Kalendegatan - Malmö stad

vara gynnsamma. Det finns med andra ord stora möjligheter till ny kunskap om såväl
befolkning, demografi, sjukdomar, begravningsritualer, m.m. vid eventuella vidare
arkeologiska undersökningar av kyrkogården. Likaså bör kyrkogårdens begränsning
utredas vidare. En viktig fråga är när utvidgningen utfördes. Vid 1980-talets
undersökning konstaterades exempelvis att det blev allt tätare med gravar under
1400-talet, vilket skulle kunna relateras till kyrkogårdens utvidgning. En annan i
sammanhanget väsentlig fråga är vilken utbredning den äldre kyrkogården hade.
Hitintills har äldre kart- och planmaterial använts, men utifrån de nya resultaten
åsyftar detta material den senare begränsningen. Slutligen bör det utrönas om den
senare kyrkogårdsmuren är anlagd vid ett och samma tillfälle, eller om det är
resultatet av kontinuerliga utbyggnader.
Dike
0 5 10 m N
#
Gravar,
kyrkogård
Gravhällar och
stenläggning
Grav,
kyrkogård
Figur 21. Schakten och lämningarna kring S:t Petri kyrka inlagda på A. U. Isbergs
historiska karta från 1875. Sannolikt avser sträckningen av kyrkogårdsmuren den
utbredning som kyrkogården hade efter utvidgningen, möjligen inledd under 1500-talet.
Skala 1:400.
GRAVHÄLLARNA
Av de båda välbevarade gravhällarna har det endast varit möjligt att följa vem som
varit begravd under den ena och var denna en gång ursprungligen varit placerad.
Bomärket har inte kunnat identifieras. Det finns inte i Einar Bagers förteckning över
kända bomärken i Malmö från 1500- och 1600-talen (Bager opubl.). Bruket att förse
gravmonument med bomärken blev vanligt från och med 1300-talet i de nordiska
länderna (Moltke 1960).
Vapenhällen
Med utgångspunkt från de välbevarade inhuggningarna på hällen kunde några av de
saknade skärvorna från hällen identifieras i Malmö Museers samlingar, i medeltidsutställningen.
Måtten på såväl själva stenen som inskriptionen och evangelistsymbolerna
stämde överens, liksom minuskelstilen. Att inskriften på fragmenten i
medeltidsutställningen dessutom slutade strax efter den nedre vänstra evangelisten,
passade med att hela den vänstra sidan av stenen i porten saknade skrift. Hällens olika
delar har ännu inte sammanförts, men ett fotomontage visar hur de har hört samman.
Ett stycke av hällen inklusive ett stycke text och en del av en evagelistbild saknas alltså
fortfarande.
Museets fragment påträffades vid en liten arkeologisk undersökning år 1982, i
samband med att ett trägolv i den nuvarande sakristian bröts upp (MMA 45:12).
Trägolvet hade tillkommit efter arkitekten Theodor Wåhlins renovering som
32 MALMÖ MUSEER | ARKEOLOGIENHETEN | RAPPORT 2009:009
#
Klockarehuset