Splittrad tillvaro för ung lärare, s 4 Fadderprogram för ... - Malmö stad
Splittrad tillvaro för ung lärare, s 4 Fadderprogram för ... - Malmö stad
Splittrad tillvaro för ung lärare, s 4 Fadderprogram för ... - Malmö stad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
#5/09<br />
ANETTE STOLTZ<br />
”Även om livet stannar ibland, så går<br />
det vidare”, s 10-11<br />
<strong>Splittrad</strong> <strong>tillvaro</strong> <strong>för</strong> <strong>ung</strong> <strong>lärare</strong>, s 4<br />
<strong>Fadderprogram</strong> <strong>för</strong> skolsekreterare, s 9<br />
Lärdomar från individuella gänget, s 14-15<br />
”Med döden i bakhjulet”, s 18-19<br />
Utbildnings<strong>för</strong>valtningens personaltidning
LEDARE >><br />
Vi har påbörjat ett mycket viktigt arbete inom <strong>för</strong>valtningen<br />
med att ta fram gemensamma kärnvärden <strong>för</strong><br />
den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen.<br />
Frågan vi har ställt oss är hur våra brukare,<br />
elever, studerande, <strong>för</strong>äldrar och allmänheten uppfattar oss. Vilka<br />
bilder har de av oss inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen?<br />
Vilka attityder, känslor, upplevelser, erfarenheter har de<br />
av vår verksamhet? Syfte med arbetet vi påbörjat är att alla medarbetare<br />
skall involveras i arbetet med våra kärnvärden. I en allt<br />
hårdare konkurrens inom utbildningssektorn är det viktigt att vi<br />
är tydliga med vad vi vill stå <strong>för</strong> och vad vi kan garantera de elever<br />
och studerande som väljer oss. Startskottet gick fredagen 18<br />
september då jag samlade alla ledarna inom <strong>för</strong>valtningen <strong>för</strong><br />
att dra upp riktlinjerna <strong>för</strong> det fortsatta arbetet som skall leda<br />
fram till att vi formulerar vårt ”varumärke” <strong>för</strong> den kommunala<br />
gymnasiekolan och vuxenutbildningen i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>.<br />
En av de största riktade satsningarna på skolan i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> skedde<br />
inom ramen <strong>för</strong> ”Välfärd <strong>för</strong> alla – det dubbla åtagandet” då<br />
kommunstyrelsen 005 beslöt att de 11 grundskolor som hade den<br />
lägsta måluppfyllelsen i skolår 9 skulle ingå i en särskild satsning<br />
med ekonomisk <strong>för</strong>stärkning. Ytterligare medel till<strong>för</strong>des från regeringen,<br />
kommunstyrelsen och dåvarande, Myndigheten <strong>för</strong> skolutveckling,<br />
MSU. Under perioden 005- 008 <strong>för</strong>delades totalt 148<br />
miljoner kronor till personal<strong>för</strong>stärkning på ovan nämnda grundskolor<br />
samt 5 nationella program inom gymnasieskolan med låga<br />
meritvärden och låg måluppfyllelse. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> beställde en <strong>för</strong>djupad<br />
utvärdering av satsningen med de 148 miljonerna. Utvärderingen<br />
har haft två syften; att studera insatsernas genom<strong>för</strong>ande<br />
och resultat, men också att studera om, och i så fall hur, kontextuella<br />
<strong>för</strong>hållanden påverkar den varierande resultatbilden hos skolorna.<br />
Utredaren, Marianne Enös slutsatser är följande:<br />
”Resurserna har gett skolorna i utvärderingen möjligheter att utveckla<br />
sina verksamheter på en mängd olika sätt och insatserna har<br />
tagits tillvara utifrån rekommendationer (grundskolorna) och kartläggning<br />
av varje enskild skolas behov. Ökat fokus på kunskapsuppdrag<br />
och krav på måluppfyllelse har <strong>för</strong>t med sig att skolorna<br />
<strong>för</strong>st och främst valt <strong>lärare</strong> i kärnämnena och <strong>lärare</strong> i svenska som<br />
andraspråk. Liksom flertalet liknande studier visar, är framgångar<br />
sällan mätbara i sådana här sammanhang. Insatserna har gett ett<br />
stort antal upplevda icke-mätbara framgångsrika resultat i verksamheterna<br />
som till exempel kunskapsutveckling, ökat själv<strong>för</strong>troende<br />
hos eleverna, bättre klimat, ökade möjligheter till kompetensutveckling<br />
och <strong>för</strong>äldrasamarbete samt <strong>för</strong>ändringar i arbetssättet.<br />
PÅ NYA BEFATTNINGAR...<br />
BYGGuTBILdNING SYd MALMö<br />
Björn Andersson, rektor. Tidigare bitr. rektor på<br />
Universitetsholmens gymnasium. Kerstin Boberg, rektor.<br />
Tidigare bitr. rektor på Mölledalsgymnasiet. Uno<br />
Hansson, teknisk chef. Tidigare bitr. rektor på Komvux<br />
Några personalkategorier och verksamheter har dessutom blivit<br />
permanenta. Det är svårt att identifiera särskilt framgångsrika insatser<br />
eftersom det investerats i en mångfald av metoder, personalkategorier<br />
och aktiviteter och dessa olika insatser samspelar, men de<br />
insatser som nämns mest frekvent i intervjuerna är sommar/lovskolor<br />
och små undervisningsgrupper. Skolornas verksamheter präglas<br />
av pedagogiska och organisatoriska <strong>för</strong>ändrings- och utvecklingsstrategier.<br />
Strategierna som utvecklas är kontextbundna och visar<br />
på öppenhet, uppfinningsrikedom och engagemang vad gäller undervisningsmetoder,<br />
<strong>för</strong>äldrasamarbete och kompetensutveckling.<br />
Strategierna visar också på öppenhet i betydelsen transparens, tillgänglighet<br />
och flexibilitet i sammanhang som kan relateras till mjuka<br />
värden som klimat och <strong>för</strong>hållningssätt.”<br />
Sammanfattningsvis kan jag konstater att denna historiskt stora<br />
riktade satsning till skolorna i <strong>Malmö</strong> inte direkt återspeglas i en<br />
tydlig resultat<strong>för</strong>bättring avseende elevernas studieresultat. Däremot<br />
har satsnigen visat på en mångfald av insatser och ett stort engagemang<br />
på de berörda skolorna. Utvärderingen lyfter också fram<br />
det omgivande samhällets betydelse och påverkan när det gäller<br />
elevernas resultat, fram<strong>för</strong>allt gäller det de socioekonomiska faktorerna<br />
och dess stora inverkan på en elevs möjlighet att klara av sina<br />
skola. Tyvärr lyckas skolan inte i sin nuvarande form bryta denna påverkan.<br />
Utan elevens <strong>för</strong>eträdarskap i hemmet har fortfarande en<br />
avgörande betydelse på elevens resultat. Detta bekräftas även i<br />
Skolverkets rapport ”Vad gör det <strong>för</strong> skillnad vad skolor gör?” I rapporten<br />
konstateras det att hälften av skillnaderna i måluppfyllelse<br />
mellan skolorna <strong>för</strong>klaras av elevsammansättningen medan mindre<br />
än en tjugondel av den totala variationen i måluppfyllelse kan<br />
relateras till skolornas verksamhet (undervisning, organisation, resurser,<br />
ledarskap osv). En slutsats jag drar när jag läser Marianne<br />
Enös utvärdering är hur viktigt det är att <strong>lärare</strong> och skolledare tar<br />
kontroll över det systematiska kvalitetsarbetet på skolan och då<br />
fram<strong>för</strong>allt följer upp olika insatsers verkan på resultatet. Här kan<br />
den systematiska kursutvärderingen vara ett viktigt verktyg <strong>för</strong> att<br />
öka kunskapen om elevens upplevelse av en insats och resultatet<br />
av densamma. Vidare ser jag kursplanegruppernas arbete med ämnesanalysen<br />
som en viktig faktor i kunskapsöver<strong>för</strong>ingen mellan<br />
skolor och framgångsrika satsningar som leder till en bättre måluppfyllelse<br />
och tillika en informationsöver<strong>för</strong>ing som kan stärka likvärdigheten<br />
inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen i <strong>Malmö</strong><br />
<strong>stad</strong> när det gäller arbete med att få fler elever att klara sina<br />
nationella kurser.<br />
Södervärn. Gunilla Linton, rektor. Tidigare bitr. rektor på<br />
Universitetsholmen. Klas Lindelöf, rektor. Tidigare t f rektor på<br />
Mölledal. Hélen Salmose, administrativ chef. Tidigare chef på<br />
Infoteket.<br />
KOMVux MALMö CENTRuM<br />
Anette Stoltz, vägledningschef. Tidigare karriärvägledare<br />
i Västerviks kommun.<br />
Komvux <strong>Malmö</strong> Södervärn<br />
Peter Ekberg, rektor. Tidigare bitr. rektor.Ulrika Ericsson-<br />
Hedman, rektor. Tidigare bitr. rektor. Margareta Linder,
Heleneholm och Petri är FN-skolor<br />
Eva Henriksson<br />
Garatea och Mette<br />
Thorsen på S:t<br />
Petri skola.<br />
Heleneholms gymnasium och S:t Petri skola har utsetts till<br />
FN-skolor. Skolorna samarbetar med Svenska FN-<strong>för</strong>bundet<br />
<strong>för</strong> att stärka sin internationella profil. Det är sammanlagt<br />
elva svenska skolor som i samband med höst terminsstarten<br />
utsetts till certifierade FN-skolor. Syftet är att öka den internationella<br />
kompetensen hos både <strong>lärare</strong> och elever. Genom<br />
ett samarbete med Svenska FN-<strong>för</strong>bundet kan skolorna erbjuda<br />
sina elever olika aktiviteter med globala frågor i fokus.<br />
För att få bli FN-skola krävs bland annat att man har en internationell<br />
profil som innebär arrangemang av återkommande<br />
internationella aktiviteter <strong>för</strong> en betydande grupp av<br />
skolans elever. S:t Petri skola och Heleneholms gymnasium<br />
har båda ett mångårigt och omfattande internationellt en-<br />
NYA ANSIKTEN BLANd FöRVALTNINGENS LEdARE<br />
Hans Dahlqvist är rektor på<br />
Komvux <strong>Malmö</strong> Pauli med ansvar<br />
<strong>för</strong> humaniora och samhällsvetenskap.<br />
Har doktorerat<br />
i historia. De senaste åren<br />
har han jobbat som komvuxrektor.<br />
Gunilla Håkansson är rektor<br />
med ansvar <strong>för</strong> SFI på<br />
Komvux <strong>Malmö</strong> Centrum.<br />
Hon har tidigare arbetat som<br />
SFI-rektor på <strong>stad</strong>skontoret.<br />
Maria Jarlsdotter är rektor på<br />
<strong>Malmö</strong> latinskola. Hon har tidigare<br />
varit rektor på Olympiaskolan<br />
i Helsingborg.<br />
rektor. Tidigare bitr. rektor. Yerk Liveröd, rektor. Tidigare<br />
<strong>lärare</strong> och bitr. rektor på <strong>Malmö</strong> latinskola. Martin Ohlson,<br />
administrativ chef. Tidigare intendent med personalansvar<br />
<strong>för</strong> servicegrupp och administration. Ronny Wulff, rektor.<br />
Tidigare bitr. rektor på Komvux Kronborg.<br />
MALMö BORGARSKOLA<br />
Catharina Economou, rektor med huvudansvar <strong>för</strong> IB.<br />
Tidigare lektor på <strong>Malmö</strong> Borgarskola och Resurscentrum<br />
<strong>för</strong> mångfaldens skola.<br />
MALMö LATINSKOLA<br />
Annika Berg-Friis, administrativ chef. Tidigare skolsekreterare.<br />
Jeanette Grûner<br />
Vig och Margareta<br />
Tärbe på<br />
Heleneholms<br />
gymnasium<br />
gagemang. På Heleneholm finns bland annat HIP – en internationell<br />
profil på Samhällsvetenskapsprogrammet med fokus<br />
på hälsa och utveckling (se artikel på sid 5). S:t Petri<br />
utmärker sig i en rad internationella sammanhang, bland annat<br />
MEP – Model European Parliament.<br />
Skolornas samarbete med FN-<strong>för</strong>bundet omfattar bland<br />
annat lärarutbildning, kontinuerlig FN-information och pedagogiska<br />
tips. Det finns nu sammanlagt 34 FN-skolor runt<br />
om i landet. Övriga skånska FN-skolor är Spyken gymnasieskola<br />
och Katedralskolan i Lund, Söderslättsgymnasiet i<br />
Trelleborg, Filbornaskolan i Helsingborg samt Söderport-<br />
gymnasiet i Kristian<strong>stad</strong>. £<br />
Ann-Louise Luttrén är rektor<br />
på Komvux <strong>Malmö</strong> Pauli med<br />
ansvar <strong>för</strong> svenska och språk.<br />
Hon kommer närmast från<br />
Eslövs kommun där hon jobbat<br />
som gymnasierektor.<br />
Stefan Njord är rektor på<br />
<strong>Malmö</strong> latinskola. Han har tidigare<br />
jobbat som rektor på<br />
Olympiaskolan i Helsingborg.<br />
Elisabeth Svensson är administrativ<br />
chef på Pauli<br />
gymnasium. Hon har tidigare<br />
haft en liknande tjänst<br />
inom Ikea.<br />
MEdIEGYMNASIET<br />
Tomas Bratt, bitr. rektor. Tidigare koordinator.<br />
PAuLI GYMNASIuM<br />
Birgitta Drews, rektor. Tidigare bitr. rektor på Komvux<br />
Kronborg.<br />
RöNNENS GYMNASIuM<br />
Joakim Nilsson, administrativ chef. Tidigare ekonom.<br />
... OCH MEd NYTT NAMN<br />
Samordnande rektor på Rönnens gymnasium heter numera<br />
Marita Endrésen (tidigare Wilhelmsson Jensen).<br />
I DETTA NUMMER >><br />
Omtumlande <strong>tillvaro</strong> <strong>för</strong> <strong>ung</strong> <strong>lärare</strong> 4<br />
Heleneholm – en <strong>för</strong>ebild<br />
<strong>för</strong> indiska läkare 5<br />
På spaning efter en tid av flytt 6-7<br />
Målmedveten satsning i <strong>stad</strong>ion 7<br />
Ett nätverk som nystar upp 8<br />
Skolsekreterare med ett smörgåsbord<br />
av kunskaper 9<br />
PROFILEN<br />
Anette Stoltz Ӏven om livet stannar<br />
ibland, så går det vidare” 10-11<br />
Tankar om Vägledningscentrum 1 -13<br />
Goda exempel på IV 14-15<br />
IT-satsning ska <strong>för</strong>bättra<br />
resultaten på Pauli 16<br />
BOKTIPSET<br />
Inspirerande bok om juridik 16<br />
Kandidaten 17<br />
SPECIELLT<br />
”Hasse Mustang” – motorcykelartist<br />
utan körkort 18-19<br />
Eleverna gillar sommarskolan 0<br />
Edico ges ut av utbildnings<strong>för</strong>valtningens<br />
informationsavdelning och utkommer med<br />
8 nummer per år.<br />
AnsvArig utgivArE: Matz Nilsson<br />
rEdAktör: Pia Oredsson, informationschef<br />
grAfisk form: Utbildnings<strong>för</strong>valtningens<br />
informationsavdelning.<br />
Bylinelösa bilder och texter är producerade<br />
av informationsavdelningen.<br />
Edico bEtydEr på lAtin: Jag säger rent ut, jag yttrar.<br />
<strong>för</strong> tips och synpunktEr: edico@pub.malmo.se<br />
och edico@malmo.se<br />
tidningEns brEvlådA på intrAnätEt:<br />
Komin/utbildningsforvaltningen<br />
skribEntEr: Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen<br />
| Susan Englund, <strong>lärare</strong> Komvux<br />
Södervärn | Magnus Grahn, <strong>lärare</strong> S:t Petri skola |<br />
Jan Sandström, <strong>lärare</strong> Mediegymnasiet<br />
omslAgsbild: Freddy Billqvist<br />
tryck: WikingTryck AB<br />
pAppEr: MultiArt Silk<br />
upplAgA: 00 ex
4<br />
Omtumlande <strong>tillvaro</strong><br />
<strong>för</strong> <strong>ung</strong> <strong>lärare</strong><br />
Full rulle!<br />
Att vara <strong>ung</strong> <strong>lärare</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> kan vara<br />
hektiskt.<br />
– Ibland känns det som om tiden aldrig<br />
räcker till, menar Petra Magnusson.<br />
Full rulle!<br />
Att vara <strong>ung</strong> <strong>lärare</strong> i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> kan vara hektiskt.<br />
– Ibland känns det som om tiden aldrig räcker till,<br />
menar Petra Magnusson.<br />
Edico hAr i tidigArE nummer uppmärksammat<br />
arbetsbelastningen och vad som upplevs som<br />
bet<strong>ung</strong>ande i jobbet som <strong>lärare</strong>; den här gången<br />
läggs fokus på kategorin yngre <strong>lärare</strong>. Att<br />
kastas mellan olika anställningar ger inte den<br />
trygghet som en <strong>ung</strong> <strong>lärare</strong> behöver <strong>för</strong> att<br />
bygga upp nödvändigt själv<strong>för</strong>troende.<br />
SOM EN jOjO<br />
För 26-åriga Petra Magnusson – <strong>lärare</strong> i samhällskunskap<br />
och psykologi – har den senaste<br />
terminen varit minst sagt omtumlande med<br />
anställning på tre olika skolor: Borgar, Petri<br />
och Pauli. Vissa dagar har hon farit som en<br />
jojo mellan de tre skolorna.<br />
– En punktering på väg till Borgarskolan<br />
gjorde att jag nästan fick panik.<br />
En minst sagt splittrad <strong>tillvaro</strong> och flera<br />
gånger under vårt samtal dyker orden press<br />
och stress upp.<br />
– Att vara på flera olika skolor leder till<br />
stress och mycket av min energi har gått åt till<br />
att ta intryck från tre skolor.<br />
Cyklandet, arbetsbördan och allt det andra<br />
som krävs av en nyutexaminerad <strong>lärare</strong> har<br />
bidragit till en tuff arbetssituation.<br />
– Samtidigt är jag idag bättre på att hantera<br />
stress än när jag <strong>för</strong> två år sedan började arbeta<br />
som <strong>lärare</strong>.<br />
OLIKA KuLTuRER<br />
Petra ser också nyttan med detta backpackerliknande<br />
liv.<br />
– Det finns <strong>för</strong>delar med att vara på tre<br />
skolor med tre olika kulturer, att t ex möta<br />
elever som inte alls är studiemotiverade och i<br />
nästa stund betydligt mer motiverade elever<br />
på en annan skola.<br />
Petra har reflekterat kring att hon inte är så<br />
mycket äldre än sina elever.<br />
– Som <strong>ung</strong> <strong>lärare</strong> sägs det att det är lättare<br />
att relatera till eleverna men där ska man vara<br />
Foto: Magnus grahn<br />
<strong>för</strong>siktig. Det viktigaste är vilken pedagogik<br />
man använder och då spelar det ingen roll om<br />
man är <strong>ung</strong> eller gammal.<br />
”BLOd, SVETT OCH TÅRAR”<br />
Under sina två år i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> har hon hoppat<br />
runt på flera olika anställningar och det<br />
ger upphov till funderingar.<br />
– Men eftersom vi vet hur det ser ut i <strong>Malmö</strong><br />
med god tillgång på <strong>lärare</strong> så är jag ändå<br />
tacksam.<br />
Fast visst har det varit två tuffa år.<br />
– Blod, svett och tårar, beskriver Petra Magnusson<br />
de inledande åren av lärarkarriären.<br />
I höst ter sig dock Petras <strong>tillvaro</strong> stabilare<br />
då hon är anställd på en och samma arbetsplats,<br />
Borgarskolan. En sak kan vi vara säkra<br />
på: hennes lärarkarriär rullar – med eller utan<br />
cykel – vidare. £<br />
Magnus grahn
Heleneholm – en <strong>för</strong>ebild <strong>för</strong> indiska läkare<br />
”det är bra att det finns möjlighet till abort.”<br />
Eleverna på HIP – Heleneholms internationella<br />
profil – ställer sig enhälligt bakom detta<br />
påstående. det sker vid en värderingsövning<br />
in<strong>för</strong> en mycket speciell publik. Heleneholms<br />
gymnasium gästas av 25 indiska läkare som<br />
är nyfikna på skolans arbete kring hälsa och<br />
samlevnad.<br />
hip är En profil på Samhällsvetenskapsprogrammet<br />
på Heleneholms gymnasium (se<br />
Edico 1/08). Eleverna får studera hälsofrågor<br />
ur ett svenskt, europeiskt och globalt perspektiv<br />
och fokus ligger på samhällsproblem<br />
som hiv/aids, droger och trafficking.<br />
Elever och personal presenterar sitt arbete<br />
den 2 juni, när skolan gästas av läkare från<br />
olika delar av Indien.<br />
– Vi ville se hur man <strong>för</strong>håller sig till sexuell<br />
hälsa i den svenska skolan. Vilka är elevernas<br />
behov? Hur arbetar <strong>lärare</strong> <strong>för</strong> att tillgodose<br />
dessa? säger Murari Chandra,<br />
programdirektör vid MAMTA – en organisation<br />
som arbetar med barn- och mödrahälsovård<br />
i New Dehli.<br />
RESPEKT FöR ANdRA<br />
Lärarna Anki Axelsson, Jeanette Grüner Vig<br />
och Jeanette Runol ger smakprov på undervisningen<br />
om bland annat sexuellt över<strong>för</strong>bara<br />
sjukdomar.<br />
– Vi tror att det är ett bra sätt att främja<br />
sexuell hälsa bland <strong>ung</strong>domar, säger Jeanette<br />
Grüner Vig.<br />
– Vi talar om tre ord, attityder, ansvar och<br />
respekt – respekt <strong>för</strong> sig själva och sina kroppar<br />
och andras kroppar, säger Anki Axelsson.<br />
Eleverna deltar i en värderingsövning där<br />
de får ta ställning till olika påståenden: ”Kärleken<br />
övervinner allt”, ”Flickor och pojkar<br />
har olika slags sexuella behov”, etc. Medverkar<br />
gör även skolans rektor Patrik Witt och<br />
skolsköterskan Margareta Tärbe.<br />
STORA HÄLSORISKER<br />
Murari Chandra tycker att dagen har varit givande.<br />
– Det har varit väldigt intressant, särskilt<br />
när eleverna fick ta ställning i olika frågor.<br />
Alla ställde sig positiva till rätten till abort,<br />
säger han.<br />
– Svenska <strong>ung</strong>domar är medvetna om sina<br />
sexuella rättigheter och vet hur de ska skydda<br />
sig. Så är inte fallet i Indien. Folk är inte <strong>för</strong>beredda.<br />
I Indien finns ett stort motstånd mot sexualupplysning<br />
och andra preventiva insatser.<br />
– Unga människor har sex men samhället<br />
accepterar inte det. Sex <strong>för</strong>e äktenskapet är<br />
tabu, säger Murari Chandra.<br />
MAMTA kämpar <strong>för</strong> att öka medvetenheten<br />
kring de stora hälsoriskerna, inte minst<br />
bland landets religiösa och politiska ledare.<br />
– Först måste man <strong>för</strong>stå att det finns ett<br />
problem, sedan måste man <strong>för</strong>stå vilka åtgär-<br />
Murari Chandra, programdirektör vid MAMTA, överlämnar<br />
en gåva till Patrik Witt, rektor på Heleneholms gymnasium.<br />
der som krävs <strong>för</strong> att lösa problemet. Det är<br />
de som sitter på makten och pengarna och<br />
har möjlighet att å<strong>stad</strong>komma <strong>för</strong>ändringar,<br />
säger Murari Chandra.<br />
Besöket har lett till fortsatta kontakter och<br />
nu finns <strong>för</strong>hoppningar om ett framtida samarbete.<br />
– Vi arbetar nu <strong>för</strong> att kunna besöka dem<br />
och göra en bedömning om vi så småningom<br />
kan resa till Indien med våra elever, säger Jeanette<br />
Grüner Vig. £<br />
5
6<br />
På spaning efter en tid av flytt<br />
Det har varit ännu en sommar med stora omflyttningar inom <strong>för</strong>valtningen.<br />
Nu finns Hotell- och restaurangprogrammet i sina tillfälliga lokaler i<br />
Valdmarsro och vuxenutbildningen är på plats på Pauli gymnasium.<br />
Rektor Thommy Göransson välkomnar gäster till invigningen. Anders Grundström, Per O. Persson och<br />
Mihail Neagoe på vaktmästeriet.<br />
mEd blåsorkEstEr och tilltugg hölls invigningen<br />
av Hotell- och restaurangprogrammets lokaler<br />
i Valdemarsro den 25 augusti. Här finns<br />
verksamheten under hela läsåret, medan skolans<br />
kök renoveras.<br />
– Vi ska ha norra Europas finaste och modernaste<br />
restaurangskola, säger Barbro Willners,<br />
samordnande rektor.<br />
Eleverna tar god hand om gästerna. Personalen<br />
visar runt i den nya skolmiljön.<br />
– Vi har slitit här de senaste veckorna <strong>för</strong><br />
att komma i ordning, säger Linus Gustafson,<br />
karaktärsämnes<strong>lärare</strong>.<br />
En utmaning var att skapa en inbjudande<br />
miljö i skolans lunchrestaurang Jörgen Kock.<br />
– Vi var tv<strong>ung</strong>na att möblera om fem eller<br />
sex gånger innan vi blev riktigt nöjda. Eleverna<br />
var lite trötta, säger Linus Gustafson.<br />
Margaretha Gustafsson (th) med sina elever i elevmatsalen.<br />
”RÄTT MYSIGT”<br />
Läraren Ulf Lilja jobbar med eleverna i köket.<br />
– Jag slutade här <strong>för</strong> tre år sedan när Lernia<br />
skulle flytta härifrån och började på Jörgen<br />
Kocksgymnasiet. Sedan hamnar jag här igen,<br />
säger han.<br />
Mycket tid går till att utarbeta logistiken i<br />
köket, så att verksamheten flyter på bra.<br />
– Den stora skillnaden jäm<strong>för</strong>t med tidigare är<br />
att grupperna jobbar ganska nära varandra. Vi är<br />
vana vid att ha våra egna kök att sköta, säger Ulf<br />
Lilja.<br />
Vägg i vägg med restaurangen ligger elevmatsalen.<br />
Margaretha Gustafsson, <strong>lärare</strong> i måltidsservice,<br />
leder ett gäng entusiastiska <strong>för</strong>staårselever<br />
i den praktiska undervisningen.<br />
– En dag i veckan har de hand om mat-<br />
salen. Imorgon ska de äta här som gäster. På<br />
så vis får de en uppfattning om hur de själva<br />
vill ha det, säger hon.<br />
Det återstår en del arbete innan allt är klart.<br />
Hyllor ska sättas upp, köksmaskiner ska installeras.<br />
– Det är aldrig någon flytt som f<strong>ung</strong>erar. Men<br />
det kommer att bli bra. Det är bara vi, Hotell-<br />
och restaurangprogrammet, det är rätt mysigt,<br />
säger Margaretha Gustafsson.<br />
– Jag tror att det kommer att bli lugnare. Jag<br />
tror att det kommer att påverka studieresultaten<br />
också, säger Ulf Lilja.<br />
duBBELT uPP<br />
Pauli gymnasium har blivit en vuxenutbildning<br />
rikare. Verksamheten från Komvux<br />
Kronborg har fått sin hemvist i <strong>för</strong>eträdesvis
B- och C-husen, med egen entré som vetter<br />
mot K<strong>ung</strong>sgatan.<br />
– Det har varit rätt tuffa dagar. Vi hade i<br />
princip en månad på oss att packa ihop hela<br />
Kronborgsskolan. Det är fruktansvärt pressat,<br />
säger vaktmästaren Per O. Persson.<br />
Det har varit mycket mer arbete än vad han<br />
hade väntat sig. Otaliga omflyttningar, mycket<br />
jobb med att hantera dubbla uppsättningar<br />
av material.<br />
– Problemet med Pauli är att det inte finns<br />
tillräckligt med lagerutrymmen. Vi fick använda<br />
skolsalar som tillfälliga <strong>för</strong>råd. Till slut<br />
var det grejer överallt, säger han.<br />
Man har haft god hjälp av Bo Ingvarsson,<br />
Lars Backhed och Jan Ek på <strong>för</strong>valtningens<br />
avdelning <strong>för</strong> fysisk miljö.<br />
– Jag känner mig trött men inte uppgiven.<br />
Nu kommer alla småsakerna som ska fixas<br />
till, säger Per O. Persson.<br />
NYA VÄNNER<br />
Skolassistenterna Ulla Babic och Lisbeth<br />
Persson har kämpat på <strong>för</strong> att komma i ord-<br />
Lisbeth Persson och Ulla Babic.<br />
ning i den nya studerandeexpeditionen.<br />
– Det har varit rätt tålamodsprövande. Och<br />
det lär fortsätta några veckor till innan allt är<br />
i ordning, säger Lisbeth Persson.<br />
Nu börjar lugnet infinna sig. Personal och<br />
studerande är på plats och man börjar hitta i<br />
byggnaderna.<br />
– Det är trevliga lokaler. Jag tycker om den<br />
här gamla stilen. Sedan tycker jag att det är<br />
trevligt med så många nya arbetskamrater.<br />
Målmedveten satsning i <strong>stad</strong>ion<br />
Ilmar Reepalu och Pelle Svensson, VD <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> FF, möttes i en spännande match i bordsfotboll.<br />
<strong>Malmö</strong> Idrottsgymnasium blir pilotskola <strong>för</strong><br />
pedagogisk metodutveckling i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>.<br />
den 2 september invigdes de nya lokalerna i<br />
Swedbank Stadion.<br />
i dE nyA lokAlErnA ryms <strong>Malmö</strong> Idrottsgrundskola<br />
och <strong>Malmö</strong> Idrottsgymnasium. Totalt<br />
kommer 360 elever i åldrarna 13-19 år att ha<br />
merparten av sin undervisning där. Eleverna<br />
har olika idrottsbakgrund.<br />
Bild: Örjan lindén<br />
<strong>Malmö</strong> Idrottsgymnasiums elever och <strong>lärare</strong><br />
utrustas med bärbara datorer och man satsar<br />
även på trådlös internetuppkoppling och en<br />
projektor i varje klassrum.<br />
– Genom att vi ger eleverna tillgång till en egen<br />
dator och modern undervisning får de en fantastisk<br />
möjlighet att både utveckla sin idrottsliga talang<br />
och att få en bra bas <strong>för</strong> att kunna studera<br />
vidare, säger Jan-Olov Jakobsson, samordnare<br />
<strong>för</strong> i <strong>Malmö</strong> Idrottsgymnasium.<br />
Man lär känna en massa nya vänner, säger<br />
Lisbeth Persson.<br />
Håkan Wegestål är <strong>lärare</strong> och huvudskyddsombud<br />
på utbildnings<strong>för</strong>valtningen. En dag i<br />
veckan jobbar han med handledning i Studieannexet.<br />
– Det är en del inkörningsproblem, exempelvis<br />
när det gäller elevrapporteringssystemet.<br />
Men jag tror att alla gör sitt bästa <strong>för</strong> att<br />
få till stånd en så god skolmiljö som möjligt,<br />
säger han.<br />
– Det har varit ett oerhört krävande uppdrag<br />
att sjösätta den gemensamma organisationen.<br />
Men utifrån de <strong>för</strong>utsättningar vi har<br />
fått tycker jag att det har f<strong>ung</strong>erat <strong>för</strong>hållandevis<br />
väl. £<br />
Lokalerna invigdes av kommunstyrelsens ord<strong>för</strong>ande<br />
Ilmar Reepalu och <strong>Malmö</strong> FF:s ord<strong>för</strong>ande<br />
Bengt Madsen. Medverkade gjorde även<br />
Agneta Eriksson, ord<strong>för</strong>ande i utbildningsnämnden,<br />
och Freddie Åkerblom, ord<strong>för</strong>ande i Hyllie<br />
<strong>stad</strong>sdelsfullmäktige. Ilmar Reepalu och <strong>Malmö</strong><br />
FF:s VD Pelle Svensson möttes i en spännande<br />
match i bordsfotbollsspel. Den sistnämnde vann<br />
med 3-2. £
8<br />
Ett nätverk som nystar upp<br />
Internationellt va’ ordet!<br />
– Ett tydligt och bra exempel på samarbete mellan gymnasieskolorna i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>,<br />
säger Sofia Sjödin om det Internationella nätverket.<br />
i snArt Ett år har Sofia Sjödin arbetat som internationell<br />
samordnare på utbildnings<strong>för</strong>valtningen,<br />
och under en varm sommardag<br />
samlades <strong>stad</strong>ens samordnare <strong>för</strong> att dra upp<br />
riktlinjerna in<strong>för</strong> läsåret 2009/10; gruppen<br />
går <strong>för</strong> övrigt under namnet Internationella<br />
nätverket.<br />
– Vi <strong>för</strong>söker få alla gymnasieskolor och<br />
Komvux representerade i nätverket, berättar<br />
Sofia.<br />
Under dagen på Katrinetorps gård diskuterades<br />
hur man knyter internationella kontakter,<br />
var man söker finansiellt stöd, styrdokument,<br />
viktiga deadlines med mera.<br />
Dessutom skärskådades de internationella<br />
samordnarnas roll på de olika skolorna och<br />
<strong>för</strong>utsättningarna skiljer sig åt en hel del.<br />
Några har ingen nedsättning alls, andra har<br />
fått 15-20 procent av sin arbetstid avsatt till<br />
internationellt arbete och någon enstaka arbetar<br />
på heltid med det internationella.<br />
– Under 2008/09 hade jag ingen nedsätt-<br />
Nätverk. Sofia Sjödin, till höger, leder Internationella nätverket som består av de olika skolornas internationella samordnare.<br />
ning <strong>för</strong>utom att jag inte behövde komma på<br />
ett Öppet hus. Det här läsåret har jag 10-15<br />
procent internationellt arbete i min tjänste<strong>för</strong>delning,<br />
<strong>för</strong>klarar Erika Andersson på Agnesfrids<br />
gymnasium.<br />
Sett till innehållet kan de olika skolorna i<br />
<strong>Malmö</strong> visa upp en varierad karta och lärarna<br />
tycks vara uppfyllda av uppdraget.<br />
– Det är roligt att erbjuda elever möjlighet<br />
att uppleva nya erfarenheter, menar Nadja<br />
Tadic på Rönnens gymnasium.<br />
Hon får medhåll av Claes Koverberg på<br />
Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.<br />
– Det är fantastiskt att se hur eleverna växer<br />
under en utlandspraktik, både kunskapsmässigt<br />
och som människor. Att arbeta med internationalisering<br />
ger också nya kunskaper<br />
och färdigheter samt vänner <strong>för</strong> livet.<br />
Koverberg lär <strong>för</strong> övrigt vara i alla fall inofficiell<br />
<strong>Malmö</strong>mästare i internationalisering.<br />
Förra året hade Claes igång fler än tio olika<br />
internationella projekt och dessutom ytterli-<br />
<strong>Malmö</strong>mästare. Claes Koverberg på Frans Suell har fler än<br />
tio internationella projekt på gång.<br />
gare tio under behandling. En av orsakerna är<br />
att han genom åren har utvecklat en spetskompetens<br />
i att söka bidrag och stipendier;<br />
ett annat skäl är att han har haft en rejäl nedsättning<br />
i sin tjänst.<br />
Man får vad man betalar <strong>för</strong>, eller…? £<br />
Magnus grahn
Skolsekreterare med ett<br />
smörgåsbord av kunskaper<br />
Nya fadderprogrammet kartlägger och formaliserar<br />
våra skolsekreterares yrkeskunskaper.<br />
Från detta smörgåsbord av kunskap kan<br />
sedan adepterna plocka de bitar de behöver.<br />
inom utbildnings<strong>för</strong>vAltningEn är dE flesta skolsekreterare<br />
ensamma i sin yrkesroll. Det tar lång<br />
tid <strong>för</strong> skolsekreterare att sätta sig in i yrket.<br />
För att underlätta detta startade personalavdelningen<br />
ett fadderprogram <strong>för</strong> just denna<br />
yrkesgrupp.<br />
– Vi såg ett behov av kompetensutveckling<br />
hos våra skolsekreterare och bestämde oss <strong>för</strong><br />
att göra något konkret, säger Monica Henningsson,<br />
personalsamordnare på utbilnings<strong>för</strong>valtningen.<br />
Hon har tillsammans med kollegan Karin<br />
Herold startat programmet.<br />
KARTLÄGGA KOMPETENSER<br />
Faddrarna valdes ut efter sin breda och gedigna<br />
erfarenhet som skolsekreterare och genomgick<br />
därefter en internutbildning. Det gjordes<br />
en noggrann kartläggning av vilka specialist<br />
kompetenser de besitter. Allt <strong>för</strong> att de på bästa<br />
sätt ska kunna matchas mot en adept.<br />
– Det kändes väldigt bra att se sin yrkesroll<br />
på ett annat sätt. Efter några år gör man<br />
många arbetsuppgifter utan att tänka närmre<br />
på det, säger Christina Thunström med 30 år<br />
i yrket.<br />
Hon arbetar som skolsekreterare på Rönnens<br />
gymnasium och är en av faddrarna. Fadderkollegerna<br />
Emina Jupic från Universitetsholmens<br />
gymnasium och Mónica Umiérrez<br />
från Mölledalsgymnasiet håller med.<br />
Det har varit viktigt <strong>för</strong> alla att programmet<br />
är konkret i sitt upplägg. Det består av<br />
introduktion i olika arbetsmoment, t.ex. Elit,<br />
Prima personal, personal- och elevhantering<br />
samt <strong>för</strong>hållningssätt i yrkesrollen. Fadder<br />
och adept träffas cirka två timmar, en gång i<br />
månaden under ett år.<br />
– Fast Barbro vet att hon kan ringa däremellan<br />
också och att jag tar mig tid att hjälpa,<br />
säger Emina och syftar på sin adept Barbro<br />
Pettersson som arbetar på Bellevue gymnasium.<br />
Även skolledare som lånar ut sin sekreterare<br />
är positivt inställda till projektet.<br />
INTE BARA FöR NYANSTÄLLdA<br />
Turid Lundqvist på Praktikservice har jobbat<br />
länge som skolsekreterare men behövde kompetensutveckling<br />
i ett par program. Det får<br />
hon hjälp med av Christina Thunström. Även<br />
Bellevues Barbro Pettersson har flera års yrkeserfarenhet<br />
men saknar några delar ur fadderprogrammet.<br />
Till skillnad mot de övriga adepterna är<br />
Mónica Umpiérrez adept Christine Fransson<br />
ganska ny som skolsekreterare men har lång<br />
erfarenhet ev arbete inom skoladministration.<br />
Hon arbetar på Pauli gymnasium med<br />
vuxenutbildningen.<br />
VEM FÅR VEM?<br />
Personalsamordnare Monica Henningsson<br />
och Karin Herold ansvarar <strong>för</strong> matchningen<br />
av fadder och adept.<br />
– Vi har utgått från vilka behov adepten har<br />
och därefter matchat mot vilken fadder som passar<br />
bäst, säger Monica Henningsson. £<br />
Mer information om fadderprogrammet får du av<br />
Monica, 040-34 0 51, monica.henningsson@<br />
malmo.se eller Karin, 040-34 30 99, karin.herold@<br />
malmo.se<br />
EMINA juPIC<br />
Skola: Universitetsholmens gymnasium<br />
År i yrket: 8<br />
Adept: Barbro Pettersson, Bellevue gymnasium<br />
CHRISTINA THuNSTRöM<br />
Skola: Rönnens gymnasium<br />
År i yrket: 30<br />
Adept: Turid Lundqvist, Praktikservice<br />
MóNICA uMPIéRREZ<br />
Skola: Mölledalsgymnasiet<br />
År i yrket: 4<br />
Christina Thunström och Turid Lundqvist..<br />
Adept: Christine Fransson, Komvux <strong>Malmö</strong> Pauli<br />
9
10<br />
PROFILEN >><br />
ANETTE STOLTZ<br />
Ӏven om livet stannar ibland,<br />
så går det vidare”
– Jag är lycklig över att vara här. Det är en stor utmaning och fantastiskt roligt. Här<br />
finns så många positiva och proffsiga vägledare. Det är ett oerhört kompetent gäng,<br />
som nu ska bli ett stort team. Vad vi kommer att kunna uträtta tillsammans! Jag tror<br />
att jag har kommit till vägledningens himmel, säger Anette Stoltz, chef <strong>för</strong> Vägledningscentrum<br />
i <strong>Malmö</strong>.<br />
mAlmö väglEdningscEntrum bEstår Av nuvarande<br />
Infoteket, Valideringscentrum, samt vägledarna<br />
från Komvux <strong>Malmö</strong> Centrum, Rönnen,<br />
Södervärn och Pauli. De ska alla finnas<br />
under ett tak på Föreningsgatan 7. Ombyggnad<br />
av huset startar inom kort, så att all verksamhet<br />
och 35 vägledare får plats.<br />
– Det är min tredje vecka här. Jag tror fullt och<br />
fast på det här sättet att jobba. Vi ska bli Sveriges<br />
bästa Vägledningscentrum, säger Anette.<br />
”BREd KOMPETENS PÅ ETT STÄLLE”<br />
Ett samlat vägledningscentrum är en process<br />
som pågått under flera år i <strong>Malmö</strong>.<br />
– Tanken är att samla bred kompetens på ett<br />
ställe. Individen ska slippa slussas runt. <strong>Malmö</strong>borna<br />
ska få en tydlig väg in <strong>för</strong> allt som har<br />
med vuxnas lärande att göra. Vi lägger fokus på<br />
rätt saker, och det blir tydligt <strong>för</strong> individen som<br />
behöver information vart han/hon ska vända sig<br />
<strong>för</strong> neutral och obunden vägledning.<br />
1 januari 2010 lanseras det nya namnet fullt<br />
ut, men Vägledningscentrum växer fram under<br />
hösten.<br />
– Jobbet är i full gång. Vi har drygt 30 studie-<br />
och yrkesvägledare som ska hantera allt<br />
som har med vuxnas lärande att göra. Alla är<br />
engagerade i <strong>för</strong>beredelserna. Flera arbetsgrupper<br />
jobbar med omställningsprocessen.<br />
”NÅGOT AV dET BÄSTA jAG GjORT”<br />
Anette har jobbat operativt som vägledare<br />
under många år. Hon blev färdig SYV i Stockholm<br />
1986.<br />
– Det var ett stort steg <strong>för</strong> mig att börja plugga,<br />
<strong>för</strong>st komvux, sen högskola. Jag som aldrig<br />
skulle sätta min fot i skolan efter 9:an. Jag insåg<br />
att det var något av det bästa jag gjort. Jag fick<br />
jobb på Komvux i Katrineholm och stannade<br />
där till 1991. Det är ett väldigt roligt jobb - jag<br />
är vägledare i själen! Det är en bra bakgrund <strong>för</strong><br />
att vara chef <strong>för</strong> ett Vägledningscentrum, det är<br />
jag övertygad om, säger Anette.<br />
Hon lämnade vägledarjobbet på skolan <strong>för</strong><br />
att starta eget.<br />
– Jag ville jobba på ett annat sätt än i skolan,<br />
så jag och min exmake startade ett utbildnings-<br />
och konsult<strong>för</strong>etag. Vi sålde utbildning och<br />
vägledning – Arbets<strong>för</strong>medlingar och Försäkringskassor<br />
var våra största kunder. Jag har<br />
även lett en hel del projekt. Roligast var nog<br />
QUL, qvinnor-utveckling-livsglädje. Ett resurscentrum<br />
<strong>för</strong> kvinnor som ville starta <strong>för</strong>etag.<br />
Det jobbade jag med i tre år.<br />
”MYCKET ORO OCH KAMP - MÅNGA<br />
GLÄdjESTuNdER - MYCKET KÄRLEK”<br />
1991 föddes Jennie. Det skulle inte bli några<br />
problem att kombinera <strong>för</strong>etag och småbarn,<br />
tänkte Anette, men det var något som inte<br />
stämde. Oron växte hos <strong>för</strong>äldrarna att det<br />
kunde vara något fel på Jennie, hon utvecklades<br />
inte som andra barn.<br />
– Inga provresultat visade på något onormalt<br />
<strong>för</strong>rän man tog ett kromosomprov. Provet<br />
visade på ett extra tillskott på 5:e kromosomen.<br />
Ett mycket ovanligt fel, då fanns bara<br />
några få kända fall i världen.<br />
– Jag trodde nog innan att det värsta som<br />
kunde hända var att få ett handikappat barn.<br />
Så fel jag hade. Det blev ett mycket rikt liv tillsammans<br />
med Jennie som dog 2003.<br />
”uTVECKLAdES SOM MÄNNISKA”<br />
– Jag utvecklades som människa under den<br />
här tiden. Lärde mig att aldrig ta något <strong>för</strong><br />
givet, samt att uppskatta de små sakerna i livet.<br />
Det är ögonblick man inte får springa<br />
ifrån, det gäller i relationer, både privat och<br />
på jobbet.<br />
– Sorgen efter Jennie <strong>för</strong>lamade mig, jag varken<br />
ville eller kunde jobba. En dag började jag<br />
skriva. Jag hade under många år tänkt skriva<br />
<strong>för</strong> att berätta vilken gåva det är att få ett barn<br />
som Jennie, men det hade aldrig blivit av. Det<br />
blev min sorgebearbetning. Jag skrev och grät,<br />
boken skrev sig själv på nåt sätt.<br />
”NÄR LIVET STANNAR”<br />
I boken ”När livet stannar” berättar Anette<br />
om 11 år och 338 dagar med Jennie. En<br />
mycket utelämnande bok, som uppmärksammats<br />
i media och fått många positiva recensioner<br />
och reaktioner.<br />
– Det var roligt med det mottagandet, men<br />
det har fram<strong>för</strong>allt hjälpt mig att bearbeta sorgen.<br />
Även om livet stannar ibland, så går det<br />
vidare, säger Anette.<br />
Anette fick kraften och lusten tillbaka och<br />
fortsatte jobba. Blev projektledare <strong>för</strong> uppbyggnad<br />
av Lärcentrum på landsbygden i Södermanland.<br />
Sen var det dags <strong>för</strong> flytt till Västervik.<br />
<strong>för</strong>tsättning följer på sid 17.<br />
Foto: Freddy Billqvist<br />
ANETTE STOLTZ<br />
Ålder: 5<br />
Gör just nu: Är lycklig över att vara nyinflyttad i <strong>Malmö</strong>, en<br />
fantastisk <strong>stad</strong> att upptäcka, cyklar runt med kartan i hand.<br />
Gläds åt att min son trivs i gymnasiet och var med på att<br />
flytta till <strong>Malmö</strong> och fram<strong>för</strong>allt fokuserar jag på att bygga<br />
upp Vägledningscentrum tillsammans med mina härliga<br />
medarbetare.<br />
Livsfilosofi: Inom varje individ finns det en kraft, så mycket<br />
större och starkare än vad vi tror. När vi hittar den kraften<br />
och frigör den, kan vad som helst hända, tro mig!<br />
Födelseplats: Katrineholm, i Södermanland<br />
Familj: Boende i <strong>Malmö</strong> är jag och min 16-årige son Ludvig.<br />
Kvar i Katrineholm min dotter Malin, just fyllda 30 med<br />
make Jonas och mitt barbarn Theo, snart 3. På 30 mils<br />
avstånd nu min särbo, trist ord. Faktiskt fästman sen 16 juli<br />
och väldigt kär, hoppas han kommer efter snart!<br />
Bor: mycket centralt i <strong>Malmö</strong>, 5 minuters promenad till<br />
Triangeln (om jag inte tittar i skyltfönstren). Ibland har man<br />
tur, eller vad det nu är?<br />
Intressen: utmaningar, att upptäcka nytt, både inom mig<br />
själv och i omvärlden. Människor, resor, mat, segling,<br />
skidåkning ut<strong>för</strong>, cykelturer och skogspromenader, mitt jobb!<br />
11
1<br />
Tankar om Vägledningscentrum<br />
Nu finns den, på riktigt. Vägledningscentrum är en samlad organisation <strong>för</strong> studie-<br />
och yrkesvägledningen <strong>för</strong> vuxna. Men mycket arbete återstår. Vägledningschefen<br />
Anette Stoltz och några av hennes medarbetare ger sin syn på det kommande<br />
halvårets stora utmaning.<br />
Tobias Björklund<br />
– Äntligen!<br />
Så sammanfattar Tobias Björklund, vägledare<br />
på Infoteket, sina tankar kring den nya<br />
organisationen.<br />
frågAn om Ett väglEdningscEntrum har avhandlats<br />
i många år. Tobias Björklund har varit<br />
med hela vägen, han ingick i den arbetsgrupp<br />
som utredde frågan.<br />
– Jag tror att det måste ske nu. Om det drar<br />
ut ytterligare på tiden finns en risk att man<br />
tappar sugen, säger han.<br />
– Alla är in<strong>för</strong>stådda med att det kommer<br />
att bli en <strong>för</strong>ändring. Och då <strong>för</strong>söker man<br />
<strong>för</strong>ändra på bästa sätt med de erfarenheter vi<br />
har. Det kommer definitivt att bli någon<br />
form av kaos. Men det tror jag att vi får leva<br />
med. Annars blir det ingen <strong>för</strong>ändring heller.<br />
Det allra viktigaste är att det blir ett <strong>för</strong>tydligande<br />
kring studie- och yrkesvägledningen<br />
som yrkeskår:<br />
– Det finns så många olika uppfattningar<br />
om vad en syv ska göra. Där<strong>för</strong> är det så angeläget<br />
att vi får en form av kvalitetssäkring.<br />
Vad det kommer att ställa <strong>för</strong> krav får framtiden<br />
utvisa, säger Tobias Björklund.<br />
– Vi är ju väldigt få jäm<strong>för</strong>t med andra yrkesgrupper.<br />
Det stärker oss att vi är under<br />
samma tak. Det finns ett <strong>för</strong>tydligande utåt,<br />
gentemot <strong>Malmö</strong>bon, så att de vet vilka <strong>för</strong>väntningar<br />
de kan ha. Det är något som jag<br />
tror kommer att underlätta <strong>för</strong> många. Det är<br />
ju brukaren som står i centrum.<br />
Eva jacobson<br />
– Allt är inte klart i detalj, men en viss samsyn<br />
har vuxit fram. Vi är nog gemensamt inställda<br />
på att hitta ett forum som ger den bästa vägledningen<br />
<strong>för</strong> <strong>Malmö</strong>s medborgare, säger<br />
Eva jacobson.<br />
– Jag har länge efterfrågat ett vägledningscentrum,<br />
<strong>för</strong>st och främst <strong>för</strong> att det ska bli så<br />
rättssäkert och likvärdigt som möjligt. Vi ska<br />
ha en ingång – ett centralt intag med vägledarna<br />
som front, säger hon.<br />
Det handlar om att fånga upp individen, ge<br />
denne möjlighet att ventilera sitt val. Det är<br />
något som inte alltid sker i dag, menar Eva<br />
Jacobson. Det blir många felval och studieavbrott.<br />
– Jag sitter på Komvux <strong>Malmö</strong> Centrum<br />
och tar in på våra utbildningar och när det<br />
gäller yrkesutbildningarna var jag övertygad<br />
om att alla intagna skulle bli kvar. Men det<br />
har varit ganska många som avstått sin plats.<br />
Eva Jacobson ingår i en referensgrupp inom<br />
Vägledningscentrum som arbetar med utformningen<br />
av lokaler och andra praktiska<br />
arrangemang.<br />
– Det kommer kanske inte att vara riktigt<br />
igång <strong>för</strong>rän någon gång under våren nästa år,<br />
men <strong>för</strong>hoppningsvis redan i januari. Mycket<br />
beror på ombyggnationen, säger Eva Jacobson.<br />
Känslan så här långt är att det finns en bred<br />
enighet kring många frågor.<br />
– Så mycket som möjligt av den öppna<br />
Anette Stoltz, Malin Dahl och Richard Rasmussen.<br />
verksamheten ska ligga på plan1. Bokad verksamhet<br />
kan man ha i lokaler på andra våningsplan.<br />
Vi har både hiss och en stor bred<br />
trappa, säger Eva Jacobson.<br />
– Vi får en samlad resurs. Min <strong>för</strong>hoppning<br />
är att det kan utöka våra öppettider rejält, så<br />
att folk kan komma till oss när de vill.<br />
Marika Magnusson<br />
det har varit en dubbel omställning <strong>för</strong> Marika<br />
Magnusson och hennes vägledarkollegor<br />
på Pauli, med dels organisations<strong>för</strong>ändringen<br />
och dels flytten till nya lokaler.<br />
– jag tror att det blir jättebra när det blir<br />
klart, säger hon.<br />
Marika Magnusson är en av fyra vägledare<br />
med placering på Komvux <strong>Malmö</strong> på Pauli<br />
gymnasium.<br />
– Det har varit väldigt rörigt i samband<br />
med flytten, men det har f<strong>ung</strong>erat bra. Både<br />
vi och de studerande är <strong>för</strong>virrade men det<br />
hela har ändå präglats av något slags positiv<br />
anda, säger hon.
Omorganisationen märks dock inte så<br />
mycket i den dagliga verksamheten ännu.<br />
Man jobbar vidare som tidigare, samtidigt<br />
som man deltar i diskussionerna om uppbyggnaden<br />
av den nya organisationen.<br />
– Det blir lite dubbelt. Man hänger inte<br />
riktigt med här på Pauli och man är inte riktigt<br />
där på vägledningscentret eftersom det<br />
inte är uppbyggt. Men man får göra det bästa<br />
av det, säger Marika Magnusson.<br />
Osäkerheten är stor, inte minst kring hur<br />
och var man ska jobba framöver.<br />
– Mycket kan man säkert sköta från Vägledningscentrum,<br />
men vissa grejer behöver<br />
vara på skolan, säger Marika Magnusson.<br />
Hon ser fram emot att samarbeta med sina<br />
nya arbetskamrater och bredda sin kompe-<br />
Marika Magnusson<br />
tens.<br />
– Även om vi tillhör samma <strong>för</strong>valtning så<br />
jobbar vi väldigt olika. Arbetsuppgifterna blir<br />
formade efter var man är beroende på vilka<br />
studerande man har, säger hon.<br />
Richard Rasmussen<br />
– jag känner att det kan bli jättebra, säger<br />
Richard Rasmussen.<br />
– Det är väldigt mycket på gång, mycket som<br />
ska på plats, men samtidigt är det spännande,<br />
säger han.<br />
Richard Rasmussen har varit med och utarbetat<br />
<strong>för</strong>slaget som ska ligga till grund <strong>för</strong><br />
vägledningscentret.<br />
– Det tänket vi hade då är redan gammalt.<br />
Med den nya chefen kommer allt i en ny dager.<br />
Hennes entusiasm gör att man rycks<br />
med. Även om man vet att det kommer att<br />
bli jobbigt så finns det ändå ett positivt mål.<br />
Det är <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong>bon vi gör det här.<br />
Just nu går det mycket tid till att planera<br />
ombyggnaden av lokalerna.<br />
– Vi måste ha klart <strong>för</strong> oss vad vi ska göra<br />
och hur vi ska jobba innan vi bygger om. Vi<br />
måste helt enkelt se det med nya ögon, säger<br />
Richard Rasmussen.<br />
I början handlar det mycket om att lyssna<br />
och ta till sig alla skilda perspektiv.<br />
– Jag tror att vi i grunden har samma synsätt,<br />
men vi har jobbat olika, säger Richard<br />
Rasmussen.<br />
– Delaktighet är viktigt, men alla kan inte<br />
få det de vill ha. Men jag tror att det finns en<br />
rörlighet i tanken. Man kanske vill jobba med<br />
något annat än vad man gjort tidigare.<br />
Annika Skörvald<br />
– jag upplever att det ska bli spännande och<br />
roligt med allt det nya. Men det finns ju 100tals<br />
frågetecken, säger Annika Skörvald.<br />
Hon arbetar med validering av yrkeskunskaper<br />
inom barn och fritid, bygg, fordon, industri,<br />
omvårdnad och restaurang. Det rör sig<br />
om cirka 80 helårsplatser. Deltagarna får under<br />
fem till åtta veckor visa upp sina teoretiska<br />
och praktiska kunskaper, <strong>för</strong> att sedan gå<br />
vidare till en kompletterande utbildning.<br />
– Jag jobbar inte bara som vägledare utan<br />
ansvarar <strong>för</strong> hela processen från början till<br />
slut med bland annat kallelser, utvärderingar<br />
och slutsamtal, berättar hon.<br />
Hon har ingen aning om hur hennes arbetssituation<br />
kommer att se ut ett halvår<br />
framåt i tiden.<br />
– Men det behöver inte vara något negativt<br />
i det. Nu håller vi på och arbetar fram något<br />
nytt och det ser jag bara som positivt, säger<br />
hon.<br />
Vägledningscentrets referensgrupp, där<br />
Annika Skörvald ingår, har många stora frågor<br />
att tackla, bland annat valideringens<br />
framtida roll.<br />
– Först måste man komma fram till vad<br />
man menar med validering och sedan får man<br />
skapa en organisation kring det. Man kan<br />
jobba med validering på många olika sätt.<br />
Det är inte säkert att vi ska jobba på samma<br />
sätt som tidigare, säger hon.<br />
Vad ser du <strong>för</strong> utvecklingsmöjligheter<br />
<strong>för</strong> valideringen i den nya organisationen?<br />
– Om alla vägledare jobbar tillsammans<br />
blir det naturligtvis lättare att sprida kännedom<br />
om vad validering är. Det blir fler som<br />
har samma information och det är alltid bra.<br />
Anette Stoltz<br />
Annika Skörvald<br />
– Ibland kan jag önska att jag hade fler besked<br />
och svar på frågor. Men jag har inte facit.<br />
Vi ska skriva det här manuset tillsammans.<br />
det säger Anette Stoltz. den 1 juli tillträdde<br />
hon som chef <strong>för</strong> Vägledningscentrum i <strong>Malmö</strong>.<br />
Det är en hektisk tid och <strong>för</strong>väntningarna är<br />
höga. Anette Stoltz och hennes 35 medarbetare<br />
arbetar intensivt under hösten <strong>för</strong> att<br />
bygga upp den nya vägledningsorganisationen.<br />
– Just nu håller jag på och pratar med var<br />
och en. Vi har ett personligt samtal på nästan<br />
en timme, om hur man arbetar, hur man ser<br />
på sitt jobb och vad man skulle vilja fokusera<br />
på i framtiden, säger hon.<br />
Delaktighet och användarperspektiv är<br />
nyckelord i processen.<br />
– Det allra viktigaste <strong>för</strong> att vi ska lyckas,<br />
som jag ser det, är att vi får en tydlig väg in<br />
<strong>för</strong> allt vuxet lärande. Det ska inte vara någon<br />
tveksamhet <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong>bon om vart man ska<br />
gå. Så mycket som möjligt ska finnas på Vägledningscentrum,<br />
säger Anette Stoltz.<br />
Den 25 augusti hölls en <strong>för</strong>sta gemensam<br />
träff med samtliga medarbetare på Vägledningscentrum.<br />
– Det är ett jättehärligt gäng med massor<br />
med kompetens, säger Anette Stoltz. £<br />
13
14<br />
Goda exempel på IV<br />
Det finns enormt mycket erfarenhet inom Individuella programmet. Hur kan vi på bästa sätt<br />
ta tillvara denna erfarenhet? Det är en av de utmaningar som diskuterades på en introduktionsdag<br />
<strong>för</strong> all IV-personal den 13 augusti på Bellevue gymnasium.<br />
introduktionsdAgEn är En Av delarna i den nya<br />
utvecklingsplanen <strong>för</strong> Individuella programmet<br />
som antogs av utbildningsnämnden i<br />
april. Dagen bjöd på <strong>för</strong>eläsningar och paneldiskussion<br />
kring bland annat framgångsfaktorer.<br />
– Vi är ganska långt framme i tänkandet<br />
inom IV. Det finns en lång erfarenhet. Man tittar<br />
på möjligheten att göra studiebesök och ha<br />
RELATIONER OCH FLExIBILITET<br />
– Vi <strong>för</strong>söker skapa en öppen atmosfär så att<br />
eleverna kommer hit. De måste se en meningsfullhet.<br />
De måste känna att det finns<br />
bärkraftiga relationer, säger Stefan Karlsson,<br />
special<strong>lärare</strong> på Bellevue gymnasium.<br />
Personalen är organiserad i arbetslag kring<br />
klasser i olika storlekar.<br />
– Det handlar inte bara om att sätta in resurser<br />
och stöd i klassrummet. Vi måste även<br />
få eleverna att tro att de kan lära sig saker och<br />
komma vidare, framhåller Stefan Karlsson.<br />
– Elevvårdsteamet är viktigt när vi jobbar<br />
med de här eleverna. Man märker att det är<br />
många elever som inte är utredda under<br />
grundskoletiden.<br />
– Mycket av det grundläggande arbetet<br />
görs i kontakterna med grundskolorna. I 95<br />
procent av fallen har vi haft en relation med<br />
de elever som kommer hit, säger Annette<br />
Lawesson, rektor på Bellevue gymnasium.<br />
– Det handlar om att skapa en kontakt och<br />
lära känna dem så fort som möjligt, säger Johan<br />
Hellström, en av <strong>ung</strong>domscoacherna.<br />
För att personalen ska orka bygga bärkraftiga<br />
relationer krävs ett f<strong>ung</strong>erande samarbete<br />
och stöd från skolledningen.<br />
– Vi måste organisera skolan så att det hela<br />
tiden finns vuxna ute bland eleverna. Vi kan<br />
inte överge dem på raster, vi kan inte ha håltimmar.<br />
– En del elever vågar inte ta sig till skolan.<br />
På något sätt får vi anpassa oss efter det.<br />
Ibland har vi undervisning i hemmet, ibland<br />
träffar vi <strong>ung</strong>domarna på stan. Successivt<br />
ett erfarenhetsutbyte. Jag tror att det är väldigt<br />
bra, säger utbildningsdirektör Matz Nilsson.<br />
Ett hinder är att man som <strong>lärare</strong> inte känner<br />
till så mycket om IV på andra skolor.<br />
– Vi kanske bör bli bättre på att beskriva vilka<br />
program som finns och vad man har <strong>för</strong> inriktning<br />
på verksamheten, säger Matz Nilsson.<br />
– Det är viktigt att dokumentera de erfarenheter<br />
som finns ute bland lärarna, så att de<br />
bygger man upp en relation. De måste tro att<br />
det finns en framtid, en möjlighet.<br />
Det krävs också ett stort mått av flexibilitet<br />
och frihet att söka nya vägar.<br />
– Vi skapar grupper på hösten med den information<br />
och de <strong>för</strong>utsättningar vi har. Men<br />
man märker varje år att det inte håller hela<br />
vägen. En hel del grupper måste vi omstrukturera,<br />
säger Stefan Karlsson.<br />
Cecilia Wallin, Per Jernryd och Mikael Svennerbrandt.<br />
kan komma andra till del, säger Meta Cederberg,<br />
forskare på <strong>Malmö</strong> högskola och en av<br />
de medverkande i paneldiskussionen.<br />
– Det borde göras en sammanställning av<br />
alla fantastiska historier, alla levnadsöden som<br />
vi följt genom åren. Tänk en dag där alla fick<br />
berätta tre solskenshistorier. Jag tror att det<br />
skulle ha peppat oss alla, säger Mikael Svennerbrandt,<br />
IV Musik.<br />
ENGAGEMANG OCH EGET ANSVAR<br />
– Jag vill ha en IV-klass varje år. Jag brinner<br />
<strong>för</strong> det. Brinner man inte <strong>för</strong> dem så ska man<br />
inte vara i den klassen, <strong>för</strong> man behöver skapa<br />
en nära relation till dem, säger Cecilia Wallin,<br />
<strong>lärare</strong> på IV-SP på Pauli gymnasium.<br />
På skolan finns ett nära samarbete kring<br />
eleven. Ungdomarna har ögonen på sig när<br />
de slarvar med närvaron.<br />
– Jag undervisar dem i alla SO-ämnena och<br />
svenska. De kan inte sticka från skolan utan<br />
att jag märker det, säger Cecilia Wallin.<br />
Hon <strong>för</strong>edrar att ha ett hemklassrum.<br />
– Då kan de inte säga att de har glömt sina<br />
böcker. Har de svårt att hålla reda på sina saker<br />
så får de ha dem i ett skåp i klassrummet.<br />
IV handlar mycket om uppfostran:<br />
– Det är inte okej <strong>för</strong> mig att man sitter<br />
och pratar i mobiltelefon hela tiden, <strong>för</strong> det<br />
funkar inte när de kommer ut i det verkliga<br />
livet, framhåller Cecilia Wallin.<br />
Hon använder sig själv som ett pedagogiskt<br />
instrument.<br />
– Läraren är inte perfekt. Eleverna får en<br />
aha-upplevelse när de inser det.<br />
Hon tycker att det ger mycket att arbeta<br />
med IV-elever.<br />
– Jag vinner mycket på att prata elevernas<br />
språk. Man går ner på deras nivå, utan att bli<br />
kompis med dem.<br />
Eleverna får själva välja former <strong>för</strong> prov och<br />
redovisningar.<br />
– Det blir en demokratisk röstning, så jag<br />
har alltid ryggen fri. De kan inte skylla på någonting,<br />
säger hon.
I utvecklingsplanen finns bland annat en<br />
gemensam studiedag <strong>för</strong> all IV-personal och<br />
<strong>för</strong>eläsningar med erfarna <strong>lärare</strong>.<br />
– Vi har en studiedag <strong>för</strong> alla ämnesgrupperna,<br />
vi kan lägga in ett program <strong>för</strong> IV där<br />
också. Då får man per automatik ett nätverk<br />
som man kan bygga vidare på, säger Gun<br />
Wiklund, utvecklingschef på utbildnings<strong>för</strong>valtningen.<br />
£<br />
TERAPI OCH TYdLIGA GRÄNSER<br />
– Vi jobbar undervisande, vårdande och behandlande.<br />
Det är musikterapi vi sysslar med,<br />
säger Mikael Svennerbrandt som leder<br />
rikskända IV Musik på Pauli gymnasium.<br />
Det är en pedagogisk modell som väckt<br />
uppmärksamhet runtom i landet. Eleverna<br />
ägnar runt två tredjedelar av tiden åt musikproduktion<br />
och resten åt kärnämnesstudier.<br />
– Vi använder musiken som deras belöning.<br />
När man är färdig med lektionen får<br />
man gå ner i studion och lira. Vi kan också<br />
använda det som en konsekvens om man inte<br />
gör det man ska, säger <strong>lärare</strong>n Per Jernryd.<br />
En viktig poäng är att eleverna arbetar i<br />
grupper med musiken. De får själva ansvaret<br />
<strong>för</strong> att planera och redovisa verksamheten.<br />
– Eleverna är väldigt traumatiserade på olika<br />
sätt. Där<strong>för</strong> är det oerhört viktigt att de får<br />
relationsträning, säger Micke Svennerbrandt.<br />
Eleverna spelar in en CD med egna låtar.<br />
– Alla tror att skivan är målet, men det är<br />
det absolut inte. Målet är vägen dit. Men om<br />
vi skulle säga det till eleverna skulle de aldrig<br />
ha börjat hos oss. Att vara pedagog är ibland<br />
att vara lite bedragare – på ett positivt sätt,<br />
säger Mikael Svennerbrandt.<br />
Alla lärarna har musikbakgrund och musiken<br />
färgar även delar av den teoretiska undervisningen.<br />
– Det är en rätt liten klass med samma<br />
vuxna hela tiden. Vi har alltid två <strong>lärare</strong> på<br />
teorilektionerna. Det innebär att man sällan<br />
måste vänta jättelänge när man räcker upp<br />
handen, säger Per Jernryd.<br />
TYdLIGA MÅL OCH MOTIVERAdE LÄRARE<br />
– Vi har <strong>för</strong>sökt skapa en organisation som<br />
gynnar eleverna. Vi har samlat alla inriktningar<br />
i ett arbetslag. Alla som jobbar där har<br />
själva valt att jobba med IV.<br />
Det säger Hasse Larsson, en av lärarna på<br />
det ettåriga IV-programmet på Frans Suell<br />
och Jörgen Kocks gymnasium.<br />
Det ettåriga IV-programmet är en framgångsrik<br />
sammansmältning av IV Tema på<br />
Josephine Hesslow och Hasse Larsson.<br />
Pildammsskolan och IV HP på Pauliskolan.<br />
– Det är två olika sätt att arbeta, det ena<br />
med klass<strong>lärare</strong> och de andra med studiecoacher.<br />
Vi har tagit vara på dessa erfarenheter,<br />
säger Jan-Åke Johansson, rektor på Frans<br />
Suell och Jörgen Kocks gymnasium.<br />
Arbetet kännetecknas av en tydlig målbild<br />
och ett nära samarbete.<br />
– Vi har ett ganska litet arbetslag. Det innebär<br />
att vi kan skapa tydliga ramar. Vi har samma<br />
regler i alla våra klassrum och det tycker<br />
eleverna om, säger Hasse Larsson.<br />
Eleverna har en egen våning på skolan där<br />
de läser matematik, svenska och SO, vilket<br />
ger en extra trygghet.<br />
– Det är också viktigt att vi har behållit karaktärerna.<br />
Någon gång i veckan går man<br />
iväg och jobbar med riktiga karaktärsämnen<br />
på HP och HV, säger Hasse Larsson.<br />
Karin Wedelin, kurator på Frans Suell och<br />
Jörgen Kocks gymnasium, har intervjuat alla<br />
IV-eleverna på skolan och kartlagt de främsta<br />
framgångsfaktorerna.<br />
– Eleverna uppskattar främst att lärarna<br />
aldrig ger upp. De hittar hela tiden nya sätt<br />
att <strong>för</strong>klara. De ringer och SMS:ar <strong>för</strong> att<br />
<strong>ung</strong>domarna ska komma till skolan. Eleverna<br />
får hela tiden bekräftelse på att de är viktiga,<br />
säger hon.<br />
– Vi har många kompetenta medarbetare<br />
inom IV. En del söker sig till skolan just på grund<br />
av IV, säger Jan-Åke Johansson. £<br />
15
16<br />
IT-satsning ska <strong>för</strong>bättra resultaten på Pauli<br />
Pauli gymnasium satsar på lustfyllt IT-lärande<br />
<strong>för</strong> att elever och vuxenstuderande ska nå<br />
ännu bättre resultat. Lärarna har fått varsin<br />
bärbar dator med programvara anpassad <strong>för</strong><br />
att enkelt skapa nya former <strong>för</strong> elevernas lärande.<br />
Nu följer en omfattande fortbildningsinsats<br />
<strong>för</strong> all personal.<br />
dEt hAndlAr om totAlt 106 datorer som delats ut<br />
till pedagogisk personal i samband med läsårsstarten.<br />
– Hela idén är att öka måluppfyllelsen genom<br />
lustfyllt lärande. Det är en genväg, helt<br />
enkelt, säger Edward Jensinger, rektor på<br />
Pauli gymnasium.<br />
Han leder ett projekt centralt inom <strong>Malmö</strong><br />
<strong>stad</strong> som syftar till att utveckla arbetet med<br />
IT i skolan.<br />
– Våra elever och vuxenstuderande är ständigt<br />
uppkopplade och tar del av mängder av<br />
information. Då måste vi finnas där och hjälpa<br />
dem att hantera mediebruset, säger Krister<br />
Wahlström, samordnande rektor.<br />
INSPIRERANdE BOK OM juRIdIK<br />
juridik i skolan är en mycket lättläst och inspirerande<br />
bok som klargör var gränsen går i<br />
de olika situationer som kan uppstå under en<br />
skoldag. Rättigheter och skyldigheter tydliggörs<br />
med lagtext, <strong>för</strong>klarande resonemang<br />
och autentiska fallbeskrivningar. Rättsfallen<br />
följs upp med dom från rättsinstans eller utlåtande<br />
från jO. Trots alla regelverk som styr<br />
skolan kan man vara osäker på vilka befogenheter<br />
man har som anställd i vissa situationer.<br />
Följande områden behandlas i boken: Arbetsrätt.<br />
Straffrätt. Mobbning. Befogenheter mot<br />
elever som missköter sig. Offentlighet och sekretess.<br />
Yttrande- och åsiktsfrihet. Upphovsrätt.<br />
I kapitlet om Arbetsrätten finns ett fall med<br />
två <strong>lärare</strong> som uteblivit från delar av en studiedag<br />
som anordnats av skolledningen. Länsskolnämnden<br />
utdelade en varning till lärarna. Senare<br />
i ett domstolsutslag kan man läsa om disciplinpåföljden<br />
vara riktig.<br />
I kapitlet presenteras flera intressanta fallbeskrivningar<br />
under rubriken: Upphörande av anställning.<br />
”En <strong>lärare</strong> köpte en dator trots att skolledningen<br />
uttryckligen sagt nej till inköpet.<br />
Dessutom bad <strong>lärare</strong>n <strong>för</strong>säljaren av datorn att<br />
rubricera fakturan som ”utbildning” i stället <strong>för</strong><br />
Peter Hofbauer, <strong>lärare</strong> i ekonomiska ämnen, och Anders<br />
Grundström, servicetekniker på Pauli gymnasium.<br />
MER KREATIVT<br />
Samtidigt sker satsningar på att utrusta klassrummen<br />
med teknik som är anpassad <strong>för</strong> att<br />
möta det nya arbetssättet.<br />
– Det ska bli trevligt. Nu kan man börja<br />
utnyttja projektorerna som finns i salarna och<br />
visualisera saker lite mer kreativt, säger Patrik<br />
Olsson, <strong>lärare</strong> i ekonomi och juridik.<br />
datorköp. Läraren blev avskedad.” Agerade skolan<br />
korrekt? Läs vidare om Arbetsdomstolens utslag.<br />
Befogenheter mot elever som missköter sig.<br />
Får skolans personal visitera elever, titta i deras<br />
väskor eller skåp? När får man ta till våld <strong>för</strong> att<br />
avvärja en farlig situation? Vad är då nöd och<br />
nödvärn? Läraren eller annan personal har rätt<br />
att skydda sig eller sin egendom eller annan som<br />
utsätts <strong>för</strong> fara. Nöd uppstår när fara hotar liv,<br />
egendom eller hälsa. Här finns flera fallbeskrivningar<br />
på temat.<br />
När <strong>för</strong>eligger offentlighet och när är handlingar<br />
sekretessbelagda? Är e-post till en enskild tjänsteman<br />
offentliga? I en fallbeskrivning i boken klargör<br />
Kammarrätten frågan. Vad säger Tryckfrihets<strong>för</strong>ordningen?<br />
Hur hanteras protokoll från<br />
elevvårdskonferenser där vissa känsliga uppgifter<br />
ingår och andra uppgifter är av mer allmän karaktär?<br />
Yttrande- och åsiktsfrihet skyddas av den svenska<br />
grundlagen. Här gäller det att värna yttrandefriheten<br />
och samtidigt inte tillåta kränkning av<br />
annan person. En del intressanta fallbeskrivningar<br />
på detta tema finns med i boken.<br />
Niklas Elofsson, <strong>lärare</strong> i matematik, tror att<br />
han kommer att ha mycket nytta av sin dator<br />
på lektionerna.<br />
– Man kan exempelvis använda presentationer<br />
och grafer så att det blir tydligare och<br />
lättare <strong>för</strong> eleven att hänga med, säger han.<br />
FöRÄNdRINGSAGENTER<br />
Pauli gymnasium satsar även på fortbildning<br />
av all personal <strong>för</strong> att utveckla det nya arbetssättet.<br />
Till en början fokuserar man på Praktisk<br />
IT- och mediekompetens, PIM. Pedagogiska<br />
centralen har här en viktig roll.<br />
– Tanken är att alla ska nå upp till PIM<br />
nivå 4 på två år. Till detta kommer ytterligare<br />
ett antal riktade fortbildningsinsatser, <strong>för</strong><br />
både vana och ovana användare, säger Edward<br />
Jensinger.<br />
På Pauli gymnasium finns runt ett 30-tal<br />
<strong>lärare</strong> med mycket hög IT-kompetens.<br />
– Några kommer att ha ett särskilt uppdrag<br />
att vara <strong>för</strong>ändringsagenter och stödja sina<br />
kollegor i att komma in i det lustfyllda lärandet,<br />
säger Edward Jensinger. £<br />
– En rektor på en skola avbröt samarbetet<br />
med en ”skolpräst” eftersom prästen hade undertecknat<br />
ett upprop på internet mot kyrklig<br />
vigsel av homosexuella par. Rektorn ansåg att det<br />
stred mot skolans värdegrund.<br />
Läs hur JO resonerade i sitt svar! Vem blev utsatt<br />
<strong>för</strong> kränkning i detta fall?<br />
Var<strong>för</strong> upphovsrätt? Några frågor om hur upphovsrätten<br />
bör hanteras i skolan.<br />
Som bilaga i slutet finns <strong>för</strong>slag till trivsel- och<br />
ordningsregler både <strong>för</strong> grundskola och gymnasium.<br />
Enkla självklara regler som gör en skoldag<br />
trivsam <strong>för</strong> alla.<br />
Juridik i skolan är en intressant handbok <strong>för</strong><br />
alla som arbetar i skolan men även <strong>för</strong> elever och<br />
<strong>för</strong>äldrar. £<br />
Juridik i skolan : en handbok <strong>för</strong> <strong>lärare</strong> /<br />
Emma Adlerton och Jessica Stålhammar.<br />
Gleerups, 008. ISBN 978-91-40-66303-0<br />
Inger Ridbäck,<br />
bibliotekarie vid<br />
Rönnens gymnasium
fOrtsättning från sid 11.<br />
”LIVET STANNAdE IGEN, MEN Nu<br />
ÄR jAG LYCKLIG”<br />
– Vi skulle koppla av efter flytten,<br />
men det blev inte som vi<br />
tänkt oss. Vi åkte till Thailand.<br />
Tsunamin nådde Khao Lak 10<br />
minuter <strong>för</strong>e vår ankomst dit. Vi<br />
evakuerades upp i bergen och tog<br />
oss senare vidare till Malaysia. Jag<br />
kan inte påstå att vi var utvilade,<br />
men vi var inte fysiskt skadade.<br />
– Efter resan skulle jag lansera<br />
mig i Västervik. Fick uppdraget<br />
att bygga upp och driva Vägledningscentrum<br />
i Västervik. Jag gav<br />
mig in med själ och hjärta i det.<br />
Samtidigt meddelade min man<br />
att han ville skiljas efter 17 år…<br />
Livet stannade igen.<br />
– Även om man inte tror det så<br />
går livet vidare även efter svåra<br />
<strong>för</strong>luster. Nu har jag mycket att<br />
glädjas åt! Min son Ludvig och jag<br />
stormtrivs i <strong>Malmö</strong>. Jag har ett<br />
toppenjobb, härliga kollegor,<br />
många fina vänner fast de är långt<br />
borta. Nästa helg ska jag fira min<br />
dotter Malins 30-årsdag och mitt<br />
barnbarn Theos 3-årsdag och jag<br />
är ny<strong>för</strong>lovad. £<br />
susan englund<br />
NYTT PÅ SKOLFRONTEN >><br />
Foto: Freddy Billqvist<br />
1
18<br />
SPECIELLT >><br />
”Hasse Mustang”<br />
— motorcykelartist<br />
utan körkort<br />
För Edicos artikelserie om<br />
medarbetare med speciella<br />
intressen vid sidan av<br />
ordinarie jobb träffar jag<br />
matte<strong>lärare</strong>n Hasse Larsson<br />
på hans arbetsplats<br />
IV-programmet på Frans<br />
Suells och Jörgen Kocks<br />
gymnasium.<br />
Foto: ur hasse larsson Bildarkiv
när jAg mötEr honom ser jag inget i hans stillsamma<br />
yttre som skvallrar om artistnamnet<br />
”Hasse Mustang”. Jag har nämligen fått reda<br />
på att han under det namnet kör motorcykel<br />
i William Arnes Motorcirkus! Jag minns tydligt<br />
hur jag som liten grabb på 50-talet såg de<br />
döds<strong>för</strong>aktande motorcykelryttarnas show.<br />
Det var i K<strong>ung</strong>sparken i närheten av Pegasusstayn<br />
tror jag.<br />
HÄSTAR OCH BOxNING<br />
Hasse gillar utmaningar säger han. Hans far<br />
var travtränare och ville ha in sonen på den<br />
banan. Det eller ett riktigt jobb, sa pappan.<br />
Tre år var han på Jägersro där han kört ett 50tal<br />
travlopp, men det gick väl inte helt bra.<br />
Men banden till travet finns kvar. Ibland är<br />
han funktionär på Jägers. Hasse utbildade sig<br />
till <strong>lärare</strong>, han har varit i det yrket i nio år och<br />
trivs bra med det. Men innan dess hann han<br />
också med en boxarkarriär. Som junior var<br />
han sydsvensk mästare i lätt welervikt och<br />
åtta i SM!<br />
TIdIG ARTISTSTART<br />
Det började i Blentarp där Hasse är uppvuxen.<br />
Han gick i samma klass som ett barnbarn<br />
till dåvarande ägaren till William Arnes Motorcirkus.<br />
Redan sommaren mellan åttan och<br />
nian började han köra så smått. Hans hästintresse<br />
gav honom snabbt tillnamnet Mustang.<br />
Det var kul att köra när man var <strong>ung</strong>, berättar<br />
Hasse. Det var spännande med mycket fest<br />
och flickor. Han har kört <strong>för</strong> tre olika cirkusar.<br />
Förr om åren körde han 12-14 veckor om<br />
året och kunde vara med på tolv festivaler. Ett<br />
år körde han fyra månader på nöjesfältet Bakken.<br />
Numera tillbringar han bara två veckor i<br />
Kivik med kompisarna och kör på cirkusen<br />
under marknadsdagarna. Men han har fortfarande<br />
inte något motorcykelkörkort!<br />
William Arne själv, motorcirkusens grundare,<br />
började med sina akrobatiska trick på<br />
motorcykel 1934. Han var då 19 år och han<br />
slutade <strong>för</strong>st när han var fyllda 65! På den tiden<br />
låg cirkusen ute åtta månader om året<br />
och det var succé vart man kom.<br />
TuFF ARBETSMILjö<br />
”Scenen” är en stor tunna, ”A Wall of Death”,<br />
4,5 meter hög och med 10 meters radie. Omkretsen<br />
är drygt 31 meter. Åskådarplatserna<br />
finns vid tunnans överkant. Där kan det rymmas<br />
150 personer. Hela cirkusen väger 26<br />
ton! Det blir mycket slit och släp med upp-<br />
och nedmontering. Det är en respektabel<br />
gammal motorpark. En 600cc Indian Scout<br />
1926, några tvåtakts Husqvarna 118cc och<br />
en minisportbil Effyth Midget 1954 som<br />
William Arne körde i på äldre dar, tycks vara<br />
dyrgriparna. Att luftkvalitén inne i trumman<br />
under en <strong>för</strong>eställning inte är den bästa kan<br />
Foto: jan sandtrÖM<br />
man lätt <strong>för</strong>eställa sig…<br />
Varje ryttare kör 3-4 minuter. Farten är 50-<br />
70 km/tim. Tunnan knakar och rör sig. Centrifugalkraften<br />
håller motorcykeln på plats<br />
och gör att <strong>för</strong>arens kroppsvikt dubbleras.<br />
Det kan vara ganska tröttsamt, säger Hasse.<br />
Under drygt fyra månader på Bakken blev<br />
det ca 20 körningar om dan. Till sist fick han<br />
blod i urinen! På Kiviks marknad kör han <strong>ung</strong>efär<br />
35 gånger under 3 dar.<br />
Det dröjde tio år innan han råkade ut <strong>för</strong><br />
en olycka. Han fick punktering på framhjulet,<br />
föll ner och blödde på sin vita skjorta. Publiken<br />
var <strong>för</strong>färad när han blodbestänkt fortsatte<br />
på en annan motorcykel.<br />
HOBBY OCH KuLTuRGÄRNING<br />
I en SVT-dokumentär av Ebbe Gilbe beskrivs<br />
artisterna i William Arnes Motorcirkus som<br />
”Dödsryttare med döden i bakhjulet och bensin<br />
i blodet”. Det är ju bra <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ingen,<br />
men så farligt är det inte. Idag sysslar<br />
Hasse med motorcirkusen <strong>för</strong> att det kul och<br />
<strong>för</strong> att det är trevligt att träffa cirkuskompisarna.<br />
Och så är det en slags kulturgärning att<br />
hålla motorcykelshowen igång. Ett gott tecken<br />
på det är att William Arne som dog 92 år<br />
gammal år 2006 nu har fått ett Pågatåg uppkallat<br />
efter sig. £<br />
jan sandströM<br />
19
Returadress:<br />
uTBILdNINGSFöRVALTNINGEN<br />
Informationsavdelningen<br />
Box 17 195<br />
00 10 <strong>Malmö</strong><br />
Eleverna gillar sommarskolan<br />
– jag känner att jag har lärt mig mer på lovet<br />
än vad jag lärt mig på hela vårterminen, säger<br />
eleven Emelie Rajic.<br />
Hon var en av eleverna på årets upplaga av<br />
sommarskolan. Elever som ligger på gränsen<br />
till godkänt får möjlighet att komma i kapp<br />
på sommarlovet.<br />
jA, dEt är kul på sommarskolan, tycker Emelie<br />
Rajic och Samet Vargül, elever på Pauli gymnasium.<br />
De går sommarskola på Frans Suell<br />
och Jörgen Kocks gymnasium och läser<br />
svenska.<br />
– Man känner att hela klassen engagerar<br />
sig. Det är ingen som stör, säger Samet<br />
Vargül.<br />
De tycker inte att de fått <strong>för</strong>saka några kul<br />
sommarlovsaktiviteter.<br />
– Två veckor av sitt liv kan man väl ägna åt<br />
att klara detta så att man kommer vidare.<br />
Det är bara två timmar per dag. Sedan kan<br />
man gå och göra något annat, säger Emelie<br />
Rajic.<br />
Vad är det som är så bra med sommarskolan?<br />
– Man lär sig mer. Det är mer effektivt än<br />
vanlig undervisning i skolan, säger Emelie<br />
Rajic.<br />
Emelie Rajic och Samet Vargûl, elever från Pauli gymnasium. Sommarskola på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.<br />
– Det är så man önskar att det var på riktigt<br />
också, att man läste en kurs högst en månad.<br />
Det känns som att det är så himla utdraget,<br />
säger Samet Vargül.<br />
– Det är jätteskönt. Man känner att man<br />
kan satsa på just det man behöver just då, säger<br />
Emelie Rajic.<br />
MOTIVERAdE ELEVER<br />
Inger Johansson, <strong>lärare</strong> i svenska, tycker att<br />
det är bra att ha sommarskola.<br />
– Man har enbart den klassen varje dag. Jag<br />
har kanske 200 elever annars. Man lär känna<br />
dem mycket bättre, säger hon.<br />
Överlag är eleverna väldigt motiverade.<br />
– Nu kanske de <strong>för</strong>står att det är på allvar,<br />
när de offrar en del av sommarlovet, säger<br />
Inger Johansson.<br />
Hon har emellertid märkt att det är en hel<br />
del elever i gruppen som borde ha läst svenska<br />
som andraspråk.<br />
– De klarar inte detta. Skolorna borde ligga<br />
på mer och testa eleverna, så att eleverna<br />
hamnar rätt. Vi behöver höja statusen på den<br />
kursen, den är inte mindre värd. Dessutom<br />
är det orättvist mot de elever som hamnar i fel<br />
kurs och därmed inte får den hjälp de behöver,<br />
säger Inger Johansson.<br />
TRÄNA SVENSKA<br />
Det är i år 537 elever som anmält sig till sommarskolan<br />
och 388 har fullföljt studierna.<br />
Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium har<br />
haft kurser i svenska och engelska samt IVIK.<br />
Heleneholms gymnasium har hållit i matematiken.<br />
Eleverna får 20 timmars undervisning<br />
och erbjuds 20 timmars stöd.<br />
– Det är intensivt. Det krävs att eleverna<br />
gör läxor hemma <strong>för</strong> att de ska klara slutprovet,<br />
säger Birgitta Liljefjord, ansvarig rektor<br />
på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.<br />
Man har haft IVIK-grupper som läst SFI<br />
på A-D-nivå.<br />
– Syftet är att eleverna som befinner sig på<br />
A-C-nivå ska få träna svenska under sommaren.<br />
Det är lätt att man tappar kunskaper,<br />
speciellt de <strong>ung</strong>domar som vistas i en miljö<br />
där man inte pratar svenska hemma eller med<br />
kompisar, säger Birgitta Liljefjord.<br />
Hon är nöjd med hur det hela f<strong>ung</strong>erat.<br />
– Jag har inte haft några problem med att<br />
rekrytera <strong>lärare</strong>. Det är många som varit intresserade<br />
av att jobba på sommarskolan, säger<br />
hon. £