29.08.2013 Views

Kalendegatan - Malmö stad

Kalendegatan - Malmö stad

Kalendegatan - Malmö stad

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Bomärkeshällen (K931) ingick som en del av samma stenläggning som Vapenhällen,<br />

den var med andra ord inte placerad på ursprunglig plats. Hällen lutade ganska<br />

markant nedåt åt väster liksom de stenar som låg norr om den och som troligtvis<br />

ingått i stenläggningen. Lutningen har möjligen orsakats av sättningar i den porösa<br />

sandjorden, kanske en följd av markarbeten och ledningsdragningar strax väster<br />

härom. Ett annat skäl till lutningen kan ha varit att den fungerat som ramp upp till<br />

portalen. Hällen, som var sprucken i två delar, var av mörk kalksten (1,65 x 0,9 m<br />

stor). Dess överyta var lätt rundad, och uppskattningsvis betydligt tjockare än<br />

Vapenhällen. Hällens enda ornamentik bestod av ett bomärke, inringat i en cirkel,<br />

som var placerad centralt på ovansidan. Själva bomärket var i grunden utformat med<br />

två parallella streck. I dess ovandel förbands dessa dels med ett tvärstreck, dels med<br />

två krysslagda dito. Bomärkeshällen finns bevarad på den plats där den upptäcktes.<br />

KLOCKAREHUSET<br />

Klockarehuset var en del av den länga med bodar som benämndes Själbodarna (och<br />

som givit gatan dess namn). Att döma av de mycket begränsade iakttagelser som<br />

kunde göras i schaktet (schakt 35), var huset byggt upp mot kyrkogårdsmuren (som<br />

beskrivits ovan).<br />

Medan kyrkogårdslager präglade den stratigrafiska sekvensen norr om muren, var<br />

situationen annorlunda söder om densamma. Tyvärr rymdes endast en smal remsa av<br />

lagren intill murens sydsida inom schaktet, varför det dels var praktiskt svårt att<br />

undersöka dem, dels omöjligt att säga något om deras utbredning. De grävdes för<br />

hand så långt det var möjligt och de nedersta lämningarna dokumenterades efter att<br />

muren genombrutits med grävmaskin. Men tillräckligt fanns bevarat inom den<br />

begränsade undersökningsytan för att kunna konstatera att det rörde sig om<br />

fyllnadslager och delar av en inomhusyta i en byggnad.<br />

Dagermur<br />

Schakt 36<br />

Tegel<br />

Grundstenar<br />

#<br />

Trappa<br />

Raseringslager<br />

Grav S9<br />

Kyrkogårdsfyllning<br />

Figur 18. Lämningar i schakt 35. Skala 1:50.<br />

#<br />

#<br />

Grundsten<br />

mellanvägg<br />

De första lagren som undersöktes utgjordes av utfyllnadslager (K359–360, 364);<br />

de översta bestod till stor del av raseringsmaterial, som innehöll såväl tegel och<br />

kalkbruk som lera och lerklining, de nedre av lera och sand. Alla lager sluttade nedåt<br />

mot söder och väster, troligen till följd av det varit fråga om sättningar i en större<br />

nedgrävning.<br />

Därunder fanns ett slags stenlagd yta (K363) av blandat material, mest tegel men<br />

även natursten. Ytan var väldigt ojämn och spetsig och såg slarvig ut. Det är tveksamt<br />

ifall det rör sig om en stenläggning eller bara ännu en utfyllnad. Det borde hur som<br />

helst ha tillkommit efter byggnadens rivning. Möjligen kan det ha varit en gatubeläggning.<br />

#<br />

Schakt 35<br />

0 1 2 m N<br />

MALMÖ MUSEER | ARKEOLOGIENHETEN | RAPPORT 2009:009 25

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!