfta upp
och lägga på kullen. Lägg bitarna som pussel så tätt intill varandra som möjligt. Täta gärna
mellan grästorvorna med jord så att de lättare växter ihop. Det är mycket viktigt att vattna
rikligt på vegetationen den första tiden efter planteringen och den första sommaren!
Kullens framtid
Vem har ansvaret?
Det är bra att i väldigt tidigt skede bestämma vilka på skolan som har ansvaret för kullen. Om
försöket ska lyckas måste många känna sig engagerade. En lösning är att klasserna har hand
om skötseln ”en vecka i taget” och att fritidshemmen (om de finns) tar större ansvar under
loven. Elevrådet kanske ska ha någon uppgift som de ansvarar för?
Slitage
Med tanke på att det vistas väldigt många barn på skolgården, skulle kullens växtlighet snabbt
slitas ner om barnen fick möjlighet att vistas på hela området.
För att undvika detta är en bra regeln att man enbart får gå på ”hårda ytor”.
Erfarenheter från liknande projekt har visat att barnen har större respekt för var man får gå om
man markerar stigarna med utlagda snäckor eller andra naturföremål. Barnen kan hjälpa till
med detta själva. Ju mer barnen är engagerade i skötsel av kullen desto större förståelse. Man
vill inte förstöra något man varit med om att bygga upp. Om barnen någon gång ska få
möjlighet att vistas på hela kullen måste det ske när all växtlighet är etablerad och vid torra
dagar.
2

3
Torka
Speciellt i inledningsskedet är växterna känsliga för torka. Den känsligaste tiden för träden är
just när de slår ut och strax efter. De behöver ganska mycket vatten som tränger djupt ner till
rötterna. Ett sätt att förbättra är att lägga jord eller torvmull i mellanrummen mellan
jordtorvorna. På så sätt hålls fukten kvar lättare. Det behövs troligen vattning även under
första sommaren om det blir en torr sommar.
Nedskräpning
Det är viktigt att eleverna själva är engagerade i att plocka bort skräp och att rätta till ställen
som är nertrampade.
Tegelrören fylls med sand
Tegelrören kan behöva rensas försiktigt med en pinne så att de inte fylls med sand. Rören är
till för att djur ska kunna ta sig in i kullen eller bo i dem.
”Sanden flyttar sig”
Vid storm eller kraftigt regn, kan det hända att sand flyttas från kullen. Det är viktigt att det
finns någon som har ansvar för akuta problem. Kanske vaktmästaren tillsammans med några
elever kan bilda en ”jourgrupp”.
En del växter klarar sig inte
Om växter dör går det alltid att göra nyplanteringar. Det finns säkert många elever på skolan
som har sommarstugor eller som har anhöriga på landet. Man kan gräva upp gräs och växter
och plantera in. Kontakta gärna Malmö Naturskola för tips på områden där man kanske kan få
tillstånd att gräva upp växter.
Svenska vilda växter är att föredra vid nyplantering för att behålla känslan av ett naturområde.
Om man sedan valt rätt växter framgår efter ett tag och det är bra lärdom. Våtmarksväxter
klarar sig t ex inte någon längre tid.
Enkla naturundersökningar
Under det första året är det bra att låta kullen få vila. Var därför försiktiga med att gräva och
”röra runt” för mycket i kullen. Här följer förslag på naturundersökningar som kan vara
lämpliga under denna period.
Allmänt
Rita av kullen
Rita av kullen från olika håll med t ex en månads mellanrum. Skriv ner vad som har
förändrats mellan gångerna! Uppgiften är inte tidsbestämd utan går att göra under hela året.
Mät temperaturer
Använd en digital termometer. Mät temperaturen i jorden på nordsidan och sydsidan på
morgonen och eftermiddagen under en vecka. Mät också luftens temperatur vid dessa
tillfällen.
Kommer ni fram till något resultat? (Resultaten är olika beroende på vilken tid på året man
gör undersökningen.) Diskutera med eleverna hur temperaturskiftningar påverkar djur- och
växtlivet.

Småkryp
Flygande insekter
Sätt er runt kullen en varm, solig dag. Vilka flygande insekter besöker växterna på kullen? Får
några växter fler besök än andra? Besöker vissa insekter kullen mer än andra? Är det några
insekter som inte alls förekommer (t ex fjärilar)? Vad kan detta bero på? Hur kan man
förbättra miljön på kullen så att fler insekter lockas dit?
Småkryp på marken
Lägg ut fuktiga pappskivor under natten. Lägg stenar på dem så att de inte flyger iväg. Lyft på
dem och se om det finns några djur under.
Småkryp på träden
Wellpapp är en bra djurfälla. Små djur brukar krypa in i hålrummen i pappen. Ett sätt är att
binda fast ett stycke wellpapp på en trädstam. (Med hålen i trädets riktning.) Riv sönder
pappen tidigast efter några timmar och leta efter djur!
Leta efter daggmaskar
Gräv djupt ner i jorden vid sidan om kullen efter daggmaskar. Tänk på att hålla daggmaskarna
fuktiga när ni studerar dem.
Iaktta hur maskarna rör sig (vilket är fram och bak). Titta försiktigt på maskarna med hjälp av
en lupp. Lägg en mask på ett grovt papper och håll det nära örat. Lyssna noga! Daggmaskarna
har borst på kroppen som raspar mot pappret. Rita av dem och släpp dem tillbaka i jorden
efter några minuter.
Flytta djur till kullen
Vissa djur kan ha problem att hitta till kullen. Fånga gärna in lite olika småkryp vid
naturutflykter (spindlar, tusenfotingar, gråsuggor, skalbaggar, snäckor m fl). Fånga inte
grodor och ödlor! De är fridlysta! Lägg djuren på lämpliga ställen vid kullen. Ordna gärna
bra boplatser. Tag t ex med ruttna grenar och löv åt gråsuggor och tusenfotingar.
Växter
Så frön från naturen
Åk med hela klassen till ett naturområde och samla frön! Kratta ner fröna i sandiga partier på
kullen. (Lämpligt att göra på hösten.)
Så köpta frön
Så t ex ”ängsfröblandning” på kullen. De flesta fröfirmor säljer frön av vilda växter.
Plantera köpta växter
De flesta plantskolor säljer örter som lever vilt i Sverige. Köp t ex backnejlika eller
backtimjan och plantera på kullens sydsida. Det finns en mängd ”krypande växter” som
kommer att trivas där.
Plantera vilda växter
Gräv upp vilda växter från naturområden eller privat mark. Fråga markägaren först! Plantera
sedan växterna på kullen. De elever som planterat växterna kan sedan göra ett
observationsschema och skriva in hur växten mår vid olika tillfällen t ex en gång i veckan.
Lyssna!
Lägg örat mot någon av stockarna i kullen. Kan du höra ljud?
4

Kontaktpersoner
Stockar och stenar:
NCC AB, Miljöbyggarna, tel: 040- 49 28 20 (Jimmy Gunnarsson)
Betongkross:
Ågab, tel: 040-18 75 10 (Sven-Olof)
Tegelrör:
Malmö Återbyggdepå, tel: 040-93 29 46
Sand/Grus:
Malmö Grusterminal Cliffton, tel: 040-18 60 01 (Karin)
Transporter:
Miljöbyggarna och Malmö Grusterminal fixade egna transporter men en transportfirma som
vi anlitade var Carl F Transportfirma, tel: 040-18 03 00 (Johnny). Det kan dock vara en fördel
att beställa allt från ett ställe så att det är samma person transporterar och placerar ut stockar
med mera och som därmed blir mer insatt i arbetet.
Allmänna frågor:
Malmö Naturskola, tel: 040-34 36 89, 34 36 94, 070-53 55 114 (Bo)
Frågor om djur, Käglinge rekreationsområde m m:
Gatukontorets stadsmiljöavdelning tel: 040-34 14 26 (Mats Wirén)
Frågor om träd m m:
Gatukontorets stadsmiljöavdelning, tel: 040-34 14 05 (Arne Jansson)
Frågor om vilka växter man ska välja m m:
Miljöförvaltningen, tel: 040-34 20 67, (Åsa Abrahamsson)
Stadsbyggnadskontoret:
Helén Rosengren (kommunekolog), tel: 040-34 22 47
Fastighetskontorets lantbruksbyrå:
Lars-Erik Ivarsson (skogsförvaltare i bl a Torup), tel: 040-34 17 30
Försäljning av växter:
Impecta Handels
640 25 Julita www.impecta.se eller info@impecta.se
Litteraturtips
Vilda grannar (handbok för en naturvänlig omgivning)
Boken ges ut av Naturskyddsföreningen 08- 702 65 00 och har t ex tips på hur man anlägger
en äng eller hur föder upp fjärilar.
Bygga bo
Handbok om konsten att bygga bon åt vilda djur
Boken ges ut av Naturskyddsföreningen 08- 702 65 00
Utbildning Malmö Stad
Malmö Naturskola, Pedagogiska centralen, Hårds väg 5, 213 67 Malmö tel: 040/34 36 94, fax: 040/22 17 26,
naturskolan@pub.malmo.se
5