Kalendegatan - Malmö stad

karterat i koret och koromgången har endast några enstaka bevarats och kunnat
identifieras. Kanske är Konrads gravsten en av de oidentifierade. Enligt Bager håller
Örngrens inmätningar så hög kvalitet i fråga om mått att de faktiskt har kunnat
användas vid identifieringen av stenarna. Om vi följer hans exempel och söker stenar
med ett ungefärligt mått av 2,3 x 1,3 m finner vi en möjlig sten i koret (nr 18) och
fyra möjliga (nr 4, 5, 7 och 21) i koromgången. I norra kapellet skulle möjligen nr 3
kunna komma ifråga ifall kapellet byggts så tidigt som 1300-talets slut.
Om gravhällen har legat inne i kyrkan fram till 1850-talet så bör den ha blivit
märkt med nummer under 1600-talet. På den nedre delen (museifragmentet),
nedanför inskriptionsraden finns några inhuggna tecken som kan vara sådana
nummer, det nedersta tecknet ser ut som en sjua. En närmare granskning av stenen
och en jämförelse med numreringen på de stenar som Bager har dokumenterat kan
kanske besvara denna fråga. Om tecknen är 1600-tals-numrering så är det åtminstone
säkert att stenen har legat synlig då och kanske kan man t.o.m. säkerställa var den har
varit placerad.
Figur 25. Fragmentet som påträffades 1982, avritning av Sven Rosborn (Rosborn
1982).
Projektorganisation och kvalitetssäkring
Den arkeologiska undersökningen bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö
Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per
Sarnäs. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasisprojekt
samt digital arkivering. Joakim Thomasson var projektledare och ansvarade
för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med
Länsstyrelse och uppdragsgivare. Håkan Nilsson (platschef) svarade för att genomförandeplanen
och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevdes, ansvarade för
arbetsplatsen, för de dagliga kontakterna med exploatören, och för rapportarbetet.
MALMÖ MUSEER | ARKEOLOGIENHETEN | RAPPORT 2009:009 39