Kalendegatan - Malmö stad
Kalendegatan - Malmö stad
Kalendegatan - Malmö stad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bomärkeshällen (K931) ingick som en del av samma stenläggning som Vapenhällen,<br />
den var med andra ord inte placerad på ursprunglig plats. Hällen lutade ganska<br />
markant nedåt åt väster liksom de stenar som låg norr om den och som troligtvis<br />
ingått i stenläggningen. Lutningen har möjligen orsakats av sättningar i den porösa<br />
sandjorden, kanske en följd av markarbeten och ledningsdragningar strax väster<br />
härom. Ett annat skäl till lutningen kan ha varit att den fungerat som ramp upp till<br />
portalen. Hällen, som var sprucken i två delar, var av mörk kalksten (1,65 x 0,9 m<br />
stor). Dess överyta var lätt rundad, och uppskattningsvis betydligt tjockare än<br />
Vapenhällen. Hällens enda ornamentik bestod av ett bomärke, inringat i en cirkel,<br />
som var placerad centralt på ovansidan. Själva bomärket var i grunden utformat med<br />
två parallella streck. I dess ovandel förbands dessa dels med ett tvärstreck, dels med<br />
två krysslagda dito. Bomärkeshällen finns bevarad på den plats där den upptäcktes.<br />
KLOCKAREHUSET<br />
Klockarehuset var en del av den länga med bodar som benämndes Själbodarna (och<br />
som givit gatan dess namn). Att döma av de mycket begränsade iakttagelser som<br />
kunde göras i schaktet (schakt 35), var huset byggt upp mot kyrkogårdsmuren (som<br />
beskrivits ovan).<br />
Medan kyrkogårdslager präglade den stratigrafiska sekvensen norr om muren, var<br />
situationen annorlunda söder om densamma. Tyvärr rymdes endast en smal remsa av<br />
lagren intill murens sydsida inom schaktet, varför det dels var praktiskt svårt att<br />
undersöka dem, dels omöjligt att säga något om deras utbredning. De grävdes för<br />
hand så långt det var möjligt och de nedersta lämningarna dokumenterades efter att<br />
muren genombrutits med grävmaskin. Men tillräckligt fanns bevarat inom den<br />
begränsade undersökningsytan för att kunna konstatera att det rörde sig om<br />
fyllnadslager och delar av en inomhusyta i en byggnad.<br />
Dagermur<br />
Schakt 36<br />
Tegel<br />
Grundstenar<br />
#<br />
Trappa<br />
Raseringslager<br />
Grav S9<br />
Kyrkogårdsfyllning<br />
Figur 18. Lämningar i schakt 35. Skala 1:50.<br />
#<br />
#<br />
Grundsten<br />
mellanvägg<br />
De första lagren som undersöktes utgjordes av utfyllnadslager (K359–360, 364);<br />
de översta bestod till stor del av raseringsmaterial, som innehöll såväl tegel och<br />
kalkbruk som lera och lerklining, de nedre av lera och sand. Alla lager sluttade nedåt<br />
mot söder och väster, troligen till följd av det varit fråga om sättningar i en större<br />
nedgrävning.<br />
Därunder fanns ett slags stenlagd yta (K363) av blandat material, mest tegel men<br />
även natursten. Ytan var väldigt ojämn och spetsig och såg slarvig ut. Det är tveksamt<br />
ifall det rör sig om en stenläggning eller bara ännu en utfyllnad. Det borde hur som<br />
helst ha tillkommit efter byggnadens rivning. Möjligen kan det ha varit en gatubeläggning.<br />
#<br />
Schakt 35<br />
0 1 2 m N<br />
MALMÖ MUSEER | ARKEOLOGIENHETEN | RAPPORT 2009:009 25