Nr 1:2011 - Malmö stad

en tidning om förskolan i malmö stad | mars 2011 

Y Full fart framåt i utbyggnaden av förskolor 4-6 Z 

Y 300 utbildas till processtödjare 10-11 Z 

Y Kartor till pedagogisk utelek 22-23 Z

innehåll 

ledare 

2 n mars 2011 

frukostbuffé 14 

blivande processtödjare 10 

inga.sandstrom@malmo.se 

”Kompetensförsörjning i 

förskolan i Malmö stad” 

förskolestafetten 22 

paviljong i husie 6 en god relation 18 

Fokus Förskola! 

Malmö fortsätter att växa, snart är vi 300 000 invånare. Förra året föddes mer än 5200 

nya små invånare i staden, halva befolkningen är under 35 år och då blir barnen många! 

så var det dags för ännu en 

Det är härligt men det ställer också krav på 

vår stad, inte minst att bygga förskolor av god 

kvalitet och att till dessa rekrytera kompetenta, 

nyfikna och engagerade medarbetare 

som möter och utmanar barnen! I det här 

numret berättar vi om hur Malmö planerar 

för att bygga förskolor och naturligtvis berättar 

vi också om ett par alldeles nyöppnade 

förskolor. 

Hur möter vi föräldrar, hur ser vi till att 

de har goda möjligheter att vara med om det 

som är deras barns vardag i förskolan? Hur 

berättar vi för våra föräldrar om det vi gör och 

hur lyssnar vi på vad de tänker och önskar? 

Vi ger några exempel där ni kan läsa om 

hur frukostbuffé, öppenhet, inskolning och 

webben främjar samarbetet med föräldrarna. 

I vår är det dags för en ny föräldraenkät. 

Uppmuntra alla era föräldrar att 

besvara den, därigenom får ni mer kunskap 

om vad de tycker och tänker! 

Inom kort kommer en ny film om förskolan, 

”Lära för hela livet, en film om det tidiga 

lärandet”. 

Se den gärna tillsammans med föräldrarna 

på er förskola, den kan ge inspiration till spännande 

samtal! 

HRut har alla ni som jobbar i Malmö stad 

nu stiftat bekantskap med genom självservice 

i HRutan. I detta nummer av Fokus Förskola 

berättar vi mer om HRut och om hur Malmö 

stad med sina 20 000 medarbetare verkar för 

att arbeta likvärdigt med frågor som rekrytering, 

anställning, kompetens oavsett vilken 

verksamhet eller förvaltning just du arbetar i. 

Förberedelserna i Malmö med att genomföra 

den reviderade läroplanen är i full gång, 

det kan du också läsa om liksom om den nya 

lärarutbildningen. Självklart hittar du pedagogiska 

exempel. Vad sägs till exempel om att 

barn och föräldrar från en av våra förskolor 

har varit med och utvecklat båtlek-rummet 

på Teknikens och sjöfartens hus? Och pedagogiska 

kartor, kan det vara något? Ja, läs så 

får du se. 

God förnöjelse! 

fokus förskola ges ut av malmö stad och är en tidning för dig som 

arbetar inom eller är intresserad av förskola och utbildning 

utgivare inga sandström, telefon 040-34 33 45 

produktion mikael ringman, redaktionen.nu och inga sandström, malmö stad 

grafisk form benny mårtensson, www.gregory.se 

fotograf (om inget annat anges) peter kroon, www.peterkroon.net 

tryckeri jms ab, sandra svensson 

beställ fler ex av tidningen genom att mejla till inga.sandstrom@malmo.se

Ny film om 

förskolaN 

Att lära för hela livet, en film om det tidiga lärandet är en uppföljning 

av filmen ”Att utmana lärandet, en film om förskolan i 

Malmö” (vår 2009). 

Denna film handlar om att upptäcka och uppleva redan i mycket 

tidig ålder och att vi bär med oss och utvecklar denna tidiga 

kunskap genom hela livet. 

Filmen visar på vikten av att vi lär tillsammans med andra. Den 

ställer också frågor som – Vad vinner man på att ha känslomässiga 

kopplingar till ord och begrepp? Hänger kunskap och känsla 

ihop? Medverkar vi till att skapa sammanhang? Hur tar vi vara på 

och utmanar barnens frågor och teorier? 

Filmen öppnar upp för frågeställningar om tidiga lärdomar har 

större betydelse för det fortsatta lärandet än vad vi tidigare förstått. 

Förhoppningen är att denna film kommer att användas på 

arbetsplatsträffar och vara underlag för en framåtsyftande dialog. 

Att lära för hela livet kan med fördel användas på föräldramöten 

för att tydliggöra det pedagogiska arbetet i förskolan och inspirera 

till givande samtal mellan förskola och vårdnadshavare. 

”Att utmana lärandet, en film om förskolan 

i Malmö” som gjordes 2009 har blivit omtalad 

och spridd långt utanför Malmö stad. 

Nu kommer uppföljaren! Vi ställde några 

frågor om ”Att lära för hela livet, en film om 

det tidiga lärandet” till Inga Sandström på 

HR-strategiska avdelningen på stadskontoret. 

Varför en ny film? 

– Vi vill fortsätta den pedagogiska diskussionen 

från den förra filmen och presentera Malmö 

stads förskolor som en intressant och viktig 

verksamhet där man gärna vill jobba. 

Filmen lämpar sig både för arbetsplatsträffar 

och föräldramöten, men den kommer också att 

spridas till Malmö högskola och andra lärosäten. 

Den förra filmen skickades till alla 22 lärosäten 

som utbildar lärare med inriktning förskola. 

Produktion: Malmö Naturskola/Pedagogiska centralen i samarbete med 

HR strategiska avdelningen och förskolor i Malmö stad. 

© Good World/www.good.se 

Vad handlar den om? 

– Filmen fokuserar på det tidiga lärandets 

betydelse genom att forskare och lärare på högre 

stadier berättar om sina erfarenheter och kunskaper. 

Bland annat medverkar Leif Strandberg, 

psykolog och Vygotskij-kännare, licentianden 

Anders Skans och neurobiologen Theresa 

Schilhab. 

Vad talar de om? 

– Strandberg berättar om hur viktigt det kollektiva 

lärandet är. Han är en förespråkare av 

utomhusverksamhet, bland annat för att den inte 

är så organiserad utan ger barnet möjlighet att 

välja själv hur mycket det vill delta. 

Att lära för hela livet 

Att lära för hela livet 

- en film om det tidiga lärandet 

Theresa Schilhab anser att det är det tidiga 

lärandet som är det viktigaste i våra liv. 

när kan man se ”att lära 

för hela liVet”? 

– Den kommer att spridas på förskolorna 

under våren. 

Filmen har producerats i samarbete mellan 

projektet Kompetensförsörjning förskola och 

Pedagogiska centralen i Malmö stad. 

Har ni frågor kring filmen kan ni kontakta 

inga.sandstrom@malmo.se eller bo.lindvall@ 

malmo.se. Den som har missat ”Att utmana 

lärandet”, eller vill se om den, hittar den på 

www.natur.pedc.se 

”I Malmö pratar nästan 50 procent av barnen minst ett annat 

språk än svenska. Rätt hanterat är det en fördel både för 

barnen och för samhället.” läs mer från Katrin Stjernfeldt Jammeh, sid 15 

temalekPlatser: magistratsParken 

malmös snurrigaste lekplats har den kallats, spirallekplatsen i 

magistratsparken vid konsthallen. konstnären Beatrice Hansson har 

skapat sju klättervänliga lekskulpturer, intill finns mer traditionella lekredskap 

som gungor och sandlåda. denna temalekplats är en av de 

nyare i malmö stad och den mest centrala. 

Två ”stängdagar” 

har blivit fyra 

studiedagar 

I oktober förra året beslutade kommunstyrelsen 

att det från 2011 finns 

möjlighet till fyra studiedagar om 

året i förskolan. 

Dessa fyra dagar ska användas till verksamhetsutveckling. 

En gemensam inriktning 

för tid för verksamhetsutveckling har tagits 

fram. Flera förskolor använder den också 

som information till vårdnadshavarna. 

Du hittar den som ett stödmaterial på 

Komin under förskola. 

För att kunna utnyttja dessa dagar krävs 

att förskolan: 

» Skriftligen informerar vårdnadshavare 

om dessa dagar minst tre månader i 

förväg, 

» Kan erbjuda barnomsorg inom den ordinarie 

verksamhetens närområde till de 

vårdnadshavare som inte kan ordna 

sådan på annat sätt. 

Malmö arrangerar 

”Ute är inne” 

Malmö står som värd för den tredje 

konferensen om utomhuspedagogik, 

”Ute är inne” som arrangeras 29-30 

september. Årets tema är Mångfald 

och lärande i stadens natur- och 

kulturmiljö. 

Nu är programmet klart och det är möjligt 

att anmäla sig till konferensen. 

Ambitionen är att samla 900 deltagare. 

Programmet innehåller 183 workshopar att 

välja bland. 39 av dessa leds av föredragshållare 

från Danmark, Finland, Norge, och 

Island. 

Det kompletta konferensprogrammet och 

en länk till anmälningsformuläret hittar du 

på www.utenavet.se. 

oktoberseminarium 

på orkanen 

Årets oktoberseminarium blir 

den 27/10 på Orkanen. 

Programmet innehåller två föreläsningar på förmiddagen. 

Annika Elm Fristorp berättar med praktiska 

exempel från förskola och skola hur man väver 

samman naturvetenskaplig teori med praktik. Per 

Dahbeck på lärarhögskolan diskuterar frågan dokumentation-reflektion. 

Under eftermiddagen blir det 

seminarier i mindre grupper. 

mars 2011 n 3

utbyggnad 

I början av 2011 var det över 16.000 barn i förskoleverksamheten i Malmö stad, vilket är nytt rekord. Utbyggnaden 

fortsätter sannolikt även under kommande år. För Malmö stad är utbyggnaden en stor utmaning. Fokus Förskola 

har gjort nedslag på fyra olika håll – i den centrala förskolegruppen, i en stadsdels administration och på två nya 

förskolor – för att undersöka hur man arbetar i denna speciella situation. 

Förskola skyltar 

med sin närvaro 


Utmaningen att få fram förskoleplatser 

i Västra Innerstaden är extra 

komplicerad eftersom det är ont om 

lokaler och tillgång på tomtmark. 

I en sådan situation föds nya lösningar. 

Tessins förskola flyttade in i en affärslokal 

med skyltfönster ut mot gatan. 

BILD: 

Tessins förskola har 

tagit plats i en tidigare 

tandläkarmottagning. 

INVäNDIgT ser Tessins förskola ut som de 

flesta andra, här finns samma typ av möbler 

och mjuka golvmattor. 

Men ganska många hajar till när de promenerar på Tessins 

väg eller stiger av bussen på hållplatsen alldeles utanför. I 

skyltfönstret till en av affärslokalerna bredvid Mäster Livs 

ser man ett gäng ettåringar tulta omkring. Ovanför hänger 

fortfarande ett skylt för Slottstadens Tandläkargrupp. 

– Vi väntar på att sätta upp ett frostat glas så att det blir 

insynsskydd, men det har inte varit möjligt när det har varit så 

kallt. Det är ganska distraherande för barnen när det kommer 

vuxna och ställer sig och tittar in genom fönstret, berättar 

Petra Moilanen, förskollärare på förskolan. 

– En del ställer sig till och med och knackar och vinkar, 

säger förskolläraren Dan Persson. 

Förskolechefen Jeanette Schildt hade inga problem att 

rekrytera förskollärare till tjänsterna. När det är en nystartad 

verksamhet är det alltid många som vill vara med. Jeanette 

Schildt berättar att det var hyresvärden som hörde av sig till 

stadsdelen, när tandläkargruppen skulle flytta ut. 

– Hon tyckte att lokalen skulle passa bra för en förskola. 

När vi gick hit och tittade såg det helt annorlunda ut, det 

var många små rum. Men jag såg potentialen så vi slog till, 

berättar Jeanette Schildt. 

Tessins förskola är relativt liten, med plats för 25 barn. 

Utemiljön återstår att fixa till, men det är bara några hundra 

meter till Slottsparken och Ribersborgsstranden ligger bara 

en kvart bort. 

Alla i Slottsstaden är inte förtjusta. Det har varit klagomål 

från grannfastigheten både innan och efter förskolan 

flyttade in. 

– Så är det när man bygger förskolor inne i stan. Barn 

får gärna synas, men inte höras, säger Jeanette Schildt som 

hoppas att nästa förskola som byggs kan ligga mitt emot, i 

Tessins park. 

Hon hoppas att detaljplanen kan ändras så att det blir 

tillåtet att bygga i parken. 

– Det är viktigt att Malmö stad uppträder som en och 

samma organisation så att vi handlägger så snabbt som möjligt. 

Vi har en nybyggnation i Mariehage som är ett halvt år 

försenat. Så hade det inte behövt vara om handläggningen 

hade varit effektivare, säger Jeanette Schildt.

Full fart framåt i 

förskoleutbyggnad 

DeT HÅRDA TRycKeT på nya platser i förskolan 

i Malmö håller i sig. Och så kommer 

det att vara länge till. Prognoser pekar på att 70 nya förskolor 

behövs fram till 2016. 

– Nu måste vi bli ännu mer offensiva. Framför allt 

måste vi effektivisera handläggningstiden, säger fastighetsdirektör 

Börje Klingberg. 

Fokus Förskola sitter med på ”Arbetsgruppen för förskolans” 

sammanträde. Här finns medarbetare från alla 

förvaltningar som är involverade i förskoleutbyggnaden. 

Att detta februarimöte är extra viktigt märks genom att 

fastighetsdirektören Börje Klingberg deltar. Det är han 

som leder mötet. 

Uppgiften för arbetsgruppen för förskolan är att samordna 

och underlätta planeringen för nya förskolor. Börje 

Klingberg säger att gruppens arbete är angeläget. Men 

det arbete som har gjorts hittills är inte tillräckligt. Malmö 

stad har problem att få fram tillräckligt med platser i tid. 

– Västra Innerstaden och Centrum klarar inte att leva 

upp till fyramånadersgränsen. Limhamn-Bunkeflo signalerar 

att de får problem senare i vår. Så kan vi inte ha det, 

säger Börje Klingberg och pekar på att ett stort problem 

är att handläggningen, trots arbetsgruppens samordning, 

tar för lång tid. Ärenden kan fastna långt fram i processen 

för att man först då uppmärksammar att bygglovskrav 

inte är uppfyllda, exempelvis vad gäller buller eller trafik. 

Fastighetskontoret vill förstärka arbetsgruppens mandat 

så att problematik kring inne- och utemiljö hanteras 

direkt i arbetsgruppen. 

– Att vi börjar med typförskolor kommer att snabba 

på processen. Då behöver vi inte diskutera innemiljön, 

utan kan koncentrera oss på utemiljön. En stor öppenhet 

måste finnas för att få en balans mellan verksamhetens 

önskemål och syn och vad representanter i arbetsgruppen 

har för uppfattningar om vad som är bra miljö, säger 

Börje Klingberg. 

Någon kommer med invändningar. Arbetsgruppen 

för förskolan kan inte föregripa den politiska behandlingen 

i de nämnderna. 

– Nej, men om alla i arbetsgruppen har mandat att 

företräda sin förvaltning kan vi se till att frågor som kräver 

särskilda ställningstaganden preciseras och behandlas i 

ett tidigt skede. 

Diskussionen fortsätter och arbetsgruppen skissar på 

ett tidsschema där detaljplanearbetet startar tidigare. Om 

en tid vet vi om gruppen gjort skillnad. 

Fotnot: Behovet av 70 förskolor fram till 2016 

framgår av Malmö stads lokalförsörjningsplan. 

de är med i arBetsgruPPen för förskolan: 

y Fastighetskontoret: exploateringsavdelningen som hanterar 

markfrågor samt representanter från LiMa, som hyr lokaler 

och förhandlar fram avtal. 

y Stadsbyggnadskontoret, som hanterar bygglov och detaljplan. 

y Gatukontorets stadsmiljöavdelning och trafikavdelning. 

y Miljöförvaltningen. 

y Stadsfastigheter. 

y Representanter för några av stadsdelarna. 

y Stadskontoret, avdelning barn och unga. 

Två gånger i månaden 

stämmer 

GullBritt Thorén av 

ansökningarna mot 

tillgången av förskoleplatser 

i Hyllie. 

Behovet kan växa 

med en hel avdelning 

på två veckor, 

säger hon. 

Hyllie Håller jämNa steg 

G Ull-BRITT THoRéN är utvecklingssekreterare 

i Hyllie och den 

som håller koll på att tillgången på 

förskoleplatser håller jämna steg med 

efterfrågan. 

Efter många år som föreståndare 

och förskolechef blev hon administratör 

2002. Under de första åren var 

problemet ett överskott på platser. 

Hyllie försåg föräldrar från andra stadsdelar 

med platser och var till och med 

tvungna att stänga flera överflödiga 

avdelningar. 

Vid det här laget har de alla öppnat 

igen. 

Hyllie har dessutom byggt och planerat 

nya förskolor, gjort om skolsalar 

till förskolor, förändrat lokaler hos MKB 

till lägenhetsförskolor som fungerar 

som satelliter till permanenta förskolor, 

byggt paviljonger och skapat tillfälliga 

utomhusavdelningar. 

– I år öppnar vi tre utomhusavdelningar 

i Södertorp, Holma och 

109 

2007 

maj 

Bellevuegården. Det är avdelningar 

med 10-12 äldre barn som börjar i förskoleklass 

till hösten. När de flyttar ut 

blir det plats till småttingar inne på 

förskolorna. 

Gull-Britt Thorén påpekar att utomhusavdelningarna 

inte ska betraktas 

som en nödlösning. 

– Det är väldigt uppskattat av föräldrarna, 

säger hon. 

Överinskrivningar är också något 

som används. Hyllie har 1412 platser. I 

början av mars var 1444 barn inskrivna. 

När det krisar, vilket det ofta gör 

numera, kan man tillåta fler barn upp 

till ”brandtaket”, det maximala antal 

barn som brandmyndigheten tillåter. 

Hyllie blir också en av de första 

stadsdelar som fått klartecken för en 

typförskola med nio avdelningar. 

– Vi hoppas att den ska kunna öppna 

2012. Förhoppningen är att den ska 

kunna ersätta några av paviljongerna. 

Men vi får väl se hur situationen är då. 

Behov av nya FörsKoLepLatser I hyLLIe 

önsKaD FörsKoLepLats I hyLLIe 

juNi/juli 

139 

2008 

augusti 

157 

2009 

(situationen mars 2011) 

september 

oktober 

168 

2010 

November 

196 

2011 

december 

36 25 76 15 17 10 5 


utbyggnad 

snabba ryck i Husie 

I slutet av november insåg 

man i Husie att förskoleplatserna 

inte skulle räcka. 

M öjlIgeN rör det 

sig om någon form 

av effektivitetsrekord. Den 28 februari, 

en måndag, kom möblerna. Dagen efter 

välja om de vill flytta sina barn dit eller om 

de vill vara kvar. 

Karolina Tonhauser, är jättenöjd med 

sonen Alexanders nya förskola. Den ligger 

I december beslutade man sig 

för att upprätta paviljonger på 

– på tisdagen – inskolades de första barnen. 

Fokus Förskola besöker avdelningen 

Syrenen på onsdagen. Björnbäret ligger 

nära Kvarnby där de bor och hon tycker 

att omgivningarna är fantastiska. Mentore 

Rogova är i och för sig också nöjd med för- 

Bäckagårds förskola. Knappt 

tre månader senare började 

intill och en tredje paviljong, Slånbäret, är 

på väg. 

Vi kommer mitt i samlingen. I rummet 

skolan, men den ligger ganska långt från 

bostaden på Elleborgsvägen i andra änden 

av Husie. 

inskolningen. 

finns fyra drygt ettåriga barn, tre mammor, 

en mormor och tre nyanställda medar- 

Värre ändå var att hon hade räknat 

med att hennes pojke Ari skulle få plats 

betare. Linda Green och Maria Ohlander 1 januari. När hon före jul fick veta att det 

har små påsar som barnen erbjuds att inte blev förrän 1 mars hade hon redan 

öppna. Där döljer sig djur man kan sjunga meddelat sin arbetsgivare att hon skulle 

om: en katt, ekorre, en hund som heter komma efter nyår. 

Ludde, den lilla snigeln. Barnen går fram – Jag har fått köpa barnpassning för 

och öppnar påsarna men lika gärna till hyl- att lösa det under tiden. Det har varit 

lan vid väggen där det finns en låda med jättejobbigt. 

bollar och klossar, som snart far omkring Marie-Louise Wahlberg är biträdande 

i rummet. 

rektor för Bäckagårds förskola. Hon inser 

De första dagarna handlar det mest om att det kan bli knepiga situationer för 

att barnen ska bekanta sig med förskolan föräldrarna. 

och med personalen. 

– Det är en pressad situation för alla, 

Paviljongerna ligger i anslutning mycket tid går åt för att försöka klara 

till Bäckagårdsskolan och med Gyllins utbyggnaden. Men samtidigt som det 

trädgård på baksidan. Några hundra meter är ansträngande är det en positiv känsla 

BILD: därifrån, inne i Gyllins trädgård, byggs och en stark framtidstro. Att bygga ut är 

Ari har just börjat på förskolan där Linda Green och 

Maria Ohlander håller en av sina första samlingar. Marie- 

Louise Wahlberg (lilla bilden) är biträdande rektor. 

Junibacken, en permanent förskola som 

öppnar i höst. Föräldrarna kommer att få 

utan tvekan betydligt roligare än att dra in 

verksamhet, säger Marie Louise Wahlberg. 

6 n mars 2011

ny strategi för 

barns rättigheter 

Regeringen antog i december en strategi för att stärka barns 

rättigheter. Strategin innehåller ett antal principer som ska 

vara utgångspunkt för riksdag, regering, statliga myndigheter, 

landsting och kommuner som i sina verksamheter ska säkerställa 

barnets rättigheter. Detta är principerna: 

y All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse 

med barnkonventionen. 

y Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla 

sammanhang. 

y Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor 

som rör dem. 

y Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär 

i praktiken. 

y Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas 

stöd i sitt föräldraskap. 

y Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap 

om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda 

verksamheter. 

y Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka 

barnets rättigheter genom samverkan. 

y Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund 

för beslut och prioriteringar som rör barn. 

y Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas 

utifrån ett barnrättsperspektiv. 

– Strategin kommer säkert att få betydelse för oss på 

kommunal nivå. På vilket sätt är svårt att säga idag eftersom 

den är så ny. En sak som är ny är att barns rättigheter inte 

bara ska vara en angelägenhet för barnomsorg och skola, 

utan för hela samhället, säger Pia Håland, utvecklingssekreterare 

på stadskontoret, avdelning barn och ungdom. 

läs mer på www.sweden.gov.se 

en bakgrund till den 

reviderade läroplanen 

”Förskola i utveckling” är en broschyr på 25 sidor som 

berättar om bakgrunden till den reviderade läroplanen 

inom förskolan. 

– Det är ett bra material som jag vill rekommendera alla medarbetare 

att använda när man diskuterar och reflekterar över 

den reviderade läroplanen. Då 

kan man komma lite djupare in i 

området och få en större förståelse 

för tanken bakom läroplanen, 

berättar Pia Håland, utvecklingssekreterare 

på stadskontoret, 

avdelning barn och ungdom. 

Broschyren redovisar de nya 

målen i den reviderade läroplanen 

men också skälen till att de 

läggs fram. 

– Det är mycket nytt i läroplanen och jag tror att det är bra för 

oss alla att veta mer om varför regeringen genomför förändringarna. 

Som att teknik ska vara ett område i förskolan, det är ett ord 

som vi över huvud taget inte har använt tidigare fast vi hela tiden 

omges av teknik i vardagen. I ”Förskola i utveckling” får man veta 

att ett av syftena är att göra vardagen mer begriplig för barnen 

och att använda det som barnen har omkring sig i lärandet. Teknik 

kan omfatta allt från cyklar och glödlampor till datorer, berättar Pia 

Håland. Broschyren finns som pdf på www.regeringen.se 

Förskola i 

utveckling 

– bakgrund till ändringar 

i förskolans läroplan 

nyheter från avdelning barn och nyheter från avdelning barn och ungdom 

Dags att söka 

förskolelyftet 

Nu har Skolverket publicerat de kurser 

som ingår i förskolelyftet under 

höstterminen Anmälningsperioden 

går ut i slutet av april. 

Det är den sista beslutade utbildningsomgången 

i förskolelyftet, en 

kompetensutvecklingsinsats som pågår 

mellan 2009–2011. 

I vår deltar åtta medarbetare i 

Malmö stad i förskolelyftet, fem förskollärare 

och tre barnskötare. Inte heller 

tidigare terminer har deltagandet i 

kommunen varit särskilt stort. 

– Lärarlyftet har lockat fler deltagare 

än förskolelyftet i Malmö stad. 

En förklaring kan vara att det finns 

större valfrihet inom lärarlyftet, inom 

förskolelyftet rör det sig om enstaka 

utvalda kurser. Eller kanske föredrar 

man annan kompetensutveckling, säger 

Pia Håland på stadskontoret, avdelning 

barn och ungdom. 

En pågående utvärderig kommer att 

få stor betydelse när regeringen fattar 

beslut om en eventuell fortsättning av 

förskolelyftet. 

ny föräldraenkät i vår 

i april genomförs en ny attitydundersökning bland föräldrarna till de 

drygt 16.000 förskolebarnen i malmö stad. 

– Den här gången hoppas vi på en högre svarsfrekvens, säger Sonja 

Nilsson, kvalitetsstrateg på stadskontoret, avdelning barn och ungdom. 

Kommunfullmäktige har beslutat att göra attitydundersökningar 

bland föräldrarna i förskola vartannat år för att undersöka om Malmö 

stad lever upp till sina mål för förskolan, exempelvis att ” personalen i 

förskolan ska ha tid att se varje barn och dess unika behov”. 

Den första kvalitetsenkäten genomfördes 2009. Sonja Nilsson 

berättar att de flesta föräldrarna var nöjda med barnens förskola, med 

personalen och pedagogiken. 

Glädjen över det goda resultatet förtogs i någon mån av en låg 

svarsfrekvens. Endast lite mer än tjugo procent av föräldrarna svarade 

på enkäten. Svarsfrekvensen varierade stort mellan stadsdelarna men 

följde inte de traditionella socioekonomiska uppdelningarna: Södra 

Innerstaden hade flest svar (31 procents svarsfrekvens) och två så skilda 

stadsdelar som Fosie och Limhamn-Bunkeflo låg båda på 25 procent. 

I år vill stadskontoret utveckla kommunikationen så att alla medarbetare 

blir medvetna om vikten av undersökningen. En ansvarig i varje 

stadsdel har utsetts för att sprida engagemanget i organisationen. 

– Jag tror att det avgörande för svarsfrekvensen är att medarbetarna 

på förskolan känner att det här är viktigt och för ut informationen på ett 

bra sätt till föräldrarna, säger Sonja Nilsson. 

varför är det viktigt? 

– För att vi får en återkoppling från föräldrarna om vilka områden 

de anser vara viktiga och hur de värderar dem. 

Enkäten översätts till fem språk. Svaren kan lämnas både via nätet 

och på papper. 


alla är lika 

inför Hrut 

Vid det här laget har 

de flesta i Malmö 

stad lärt känna självservice. 

Men HRutan 

rymmer mycket 

mer än så. 

ExeMPelVIS äR HRutan ett 

system som bidrar till att 

alla inom Malmö stad arbetar lika med 

viktiga frågor som rekrytering och 

rehabilitering. 

– Att vi är 20 olika förvaltningar 

i Malmö stad ska inte betyda att vi 

arbetar på 20 olika sätt. Med HRutan 

får vi rutiner och förhållningssätt som 

är likadana överallt. Jag skulle i princip 

kunna arbeta som HR-konsult på 

gatukontoret för att det ska vara precis 

samma rutiner där som här. Tidigare 

kunde det vara olika arbetssätt, berättar 

Gunnel Halkidis, HR-konsult i Västra 

Innerstaden. 

Gunnel Halkidis och förskolechefen 

Agneta Nordqvist har större erfarenhet 

än de flesta av HRutan eftersom Västra 

Innerstaden började som pilotförvaltning 

redan 6 april förra året, mer än ett 

halvt år före alla andra. 

HRutan är en del av ett helt 

HR-system där självservice bara 

är en del. En annan viktig del är 

att HR-systemet som innehåller 

gemensamma arbetssätt för exempelvis 

rehabilitering, anställning, lön och 

arbetstid. 

Gunnel Halkidis betonar helhetsperspektivet, 

att processerna i 

Malmö stad är lika, varje gång, överallt. 

De ska inte vara godtyckliga. På 

det sättet får Malmö stad tydligare 

och kvalitetssäkrare processer, säger 

Gunnel Halkidis, vars arbete håller på 

att förändras från ”hålla koll-funktion” 

till att vara en ”utvecklare” som ger stöd 

åt chefer. 

Agneta Nordqvists arbete som chef 

har också förändrats. För hennes del 


innebär det att hon numera gör mera 

personalrapportering. 

– Nu är det inte längre så betungande, 

men i början…. det var ett 

enormt arbete med alla scheman som 

skulle läggas in Nu när man har varit 

igång ett år går det ganska snabbt och 

jag ser fördelar med att jag får en ökad 

överblick och att vi slipper blanketterna. 

Men jag tror inte att vi är framme 

ännu, det finns mer att göra, jag tror till 

exempel att det skulle vara möjligt att 

delegera vissa saker. 

– Jag kan förstå att cheferna som 

drog igång i november har det kämpigt 

just nu. Till dem kan jag säga, håll 

ut, det lugnar ned sig, säger Agneta 

Nordqvist. 

likställigHetsPrinciPen 

Kommunallagen 2 kap § 2 stadgar att ” 

Kommuner och landsting skall behandla 

sina medlemmar lika”. 

Hrut gör det lika för alla 

Förvaltningarnas arbetssätt inom personal/HR 

har hittills sett olika ut. Det 

betyder att medarbetare har hanterats 

olika på arbetsplatser i Malmö stad. Med 

ett gemensamt arbetssätt blir det mer 

lika för alla och det arbetar projekt HRut 

med. För att markera det nya sättet att 

arbeta byter personal namn till HR. 

engagerade med arBetare 

ger Bra service 

HR innebär att se på personalarbete som 

mer än administration, och där medarbetares 

engagemang och delaktighet är 

avgörande för att kunna erbjuda bra service. 

HR betyder också att medarbetare 

får mer ansvar för sin egen kompetensutveckling 

och arbetsplatsens kvalitet. 

HR är en förkortning för human resources 

och HRut står för HR-utveckling. 

Läs mer om projekt HRut på Komin under 

arbetsfält/verksamhet HR (personal). 

bild: 

Gunnel Halkidis och Agneta 

Nordqvist är HRutinerade.

Tre månader 

med HR-service 

Det har gått tre månader sedan 

Malmö stads medarbetare la pappersblanketterna 

åt sidan och 

loggade in i HRutan. För HR-service 

innebar det början på en hektisk tid 

men nu ser man en ljusning. 

starten blev skakig 

Första intrycket av HR-service var timslånga 

kötider, medarbetare föll ut ur 

telefonkön efter lång väntan och mejl 

blev utan svar. 

– Vi fick en tuff start, det är inget snack 

om saken. Det är tråkigt att det blev så här 

men nu ser det ut som om vi har tagit oss 

igenom det och vi är tacksamma för allas 

tålamod, säger Håkan Carlsson, enhetschef 

på HR-service. 

Han berättar att det har skett en stor 

förändring under 2011. Tack vare nyrekrytering, 

stöd från förvaltningarna, nya rutiner 

och en utveckling av supporten kan medarbetare 

få snabbare hjälp. Håkan Carlsson 

menar att det fortfarande tar lite för lång 

tid men han är glad för varje förbättring. 

– Vi har blivit snabbare på att möta 

behoven. Väntetiderna till telefonsupporten 

har till exempel blivit betydligt kortare 

och det uppskattas av alla, säger Håkan. 

Mycket mer än support 

Att stötta alla i HRutan är bara ett av 

HR-service många uppdrag. De har även 

hand om administrationen av lön och 

pension, utbildningar och själva tekniken 

i HRutan. Supporten har kommit på fötter 

men det innebär inte att HR-service lutar 

sig tillbaka. 

– Det har inte gått mer än tre månader 

sedan vi började använda oss av HRutan. 

Vi har fortfarande en hel del att ta itu med 

och för att kunna möta dessa utmaningar 

vänder vi blicken framåt, avslutar Håkan. 

enkelt med 

flex i HRut 

– Att lägga in flextiden i 

HRutan var problemfritt, berättar 

eva grip på gottorps förskola 

i limham-Bunkeflo. 

Gottorp har haft flextid i fyra år, något 

Fokus Förskola skrev om i nummer 1 2010. 

Sedan i november är flexen en del av HRut. 

– Vi flexar in och ut vid datorn, precis 

som vi gjorde tidigare. 

Tidigare var Eva Grip en av två flexansvariga 

som såg till att allt fungerade och 

gjorde ändringar när det behövdes. 

– Det slipper vi i HRut, nu håller varje 

person koll på sina egna korrigeringar. Det 

är nog den största skillnaden mot tidigare. 

En början 

på något nytt 

Att gå med PA till HR är inte bara ett byte av två bokstäver. Kim 

Nybble, HR-chef i Rosengård, förklarar: 

– HR är ett helt annat förhållningssätt. Vi befinner oss bara i början 

av ett nytt sätt att jobba. 

K IM NyBBle säger att PA ofta förknippas med en 

administrativ expertfunktion. Personalsekreterare 

och assistenter ses som ”ordningsmän”, som vet vad som var rätt och fel. 

– Den delen av HR-arbetet finns naturligtvis kvar men det finns så 

mycket mer för HR att arbeta med. 

När Malmö stad går med PA till HR blir alla medarbetare berörda. Alla 

får ett större ansvar för att hålla koll på sina egna uppgifter som ligger till 

grund för lönen. En del kanslister, personalassistenter och personalsekreterare 

har fått nya jobb. HR-service, en helt ny enhet på serviceförvaltningen, 

har tillkommit för att stödja medarbetare och chefer i det dagliga arbetet. 

På förvaltningarna kommer det att finnas kvar HR-avdelningar som arbetar 

på ett annat sätt än tidigare. 

– Det här är ingen rationalisering. Det handlar inte om att slimma 

organisationen, utan om att arbeta annorlunda. Vi som arbetar med HR 

ska kunna ge ett mer professionellt stöd ute i verksamheten. Till exempel 

har vi i Rosengård rekryterat en 

medarbetare som arbetar med 

ledar- och medarbetarutveckling. 

Det är en kompetens vi inte haft 

tidigare hos oss i HR-funktionen. 

Framöver kommer vi att se mer 

HR-arbete med värderingar och 

förhållningssätt, utveckling av 

kompetens och teamarbete, där 

HR blir ett naturligt stöd för 

arbetsledarna. 

Det är en stor förändring som 

har genomförts och Kim Nybble 

ser det som ganska naturligt 

att det har varit inkörningsproblem med självservice. Hon tycker att det 

redan är betydligt lugnare än under de första veckorna efter HRut-starten 

8 november. 

– När vi har fått alla delar på plats och klarat ut alla roller som ska verka 

i systemet kan vi fortsätta arbetet med att föra ut vårt gemensamma och 

standardiserade arbetssätt. I HRut-projektet har vi arbetat med att ta fram 

ett gemensamt arbetssätt inom nio olika HR-områden där vi lägger fast 

riktlinjerna för hur Malmö stad arbetar. 

Hon ger ett exempel med arbetssättet ”rehabilitering”: Om någon blir 

långvarigt sjuk kan man gå in och läsa i HRutan vad som ska hända och 

när det ska ske. Likaså kan chefen se vilka åtgärder som krävs av henne 

och i vilka skeden det ska ske. 

Arbetssätten ska bli standardiserade. De ska inte se annorlunda ut från 

gång till gång, eller från förvaltning till förvaltning. Vi får ett transparant 

system som är tydligt för alla inblandade, något som både är kvalitets- och 

rättssäkert, säger Kim Nybble. 

nio gemensamma arBetssätt i Hrutan: 

1 anställning och lön 

2 arbetstid 

3 rehabilitera 

4 arbetsmiljö 

5 kompetens 

6 korttidsbemanning 

7 löneöversyn 

8 omställning 

9 rekrytering 


fortbildning 

fortbildning 

Sophie Larbi och 

Ingrid Bogren är 

två av de blivande 

processtödjarna. 

– Det är väldigt spännande 

att få vara del 

i arbetet att levandegöra 

läroplanen, 

säger Ingrid Bogren. 

de ska stödja de 

nya processerna 

bild: 

Sophie Larbi och Ingrid 

Bogren utbildas under 

våren till processtödjare. 

Kirsebergs 

barn- och ungdomschef 

Mariana Thelander och 

Margaretha Danielsson, 

chef för Segevångs förskoleområde 

tycker att 

utbildningen är en hjälp i 

arbetet med den reviderade 

läroplanen. 

text: jenny cleveson 


fler förBeredelser i kirseBerg 

pedagogiskt nätverk. Pedagoger vid 

stadsdelens förskolor ska under våren 

träffas i grupper vid fyra tillfällen vardera 

för att samtala kring hur man ska arbeta 

med den reviderade läroplanen. 

strategiverkstad. Stadsdelens förskolechefer 

deltar i en strategiverkstad där de 

med utgångspunkt i den reviderade läroplanen 

diskuterar hur de ska verka som 

pedagogiska ledare. 

utbildning för cheferna. Förskolecheferna 

har genomgått en utbildning 

kring den reviderade läroplanen. 

fortbildning. Till hösten får stadsdelens 

förskolepersonal fortbildning i pedagogisk 

dokumentation. 

BÅDA ARBeTAR VID Sege 

parks förskola i Kirseberg; 

Sophie som förskollärare, Ingrid som 

pedagogista och ateljerista. 

Hittills har de hunnit med en av de 

fem utbildningsdagarna på högskolan. 

Kirseberg har anmält nitton personer 

till processtödjarutbildningen, 

stadsdelens fyra pedagogistor och 15 

förskollärare. 

– Vi har med både förskollärare som 

är yngre och relativt nyutexaminerade 

och de som har lite mer erfarenhet, 

säger Margaretha Danielsson, chef för 

Segevångs förskoleområde. 

Under utbildningsdagarna ägnas 

förmiddagen åt föreläsningar och 

seminarier, eftermiddagen viks åt 

textstudier och lärande samtal i de 

arbetslagsgrupper som kursdeltagarna 

delats in i. 

Ingrid Bogren berättar att 

utbildningen ska ge processtödjarna 

en förståelse för vad som ligger bakom 

orden och begreppen i läroplanen. 

– Sedan är vår uppgift att skapa 

forum för diskussioner så att vi tillsammans 

kan komma fram till hur vi 

tolkar begreppen på vår förskola och 

hur vi kopplar dem till vårt pedagogiska 

arbete. 

Processtödjarna ska vara drivande 

i arbetet kring den reviderade 

läroplanen, men kollegorna ute på förskolorna 

är också delaktiga. Vid varje 

utbildningstillfälle får deltagarna diskussionsuppgifter 

att ta med hem till 

den egna förskolan. 

– Jag tror att diskussionerna, både 

i arbetslagsgruppen på högskolan och 

med kollegorna på vår förskola, kommer 

att vara det som ger mest, säger 

Sophie Larbi. 

Hur man väljer att arbeta med

uppgifterna bestämmer deltagarna 

och förskolorna själva, tillsammans 

med cheferna utformas processtödjarrollen 

och implementeringsarbetet efter 

förskolans förutsättningar och behov. 

– Det är positivt att det är vi själva 

som ska tänka och komma fram till hur 

vi ska ta in processen i vår verksamhet, 

menar Ingrid Bogren. 

Margaretha Danielsson håller med. 

– Alla förskolor arbetar olika och 

man kan inte gräva någon annanstans 

än där man står. 

Processtödjarutbildningen avslutas 

den sista maj. Till hösten väntar 

även två handledningstillfällen då processtödjarna 

får stöttning i sitt arbete 

från utbildarna. 

– Man satsar verkligen på det här 

och det gör det lustfyllt för oss som 

arbetar i verksamheten, säger Ingrid 

Bogren. n 

Omkring 300 förskollärare 

i Malmö 

stad utbildas till 

processtödjare i vår. 

300 utbildas till 

proces stödjare 

förskolans 

reviderade läroPlan 

Läroplanen träder i kraft den 1 juli 

2011. 

Läroplanens formulerade mål 

för barnens utveckling inom språk, 

matematik, naturvetenskap och teknik 

utvecklas till både omfattning 

och innehåll. 

Förskollärarna får det pedagogiska 

ansvaret och ett tydligare 

ansvar för exempelvis utvärdering, 

planering och dokumentation. 

Cheferna får ett tydligare uppdrag 

som pedagogiska ledare. 

Uppföljning, utvärdering och 

utveckling har ett eget kapitel i den 

reviderade läroplanen. 

bild: 

– Förskollärare behöver 

mer ämneskunskaper, 

säger Leif Åhlander. 

D eRAS 

UPPgIFT är att stödja förskolorna i arbetet 

med den reviderade läroplan som träder i 

kraft till sommaren. 

– Ambitionen är att ett fåtal ges mer kunskap och 

därefter bidrar till allas kunskap, säger Leif Åhlander, utvecklingsstrateg 

vid Avdelningen för barn och unga inom Malmö 

stad och en av dem som tagit fram processtödjarutbildningen. 

Utbildningen sker i samarbete med högskolorna i Malmö 

och Kristianstad, som vardera utbildar hälften av förskollärarna. 

Den består av fem utbildningsdagar förlagda mellan 

februari och maj. 

Leif Åhlander säger att man eftersträvat en generell 

utbildning kring styrdokumentens struktur och kunskapssyn, 

förskolans kunskapsmål och kvalitetsarbete. Processtödjarna 

ska även förstå och kunna föra samtal kring formativ bedömning 

och pedagogisk dokumentation. 

– Hur den individuella processtödjaren sedan kommer 

att arbeta kan se olika ut mellan förskolor och stadsdelar 

beroende på vilka förutsättningar som finns. 

Parallellt med utbildningen pågår arbetet med att förbereda 

för den reviderade läroplanen ute på förskolorna. Det 

är där processens huvudsakliga arbete ska ske och utbildningen 

ska främst fungera som ett stöd för detta. 

Många förskolor arbetar redan på det vis som den reviderade 

läroplanen föreskriver och för dem innebär den inga 

större förändringar i verksamheten. Leif Åhlander menar 

dock att det tydliggjorda kunskapsuppdraget kan komma 

att kräva viss kompetensutveckling. 

– Den enskilde förskolläraren behöver väldigt mycket 

ämneskunskap för att faktiskt kunna omsätta vardagshändelserna 

i teoretisk kunskap, säger han. n 


pedagogiska exempel 

Välkomna nä 

Öppen buffé 7.30–8.30 

det passar

! 


Klockan är strax efter halv åtta på morgonen och 

på avdelningen Planeten på Stensjöns förskola har 

ett tiotal barn slagit sig ned kring frukostbordet.


D e FleSTA HAR MANNAgRyNSgRöT med 

kanel och mjölk i sina tallrikar, men på en serveringsvagn 

intill finns mer att välja på: knäckebröd med 

smör och ost, gurka och tomat i skivor, apelsinjuice och yoghurt 

med flingor. 

– Gröt är det godaste, konstaterar femårige Walid och 

strör på mer kanel. 

I rummet intill leker Giovanni och Toni, men efter en 

stund ansluter de sig till de andra och tar för sig av gröten. 

Lykke, som precis kommit, väljer istället knäckebröd med 

smör. 

På Stensjöns förskola i Hyllie har man serverat frukostbuffé 

sedan hösten 2004. Här står frukosten framdukad 

mellan klockan halv åtta och halv nio varje morgon. 

– Det brukar vara ett gäng som kommer direkt vid halv 

åtta och de flesta av dem äter direkt. Sedan droppar det in 

fler barn som äter allteftersom de kommer, berättar Anki 

Tufvesson som är barnskötare på avdelningen och en av de 

ansvariga vid morgonens frukost. 

Stensjön var den första förskolan i Hyllie som införde frukostbuffé 

för barnen, några andra har nu följt deras exempel. 

För föräldrarna var buffén ett välkommet initiativ. 

– De behöver inte längre känna sig stressade att lämna 

barnen en viss tid. Maten står framme i en timme och barnen 

kan börja äta när som helst under den timmen, säger förskolläraren 

Homa Nateghi. 

Frukostbuffén innebär också att personalen kan vara säkra 

på att alla barn äter en varierad frukost även om de kommer 

lite senare och de vet att barnen får i sig så de står sig fram 

till fruktstunden klockan nio. För barnen ger buffén en större 

frihet och påverkan när alla inte måste äta samtidigt. De kan 

som Giovanni och Toni välja att fortsätta att leka istället för 

direkt sätta sig till bords. 

Avdelningen Planeten är uppdelad i Planeten 1 och 

Planeten 2. Frukostbuffén är en av de gemensamma aktiviteterna. 

Varje morgon finns en medarbetare från vardera 

sidan på plats för att hjälpa barnen med frukosten. 

– På det viset lär alla i personalen känna alla barn på förskolan, 

säger Homa Nateghi. 

Den gemensamma frukostbuffén innebär också att det på 

båda sidor finns medarbetare som kan ägna frukosttimmen 

åt att ta emot föräldrar, planera dagen och ringa in eventuella 

vikarier. 

– Det minskar också stressen för oss då det varje morgon 

frigörs tid för planering, säger Evy Elwing, förskollärare på 

avdelningen. 

Ett tjugotal barn brukar äta frukost på Planeten varje morgon. 

Blir de för många kring bordet får några leka en stund i 

rummen intill tills det blir lediga platser vid bordet. 

I frukostrummet är belysningen dämpad och på stolarnas 

fötter sitter tennisbollar för att hålla ljudnivån nere. 

– Vi försöker skapa en lugn atmosfär för barnen och det 

blir lättare när inte alla sitter och äter samtidigt, menar Homa 

Nateghi. n 


bild s12–13: 

Mannagrynsgröt är favoriten 

på frukostbuffén hos 

avdelningen Planeten. 

bild höger: 

1 Lykke väljer knäckebröd 

istället för gröt. 

2 Man blir hungrig av att 

leka! Giovanni laddar 

med mer gröt, Alex 

har redan ätit upp. 

3 Eddie och Oliver var 

bland de första på 

plats när frukostbuffén 

dukades fram. 

4 Toni hann leka en 

stund innan han slog sig 

ned vid frukostbuffén. 

1 

2 

3 

4

aktuellt om skola 

och förskola 2010 

SKL 

Aktuellt om skola och förskola 2010 

heter en rapport som SKl gett ut. 

Den redovisar en aktuell bild av 

utvecklingen i förskola, grundskola och 

gymnasieskola på nationell nivå. Rapporten 

innehåller de senaste utbildningsresultaten 

att göra 

lärandet synligt 

- barns lärande individuellt 

och i grupp 

Stockholms Universitets förlag 

Boken kan köpas via Reggio 

emilia Institutet. 

Boken beskriver läroprocesser i olika 

gruppkonstelationer. Här finns mycket 

inspiration för egen utveckling som pedagog, 

men det är kanske inte en bok man 

läser från pärm till pärm. 

Boken visar på hur viktig dokumentation 

och reflektion är för att fånga och utveckla 

pedagogisk verksamhet, samt barns 

lärande individuellt och i grupp. 

Alla lämnar vi våra ”fingeravtryck” i samspel 

med andra i hållbar utveckling i det 

sociala livet. 

Vi på Segevångs förskoleområde 

använde boken som studiecirkelmaterial 

vilket vi kan rekommendera andra. 

lena lundh 

samt uppgifter om kostnader, personal och 

mängden barn och elever i de olika skolformerna. 

Uppgifterna i rapporten baserar sig 

främst på officiell statistik, och vänder sig 

till alla som är intresserade av att följa och 

delta i diskussionen om skolans utveckling. 

Vems mormor? 

av Stina Wirsén 

Boken gestaltar känslor som kärlek, 

ilska, avundsjuka och lycka. 

Nalle har en mormor som hon älskar, 

som bara är hennes. Inledningsvis får vi 

se Nalle när hon springer in i sin mormors 

famn och omsluts av mormoderns kärlek. 

Nalle försvinner in i en luddig, skön värme. 

Läsaren ser hur mycket Nalle älskar sin 

mormor! 

Dessvärre har Nalle en kusin också, vilket 

hon verkligen inte vill ha. Kusinen har den 

dåliga smaken att tro att mormor är hennes. 

Hon kallar mormor för farmor!? 

Vems mormor är det då? Ja, till slut är 

det ju bådas och Stina Wirsén visar att 

kärleken kan delas hur många gånger som 

helst. 

elisabet niskakari 

Möllevångsskolan 

Årets skolbibliotekarie 2010 

krönikan 

satsningar 

på barn – en 

investering 

att det viktigaste valet man gör i livet är valet av föräldrar 

är kanske inte helt korrekt eftersom man faktiskt 

inte väljer sina föräldrar. men onekligen spelar de en 

stor roll både för vilken barndom vi har och vilka förutsättningar 

vi får. Generellt sett har barn i sverige goda 

uppväxtvillkor men även här har många barn det tufft. 

sedan i november i fjol är jag kommunalråd med ansvar för 

skola, trygghet och välfärd. Jag är i full färd med att besöka verksamheter 

av alla slag. Jag konstaterar att väldigt många gör mycket 

bra för Malmös unga men det finns också stora utmaningar att ta 

tag i. 

en utmaning, som i grunden är positiv, är att Malmös invånare blir 

allt yngre och fler. En stor inflyttning, rekordmånga födslar samtidigt 

som fler familjer väljer att bo kvar i staden, innebär till exempel att 

Malmö behöver över tusen nya förskoleplatser om året. Till det kommer 

förändringar rikspolitiken, med bland annat en ny läroplan som 

ställer nya krav på förskolan. 

I Malmö pratar nästan 50 procent av barnen minst ett annat 

språk än svenska. Rätt hanterat är det en fördel både för barnen 

och för samhället. Men det förpliktigar och det krävs långsiktiga 

satsningar för att Malmö ska kunna erbjuda alla barn den bästa 

språkutvecklingen och förutsättningar att klara skolan och ett framtida 

arbetsliv. 

samhällets roll att utjämna skillnader i livsvillkor är aldrig så 

viktig som under de tidiga åren. Förskolan står för en stimulerande 

pedagogisk miljö som ger trygghet, 

erbjuder lek och skoj och tar tillvara 

barns nyfikenhet och lust att 

lära. En politisk utmaning är därför 

att skapa ett samhälle som 

ser satsningar på barn och unga 

som investeringar istället för 

som kostnader. Citytunnlar 

och broar får med dagens 

lagstiftning kosta pengar 

under många år, för de 

lönar sig på sikt. Men förskolan 

och socialtjänsten 

ska bära sina kostnader 

per år. Detta trots att 

tidiga insatser och extra 

stöd både förebygger enskilt 

lidande och framtida utgifter 

i skolan, vården och i försäkringssystemen 

samtidigt 

som de kan skapa kreativt 

hopp och drömmar. 

katrin stjernfeldt jammeh 

kommunalråd (S), skola, trygghet och välfärd 




Naturligt och lustfyllt lärande 

bild: 

Olof Ihlström, Stephanie 

Persson, Linda Green, 

Kerstin Karlsson och Maj- 

Britt Andersson har gjort 

exkursioner med sina 

femåringar. 

foto: mikael ringman 


Alla nio förskolor i Kirseberg 

genomförde ett stort pedagogiskt 

projekt med sina 

femåringar kring miljö och 

naturvetenskap under 2010. 

IDéN BAKoM”Miljö och 

natur för förskolebarn”, 

var att introducera barnen i naturvetenskap 

och miljötänkande genom 

utevistelser som barnen sedan fick möjlighet 

att bearbeta och arbeta vidare 

med på förskolan. Projektet fick stöd 

av Malmö stads miljöanslag. 

Varje förskola genomförde fyra 

exkursioner till skog, stad, lantbruk 

och hav. Varje tema inleddes med en 

föreläsning av personal från bland 

annat Nationellt resurscentrum för 

fysik vid Lunds universitet eller 

Lärarutbildningen vid Malmö högskola. 

Fokus Förskola var med vid 

projektets avslutning, där förskolorna 

redovisade sina erfarenheter. 

Pedagogerna var överens om att projektet 

hade varit en väldigt positiv 

erfarenhet. 

För Beijers parks förskola, som 

berättade om sin skogsutflykt blev det 

egentligen bäst när de gick villade bort 

sig på stigarna i Skrylle. 

– Vi skulle till en myrstack men 

den hittade vi inte. Just då kände vi 

det som ett litet misslyckande men när 

vi fick möjlighet att reflektera över det, 

insåg vi att det var först då som barnens 

nyfikenhet fick fritt spelrum. De 

hittade flugsvampar och larver och det 

blev deras intresse som fick styra, säger 

Linda Green. 

förskola blev museets expertgrupp 

Sege parks förskola har under hösten och vintern 

hjälpt till att utveckla båtlekrummet på Teknikens 

och sjöfartens hus. 

Tio barn i femårsåldern har utgjort en ”expertgrupp” som 

kommit med idéer och skisser, men de har till stöd också 

haft en referensgrupp med förskolebarn i andra åldrar. Även 

föräldrar har haft en möjlighet att tycka till. 

– Det har varit ett delaktighetsprojekt. Att barnens tankar 

ska tas på allvar är en utgångspunkt för hela projektet. 

Vi pedagoger har hållit oss i bakgrunden och låtit barnens 

lekar styra. Vi har lyssnat till vad de har sagt och försökt 

tolka deras lekar. Vi har tagit massor av bilder och barnen 

har tagit bilder som vi har analyserat. Vi har också arbetat 

med en reflektionsbok hemma på förskolan, berättar Ingrid 

Bogren, ateljerista på Sege parks förskola. 

Initiativet kom från Malmö museers utställningsenhet 

som fick stimulansbidrag från kulturförvaltningen för att 

utveckla sjörövarrummet tillsammans med barnen på förskolan. 

Ingrid Bogren berättar att förskolan gjorde närmare 

ett tiotal besök under höstterminen. 

– Barn kan inte relatera till att deras idéer blir verklighet 

någon gång längre fram. ”Har de inte börjat bygga 

än”, undrade de direkt. Därför var det viktigt att de fick se 

några resultat snabbt. Malmö museers verkstad byggde 

till exempel en skattkista och tog fram mjuka fårskinn att 

sova på, som var tidiga önskemål, berättar Ingrid Bogren. 

Projektet utmynnade i att Malmö museer behåller sjörövarskeppet, 

men lägger till interagerande funktioner 

som kikare, av- och på-knappar, ratt och fler rep. Fler djur 

önskades framför allt av flickorna. Fiskar i vattnet och en 

spännande grotta blir nya inslag, liksom en småbarnshörna, 

ett resultat av föräldrarnas påverkan. 

Det nya båtlekrummet står förhoppningsvis färdigt till 

hösten. 

När pedagogerna på Beijers förskola 

tittade tillbaka på dokumentationen 

från sina exkursioner inser de att de 

kunde ha gjort saker annorlunda. 

– Mycket har varit vuxenstyrt, det 

måste vi erkänna. Men vi har beslutat 

oss för att inte ställa för höga krav på 

oss själva. Projektet har också handlat 

om vår egen lärprocess. Vi har skaffat 

oss erfarenheter under tiden, tillsammans 

med barnen, säger Maj-Britt 

Adamsson. 

Östra Fäladens förskola gjorde sin 

skogsdag i Skrylle, där medarbetarna 

tidigare hade varit på en pedagogisk 

föreläsningsdag. 

– Det kändes bra att vara bekant 

med omgivningen. Annars kan det kännas 

som ett långt steg utanför förskolan, 

att åka ut i skogen, säger Olof Ihlström, 

som berättar att det som personalen 

trodde skulle vara mest intressant, 

visade sig vara tråkigast. 

Vi hade med oss tomma snusdosor 

som barnen själva skulle få fylla 

med intressanta saker de hittade. 

Jättespännande, tyckte vi. Det enda förbehållet 

var att barnen inte fick ta något 

levande. Men när de inte fick söka efter 

insekter eller maskar visste de inte riktigt 

vad de skulle leta efter. Allt levande 

var spännande för våra barn, en fågel i 

en buske, en skalbagge, till och med en 

häst i en hage. n

ilder 

Lantgårdsbesöket på 

Svalövs lantbruksskola var 

en uppskattad exkursion 

som Segevångs förskola 

gjorde i projektet. 

livat med 

lärande på landet 

När Segevångs förskola besökte en 

bondgård blev det tid både till att 

åka hölass och att klappa kalvar. 

I oktober åkte förskolans femåringar 

till Svalövs lantbruksskola. Där 

fick de höra om kors fyra magar och 

att korna dricker 150 liter vatten varje 

dag och producerar 50 kilo kiss och 

bajs. Utanför spiltorna plockade barnen 

malda sockerbetor, hö och pellets 

som de tog med sig hem till förskolan. 

– Att sortera fodret blir en bra 

övning i vardagsmatematik, sade ateljeristan 

Ann Andersson. 

Barnen fick också åka hölass till stallarna 

med smådjur, som även de fick 

påhälsning innan det var dags för en 

saga som knöt dagens utflykt till den 

förra, ett besök i skogen. På skogsexkursionen 

dök handdockan Igelkott upp, 

nu hjälper dockan till att berätta. 

– Vi försöker koppla ihop delarna 

och se sambanden i naturen, berättar 

Magdalena Stenström. 


föräldrasamverkan 

skutan flyter 

på positiv 

självkänsla 

föräldrasamverkan 

En god relation till 

föräldrarna är A och 

O inom förskolan. 

Det menar barnskötarna 

Heléne 

Holmquist och Tina 

Feuk som arbetar på 

Skutans förskola i 

Bunkeflostrand. 

bild: 

Heléne Holmquist och 

Tina Feuk på Skutans 

förskola vill skapa en 

god relation till barnens 

föräldrar genom 

kommunikation. 

Stolthet smittar föräldrarna 

Kommunikationen med föräldrarna är viktig 

inom det dagliga arbetet på Skutans förskola. 

– Vi pratar mycket med föräldrarna, både om det som 

är bra och det som är mindre bra. Vi finns där för dem 

och har alltid tid med deras frågor, säger Tina Feuk. 

På Skutan ser man gärna att föräldrarna är engagerade 

och insatta i verksamheten. De är därför välkomna att 

vara med under en dag på förskolan och vissa morgnar 

kan de stanna kvar och äta frukost med barnen. Under 

inskolningsperioden hålls föräldrarna uppdaterade via 

sms. 

– Det är lättare att ha en god kommunikation om de 


DeN goDA RelATIoNeN, säger de, skapas genom 

en öppen och tydlig kommunikation kring barnen 

och verksamheten. 

Sedan hösten 2008 arbetar Skutan med diskussionsmaterialet 

Positiv självkänsla, vilket tagits fram av ledarskapscoachen 

Birgitta Månsson. 

Materialet berör bland annat kommunikation, gränssättning 

och ansvar. Huvudbudskapet är att fokusera på det som är 

positivt. 

– Det handlar om att bygga upp barnens självkänsla och det 

är jätteviktigt att man börjar med det redan i förskolan, menar 

Heléne Holmquist. 

Hon och Tina Feuk har båda fått utbildning i materialet för 

att kunna leda diskussioner kring det vid Skutans föräldramöten. 

Tina Feuk säger att samtalen under mötena gör föräldrarna 

delaktiga i hur man arbetar med barnen på förskolan. De ger 

också tillfälle för föräldrar och personal att utbyta tankar och 

råd kring hur man kan tänka och agera i samspelet med barnen. 

– Vi har fått väldigt positiv respons från föräldrarna och det 

är givande för oss pedagoger att få dela med oss av ett material 

som inspirerat oss, menar hon. 

Heléne Holmquist säger att en av fördelarna med diskussionsmaterialet 

är att det är enkelt och strukturerat. Det är lätt 

både att ta till sig och att föra vidare till kollegorna. 

Arbetet med det har även hjälpt henna att utvecklas i sin 

yrkesroll. 

– Jag har fått en helt annan självkänsla och tror på mig själv 

som pedagog. n 

vet hur vi jobbar, säger Tina Feuk. 

Lika viktigt är det att förskolan lyssnar på föräldrarna 

och flexibilitet kring exempelvis tider är en annan viktig 

ingrediens i den goda relationen. 

– Det är ju deras barn så vi försöker ta tillvara på deras 

tankar och idéer. De hjälper ju även oss att utvecklas, 

menar Heléne Holmquist. 

Hon tror också att det goda personalklimatet på 

Skutan inger förtroende och kan spela in i relationen till 

föräldrarna. 

– Vi gillar det vi gör och är stolta över vårt arbete. Det 

smittar nog av sig till för äldrarna. n

”Bättre med 

snabb inskolning” 

FöRRA ÅReT BöRjADe 

Mellanhedens förskola med 

kortare inskolningsperioder. 

– Vi har bara positiva erfarenheter 

och förändringen uppskattas också av 

föräldrarna, säger Anna Petersson, förskollärare 

på Mellanheden. 

Två veckors inskolning har länge 

varit standard inom förskolan. På senare 

tid har allt fler förskolor börjat inskola 

under färre dagar. Tre dagar förekommer, 

även om det är vanligare med 

en fem dagar som på Mellanhedens 

förskola. 

Vissa kritiker har hävdat att utvecklingen 

är en eftergift till nutidshets 

och stressade föräldrar, men Anna 

Petersson håller inte med. 

Hon pekar på att skillnaden i tid blir 

obetydlig eftersom inskolningen varar i 

fler timmar per dag Istället ser hon flera 

pedagogiska vinster med längre inskolningsdagar, 

framför allt att föräldern är 

närvarande under längre tid. 

– Genom att föräldern stannar med 

barnet under några timmar får föräldern 

mer tid på sig att lära känna 

verksamheten och oss i personalen. Vi 

har som mål att föräldrarna ska få se 

alla moment som förekommer. 

Hon tycker också att det är lugnare 

nu, det blir inte så dramatiskt med barnets 

separation från föräldrarna. Det 

är först under tredje dagen, då barnet 

ska äta lunch som föräldern lämnar förskolan 

för en stund. 

– Skulle någon vilja ha eller behöva 

längre inskolning så finns förstås den 

möjligheten. Men ingen har gjort det 

hittills, berättar Anna Petersson. n 

så Här ser det normala 

inskolningsscHemat 

ut På mellanHeden: 

måndag 9.30–11 

tisdag 9–11 

onsdag 9–12, barnet äter 

lunch utan förälder 

torsdag 9–14, barnet sover 

efter lunch utan förälder 

fredag 9-15 

bild: 

Anna Petersson ser flera 

vinster med snabbare inskolning. 


utbildning 

utbildning 

Med en reviderad 

läroplan följer en 

förändrad utbildning. 

Mer dokumentation, 

längre sammanhängande 

praktikperioder 

och 15poängskurser 

i matematik och de 

andra fokusområdena 

är några av nyheterna 

på Malmö hög skolas 

förskollärarutbildning. 

Men den största 

förändringen handlar 

om fördjupning. 

ett större djup i 

nya utbildningen 

bild: 

Ingegerd Tallberg- 

Broman och Jörgen 

Jensen förbereder 

kursplanen. 


INgegeRD Tallberg- 

Broman, professor i 

pedagogik med inriktning mot yngre 

barn, utgör tillsammans med Jörgen 

Jensen, förskollärare och adjunkt, och 

lektor Jutte Balding arbetsgruppen för 

den nya förskollärarutbildningen på 

lärarhögskolan i Malmö. 

– Det blir möjlighet att erbjuda en 

mer fördjupad kunskap när hela utbildningen 

ägnas åt arbetet med barn 

upp till sex år, istället för som tidigare 

för grundskolans tidigare år., säger 

Ingegerd Tallberg-Broman. 

När Fokus Förskola möter henne 

och Jörgen Jensen har de nyligen 

lagt sista handen vid arbetet med 

kursplanen för utbildningen. Malmö 

högskola fått gillande kommentarer 

från Skolverket som har beviljat examensrätt. 

Som förskolepedagoger ser de 

mest fördelar med den reviderade läroplanen, 

eftersom den koncentrerar sig 

på kärnverksamheten: förskolan. 

Om de oroar sig för något är det 

hur den tydligare skiljelinjen mellan 

förskola och skola ska yttra sig när 

det gäller rekrytering, gemensamma 

förhållningssätt och kontinuitet från 

förskola till grundskola. Under flera år 

har studenter under utbildningen på sju 

terminer kunnat få dubbel behörighet 

som både förskollärare och fritidspedagog 

eller lärare i de lägre stadierna 

– Det har gett fler möjlighet att 

upptäcka förskolläraryrket. Det är 

viktigt att det även i fortsättningen 

finns vägar mellan utbildningarna och 

vidare, även om vi idag inte vet hur 

de vägarna ska se ut, säger Ingegerd 

Tallberg-Broman. 

Men, poängterar Jörgen Jensen, 

den koncentrerade utbildningen ger 

möjlighet till en stärkt och fördjupad 

kompetens, något som är väsentligt för 

förskolläraryrket på längre sikt. 

de stora förändringarna: 

ämneskunskaper. Områdena som får egna 

mål i den reviderade läroplanen – matematik, 

teknik/naturkunskap, språk, estetiska kunskaper 

– får kurser på 15 hp vardera, två terminer 

tillsammans. 

– Det rör sig om matematik för förskoleverksamheten, 

inte om inte andragradsekvationer. 

Det handlar om att matematisera kring 

matematik, lek och lärande, säger Ingegerd 

Tallberg-Broman. 

utvärdering/dokumentation. Dessa områden 

får stort utrymme i läroplanen, liksom 

utbildningen. Alla förskollärarstudenter får 

grundliga kunskaper om detta. 

verksamhetsförlagd utbildning. VFU blir fem 

sammanhängande perioder om fyra veckor 

vardera. 

omvårdnad. Omvårdnad är ett begrepp som 

gör comeback. ”Omvårdnad, omsorg, fostran 

och samverkan” är en ny kurs som bland annat 

berör kommunikation med föräldrar. 

Detta gäller förskollärarutbildningen på Malmö 

högskola. Andra lärosäten kan välja andra 

vägar för att uppfylla målen i läroplanen.

olika vägar iN i yrket 

Donald Meszaros och Josefin Snygg går båda 

andra terminen på sina utbildningar som gör 

dem till förskollärare. Fokus Förskola möter dem 

på Sege parks förskola där båda gör sin VFU. 

bild: 

Donald Meszaros och 

Josefin Snygg gör VFU på 

Sege parks förskola. 

D oNAlD 

MeSzARoS tycker att den reviderade 

läroplanen stämmer med hans syn på utbildningen. 

Han började höstterminen 2010 och valde redan från 

starten att satsa på att bli förskollärare, han bryr sig inte om 

att skaffa lärarbehörigheten för grundskola. 

– Jag tycker det är vettigare att bli bra på en sak, i 

stället för halvbra på två. Nu kan det bli mer fokus på 

förskolepedagogik. 

Donald har tidigare jobbat inom industrin. När han blev 

arbetslös fick han efter en tid praktik på en förskola och insåg 

att det var vad han ville jobba med. 

– Hittills har utbildningen verkligen varit precis vad jag 

har önskat mig. Det är helt perfekt att varva teori och praktik, 

jag jobbar praktiskt med vad jag lärt mig i skolan. 

Josefin Snygg är ett exempel på att en bredare utbildning 

kan vara en sluss in i förskolläraryrket för dem som tänkt sig 

annorlunda från början. Hon har en utbildning från USA, en 

bachelor i måleri. I USA jobbade hon som volontär på ett 

community center för sjuka barn och fastnade för konstens 

möjlighet som lekterapi. Hon går lärarutbildningen på 90 

poäng för dem som redan har en examen. Hennes tanke var 

att skaffa sig en pedagogisk kompetens för att sedan kanske 

arbeta på ett sjukhus. 

– Men nu när jag är här i förskolan så inser jag hur roligt 

det är och vilka möjligheter som finns. Jag jobbar nära ateljeristan 

på Sege parks förskola och skulle verkligen kunna 

tänka mig att jobba som det när jag är klar. 

På Josefins utbildning blandas olika typer av pedagoger, 

något har både för- och nackdelar. 

– Det är intressant på så vis att man inser att det finns 

stora likheter. I grunden handlar det om samma sak, vare sig 

man jobbar på gymnasiet eller inom förskolan, man ska väcka 

ett intresse och stimulera det. Men jag kan tycka att det är lite 

för mycket fokus på undervisning i klassrum, säger Josefin. 

Carina 

marko-Varga 

enkät 

hur ser du på 

förskollärarens nya 

roll i den reviderade 

läroplanen? 

sofie lundgren 

hoffmann 

valdemarsro förskola, kirseberg: 

Papegojans förskola, Limhamn-Bunkeflo: 

– Tydligheten är bra. Läroplanen är mer 

konkret och varje mål är mer specificerat. 

Hur det sedan blir ute på förskolorna tror 

jag avgörs mycket hur man lägger upp det 

på respektive arbetsplats. Förskolechefens 

roll spelar förstås också in. 

– det finns mycket bra i den reviderade 

läroplanen. utan tvekan är det 

så att förskolläraren åläggs ett större 

ansvar. vi ska exempelvis ansvara för 

dokumentation. det kräver tid till planering. 

det gäller att se till att vi får 

den tiden också. 

amna abdulkarim 

Maryhills förskola, Fosie: 

anna Jormalainen 

sadelmakaarens förskola, 

limhamn-Bunkeflo: 

– läroplanen visar tydligt hur 

ansvaret ska fördelas, exempelvis för 

dokumentation. det betyder förstås 

inte att förskolläraren ska göra allting, 

utan om att se till att det blir gjort. 

sedan får man prata ihop sig på varje 

skola om vem som ska göra vad. 

– Att den nya läroplanen är klar och 

tydlig känns bra. Det står stycke för 

stycke vad som förväntas. Som jag ser 

det får vi större möjligheter att omsätta 

teorierna vi lärde oss på högskolan i 

praktiskt arbete. Nu kan teori och verklighet 

bli samma sak. 

Cecilia lindström 

Pluttonens förskola, Västra 

Innerstaden: 

– Förskolläraren får huvudansvaret 

för vissa saker, sedan kan det tolkas 

olika vad det betyder. Det var tal om att 

barnskötarna inte skulle hålla utvecklingssamtal, 

men där har vi på Pluttonen 

beslutat annorlunda. Förskollärare tar 

ansvar för att det blir gjort, men båda 

grupperna håller i samtal. 


Stafetten går till 

En förskolestafett har 

startat på naturskolans 

tipssida Pedagogiska 

kartor. Fokus Förskola 

var med när stafetten 

drog igång. 


Först ut var Klara förskolas rullande 

avdelning, förskolebussen. 

– För det mesta åker vi bort från staden så vi 

kommer nog främst att lägga in tips på platser 

utanför Malmö, säger Stefan Högberg som är 

förskollärare och kör den röda bussen. 

Dagens tur går till Falsterbo. Med ”Blommig 

falukorv” i högtalarna och de tjugo barnen fastspända 

i sina säten rullar bussen söderut genom 

ett grått Malmö. 

Pedagogiska kartor är ett webbinitiativ från 

Malmö naturskola. Här kan man få tips på platser 

som passar bra för utomhuspedagogik, exempelvis 

Sagostigen i Torups bokskog och Grodans 

hus i Käglinge, där man kan låna utrustning för 

naturstudier. Kartan visar också var det finns 

bra grillplatser, offentliga toaletter och spännande 

träd. 

För att uppmuntra stadens förskolor att själva 

lägga in pedagogiska tips på kartan har naturskolan 

tillverkat en stafettpinne i trä. Den ska vandra 

mellan förskolorna en månad i taget. 

– Tanken är att förskolorna under den tiden 

ska vara extra flitiga med att lägga in pedagogiska 

tips på kartan, berättar Bo Lindvall, 

samordnare på naturskolan som följde med när 

stafetten startade. 

En halvtimme efter starten svänger Stefan av 

mot Falsterbo strandbads stora parkering. Han 

säger att det skulle vara bra om det läggs in tips

Falsterbo 

på platser där det finns gott om utrymme att ställa 

bussen. Allmän inspiration kan också behövas. 

– Ibland kan vi känna att vi alltid kör till samma 

gamla vanliga ställen så kartan kan hjälpa oss att 

hitta nya platser att åka till och ge tips på vad vi 

kan göra där. 

När bussen parkerat får barnen hjälp av förskolläraren 

Mikael Peterson och barnskötaren Ellen 

Fager att gå på toaletten och komma i ytterkläderna. 

Därefter ger de sig av i riktning mot sanddynerna 

där de ska börja dagen med språklek. 

– Vi har ett tiotal platser som är som hemma för 

barnen och det är pedagogiskt mest intressant för 

oss att bedriva vår verksamhet där, säger Stefan 

Högberg. n 

bild sid 22: 

I Falsterbo finns en stor parkering 

med gott om plats för bussen. 

bild sid 23 topp: 

Nellie Roslund och Shuaib Ahmed-Ali 

passar på att rita en stund efter att 

Stefan Högberg parkerat bussen. 

bild sid 23 under: 

Samiira Abdul-Khadir och Kayna 

Cabascango är redo för en dag med 

språklekar och trädklättring. 

bild sid 23 höger: 

Stafettpinnen går nu vidare till 

Björkängens förskola. 


utomhuspedagogik 

även tips i stadsmiljö 

är välkomna 

I september 2010 resulterade ett samarbete mellan 

naturskolan, stadsbyggnadskontoret och gatukontoret 

i webbplatsen Pedagogiska kartor. 

Hittills har man fått in ett femtiotal pedagogiska tips knutna till 

platser i och omkring Malmö men man hoppas på en ökning till 

våren när fler är utomhus. 

– Vi ser gärna en mångfald av tips. Det kan vara en fin miljö 

eller en plats där man kan göra något speciellt, säger naturskolans 

Bo Lindvall och berättar att det går utmärkt att tipsa om 

platser i stadsmiljö, som exempelvis en spännande byggnad, en 

fin staty eller speciella träd. 

Vem som helst kan klicka in på Pedagogiska kartor för att läsa 

tipsen. För att lägga in egna tips måste man dock vara anställd 

inom Malmö stad och det kräver registrering och inloggning. 

På sidan kan användaren söka bland tipsen utifrån barnens 

ålder och olika ämnesområden. Tips som inte uppdateras faller 

bort från kartan efter två år. 

Huvudsyftet med Pedagogiska kartor är att få ut barnen och 

verksamheten från förskolorna. Bo Lindvall hoppas också att 

sidan ska leda till sociala kontakter mellan förskolorna, som kanske 

kontaktar varandra för att fråga mer eller berätta om sin 

egen erfarenhet. 

– Det är viktigt att det här blir ett levande forum och inte en 

statisk mall, säger han. 

Titta in på: http://pedagogiskakartor.pedc.se 


Förskolan 

på webben 

På Lillstjärnans förskola i Oxie är 

det slut med information på lappar 

som ska skrivas under och 

lämnas in. Här har man hittat ett 

smidigare sätt att kommunicera 

med barnens föräldrar. 

bild: 

På Mitt 24 kan Annika 

Weirum se vad barnen 

gör på förskolan. 

Biträdande rektor Linda 

Berg säger att det ger 

föräldrarna större insyn i 

verksamheten. 



mitt 24 

Den första versionen startade 2009 

och hette förskola 24. Den riktade sig 

endast mot förskolor. 

Sedan 2011 är nytt namn mitt 24 

då även skolor och fritidsverksamheter 

använder sig av tjänsten. 

mitt 24 används i dag av ett hundratal 

förskolor i hela Sverige och omkring 

fem tusen föräldrar kan logga in. 

Tjänsten används av ytterligare 

tre förskolor i Oxie. Inom Malmö stad 

används mitt 24 av sammanlagt 15 

förskoleavdelningar. 

mitt 24 nås av förskolans personal, 

föräldrar och eventuella släktingar som 

bjudits in av föräldrarna. 

Varje förskola betalar en startavgift 

på 1000 kronor och därefter en månadsavgift 

på 250 kronor per avdelning för 

att använda tjänsten. 

SeDAN MAj 2010 

använder Lillstjärnan 

webbtjänsten Mitt 24. På en sida som 

föräldrarna kan logga in på skriver personalen 

vad barnen gjort under dagen 

och påminner om sådant som händer i 

veckan. Här finns också bilder, videoklipp 

och matsedel för de kommande 

veckorna. 

– Föräldrarna har fått en mycket 

större insyn i verksamheten och det 

sparar tid för både dem och personalen 

att all information finns samlad på ett 

ställe, säger biträdande rektor Linda 

Berg som vet att många föräldrar lever 

stressiga liv och gärna ser att förskolan 

hjälper till att minska stressen. 

– Det är viktigt att se till hur föräldrarna 

lever. Många sitter uppkopplade 

och då kan det passa bättre att få information 

på det här viset. 

Lillstjärnan tackade snabbt ja när 

man förra våren erbjöds att som första 

förskola inom Malmö stad prova Mitt 

24. Efter ett halvår som pilotförskola 

hölls i november en utvärdering som 

visade att både personal och föräldrar 

var så nöjda att man ville fortsätta. 

Annika Weirum är mamma till 

Jessica och Jennie som båda går på 

Lillstjärnan. Hon berättar att familjen 

Schemafunktion 

nästa steg 

lillstjärnan har datorer på varje 

avdelning. Personalen behöver aldrig 

gå från barngruppen för att lägga in 

text och bilder. 

– Det är en förutsättning för att det här 

ska fungera bra, menar Linda Berg. 

På Mitt 24 ligger bland annat förskolans 

läroplan, information om personalens 

arbetssätt samt Smittskyddsinstitutets 

rekommendationer vid sjukdom. Under rubriken 

”Just nu” påminner personalen om 

sådant som händer under dagen och den 

informationen kan föräldrarna välja att få 

även via sms eller e-post. Frågor om exempelvis 

ledighet kan besvaras direkt på sidan, 

vilket underlättar i planeringsarbetet och 

sparar tid för personalen. 

Nästa steg är en schemafunktion där föräldrarna 

kan lägga in barnens scheman och 

lämna sjukanmälningar direkt på sidan, dygnet 

runt. Möjlighet finns även för förskolan 

att göra enkäter bland föräldrarna. 

– För mig och övriga personalen är det här 

också ett bra utvärderingsverktyg. Vi kan 

titta tillbaka på vad vi gjort under året för 

vår verksamhet finns ju dokumenterad här, 

säger Linda Berg. 

brukar titta in på Mitt 24 en stund varje 

dag. 

– Som förälder betyder det mycket 

att få en inblick i barnens vardag. 

Jennie som bara är 1,5 år kan ju inte 

berätta om sin dag men nu kan vi titta 

på bilderna tillsammans. 

Storasyster Jessica är 4,5 år och kan 

själv klicka sig fram till bilder och videoklipp 

av sig och kompisarna. 

– Hon tycker att det är jätteroligt 

och det hjälper henne att minnas när 

vi pratar om dagen. 

Tidigare sammanfattade Lillstjärnans 

personal varje dag i en 

kalender som hängde i kapprummet. 

När föräldrarna hämtade sina barn 

kunde de där läsa om vad som hänt 

under dagen. 

– Men det är ofta lite stressigt när 

man hämtar och lämnar så det var inte 

alltid man hann det, berättar Annika 

Weirum. 

Linda Berg poängterar dock att 

Mitt 24 inte ersätter den personliga 

kontakten med föräldrarna, utan är ett 

komplement till den. All individuell 

information tas fortfarande direkt med 

barnets föräldrar och barn vars föräldrar 

inte vill att de finns på bild syns heller 

inte på sidan.

Nr 1:2011 - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?