Kalendegatan - Malmö stad

Under stenläggningen fanns flera fyllnadslager, som innehöll rikligt med kakelfragment,
keramikskärvor och raseringsmaterial som glaserat golvtegel och formtegel
(jfr tabell 9–10). I ordningen uppifrån och ned fanns ett mörkbrunt humöst lager
(K100039), ett lager lera (K548), ännu ett mörkbrunt humöst lager (K100025) och
därunder grå sand (K100022). Att så mycket kakel påträffades såväl i lagren över som
under lerlagret, och dessutom kakel från samma tid, leder dock till slutsatsen att alla
dessa lager egentligen är sekundära fyllningar med material från samma rasering.
Ett kalkbrukslager (K596) anades i botten av schaktet men kunde inte undersökas
för hand då området mellan grundmuren och schaktväggen var alltför smalt, först
efter det att muren genombrutits kunde lagret undersökas. Dess utbredning sammanföll
med lämningar efter en trappa, som fanns i den östra schaktväggen (K643). Att
det fanns en trappa bör innebära att huset har varit försett halvkällare, vilket förklarar
varför så mycket utfyllnadsmaterial påträffades längre upp och varför så mycket
sättningar uppstått. I nivå med trappans nederdelar påträffades ett lager som innehöll
grå sand, möjligen ett sättsandslager till en borttagen golvbeläggning. Fynden av
glaserat golvtegel, kan möjligen ha fungerat som beläggning i källaren.
Trappans nedersta del liksom bottensanden låg på 2,2 m ö.h. och i jämnhöjd med
grundmurens undersida. Hur högt den dåtida markytan har legat har inte kunnat
avgöras, men den kan som lägst antas ha varit i jämnhöjd med övergången mellan
dagermur och grundmur, d.v.s. ca 3 m ö.h. Om källargolvet har legat strax över den
påträffade bottensanden skulle nedgrävningen alltså ha varit minst 0,8 m.
Figur 19. Rester av trappa i schakt 35, sedd från norr.
I anslutning till kyrkogårdsmuren framkom en grundsten (K527), som var
belägen intill och delvis ovanpå murens grundstenar. Grundstenen har lagts på plats
efter det att kyrkogårdsmuren byggts, och bör ha fungerat som mellanvägg eller
fundament till ett valv (vilket indikeras av formteglet som återfanns i fyllnadslagren).
Några spår efter eventuell dagermur och dess anslutning i yttermuren kunde inte
observeras. Förmodligen har en sådan (om konstruktionen varit lik yttermurens) legat
öster om schaktbegränsningen. Detta medför att det svårligen med säkerhet kan
avgöras huruvida grundstenen representerar en sekundär mellanvägg eller uppförande
av en byggnad mot en befintlig kyrkogårdsmur. Det är heller inte klarlagt om
grundstenen varit delar av ett valvfundament .
Datering
Klockarehuset omtalas första gången år 1549 (Rosborn 1984: 21). Det finns avbildat
på Örngrens kartering av gravarna i S:t Petri kyrka och dess kyrkogård (figur 24),
26 MALMÖ MUSEER | ARKEOLOGIENHETEN | RAPPORT 2009:009