Klassrummet och cirkeln - Malmö stad

En FoRsKningsciRKEl om histoRiEUndERvisning
i dEt mångKUltURElla KlassRUmmEt
Klassrummet och cirkeln
PER Eliasson & JoEl RUdnERt (REd.)

Utgiven av:
Resurscentrum för mångfaldens skola/FoU-utbildning
Avdelning barn och ungdom
Malmö stad
www.malmo.se/mangfaldiskolan
ISBN: 978-91-978076-3-0
Omslagsfoto: IstockPhoto
Form & tryck: Prinfo Grafiskt Center, Malmö

en forskningscirkel om historieundervisning
i det mångkulturella klassrummet
Klassrummet och cirkeln
Per eliasson
Joel rudnert (red.)

innehåll
författarpresentation
Författarpresentation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
inledning
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
den praxisnära forskningscirkelns praxis
några reflektioner
Klyftan.mellan.skolforskning.och.lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Från.utvecklingsprojekt.till.forskningscirkel . . . . . . . . . . . . . .10
Tre.perspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
En.forskande.forskningscirkel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27
forskningscirkeln och dess påverkan på historieundervisning
i en mångkulturell miljö
Forskningscirkel.som.examensarbete .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .29
Forskningscirkeln.i.skolan.–.tidigare.forskning. . . . . . . . . . . .30
Vår.undersökning.och.dess.resultat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33
Forskningscirkeln.och.rollfördelningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . .35
Den.mångkulturella.skolan.och.forskningscirkeln. . . . . . . . .38
Forskningscirkeln.och.lärarutbildningen. . . . . . . . . . . . . . . . . .41
att arbeta med tidsmedvetande och
historisk terminologi i år ett och två
Tankar.kring.forskningscirkeln.och.min.egen.historieundervisning
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43
Influenser.1:.Hilary.Cooper. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44
Influenser.2:.Levstik.och.Barton. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48
Tema.”Barn.förr.i.tiden” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49
Att.arbeta.med.tidslinjer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52
Historia.utifrån.sagor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54
Historia.i.lågstadiet?.En.avslutande.fundering . . . . . . . . . . . .56
en undersökning om barns historiemedvetande
inom ramen för en forskningscirkel
En.forskningscirkel.leder.till.ett.samarbete. . . . . . . . . . . . . . . .58
Barn,.tid.och.historiemedvetande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59
Narrativ.och.historiemedvetande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60
Temporala.begrepp.och.tidsmedvetande. . . . . . . . . . . . . . . . . .61
Kronologiska.sekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64
Planering.och.konstruktion.av.en.undersökning. . . . . . . . . .64
Några.tankar.om.en.historieundervisning.för.de.yngre. . . .73
Ett.interkulturellt.perspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .74
ett samtal om forskningscirklar, historia
och storyline
Forskningscirkeln. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .79
Europaprojektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .82
Storyline. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .83
Jag är historia! svensk stormaktstid,
centrala begrepp och historiemedvetande
Historieämnets.kanon .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .86
Historia.och.centrala.begrepp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87
Svensk.stormaktstid.–.hur.roligt.är.det?. . . . . . . . . . . . . . . . . . .89
Historiemedvetande?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .93
Det.fortsatta.arbetet.i.sjuan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .96
Och.nu.då?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .98

kontrafaktisk historia i undervisningen
I.början.av.projektet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102
Projektet.tar.form. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102
Planering.av.projektet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105
Kontrafaktisk.historia.–.exempel.Mellanöstern. . . . . . . . . . 105
Tema.USA. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108
Enkäten:.Historia.för.dig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111
Hur.ser.elever.i.år.nio.på.ämnet.historia?. . . . . . . . . . . . . . . 117
Funderingar.kring.en.forskningscirkel. . . . . . . . . . . . . . . . . . 119
ett försök att få in den lilla historien i
den stora historien
En.ny.historia?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121
Språkets.betydelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121
Språket.som.en.del.av.förförståelsen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123
Mina.funderingar.kring.en.undersökning.börjar. . . . . . . . 124
Identitet,.den.lilla.och.den.stora.historien . . . . . . . . . . . . . . 125
Att.förena.den.lilla.och.den.stora.historien. . . . . . . . . . . . . . 127
Tre.länder.–.en.historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128
Steg.ett.i.klassrummet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129
Avstämning.med.eleverna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130
Steg.två.i.klassrummet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130
Gruppdiskussion.med.eleverna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131
Funderingar.kring.mitt.projekt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132
Historieprojektets.betydelse.för.mitt.arbete.i.framtiden. . 134
historia, språk och delaktighet
En.inledning.och.en.bakgrund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
Läsåret.2007-2008. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136
Läsåret.2008-2009. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143
Något.om.resultatet.mot.bakgrund..
av.mina.frågeställningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153
Kort.om.framtiden.och.slutord.om.forskningscirkeln. . . 157
skolutveckling och forskningscirklar
tankar och reflektioner
ur ett skolledarperspektiv
Skolutveckling.–.vad.är.det?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158
Har.forskningen.svårt.att.få.gehör.i.skolans.värld? . . . . . . 159
Lindeborgsskolans.forskningscirkel.tar.form. . . . . . . . . . . . 160
Skola,.styrning.och.skolutveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161
Arbete.i.process/Process.i.arbetet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162
På.vilket.sätt.har.då.Lindeborgsskolans..
forskningscirkel.inneburit.skolutveckling?. . . . . . . . . . . . . . 163
Forskning.och.lärares.kunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164
Vår.forskningscirkel.som.skolutveckling. . . . . . . . . . . . . . . . 167
…det.fortsatta.arbetet.på.Lindeborgsskolan.då?. . . . . . . . . 169
referenslista
Tryckta.källor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170
Elektroniska.källor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177
Övriga.källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178

författarpresentation
Per Eliasson.är.universitetslektor.i.historia.vid.Lärarutbildningen,.Malmö.högskola ..
Joel Rudnert.är.högskoleadjunkt.vid.Lärarutbildningen,.Malmö.högskola.och.lärare.på.Slottsstadens.skola.i.Malmö
.
Francesca Eklund,.biträdande.rektor,.Lindeborgsskolan.i.Malmö .
Martina Gustafsson,.grundskollärare.och.arbetar.med.år.1-2.på.Lindeborgsskolan.i.Malmö .
Anna Lena Hjelm. är. grundskollärare. på. Lindeborgsskolan. i. Malmö. och. undervisar. i. SO-ämnena
.
Anette Hultén,.grundskollärare.och.arbetar.med.år.3-5.på.Lindeborgsskolan.i.Malmö .
Christina Kindblad Lindqvist.är.grundskollärare.på.Lindeborgsskolan.i.Malmö.och.undervisar.i.
svenska.och.SO .
Mia Nordmark,.grundskollärare.på.Lindeborgsskolan..i.Malmö.och.undervisar.i.SO-ämnena .
Anna Å Perlestam.är.verksam.som.lärare.på.IV-programmet.i.Arlöv ..Hon.undervisar.i.historia,.
svenska.och.svenska.som.andraspråk .
Anette Wästberg,.lärare.i.svenska.och.historia,.just.nu.verksam.på.Oxievångskolan .
Stefan Öberg.är.grundskollärare.i.SO-ämnena.på.Lindeborgsskolan.i.Malmö .

inledning
Syftet.med.denna.rapport.är.tvåfaldigt ..Vi.vill.för.det.första.sprida.de.erfarenheter.som.lärarna.i.den.
historiedidaktiska.forskningscirkeln.på.Lindeborgsskolan.i.Malmö.gjorde.under.de.nästan.två.år.
som.arbetet.pågick ...De.redogör.själva.i.sina.artiklar.för.de.undervisningsförsök.som.genomfördes,.
de.undersökningar.som.gjordes.samt.för.de.slutsatser.som.kan.dras.av.dessa ..Utgångspunkten.var.
frågan.om.hur.historieundervisningen.skulle.påverkas.av.att.skolans.upptagningsområde.förändrades.till.att.omfatta.fler.elever.med.invandrarbakgrund
.
. För.det.andra.vill.vi.också.ge.några.olika.perspektiv.på.forskningscirkeln.som.arbetsform ..De.
senaste.åren.har.begreppet.forskningscirkel.kommit.att.spridas.alltmer.inom.skolans.värld ..Det.är.
därför.angeläget.att.analysera.hur.denna.arbetsform.kan.fungera.i.olika.avseenden.och.vilken.betydelse.den.kan.ha
..För.att.göra.detta.lämnar.vi.flera.olika.perspektiv.på.vår.cirkels.arbete ..Samtliga.
deltagare.i.forskningscirkeln.och.även.den.skolledare.som.initierade.arbetet.medverkar.i.vår.slutrapport
..
. Per Eliasson.som.varit.en.av.cirkelsamordnarna.försöker.se.cirkeln.både.som.forskningskommunikation,.som.utvecklingsprojekt.och.som.forskning
..Hans.slutsats.är.att.den.framför.allt.varit.
ett.viktigt.forum.för.forskningskommunikation.och.som.sådant.bidragit.till.skolutveckling ..Efter.
en.diskussion.kring.de.metodologiska.och.etiska.frågorna.i.en.forskningscirkel.stannar.han.för.uppfattningen.att.den.i.första.hand.kan.karakteriseras.som.en.forskningsliknande.verksamhet.och.inte,.
utan.vissa.särskilda.förutsättningar,.såsom.forskning.i.vedertagen.bemärkelse .
. Anna Å Perlestam.och.Anette Wästberg.är.två.lärare.vilka.under.sina.sista.terminer.som.lärarstudenter.deltog.i.cirkelns.arbete.och.sedan.skrev.sitt.examensarbete.om.denna
..De.ger.därmed.ett.
utifrånperspektiv.som.dessutom.blir.en.lägesrapport.om.cirkeldeltagarnas.egen.syn.på.sitt.arbete.
efter.halva.tiden ..Den.speglar.mycket.konkret.den.orienterings-.och.problemformuleringsfas.som.
forskningscirkeln.befann.sig.i.senvåren.2008 ..Dessutom.reflekterar.Anna.och.Anette.över.vad.deltagandet.i.cirkeln.betydde.för.deras.egen.lärarutbildning
.
. Martina Gustafsson.som.undervisar.i.årskurs.ett.och.två.inspirerades.av.brittisk.och.amerikansk.
historiedidaktik.vilken.hon.kom.i.kontakt.med.och.läste.i.forskningscirkeln ..Utifrån.den.forskningen.prövade.hon.sedan.olika.metoder.för.att.utveckla.elevernas.tidsuppfattning.och.förmåga.att.
tänka.historiskt ..Med.konkreta.jämförelser.mellan.då.och.nu,.genom.att.analysera.strukturen.i.kända.sagor.såsom.berättelser.och.med.en.systematisk.användning.av.tidslinjer.kunde.hon.undersöka.

hur.barnen.tänkte.kring.tid.och.historia ..Hennes.resultat.pekar.mot.att.tydligare.styrdokument.för.
att.utveckla.yngre.elevers.förmåga.att.tänka.historiskt.är.nödvändiga,.om.en.tidig.grund.ska.kunna.
läggas.för.en.genomgående.progression.i.grundskolans.historieundervisning ..
. Joel Rudnert,.högskoleadjunkt.och.lärare.på.Slottsstadens.skola,.har.varit.den.andre.cirkelsamordnaren..Han.har.aktivt.deltagit.i.Martina.Gustafssons.arbete.och.tillsammans.med.henne.genomfört.en.undersökning.kring.barns.uppfattning.av.förhållandet.mellan.de.tre.tidsdimensionerna,.det.
förflutna,.nuet.och.framtiden ..Syftet.var.att.spåra.förutsättningarna.för.ett.mer.utvecklat.historiemedvetande.hos.yngre.elever..Hans.slutsats.är.att.barn.kan.konstruera.narrativ.i.olika.tidsdimensioner.som.hänger.ihop.både.kausalt.och.tidsmässigt.som.sekvenser
..Men.att.utveckla.denna.förmåga.
vidare.kräver.aktiva.övningar.vilka.språkligt.utgår.från.barnets.egen.livsvärld .
. Annette Hultén.som.undervisar.i.årskurs.tre.till.fem.och.Joel.Rudnert.för.ett.samtal.om.cirkelns.
sätt.att.fungera.och.Anettes.arbete.med.storyline ..Anette.är.kritisk.till.den.inledande.perioden.av.
cirkelns.arbete.som.hon.upplevde.som.flummig,.vilket.ledde.till.att.hon.drog.sig.ur ..Hon.återkom.
sedan.till.cirkeln.och.deltog.med.egna.projekt.i.arbetet.men.avstod.sedan.från.att.medverka.i.slutrapporten
..Anette.tillför.ett.kritiskt.perspektiv.på.forskningscirkeln.och.pekar.på.att.arbetsformen.
inte.passar.alla.lärare .
. Christina Kindblad Lindqvist.undervisar.i.årskurs.sex.till.nio.och.presenterar.sitt.arbete.med.den.
period.som.brukar.kallas.svensk.stormaktstid ..Där.utgick.hon.från.begrepp.som.makt,.hjältar.och.
nationalitet.för.att.hitta.gemensamma.referenser.för.de.elever.från.sex.olika.klasser,.med.helt.olika.
kunskapsbakgrund,.som.utgjorde.hennes.nya.sexa ..Parallellt.genomförde.hon.en.undersökning.av.
elevernas.uppfattning.om.ämnet.historia.till.vilken.hon.återkom.ett.år.senare.för.att.spåra.förändring
..Hennes.resultat.var.att.hon.inte.kunde.se.någon.skillnad.vare.sig.bland.elever.med.olika.etnisk.
bakgrund.eller.över.tid ..
. Stefan Öberg,.som.också.undervisar.i.de.samhällsorienterande.ämnena.i.årskurs.sex.till.nio,.har.
arbetat.med.upplevelsebaserat.lärande.och.kontrafaktisk.historia ..Syftet.var.att.motverka.det.han.
uppfattat.som.determinism.hos.sina.elever.och.peka.på.hur.historien.inte.är.förutbestämd.utan.
påverkas.av.människors.val.och.handlingar ..Med.kontrafaktiska.hypoteser.om.Mellanöstern.och.
USA.försökte.han.visa.på.att.framtiden.är.öppen ..Liksom.Christina.genomförde.han.en.grundlig.
utvärdering.av.sitt.arbete.för.att.söka.skillnader.före.och.efter.projektet ..Engagemanget.hos.de.elever.
som.hade.en.bakgrund.i.Mellanöstern.var.tydligt.större.än.de.som.hade.svensk.bakgrund.i.båda.de.
kontrafaktiska.projekten ..

. Anna Lena Hjelm.arbetar.också.i.årskurserna.sex.till.nio.och.samarbetade.med.Christina.kring.
begreppsbildning. men. i. hennes. fall. med. den. period. som. brukar. kallas. frihetstiden .. Ett. vanligt.
förekommande.förslag.är.att.eleverna.i.det.mångkulturella.klassrummet.ska.ges.tillfälle.att.läsa.det.
som.kallas.”sin.historia” ..Syftet.är.att.synliggöra.deras.olika.bakgrunder ..Lika.vanligt.är.att.avfärda.
förslaget.med.att.det.är.praktiskt.ogenomförbart ..Anna.Lena.har.prövat.en.metod.att.medvetet.lyfta.
fram.olika.områdens.historia.i.den.ordinarie.undervisningen.utifrån.vissa.elevers.bakgrund ..För.de.
elever.som.berördes.var.det.en.värdefull.upplevelse ..Samtidigt.pekar.hon.på.de.svårigheter.som.ligger.i.att.förmedla.en.bild.av.olika.länders.historia.som.leder.till.positiv.identifikation.men.ändå.inte.
väjer.för.historiens.mörka.sidor ..
. Mia Nordmark.undervisar.också.i.bland.annat.historia.i.årskurs.sex.till.nio ..I.hennes.artikel.visas.
den.utveckling.som.forskningscirkeln.genomgått.och.där.begreppsutveckling.och.språkutveckling.
varit.två.genomgående.teman ..Betydelsen.av.att.se.såväl.kunskaps-.som.språkutveckling.som.ömsesidigt.beroende.processer.i.elevernas.lärande.framgår.tydligt.i.redogörelsen.för.Mias.undervisning
..
Hon.visar.också.hur.cirkelns.övergripande.frågeställning.om.historieundervisningens.förändringar.
efterhand.och.i.praxis.omformulerades.till.att.handla.om.enskilda.elever.och.inte.kategorier ..
. Francesca Eklund.är.biträdande.rektor.på.Lindeborgsskolan.och.initiativtagare.till.forskningscirkeln
..Hon.placerar.utifrån.ett.skolledarperspektiv.in.cirkeln.i.ett.skolutvecklingssammanhang ..
Där.pekar.hon.på.betydelsen.av.att.utgå.från.lärares.kunskaper.när.det.gäller.mötet.mellan.lärare.
och.skolforskning ..Hennes.uppfattning.är.att.cirkeln.bidragit.till.skolutveckling.genom.stärkt.läraridentitet,.en.bättre.gruppdynamik.och.genom.en.fördjupad.ämnesdidaktisk.förståelse..Hon.framhåller.att.även.om.ett.visst.ämne.stått.i.fokus.för.cirkelns.arbete.så.är.detta.generella.kvaliteter.som.
samtidigt.påverkar.undervisningen.i.andra.ämnen ..
. Det.är.vår.förhoppning.att.rapporten.från.Lindeborgscirkeln.ska.bidra.till.att.just.de.aspekter.
som.Francesca.Eklund.lyfter.fram.ska.stärkas.ytterligare.i.arbetet.med.skolutveckling:.identiteten.
som.lärare,.med.en.klar.och.tydlig.uppfattning.om.sitt.ämnes.betydelse,.vilken.på.ett.professionellt.
sätt.kan.reflektera.tillsammans.med.kollegor.kring.sitt.eget.och.elevernas.lärande ..Det.är.i.denna.
gemensamma.reflektion.kring.den.egna.undervisningen.i.ett.givet.ämne,.som.vår.forskningscirkels.
styrka.har.legat.eller.som.Stefan.Öberg.uttrycker.det.i.sin.artikel:.”Den.här.gången.kommer.någon.
att.bry.sig.om.det.jag.gjorde.med.eleverna.och.inte.bara.titta.på.deras.betyg .”
Per Eliasson Joel Rudnert

den praxisnära forskningscirkelns praxis
några reflektioner
Per Eliasson
Klyftan mellan skolforskning och lärare
I.den.utredning.om.en.kommande.lärarutbildning.som.presenterades.i.slutet.av.2008.genomfördes.en.mycket.omfattande.enkätstudie.av.nyutexaminerade.lärares.åsikter.om.sin.lärarutbildning
..
Bland.annat.ställdes.frågan.om.vilka.kunskapsområden.som.de.svarande.ansåg.behövde.förstärkas.i.
en.ny.framtida.lärarutbildning ..Läs-.och.skrivutveckling,.pedagogiskt.ledarskap,.utvecklingssamtal,.
prov.och.bedömning.och.bättre.ämneskunskaper.var.de.områden.som.lärarna.ansåg.i.första.hand.
borde.ha.mer.plats.i.utbildningen ..Av.de.tolv.svarsalternativen.kom.behovet.av.att.”ta.tillvara.och.
reflektera.över.forskningsresultat”.allra.sist . 1 .Det.är.svårt.att.tolka.det.på.annat.sätt.än.att.lärare.som.
nyligen.genomgått.en.lärarutbildning,.vilken.blivit.alltmer.teoretisk,.inte.uppfattar.skolforskningens.resultat.som.särskilt.relevanta.för.sin.yrkesverksamhet
..Är.de.representativa.för.lärarkåren?
. I.en.enkätundersökning.2004.instämde.omkring.75.procent.av.lärarna.helt.eller.delvis.i.påståendet.att.man.kunde.vara.en.bra.lärare.utan.att.ta.del.av.pedagogisk.forskning
..Intressant.att.notera.är.
att.av.de.tillfrågade.skolledarna.hade.65.procent.samma.uppfattning ..Närmare.80.procent.instämde.
helt.eller.delvis.i.uppfattningen.att.pedagogisk.forskning.sällan.behandlade.frågor.som.var.viktiga.för.
lärarens.dagliga.verksamhet.eller.att.den.ofta.var.för.abstrakt.för.att.passa.in.i.skolans.verksamhet . 2
. Det.har.framförts.som.en.förklaring.till.detta.att.skolforskning.inte.speglar.den.komplexa.verklighet.som.lärare.arbetar.i
. 3 .I.denna.komplexa.verklighet.skapar.lärare.i.hög.grad.sina.egna.metoder.
och.förhållningssätt.för.sitt.arbete ..Där.fungerar.sällan.generella.metoder ..En.bred.internationell.
forskningsöversikt.över.frågan.pekar.på.fyra.faktorer.som.konstituerar.klyftan.mellan.skolforskning.
och.verksamma.lärare ..För.det.första.ger.skolforskning.få.slutgiltiga.svar ..Förhållandena.är.helt.
enkelt.för.varierande.för.att.ge.generella.svar ..För.det.andra,.och.delvis.som.en.konsekvens.av.den.
första.förklaringen,.så.ger.forskningen.få.praktiskt.användbara.resultat ..För.det.tredje.skapar.detta.
1. SOU.2008:109.s ..137 .
2. VA-rapport.2004:4.s ..21 .
3. Persson.2008.s ..9 .

tillsammans.en.misstro.från.verksamma.lärare.mot.skolforskning ..För.det.fjärde.blir.resultatet.av.
detta.att.lärare.sällan.använder.sig.av.forskningsresultat.från.skolforskningen . 4 .
Denna.kritiska.inställning.till.skolforskningens.problem.lyser.med.sin.frånvaro.i.den.mest.genomarbetade.
svenska. undersökningen. av. förhållandet. mellan. lärare. och. skolforskare .. Där. framhålls.
istället.att.svensk.utbildningsvetenskaplig.forskning.anses.ha.hög.kvalitet.och.den.bristande.tilllämpningen.ska.åtgärdas.genom.olika.institutionella.åtgärder
..Klyftan.mellan.skolforskning.och.
lärare.ses.där.främst.som.ett.implementeringsproblem . 5 .Frågan.är.emellertid.mer.komplicerad.än.
så ..Det.är.nämligen.inte.så.att.all.skolforskning.generellt.har.låg.legitimitet.bland.lärare ..De.återkommande.matematikbiennalerna.med.numera.3000.deltagare,.där.verksamma.lärare.och.forskare.
möts,.är.ett.exempel.på.det ..Uppenbarligen.uppfattas.forskning.om.matematikundervisning.som.
relevant.av.många.lärare.som.arbetar.med.sådan.undervisning . 6 .Skolforskning.används.i.själva.verket.på.flera.olika.sätt.av.lärare
..Det.sker.dels.selektivt,.det.man.just.anser.sig.ha.nytta.av.används,.
dels.som.ett.direkt.resultat.av.relationen.lärare-elev,.det.man.behöver.i.just.den.situationen.används ..
Och.användandet.fyller.olika.behov.som.att.bekräfta.det.man.redan.gör.eller.sätta.ord.på.det.man.
tänker ..Men.det.kan.också.bidra.med.nya.insikter.och.leda.till.reflektion.över.den.egna.praktiken . 7 .
En.undersökning.av.brittiska.lärares.historieundervisning.visar.att.de.konstant.arbetade.med.att.dra.
slutsatser.från.sin.egen.erfarenhet.och.elevernas.arbete ..Inte.minst.var.den.metodiska.kreativiteten.
viktig.och.där.spelade.i.synnerhet.kollegers.erfarenheter.in . 8 .Slutsatsen.i.studien.var.att.om.någon.
vill.påverka.lärare.att.ta.till.sig.nya.idéer.så.borde.de.börja.med.att.ta.reda.på.vad.de.redan.vet ..”After.
all,.constructivist.approaches.to.pupils´learning.are.commonplace ..Why.not.to.teachers?” 9
. Detta.pekar.mot.lärares.lärande.som.en.kontinuerlig.och.informell.process ..En.allvarlig.svårighet.är.emellertid.att.överbrygga.de.formella.strukturerna.för,.likväl.som.uppfattningen.om.lärares.lärande.som.en.formell.process,.till.den.informella.form.som.detta.improvisatoriska.lärande.faktiskt.har
..Här.är.då.nya.former.för.mötet.mellan.lärare.och.forskare.och.mellan.lärares.behov.och.
befintlig.forskning.nödvändiga . 10 .Ämnet.för.det.här.kapitlet.är.därför.att.med.utgångspunkt.från.
4. Broekkamp.&.van.Hout-Wolters.2007.pp ..203.–.220 .
5. Ekholm.2005.s ..115 ..Bland.dessa.finns.emellertid.även.förslag.om.det.som.kallas.”pedagogisk.praktikerforskning”.där.
kunskap.från.lokala.utvecklingsarbeten.systematiseras .
6. Matematikbiennalen .se .
7. Hultman.2001.s ..139-141 .
8. Husbands.Kitson.&.Pendry.2003 .
9. Husband.Kitson.&.Pendry.2003.s ..94 .
10. Hultman.2001.s ..166 .

10
en.forskningscirkel.i.Malmö.2007-2009.diskutera.dels.vilka.möjligheter.och.problem.som.finns.i.
cirkeln.som.form.för.att.underlätta.en.sådan.tillämpning.dels.kort.diskutera.några.mer.generella.
metodologiska.problem.kring.cirkeln.som.en.form.för.forskning .
Från utvecklingsprojekt till forskningscirkel
En.av.föregångarna.inom.svensk.historiedidaktik.var.Christer.Karlegärd,.metodiklektor.vid.Lärarhögskolan.i.Malmö
..Under.1980-.och.1990-talen.arbetade.han.systematiskt.med.att.organisera.
det.som.då.kallades.didaktiska.utvecklingsprojekt.kring.historieundervisning ..I.presentationen.av.
deltagargruppen.i.ett.av.de.större.projekten.som.gällde.miljöhistoria,.ges.en.klar.bild.av.hur.de.var.
uppbyggda . 11
Den bestod av tre lätt igenkännliga ingredienser, alla nödvändiga för ett lyckosamt didaktiskt ut-
vecklingsarbete:
1. Forskare från Lund, vilka tillhandahöll relevant forskning och hjälpte till med det historieteoretiska
(t ex i frågor som rörde val av historieuppfattning)
. Lärarhögskolan i Malmö, vilken tog ansvaret för didaktiska och metodiska bidrag under kontinuer-
lig bevakning av utvecklingen i utlandet. (”Har lärarhögskolorna i Ruhrområdet arbetat med miljö-
problem?”)
. Sydvästskånska historielärare (och indirekt deras elever), vilka stod för den betydelsefulla anknyt-
ningen till skolans verklighet. De fungerade som bollplank, när djärva men inte alltid verklighetsnä-
ra idéer dök upp från universitets- och lärarhögskolehåll. Lärarna stod för mycket av det metodiska.
Och utvärderingarna blev deras bord. Gillade deras elever inte en uppläggning kastades denna i
papperskorgen, hur fin den än tett sig i seminarierummet.
En.ytterligare.grupp,.vilken.kan.räknas.till.deltagarna.från.lärarhögskolan,.var.de.lärarkandidater.
som.mer.eller.mindre.permanent.deltog.i.arbetet ..
. Tre.större.fleråriga.utvecklingsprojekt.genomfördes.mellan.1982.och.1996.kring.emancipatorisk.
historieundervisning,.miljöhistoria.och.den.historiska.berättelsens.plats.i.historieundervisningen . 12 .
Dessa.projekt.skapade.en.miljö.som.fortfarande.sätter.sin.prägel.på.historiedidaktisk.forskning.
11. Karlegärd.&.Toftenow.1990.s ..11 .
12. Karlegärd.1986;.Karlegärd.&.Toftenow.1990;.Karlegärd.&.Toftenow.1996 .

i. Sydsverige. eftersom. ett. flertal. av. de. deltagande. lärarna. gått. vidare. till. forskarutbildning .. När.
den.nya.lärarutbildning,.som.startade.vid.Malmö.högskola.2001,.behövde.knyta.tätare.kontakter.
med.yrkesverksamma.lärare.var.det.därför.naturligt.att.anknyta.till.den.karlegärdska.modellen ..
Det.problem.som.uppstod.genom.lärarutbildningens.nya.organisation.var.nämligen.att.den.breda.
kontaktyta. mot. historieundervisning. och. historielärare. som. den. tidigare. praktikorganisationens.
regelbundna.praktikbesök.medförde.försvann ..I.den.nya.organisationen,.av.det.som.kom.att.kalllas.verksamhetsförlagd.tid.(vft),.ansvarar.en.och.samma.lärare.från.lärarutbildningen.för.alla.lärarstudenter.inom.ett.visst.geografiskt.område.oavsett.vilken.ämnesinriktning.dessa.har
..Därmed.
försvann.också.ämneslärarutbildarnas.förstahandskunskap.om.ämnesundervisningens.förändringar.
och.kontaktnätet.med.yrkesverksamma.ämneslärare ..För.att.i.någon.mån.upprätthålla.den.kontakten.med.skolan.startade.lärare.på.Lärarutbildningen.våren.2002.en.forskningscirkel
..Målet.var.
att.tillsammans.med.verksamma.historielärare.på.olika.sätt.undersöka.historieundervisningen.i.det.
mångkulturella.klassrummet ..Såväl.initiativ.som.resurser.kom.från.det.nya.lärarutbildningsämnet.
Historievetenskap och lärande.och.det.var.behovet.hos.dess.lärare.som.var.avgörande.för.beslutet.att.
starta.forskningscirkeln .
. Under.tre.år.samlades.sedan.ett.tiotal.historielärare.och.lärarutbildare.ett.par.gånger.per.termin.
för.att.diskutera.olika.pågående.undervisningsprojekt,.ibland.med.och.ibland.utan.inbjudna.föreläsare..Eftersom.språkfrågor.framstod.som.ett.gemensamt.problem.så.handlade.mycket.av.diskussionerna.om.språkutveckling,.språkliga.och.kulturella.referenssystem.och.läroböcker.i.historia
..Ett.
slutseminarium,.vilket.stöddes.av.det.nybildade.Resurscentrum för mångfaldens skola,.genomfördes.i.
januari.2006.med.forskare.och.verksamma.lärare.som.ömsesidigt.kommenterade.varandras.bidrag ..
Cirkeln.avsatte.också.några.bidrag.kring.historieläroböcker.och.interkulturell.undervisning.som.
utgjorde.en.egen.session.på.Nordiska.historikermötet.i.Reykjavik.2007 . 13
. Samarbetet.med.Resurscentrum.för.mångfaldens.skola.ledde.till.en.förfrågan.om.historielärarutbildningen.ville.delta.i.starten.av.nya.forskningscirklar.under.2007.med.inriktning.mot.historiedidaktik
..En.sådan.cirkel.organiserades.på.Lindeborgsskolan.med.sex.intresserade.lärare.där.
en.lärare.arbetade.med.de.lägre.årskurserna,.en.med.de.mellersta.årskurserna.och.fyra.lärare.mot.
årskurs.6-9 ..Vidare.deltog.två.historielärarstudenter,.som.dock.inte.hade.sin.vft.på.Lindeborgsskolan,.under.sista.året.av.sin.utbildning.med.avsikt.att.skriva.sitt.examensarbete.om.cirkeln.och.
dess.arbete ..Samordnare.och.ansvariga.för.cirkeln.gentemot.RMS.var.en.lektor.och.en.adjunkt.
13. Flera.av.bidragen.från.slutseminariet.och.Reykjavikssessionen.finns.i.temanumret.av.HLFs.tidskrift.Aktuellt om historia
2008.1 Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet.
11

1
från.historielärarutbildningen . 14 .Utgångspunkten.för.denna.liksom.tidigare.forskningscirklar.eller.
utvecklingsprojekt.har.således.varit.tydligt.historiedidaktiskt ..Syftet.har.varit.att.utveckla.lärares.
historieundervisning.och.kompetens,.lärarutbildares.kompetens.och.samtidigt.få.ny.kunskap.om.
historieämnets.olika.möjligheter.och.problem . 15 .
. En.viktig.orsak.till.att.Lindeborgsskolan.valdes.var.att.den.skulle.ta.emot.nya.elever.från.Holmaområdet.hösten.2007..Det.skulle.antagligen.öka.andelen.elever.med.invandrarbakgrund.på.Lindeborgsskolan.och.en.tanke.var.att.se.om.det.skulle.påverka.historieundervisningens.förutsättningar
..
Det.skulle.kunna.betyda.ett.annat.val.av.undervisningsstoff,.elever.med.andra.historiska.referenser.
och.att.språkfrågor.blev.viktigare . 16 .
Tre perspektiv
Vi.kan.här.se.på.forskningscirkeln.ur.tre.perspektiv:.processuellt.som.forskningskommunikation,.
funktionellt.som.ett.utvecklingsprojekt.och.analytiskt.som.forskning ..Dessa.perspektiv.är.naturligtvis.överlappande,.men.det.kan.vara.värdefullt.att.separera.dem.för.att.behandla.forskningscirkeln.som.ett.möte.mellan.lärares.erfarenhetsbaserade.kunskaper.och.forskares.mer.teoretiska.utgångspunkter
.
ett Processuellt PersPektiv
Ur.ett.processuellt perspektiv.kan.cirkeln.på.Lindeborgsskolan.beskrivas.med.närmast.klassisk.dramaturgi.som.en.föreställning.i.tre.akter
...Först.under.hösten.2007.en.inledande.presentation.av.
deltagarna.och.deras.olika.roller.och.personligheter,.tilltagande.problem.och.osäkerhet.samt.strax.
före.jul.en.tydlig.vändpunkt.–.peripetin.–.när.cirkeln.börjar.fungera.som.en.arbetande.enhet ..Under.
våren.2008.nyorientering.och.kraftsamling.inför.finalen.på.hösten.2008.med.projektgenomförande.
och.sammanställning.av.erfarenheter ..Det.här.avspeglas.väl.i.den.lägesrapport.som.Anette.och.Anna.
levererade.som.ett.examensarbete.i.maj.2008.efter.det.första.året.i.cirkeln ..Gången.är.inte.ovanlig.
14. Termen.cirkelsamordnare.används.här.istället.för.cirkelledare,.detta.inte.som.ett.teoretiskt.förankrat.begrepp.med.
generell.räckvidd.utan.snarare.som.en.faktisk.beskrivning.av.den.aktuella.cirkelns.rollfördelning .
15. En.mer.generell.ansats.behöver.dock.inte.utesluta.ämnesdidaktiska.frågeställningar.och.undersökningar ..Så.har.t.ex.
ämnesdidaktiska.försök.gjorts.i.både.svenska.och.matematik..i.andra.forskningscirklar.i.Malmö ..Persson.2007 .
16. Innehållsfrågornas.växande.betydelse.i.ett.multietniskt.samhälle.är.en.av.de.mest.omdiskuterade.frågorna.i.den.internationella.historiedidaktiska.forskningen
..Se.t ..ex ..inläggen.i.Grever.&.Sturman.2007 .

och.den.inledande.perioden.av.olika.förväntningar.och.osäkerhet.kring.cirkelns.arbetsformer.och.
mål.är.återkommande.i.olika.rapporter.kring.forskningscirklar . 17
. Särskilt.tydlig.var.osäkerheten.under.hösten.när.det.gällde.rollfördelningen.mellan.cirkelsamordnarna.och.lärarna
..Det.var.den.underliggande.frågan.om.var.problemformuleringen.skulle.ligga.
som.stod.i.fokus ..Det.är.lätt.att.beskriva.de.ingående.deltagarna.som.å.ena.sidan.förväntansfulla.
men.något.osäkra.lärare,.som.väntades.ut.av.lika.förväntansfulla.men.framförallt.mer.tålmodiga.
cirkelsamordnare ..Vid.en.genomgång.av.protokollen.från.första.årets.arbete.kan.man.få.en.sådan.
bild.när.cirkelsamordnarna.under.hösten.i.stort.sett.bara.bidrog.med.frågor.och.problematiseringar.
i.spretiga.diskussioner,.som.rörde.sig.om.såväl.stort.som.smått.i.skolvardagen.och.skolpolitiken ..När.
exempelvis.en.lärare.talar.om.att.hon.har.en.teori.om.förändring.som.syns.i.hennes.undervisning.
frågar.den.ena.samordnaren:.”Är.den.teorin.synlig.eller.tyst?”.medan.den.andra.tar.fasta.på.sammanhangsskapande:.”Man.är.beroende.av.vad.som.gjorts.innan
..Vad.har.gjorts.i.åk.3,.4.och.5?.När.
du.talar.om.en.röd.tråd.kommer.det.upp ..Vad.har.gjorts.innan?” . 18
. Under.våren.blev.samordnarna.mer.aktiva.och.uttryckte.tydligt.egna.ståndpunkter.som.påverkade.diskussionen
..”Cirkeln.kommer.återigen.in.på.den.gamla.frågan.om.hur.man.undervisar.om.
flera.nationella.historier.på.en.gång ..Vi.nämner.om.igen.möjligheten.att.koppla.Sveriges.historia.till.
andra.länders.historia.men.Per.invänder.att.detta.nog.är.för.svårt.i.grundskolan .” 19
. Ett.alternativt.sätt.att.tolka.situationen.under.hösten.är.att.även.cirkelsamordnarna.var.osäkra.
på.sina.roller,.cirkelns.mål.och.förutsättningar ..Höstens.frågande.och.problematiserande.är.då.samtidigt.ett.sätt.att.försöka.förstå.hur.de.olika.deltagarna.tänker.och.hur.deras.skolvardag.ser.ut
..Innan.
en.sådan.orientering.skett.är.risken.stor.att.framstå.som.den.som.sitter.inne.med.de.rätta.svaren.
och.som.förväntas.leverera.facit ..Just.medvetenheten.om.det.komplexa.i.lärares.arbetssituation.gör.
ett.sådant.sökande.förhållningssätt.nödvändigt,.inte.primärt.för.att.skapa.jämlika.relationer.utan.
för.att.över.huvud.taget.kunna.veta.under.vilka.villkor.cirkeln.arbetar ..Att.båda.cirkelsamordnarna.
hade.en.lång.egen.lärarpraktik.på.grundskolan.bakom.sig.underlättade.säkert.ett.sådant.förhållningssätt
.
. Den.informella.starten.på.forskningscirkeln.var.egentligen.den.i.augusti.återkommande.fortbildningsdag.som.ordnas.årligen.av.Skånekretsen.av.Historielärarnas.förening
..Där.deltog.bland.
annat.de.fyra.lärare.som.tjänstgör.i.årskurserna.sex.till.nio,.under.fortbildningsdagen.augusti.2007 ..
17. Se.t ..ex ..Siljehag.&.Härnsten.1998.s ..11-23 .
18. Protokoll.070919 .
19. Protokoll.080202 .
1

1
Temat.för.fortbildningsdagen.var.den.pågående.diskussionen.om.innehållet.i.grundskolans.historieundervisning.och.kanon
..Den.diskussionen.kom.därför.att.i.viss.mån.prägla.den.första.träffen.
i.cirkeln ..Deltagarna.kom.då.tillbaka.flera.gånger.till.behovet.av.att.återknyta.kontakten.med.akademisk.forskning.kring.historia.och.historieförmedling
. 20 .Under.den.första.prövande.fasen.hösten.
2007.fördes.forskningsbaserad.litteratur.in.för.att.fokusera.diskussionen ..Eftersom.utgångspunkten.
var.frågan.om.historia.i.det.mångkulturella.klassrummet.var.detta.temat.på.olika.sätt.i.den.litteratur.som.användes
..Tre.korta.artiklar.som.på.olika.sätt.berörde.historieundervisning.lästes.och.det.
som.förenade.dem.var.frågan.om.undervisningens.innehåll . 21 .Kenneth.Nordgrens.artikel.visar.att.
historieämnet.traditionellt.är.i.högsta.grad.eurocentriskt,.något.som.bekräftas.av.den.genomgång.
av.historieläroböckernas.stoffurval.som.han.gör ..Samtidigt.ställer.han.frågan.vad.som.ska.sättas.
istället ..Per.Eliassons.artikel.behandlade.särskilt.kulturarvsbegreppet.som.uttryck.för.den.samhälleliga.referensram.vilken.går.under.beteckningen.allmänbildning.och.vilka.problem.det.innebär.att.
samtidigt.koppla.det.till.identitetsbildning.i.en.mångkulturell.kontext ...Inger.Wikström.betonar.
betydelsen.av.såväl.språkliga.som.kulturella.referenser.för.undervisningen.i.samhällsorienterande.
ämnen ..Samtliga.dessa.tre.artiklar.pekade.mot.betydelsen.av.kulturella.referensramar.i.historieundervisningen.både.som.förförståelse.och.som.resultat
..Dessa.referensramar.var.emellertid.inte.
enbart.kulturella.utan.även.språkliga ..
. Denna.linguistic turn.på.cirkeln.förstärktes.av.en.parallell.process.på.skolan.under.våren.där.flera.
lärare.samtidigt.deltog.i.seminarier.kring.Pauline.Gibbons.bok.om.betydelsen.av.språkutveckling.
och.andraspråkselevers.lärande . 22 .För.flera.av.lärarna.kombinerades.tankar.kring.språk,.begreppsbildning.och.referenser.som.grund.för.förståelse,.till.olika.försök.att.förändra.sin.undervisning
..
Detta.tog.två.vägar ..För.Mia.och.Tina.innebar.det.att.utveckla.begreppsförståelsen.med.begrepp.
som.demokrati, makt.och.hjälte/hjältinna ..Även.för.Anna-Lena.handlade.det.om.att.utveckla.begreppsförståelse.med.ett.begrepp.som.frihet.i.samband.med.arbetet.om.frihetstiden
. 23 .Men.även.en.
mer.konkret.koppling.till.kulturella.referenser.genom.att.arbeta.med.bilder.för.att.skapa.en.sammanhållen.historisk.berättelse
..
20. Protokoll.070817 .
21. Nordgren.2007.s ..16-21 ..Eliassons.artikel.lästes.i.manus ..Publicerad.som.Eliasson.2008.Wikström.1996 .
22. Pauline.Gibbons.2006 .
23. Denna.inriktning.mot.begreppsförståelse.av.det.som.kallas.second-order.concepts.är.en.viktig.del.av.den.brittiska.historiedidaktiska.traditionen
..Här.står.begrepp.som.förändring,.makt,.orsak.och.verkan,.i.centrum ..Se.t .ex ..Lee.2004 .

. Mötet.med.den.iranska.modersmålsläraren.i.slutet.av.hösten.förstärkte.den.här.utvecklingen.
och.förde.direkt.in.de.språkproblem.som.elever.med.invandrarbakgrund.kan.ha ..För.Anna.Lena.
innebar.det.ett.försök.att.låta.en.elev.arbeta.med.historia.på.sitt.modersmål ..
. Enligt. egen. utsago. hade. hon. höga. betyg. i. sitt. hemland. och. nu. har. hon. knappt. G .. Shahla.
[den.tidigare.nämnde.modersmålsläraren].menade.att.dessa.elever.borde.få.ha.undervisning.i.små.
grupper ..Men.sådant.finns.ju.inte.resurser.till ..SO-lättmaterialet.fungerar.inte ..Många.i.gruppen.
instämmer.i.detta ..Materialet.skalar.bort.det.som.gör.texten.till.en.helhet . 24 .Resultatet.är.intressant ..
Eleven.avstod.från.försöket.eftersom.hon.upplevde.det.som.ett.dubbelarbete.att.först.tillägna.sig.
kunskaperna.på.sitt.modersmål.och.sedan.vara.tvungen.att.översätta.till.svenska . 25
. För.Mias.del.blev.mötet.med.modersmålsläraren.och.vårens.språkseminarier.början.på.en.omsvängning.
där. hon. såg. språkutvecklingen. som. en. integrerad. del. av. ämnesundervisningen .. Hon.
prövade.nya.metoder.och.i.samarbete.med.modersmålslärare.och.studiehandledare.arbetade.hon.
särskilt.med.två.andraspråkselever.elever.som.hade.modersmålsundervisning ..Målet.var.att.de.skulle.
ha.kunskaper.motsvarande.minst.betyget.G.vid.vårterminens.slut.vilket.också.nåddes .
. Stefan.hade.under.hösten.genomfört.ett.större.arbete.kring.Mellanöstern.som.avslutades.med.en.
debatt.där.eleverna,.efter.att.ha.presenterat.sina.historiska.enskilda.arbeten,.argumenterade.för.och.
emot.en.tvåstatslösning.i.Israel/Palestina ..Debatten.videofilmades.och.studerades.och.diskuterades.
i.cirkeln ..Elevernas.argumentation.utgick.i.hög.grad.från.dagens.situation.och.elevernas.omedelbara.referenser
..Få.anknöt.till.de.nyss.presenterade.historiska.argumenten ..Resultatet.visar.tydligt.
svårigheten.med.att.förena.skolhistoria.med.elevernas.livsvärld ..Detta.är.ett.välkänt.fenomen.inom.
historiedidaktisk.forskning.som.går.under.beteckningen.presentism ..Vardagsförståelsen.och.inte.den.
historiska.förståelsen.är.utgångspunkten . 26
. Eftersom.frågor.kring.begreppsförståelse.och.språkliga.referenser.alltmer.kom.att.utgöra.forskningscirkelns.fokus.genomförde.Joel.en.presentation.vid.en.träff.i.mars.kring.Sten.Areviks.och.Ove.
Hartzells.utveckling.av.Lev.Vygotskijs.teorier.kring.begreppsbildning . 27 .Efter.diskussionen.beslöt.
vi.att.inköpa.boken.till.cirkeln.och.använda.den.i.arbetet ..Den.har.sedan.fortlöpande.refererats.till.
under.cirkelträffarna .
24. Protokoll.080109 .
25. Protokoll..080206,.protokoll.080227 .
26. Wineburg.2001.s ..19 ..”In.other.words,.’presentism’.–.the.act.of.viewing.the.past.through.the.lens.of.the.present.–.is.
not.some.bad.habit.we´ve.fallen.into ..It.is,.instead,.our.psychological.condition.at.rest,.a.way.of.thinking.that.requires.
little.effort.and.comes.quite.naturally .”
27. Arevik.&.Hartzell.2007 .
1

1
. Om.den.första.höstens.arbete.var.trevande.så.innebar.våren.att.flera.cirkeldeltagare.dels.prövade.
nya.metoder.kring.språk.och.begrepp.dels.började.tänka.på.den.kommande.höstens.arbete.som.en.
vidareutveckling.av.vårens.försök ..Här.fick.Monica.Reichenbergs.bok.om.språkutveckling.direkt.
betydelse.för.Mia.och.hennes.arbete.under.hösten . 28 .Det.har.inte.haft.formen.av.ett.tidsbegränsat.
projekt.med.ett.avgränsat.mål ..Istället.innebär.det.en.fortlöpande.och.systematisk.utveckling.av.
olika.metoder.för.att.stimulera.elevers.läsande.och.lyssnande ..Dessa.har.tydliga.inslag.av.narrativitet.
och.begreppsutveckling .
. För.Stefan.har.läsning.kring.begreppet.kontrafaktisk.historia.spelat.en.allt.större.roll . 29 .Den.
inspirerade.till.att.utveckla.egna.kontrafaktiska.scenarier.som.han.presenterade.i.undervisningen.
under.hösten ..Att.arbeta.kontrafaktiskt.innebär.att.sätta.den.svåra.frågan.om.historiska.förklaringar.
i.centrum ..När.förutsättningarna.för.ett.känt.skeende.hypotetiskt.förändras.så.innebär.det.att.dessa.
förutsättningar.görs.till.väsentliga.delar.av.förklaringen.varför.det.som.hänt.har.hänt ..Om.dessa.
förutsättningar.är.frånvarande.så.förutsätts.ju.nämligen.ett.annat.förlopp . 30 .Stefans.elever.arbetade.
bland.annat.med.frågan.om.hur.Mellanöstern.kunde.ha.sett.ut.idag.om.inte.den.judiska.befolkningen.fördrivits.från.dagens.Israel.under.första.århundradet.av.den.romerske.kejsaren.Titus
..
. Även.på.ett.annat.område.har.begreppsutveckling.stått.i.centrum ..Den.svenska.och.nordiska.
historiedidaktiska.forskningen.kring.barn.och.yngre.elevers.historieuppfattning.är.mycket.svag ..
För.Martina.har.läsningen.av.den.betydligt.mer.omfattande.anglosaxiska.forskningen.inneburit.
möjligheter.att.pröva.nya.metoder ..Tillsammans.med.Joel,.en.av.cirkelsamordnarna,.har.hon.anpassat.och.utvecklat.egna.metoder.för.att.undersöka.elevernas.historiemedvetande.och.utveckla.deras.
begreppsförståelse. kring. tid. och. kronologi .. En. utgångspunkt. har. varit. att. systematiskt. utveckla.
elevernas.förmåga.att.tänka.och.tala.om.historia.som.förändring.över.tid ..
. I.ett.försök.att.sammanfatta.forskningscirkeln.som.forskningskommunikation.skulle.vi.kunna.
peka.ut.tre.olika.aspekter ..Den.första.är.den.mer.traditionella.där.forskning.presenteras.som.artiklar.
eller.böcker.antingen.direkt.som.resultatredovisning.eller.mer.tillämpat.i.anslutning.till.olika.undervisningsmetoder
..Där.har.båda.formerna.använts.i.cirkeln.både.som.gemensam.läsning.och.av.
enskilda.lärare.utifrån.sina.behov .
28. Reichenberg.2008 .
29. Alfredson.1996;.Andersson.och.Zander.1999 .
30. Det.går.att.arbeta.systematiskt.med.att.utveckla.elevers.förmåga.till.historiska.förklaringar ..Ett.exempel.är.en.välkänd.
undersökning..om.elevers.förklaringar.till.romarnas.erövring.av.Britannien ..Där.framträder.en.utveckling.från.en.
narrativ.till.en.analytisk.förklaringsstrategi ..Lee,.Dickinson.&.Ashby.1998 .

. Den.andra.aspekten.ansluter.till.Hultmans.observation.att.lärares.lärande.i.yrket.till.stor.del.är.
en.informell.process.där.ny.kunskap.utvecklas.i.dialog.med.kolleger.men.också.med.elever ..Det.är.
troligen.här.som.cirkeln.fyller.den.viktigaste.funktionen.ur.ett.processuellt.perspektiv ..När.lärare.
talar.om.sin.reception.av.forskning.i.relation.till.sina.egna.erfarenheter.så.översätter.de,.eller.med.ett.
mer.vedertaget.begrepp.så.operationaliserar.de.mer.generella.resultat.till.sin.egen.verklighet.och.gör.
dem.på.det.sättet.hanterbara ..Det.innebär.ingen.förenkling.utan.är.istället.en.komplex.operation.
där.det.specifika.skiljs.från.det.generella ..I.cirkelns.dialogiska.form.blir.denna.process.en.interaktion.där.den.egna.erfarenheten.både.bekräftas.och.utmanas.av.andras.erfarenheter
..I.denna.process.
utvecklas.praxis,.i.betydelsen.reflekterad.erfarenhet ..
. Den.tredje.aspekten.där.denna.process.speglas.är.den.där.forskningsresultat.direkt.omsätts.i.
egna.undersökningar.i.samarbete.med.forskare.i.syfte.att.utveckla.en.egen.praxis ..Den.processen.ger.
Martinas.och.Joels.undersökning.kring.barn.och.historiemedvetande.ett.exempel.på ..Där.var.det.
teoretiska.begreppet.historiemedvetande.utgångspunkten.men.undersökningsmetoderna.utvecklades.efter.inspiration.från.engelsk.och.amerikansk.historiedidaktisk.forskning
.
ett funktionellt PersPektiv
Vad.innebär.det.att.anlägga.ett.funktionellt perspektiv.på.forskningscirkeln.såsom.ett.utvecklingsarbete?
31 .En.forskningscirkel.är.naturligtvis.en.form.av.individuell.kompetensutveckling.för.verksamma.lärare.men.också.en.möjlighet.för.den.lokala.skolan.att.gemensamt.utveckla.nya.metoder.
och.förhållningssätt ..Ur.ett.skolledarperspektiv.står.självklart.frågan.hur.en.forskningscirkel.kan.bidra.till.skolans.utveckling.i.centrum.och.detta.behandlas.framför.allt.i.Francescas.artikel
..Med.den.
starkare.betoning.av.ämnesperspektivet,.som.mål.i.alla.årskurserna.tre,.sex.och.nio.innebär,.så.kommer.frågan.om.samarbete.inom.ämnena.upp
..De.problem.som.drabbat.det.rådande.betygssystemet.
har.till.stor.del.varit.betingade.av.uteblivet.samarbete.mellan.lärare.i.samma.ämne.med.åtföljande.
brister.i.likvärdig.bedömning.och.rättvisa.betyg . 32 .Dessa.brister.när.det.gäller.de.ämnesdidaktiska.
frågorna.gäller.naturligtvis.inte.enbart.bedömning.och.betygssättning,.även.om.konsekvenserna.
31. Forskningscirklar.med.det.uttalade.målet.att.åstadkomma.ett.lokalt.utvecklingsarbete.har.prövats.i.många.olika.sammanhang
..Se.t.ex.rappport.om.80.forskningscirklar.med.ca.600.deltagare.inom.Stockholms.stad.åren.2000-2006 ..
Goda cirklar 2006 .
32. Korp.2006.s ..262 ..Undersökningen.gäller.gymnasiet.men.korresponderar.väl.med.annan.forskning.kring.betygsfrågan.i.grundskolan
..Se.t ..ex ..Tholin.2006.s ..190.eller.Selghed.2006.s ..181-188 .
1

1
där.blir.som.mest.tydliga ..Men.detta.understryker.det.generella.behovet.av.att.utveckla.samarbetet.
mellan.lärare.i.samma.ämne .
. När.lärare.som.undervisar.i.samma.ämne.får.möjlighet.att.gemensamt.ta.del.av.forskningsresultat.och.diskutera.hur.de.förhåller.sig.till.de.egna.undervisningserfarenheterna.möjliggör.det.den.
process.av.forskningskommunikation.som.beskrivits.ovan ..Det.innebär.inte.att.processen.enbart.
kommer.det.aktuella.ämnet.till.del,.utan.som.exemplen.kring.språk-.och.begreppsutveckling.visar.
så.har.den.även.mer.generella.effekter ..En.väsentlig.fråga.är.emellertid.hur.väl.detta.omsätts.i.förändrad.undervisning.och.hur.långsiktig.den.förändringen.är..Vilka.funktioner.har.en.forskningscirkel.för.att.utveckla.arbetet?
. Det.är.inte.så.att.en.dialog.kring.undervisningserfarenheter.och.forskning.uppstår.bara.för.att.
lärare.med.samma.ämne.träffas.ett.antal.gånger ..Redan.vid.starten.av.cirkeln.på.Lindeborgsskolan.
skedde.ett.urval.när.alla.lärare.som.undervisade.i.historia.på.skolan.informerades.om.upplägget.och.
de.villkor.som.gällde.för.deltagande ..Av.dessa.lärare.anmälde.sedan.fem.sitt.intresse.och.ytterligare.
en.lärare.anslöt.senare.under.hösten ..Ungefär.lika.många.lärare.avstod.av.olika.anledningar.från.att.
delta ..Åldersstrukturen.på.gruppen.var.homogen.med.relativt.lång.erfarenhet.av.arbete.på.samma.
skola ..Den.lärare.som.i.viss.mån.stod.utanför.var.Martina.som.arbetade.i.årskurs.ett.till.två.och.i.en.
annan.skolbyggnad ..De.gemensamma.erfarenheterna.och.att.deltagandet.i.forskningscirkeln.var.ett.
frivilligt.val.bidrog.säkerligen.till.ett.öppet.diskussionsklimat ..Ett.tecken.på.professionellt.förhållningssätt.är.förmågan.att.skilja.på.sig.själv.som.person.och.sin.yrkesroll.som.lärare
..Det.är.ingen.lätt.
sak,.särskilt.som.en.lärare.hela.tiden.avkrävs.ett.starkt.engagemang ..I.det.här.avseendet.var.gruppen.
synnerligen.professionell.och.såväl.misslyckanden.som.framgångar.diskuterades.öppet.och.kritiskt ..
Denna.förmåga.att.skapa.distans.till.den.egna.yrkesrollen.är.en.grundläggande.förutsättning.för.
att.en.cirkel.av.den.här.karaktären.ska.kunna.fungera ..I.förlängningen.av.detta.ligger.en.väsentlig.
del.av.utvecklingspotentialen ..I.ett.kritiskt.såväl.som.självkritiskt.reflekterande.i.dialog.med.andra.
utvecklas.lärares.praxis ..Som.Mia.uttrycker.saken:.”Jag.kan.aldrig.gå.bakåt…”
. Det.är.också.viktigt.att.konstatera.att.cirkeln.inte.fungerade.för.alla ..Anette.som.arbetar.i.årskurserna.tre.till.fem.upplevde.en.dominans.från.högstadiet.där.de.flesta.lärarna.arbetade
..Den.trevande.
starten.under.första.hösten.passade.inte.heller.hennes.arbetssätt ..Därför.drog.hon.sig.ur.cirkeln.
under.en.period.för.att.sedan.återkomma.mot.slutet.av.hösten.2007 ..Under.hela.2008.medverkade.
hon.sedan.i.cirkelns.arbete.och.genomförde.ett.eget.projekt ..Dock.avstod.hon.från.att.medverka.
med.en.slutrapport ..

Att.ägna.tre.terminer.åt.att.utveckla.ett.visst.ämnes.kvaliteter.i.sin.undervisning.är.naturligtvis.
få.förunnat ..Har.det.märkts.i.lärares.undervisning?.Den.frågan.går.naturligtvis.inte.att.besvara.
med.fullständig.säkerhet ..Däremot.kan.vi.se.skillnader.i.lärares.sätt.att.tala.om.sin.undervisning ..
Inledningsvis.handlade.diskussionerna.oftast.om.innehåll.och.hur.olika.arbetsområden.togs.upp . 33 .
Detta.trots.att.budskapet.från.HLF:s.studiedag.i.augusti.var.just.att.historia.var.ett.färdighetsämne ..
Under.senhösten.skedde.en.omsvängning.i.diskussionerna.och.innehållet.problematiserades.i.stigande.grad
..En.bidragande.orsak.till.det.var.de.artiklar.som.lästes.och.diskuterades . 34 .Mötet.med.
modermålsläraren.gav.ett.nytt.perspektiv.på.historiens.roll.för.elever.med.invandrarbakgrund.och.
förde.konkret.in.enskilda.elever.i.diskussionen . 35 .En.lärare.sammanfattade.sin.förändrade.syn.på.
vårens.första.cirkelträff:
Stefan tycker att mycket klarnat p g a cirkeln. Arbetet har fått en röd tråd och de olika områdena ligger
i en bättre ordning. Fokus i varje arbetsområde ligger mer på frågor och problem än innehåll. Det är
viktigare att ta upp centrala frågeställningar än att ”hinna med allt.
Den.undervisning.som.diskuteras.i.cirkeln.handlar.i.allt.högre.grad.om.enskilda.elever.och.försök.
att.anknyta.till.elevernas.livsvärld.och.personliga.referenser ..Stefan.genomför.ett.släktforskningsprojekt,.Tina.låter.elever.ta.reda.på.vad.olika.människor.tycker.om.statyn.på.Stortorget.som.de.har.varit.och.besökt,.Mia.utvecklar.samarbetet.med.modersmålslärare.kring.två.elever.med.invandrarbakgrund,.Anna-Lena.återkommer.till.flickan.med.språkproblem.och.Martina.startar.ett.projekt.
kring.folksagor.för.att.utveckla.elevers.förmåga.att.ta.till.sig.en.berättelse . 37
. Under.hösten.utvecklas.den.linjen.ytterligare.och.Anna-Lena.genomför.ett.projekt.kring.tre.
länders.historia.utifrån.vad.tre.elever.har.för.bakgrund ..Mia.försöker.vidareutveckla.sitt.arbete.mot.
andraspråkselever.och.Martina.arbetar.med.att.utveckla.elevers.tidsuppfattning.genom.att.utgå.från.
deras.egna.liv . 38 .Samtidigt.börjar.diskussionerna.om.de.texter.som.ska.presentera.cirkelns.arbete.att.
uppta.en.allt.större.del.av.mötena ..I.dessa.texter.som.presenterar.cirkelns.arbete.finns.hos.alla.lärare.
en.försäkran.om.att.forskningscirkeln.inneburit.en.bestående.förändring.för.deras.undervisning ..En.
33. Protokoll.070817,.protokoll.070919 .
34. Protokoll.071017,.protokoll.071024 .
35. Protokoll.071219 .
36. Protokoll.080109 .
37. Protokoll.080109,.protokoll.080206,.protokoll.080227 .
38. Protokoll.080814,.protokoll.080924,.protokoll.081126 .
1

0
intressant.framtida.undersökning.skulle.vara.att.följa.upp.cirkelns.arbete.med.hjälp.av.intervjuer.
om.ett.år.eller.två ..
. För.den.lärare.som.arbetar.med.yngre.elever.så.är.situationen.speciell.eftersom.organisationen.
för.henne.är.att.hon.ingår.i.ett.arbetslag.tillsammans.med.förskoleklass.och.fritidshemsverksamhet ..
Undervisningen.är.inriktad.mot.läs-.och.skrivfärdigheter.och.matematik.och,.när.utöver.detta,.ett.
gemensamt.temaprojekt.arrangeras.där.både.NO-.och.SO-ämnen.integreras,.blir.historieämnets.
del.försvinnande.liten ..Vid.planeringen.av.dessa.teman.är.tiden.knapp.och.endast.rent.praktiska.
och.organisatoriska.frågor.hinns.med ..De.centrala.styrdokumenten.ger.heller.ingen.vägledning.när.
de.behandlar.målen.för.år.fem ..De.basala.förmågor.som.tidsmedvetande,.sekvensering.och.en.viss.
narrativ.kompetens.som.uttrycks.i.andra.länders.styrdokument.saknas.i.våra.svenska.motsvarigheter..Här.är.det.arbete.som.genomförts.inom.cirkelns.ram.en.pionjärinsats.för.att.utveckla.undervisningsmetoder.vilka.systematiskt.utvecklar.dessa.förmågor
..Det.är.emellertid.mer.osäkert.om.det.
på.längre.sikt.kommer.att.medföra.en.förändrad.undervisning.på.grund.av.rådande.ramfaktorer.
som.undervisningsorganisation,.aktuella.styrdokument.och.tillfällen.till.kompetensutveckling ..Där.
skulle.tydligare.skrivningar.om.en.systematisk.progression.i.kommande.styrdokument.innebära.ett.
starkt.stöd.för.en.utveckling.av.yngre.elevers.förmåga.att.tänka.historiskt ..
. Sammanfattningsvis.kan.vi.säga.att.cirkelns.funktion.som.igångsättare.av.ett.utvecklingsarbete.
på.skolan.är.beroende.av.hur.väl.den.utvecklar.dialogen.mellan.de.ingående.lärarna ..Den.konkreta.
påverkan.på.undervisningen.som.sker.i.samband.med.cirkelns.arbete.har.naturligtvis.en.begränsad.
livslängd.om.den.inte.hänger.samman.med.en.sådan.utveckling ..Det.framstår.naturligtvis.inte.som.
särskilt.sensationellt.att.lärare.i.ett.pågående.arbete.stegvis.förskjuter.sitt.intresse.från.stoffet,.undervisningens.innehåll,.till.vad.som.händer.med.enskilda.elever.i.samband.med.undervisningen,.undervisningens.resultat..Vi.kan.beskriva.det.som.en.förskjutning.från.hur-.och.vad-frågor.till.varförfrågor
..Men.likafullt.är.det.den.pågående.dialogen.i.cirkeln.kring.själva.ämnesundervisningen,.med.
förväntningar.kring.förändring.av.olika.slag,.som.bildar.grunden.för.en.sådan.förskjutning ..Det.
är.i.mötet.med.forskningsbaserad.litteratur.och.i.arbetet.på.att,.tillsammans.med.andra,.översätta.
den.till.egen.praxis.som.undervisningens.resultat.problematiseras ..Det.är.här.som.forskningscirkeln.
lämnat.sitt.viktigaste.bidrag.till.ett.utvecklingsarbete .
. Hur.förhåller.sig.detta.resultat.till.aktuell.forskning.kring.forskningscirklar.som.utvecklingsarbete?.Yvonne.Lindholm.har.bland.annat.följt.två.forskningscirklar.och.diskuterar.i.sin.avhandling.

deras.karakteristika . 39 .Till.dessa.hör.cirkeln.som.framför.allt.en.arena.för.reflektion.och.dialog.kring.
den.egna.praktiken.men.också.om.den.egna.professionsutvecklingen,.en.form.av.metakompetens ..
Här.finns.en.stor.överensstämmelse.med.den.aktuella.forskningscirkelns.arbete ..Ett.annat.karakteristiskt.drag.som.Lindholm.funnit.är.att.någon.eller.några.deltagare.tar.på.sig.en.förmedlingsroll.
mellan.forskare.och.övriga.deltagare,.till.exempel.vid.tolkning.av.den.litteratur.som.cirkeln.arbetar.
med ..I.det.avseendet.har.inte.forskningscirkeln.några.likheter.med.Lindholms.resultat ..Lindholms.
huvudresultat.att.forskningscirklar.är.ett.effektivt.sätt.att.främja.skolutveckling.stämmer.däremot.
bra.med.erfarenheterna.från.Lindeborg ..
ett analytiskt PersPektiv
Slutligen.kan.vi.anlägga.ett.analytiskt perspektiv.på.forskningscirkeln.och.betrakta.den.som.forskning
...Den.kunskapsproduktion.som.sker.i.forskningscirkeln.har.kallats.för.en.forskningsliknande.
verksamhet ..Hur.väl.kan.den.liknas.vid.forskning?..Det.som.skiljer.en.forskningscirkel.från.en.studiecirkel.är.att.den.dels.utifrån.mötet.mellan.deltagarnas.egen.praktik.och.skolforskning.resulterar.
i.någon.form.av.undersökning.kring.denna.praktik,.dels.att.denna.process.involverar.en.eller.flera.
professionella.forskare.som.påverkar.undersökningen ..Eftersom.varje.form.av.kunskapsutveckling.
påverkar.den.egna.praktiken.i.någon.bemärkelse.så.är.det.just.systematiken.och.den.vetenskapliga.
ansatsen,.inte.minst.metodologiskt,.som.skiljer.forskningscirkeln.från.en.studiecirkel ..Forskarens.
roll.blir.då.att.tillföra.dessa.kvaliteter.till.cirkelns.arbete ..Vidare.finns.förväntningar.på.att.resultatet.
ska.dokumenteras.och.presenteras.i.någon.form.efter.avslutat.arbete,.skriftligt,.i.konferensform.eller.
i.något.annat.slag.av.mediaprodukt ..Att.problematisera.forskningscirkeln.som.forskning.berör.tre.
frågor:.för.det.första.uppdelningen.forskare/teoretiker.och.lärare/praktiker,.för.det.andra.problemformuleringen.och.genomförandet.och.för.det.tredje.presentationsformen.för.resultatet
.
. Rollfördelningen.har.diskuterats.i.avsnittet.om.cirkeln.som.forskningskommunikation.och.är.
också.en.huvudfråga.i.Annas.och.Anettes.text ..Sven.Persson.diskuterar.den.ingående.utifrån.huruvida.forskarens.roll.kan.beskrivas.som.handledare.eller.inte
..Hans.slutsats.är.att.forskarens.roll.i.
cirkeln.i.stor.utsträckning.liknar.handledarens.men.han.vill.också.upphäva.den.dualism.mellan.teoretiker.och.praktiker.som.han.menar.präglar.diskussionen.om.rollfördelningen.i.forskningscirklar
..
Forskare.och.lärare.är.samtidigt.både.praktiker.och.teoretiker . 40 .Det.finns.anledning.att.instämma.
i.den.slutsatsen.utifrån.de.erfarenheter.som.forskningscirkeln.på.Lindeborgsskolan.gett ..De.två.
39. Lindholm.2008.s ..233-261 .
40. Persson.2007.s ..119-142 .
1

cirkelsamordnare,.varav.en.forskarutbildad,.som.representerade.ett.forskningsperspektiv.hade.båda.
en.lång.lärarpraktik.och.bidrog.i.diskussionerna.genomgående.med.exempel.och.erfarenheter.från.
denna.samtidigt.som.de.anknöt.till.forskningsbaserad.kunskap ..På.samma.sätt.anknöt.de.deltagande.lärarna.i.diskussionerna.till.litteratur.och.teorier.som.cirkelsamordnarna.inte.var.särskilt.bekanta.
med ..Cirkelsamordnarnas.främsta.uppgift.bestod.många.gånger.i.att.strukturera.diskussionen.och.
försöka.generalisera.utifrån.de.konkreta.erfarenheter.som.diskuterades ..Ett.representativt.exempel.
är.några.inlägg.när.cirkeln.diskuterade.hur.revolutionsbegreppet.kunde.konkretiseras.för.eleverna.i.
samband.med.undervisning.om.franska.revolutionen .
Joel presenterade praxismodellen från boken ”Att göra tänkandet synligt” och konkretiserar den med
revolutionsbegreppet. Per jämför modellen med Ola Halldéns uttalande: Man kan inte förstå helheten
utan delarna och man kan inte förstå delarna utan helheten. 1
På.det.sättet.vidgades.de.konkreta.diskussionerna.till.mer.generella.frågor.vilket.samtidigt.gav.möjlighet.till.en.viss.distans.till.den.egna.erfarenheten
..En.lärare.uttryckte.det.i.intervjun.med.Anna.
och.Anette.som.att.hon.”studerade.sin.undervisning.utifrån” ..
. Forskaren.i.en.ämnesdidaktisk.forskningscirkel.har.emellertid.ytterligare.ett.perspektiv.att.tillföra:.det.ämnesteoretiska..Ett.exempel.på.det.är.när.nya.inomvetenskapliga.perspektiv.på.världshistoria.som.vuxit.fram.under.senare.år.presenteras.i.cirkeln
.
Per berättar: Alla kommer fram till samma sak. Historien ser ut så här: Historien är eurocentrisk och vi
var taskiga när vi gjorde det. Men finns det en annan berättelse? En berättelse som handlar om nätverk
eller något. Att det inte var européerna som gjorde det? Gruppen diskuterar alternativa berättelser. Hur
skulle de kunna se ut? Energihistoria?
Omvänt.besitter.lärarna.den.konkreta.kunskap.som.är.nödvändig.för.att.tolka.vissa.förlopp.i.klassrummet.tillsammans.med.eleverna..Det.kan.både.utmana.och.underlätta.tillämpningen.av.traditionell.forskningsmetodik
..Ett.exempel.på.det.förstnämnda.är.när.en.av.lärarna.i.en.text.säger.
att.elever.blev.stolta.över.den.arabiske.historikern.och.författaren.Ibn.Khaldun ..En.annan.lärare.
frågar:.”Hur.vet.du.att.de.blev.stolta?”.Läraren.svarar.med.en.längre.förklaring.som.går.ut.på.att.
41. Protokoll.080227 ..Uttalandet.syftar.på.det.som.har.kallats.undervisningsparadoxen ..Se.Halldén.1994.s ..27-46 .
42. Protokoll.080604 ..För.kort.introduktion.till.ett.sådant.perspektiv.se.t ..ex.Marks.2004 .

hon.känner.sina.elever.så.väl.så.att.hon.kan.se.på.hela.kroppsspråket.att.de.blir.stolta . 43 .Ett.sådant.
svar.utmanar.naturligtvis.kravet.på.att.kunna.dokumentera.resultatet.av.sin.undervisning.för.att.
det.ska.vara.prövbart.och.ha.giltighet ..Samtidigt.är.det.ett.exempel.på.att.det.finns.kunskap.som.är.
svår.att.fånga.med.vanliga.metoder ..Det.innebär.ett.behov.av.att.utveckla.metodiken ..Ett.exempel.
på.när.den.konkreta.kunskapen.är.nödvändig.för.att.över.huvud.taget.kunna.genomföra.ett.försök.
är.Joels.och.Martinas.undersökning.av.yngre.elevers.tankar.om.tid.för.att.kunna.spåra.ett.historiemedvetande
..Där.var.Martinas.kunskap.om.sina.elevers.allmänna.förmåga.grunden.för.att.kunna.
konstruera.inbördes.någorlunda.jämna.grupper.så.att.alla.elever.skulle.få.en.chans.att.uttrycka.sina.
tankar ..På.samma.sätt.kunde.hon.på.ett.begripligt.sätt.förklara.för.eleverna.själva.avsikten.bakom.
försöken,.vilka.för.barnen.annars.måste.ha.tett.sig.som.ganska.märkliga.övningar ..Samtidigt.var.
Joels.egen.lärarerfarenhet.en.stor.tillgång.för.att.kunna.kommunicera.med.eleverna.under.försökets.
gång ..Ett.rimligt.antagande.är.att.de.speciella.kompetenser.som.olika.deltagare.i.en.forskningscirkel.
besitter.kommer.att.utvecklas.alltmer.i.en.slags.arbetsfördelning.ju.längre.arbetet.pågår ..Samtidigt.
kommer.antagligen.de.områden.där.förutsättningarna.är.likartade.att.bli.ännu.mer.lika.när.man.
lär.av.varandra ..Det.leder.fram.till.den.föga.överraskande.slutsatsen.att.en.forskningscirkel.troligen.
skulle.utvecklas.i.riktning.mot.en.bättre.forskningsliknande.verksamhet.över.tid.när.det.gäller.den.
inbördes.rollfördelningen.mellan.deltagarna .
. Den.andra.frågan.gäller.själva.problemformuleringen.och.genomförandet.av.det.forskningsliknande.projektet
..Här.finns.den.avgörande.punkten ..Eftersom.relevansen.i.forskningscirkeln.för.de.
deltagande.lärarna.ligger.i.uppfattningen.av.dess.betydelse.för.den.egna.verksamheten.individuellt,.
i.arbetslag.eller.för.hela.skolan.så.är.själva.drivkraften.för.medverkan.praxisbetingad ..Forskningscirkeln.ska.ge.ett.resultat.för.mig.som.har.direkt.betydelse.för.mitt.arbete,.som.utvecklar.min.praxis
..
På.det.sättet.skiljer.sig.cirkeln.som.metod.från.mer.formellt.lärande,.som.förvisso.också.kan.ha.
direkt.betydelse.för.mitt.arbete,.men.som.även.ger.mig.formella.meriter.i.form.av.högskolepoäng ..
Till.skillnad.från.formell.utbildning.är.också.problemformuleringen.inriktad.direkt.på.resultat,.
möjliga.att.omsätta.i.praxis ..Detta.styr.såväl.problemformulering.som.genomförande.och.får.flera.
konsekvenser ..Skolans.vardag.är.en.komplex.och.föränderlig.miljö,.för.att.uttrycka.det.milt ..Dels.
förskjuts.problemformuleringen.över.tid.i.takt.med.att.nya.problem.uppfattas.som.viktiga,.dels.
inträffar.saker.som.kullkastar.hela.planeringen.av.undersökningen.och.dels.finns.ett.antal.ramfaktorer.som.komplicerar.såväl.forskningsdesign.som.dokumentation
..Eftersom.forskningscirkeln.är.en.
43. Protokoll.090121 .

process.där.lärares.praxis.befinner.sig.i.förändring.påverkar.nya.erfarenheter.hela.tiden.problemformuleringen
..Ett.konkret.exempel.är.Mias.förändrade.fokus.under.våren.-08.från.begreppsförståelse.
till.enskilda.andraspråkselever.och.språkförståelse.och.där.hon.prövade.nya.vägar.till.samarbete.
med.modersmålslärare.och.studiehandledare ..Det.mest.tydliga.exemplet.är.emellertid.den.övergripande.frågan.om.hur.det.skulle.påverka.historieundervisningen.på.Lindeborgsskolan.när.elever.
från.Holmaområdet.tillkom ..Det.var.en.fråga.som.av.cirkelsamordnarna.tillmättes.stor.betydelse.
i.början,.men.som.lärarna.till.att.börja.med.inte.uppfattade.som.särskilt.problematisk ...Efterhand.
omformulerades.istället.problemet.till.att.handla.om.enskilda.elever.på.individnivå ..Förändringar.
påverkar. också. genomförandet. som. när. planeringen. kullkastas. och.Tina. inställer. sitt. planerade.
släktforskningsprojekt.efter.en.oväntad.händelse.med.en.förälder.i.klassen,.något.som.hon.delvis.
ångrar. i. efterhand .. . Förutom. de. ramfaktorer. som. till. exempel. styrdokument,. skolorganisation,.
kommunala.mål.för.undervisningen.samt.personalpolitik.vilka.styr.arbetet.i.skolan,.tillkommer.
i. en. forskningsprocess. ytterligare. sådana. styrfaktorer .. En. av. de. viktigaste. är. de. forskningsetiska.
övervägandena . 44 .Så.är.till.exempel.föräldrars.medgivande.vid.intervjuer.och.dokumentation.med.
video.nödvändigt ..För.Joel.och.Martina.innebar.det.inget.hinder.när.alla.föräldrar.lämnade.sitt.
medgivande.till.elevernas.medverkan.i.deras.försök.vilka.också.videofilmades ..Men.när.det.gäller.
äldre.elever.uppstår.naturligtvis.gränsdragningsproblem.då.en.lärare.vill.pröva.en.ny.undervisningsmetod.och.sedan.presentera.resultatet.i.cirkeln,.som.exempelvis.när.Stefan.spelade.in.en.debatt.om.
möjligheterna.till.en.tvåpartslösning.i.Mellanöstern ..Är.det.en.del.i.den.ordinarie.undervisningen.
där.dokumentationen.ingår.i.själva.denna.undervisningsprocess?.Eller.är.det.ett.försök.där.föräldrarnas.medgivande.krävs.för.att.kunna.dokumentera.resultatet?.Kan.dokumentationen.av.ett.släktforskningsprojekt.i.PowerPoint.vara.integritetskränkande.om.det.används.som.dokumentation.av.
undervisningen.när.det.presenteras.i.en.forskningscirkel?.Hur.mycket.ska.lärare.informera.eleverna.
kring.sin.undervisning.som.en.del.i.en.forskningscirkel?.Hur.långt.kan.lärare.gå.i.sina.presentationer.av.de.genomförda.projekten.i.exempelvis.denna.rapport,.där.både.skolan.och.de.själva.är.
identifierade?.Mycket.av.gränsdragningsproblemen.kan.troligen.undvikas.om.arbetet.betraktas.som.
en.del.i.ett.utvecklingsarbete.och.inte.ett.pågående.forskningsprojekt ..Där.saknar.de.forskningsetiska.övervägandena.sin.formella.tyngd.men.de.etiska.problemen.kan.likafullt.vara.desamma
. 45 .En.
44. Se.t ..ex ..Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning ..http://www .vr .se
. God praxis vid forsknings med video ..http://www .codex .vr .se/texts/etikHSFR .pdf .
45. Ytterst.ansvarig.för.att.de.forskningsetiska.övervägandena.görs.och.reglerna.följs.är.projektledaren.för.forskningsprojektet.vilket.i.det.här.fallet.torde.motsvara.den.som.ansvarar.för.forskningscirkeln.gentemot.RMS.såsom.uppdragsgivare
.

annan.fråga.som.tangerar.de.etiska.är.förmågan.att.distansera.sig.till.sin.egen.insats ..Som.framgått.
i.diskussionen.kring.forskningscirkelns.funktion.som.utvecklingsarbete.är.ett.öppet.och.kritiskt.
diskussionsklimat.nödvändigt.för.att.skapa.den.dialog.som.utvecklar.deltagarna ...Detta.är.lika.nödvändigt.när.det.gäller.att.förhålla.sig.till.sina.insatser.som.en.del.i.en.kunskapsproduktion
..Det.är.ju.
naturligt.att.glädjas.över.det.som.lyckas.och.känna.besvikelse.över.det.som.misslyckas ..Men.ur.ett.
lärandeperspektiv.kan.det.ena.vara.lika.värdefullt.som.det.andra ..Det.är.därför.viktigt.att.försöka.
redovisa.även.det.som.kan.uppfattas.som.personliga.tillkortakommanden.såsom.en.del.i.en.professionell.kunskapsuppbyggnad
..Frågan.ställs.naturligtvis.på.sin.spets.i.samband.med.presentationen.
av.resultatet ..
. Den.tredje.frågan.som.gäller.forskningscirkeln.som.forskning.berör.presentationsformen.för.
resultatet ..Där.är.minimikravet.på.en.forskningsredovisning.att.undersökningsfrågorna.är.preciserade,.metoden.tydlig,.genomförandet.klart.redovisat,.resultatet.prövbart.och.de.inre.sammanhangen.logiska.och.urskiljbara
..I.sammanhang.med.prövbarheten.finns.kravet.på.dokumentation.
och.materialredovisning ..Denna.formella.sida.av.forskningsredovisningen.är.nödvändig.för.att.göra.
forskningsprocessen.öppen.och.möjlig.att.granska ..Hur.korresponderar.dessa.formella.och.självklart.
legitima.krav.på.forskningsredovisning.med.lärares.behov.av.informellt.lärande?.Den.föregående.
diskussionen.om.den.skolvardag.i.vilken.forskningscirkeln.arbetar.visar.på.de.problem.och.möjligheter.som.finns.i.samband.med.genomförandet,.vilket.sedan.avspeglar.sig.i.redovisningen.av.de.
genomförda.undersökningarna ..Där.är.problemformuleringen.det.centrala.eftersom.den.bestämmer.genomförandet
..Frågan.är.då.om.problemformuleringen.primärt.ska.bestämmas.av.vad.läraren.
uppfattar.som.mest.relevant.att.undersöka.eller.vad.som.är.mest.forskningsbart.med.en.hög.grad.av.
reliabilitet ..Det.finns.också.ett.motstånd.till.en.sådan.styrning.mot.en.formalisering.av.processen ..
Denna.fråga.väcktes.redan.under.det.första.mötet.i.augusti.2007.och.cirkelsamordnaren.svarade.
undvikande ..”Per.menar.att.det.vore.bra.om.alla.i.gruppen.skrev.något.litet.men.naturligtvis.måste.
inte.ambitionen.vara.att.skriva.en.uppsats ..Om.man.kunde.publicera.en.liten.skrift.på.slutet.vore.
det.trevligt .” 46
. Naturligtvis.kan.forskningscirkelns.redovisning.ske.i.olika.former.som.redan.angivits ..Därav.
framgår.också.att.några.formella.krav.på.att.en.forskningscirkel.bedriver.forskning.i.vedertagen.mening.inte.existerar
..Avnämarna.av.den.kunskapsproduktion.som.sker.är.primärt.cirkelns.deltagare.
men.även.andra.som.kan.inspireras.av.arbetet ..
46. Protokoll.070817 .

. Sammanfattningsvis.kan.den.aktuella.forskningscirkelns.arbete.betraktas.som.forskningsliknande.
verksamhet.i.enlighet.med.vad.tidigare.forskningsöversikter.kring.den.här.typen.av.arbete.hävdar . 47 .
Ifråga.om.rollfördelningen.i.cirkeln.mellan.forskare.och.praktiker.så.existerar.den.naturligtvis.men.
är.en.relation.som.förändras.och.utvecklas.över.tid ..När.det.gäller.problemformulering.och.genomförande.så.sker.här.förskjutningar.över.tid.som.utgår.från.vad.deltagande.lärare.uppfattar.som.relevant
..Tydligast.märks.det.i.frågan.om.huruvida.historieundervisningens.förutsättningar.påverkas.av.
en.ändrad.elevsammansättning ..På.den.generella.nivån.uppfattades.den.av.lärarna.inte.som.särskilt.
relevant ...Istället.kom.den.att.omformuleras.som.kunskaps-.och.språkfrågor.vilka.kunde.ge.direkt.
effekt.i.den.pågående.undervisningen ..Skolvardagens.föränderlighet.underlättar.inte.heller.när.det.
gäller.att.undersöka.effekterna.av.viss.undervisning.eftersom.planering.ständigt.måste.ändras ..De.
forskningsetiska.kraven.är.ytterligare.en.komplikation.när.det.gäller.forskning.kring.känsliga.frågor.
som.identitet.och.kulturella.skillnader ..Det.här.leder.fram.till.svårigheter.att.presentera.sina.resultat.
på.ett.sätt.som.säkerställer.reliabiliteten.i.undersökningen ..Kvaliteten.hos.en.forskningscirkel.av.den.
här.karaktären.måste.istället.sägas.ligga.i.hur.väl.den.fungerar.som.forskningskommunikation,.i.dess.
förmåga.att.utveckla.lärares.arbete.genom.en.fördjupad.ämnesdialog.samt.hur.hög.de.deltagande.
lärarna.bedömer.relevansen.i.de.problem.som.undersöks.och.bearbetas .
. Den.amerikanske.historiedidaktikern.Sam.Wineburg.har.i.en.studie.av.lärartester.av.historielärare.visat.hur.komplicerat.det.är.att.till.och.med.under.kontrollerade.former.avgöra.vad.som.är.bra.
och.mindre.bra.undervisning ..Det.går.inte.heller.att.bedöma.resultatet.av.undervisningen.under.
korta.perioder.utan.det.är.den.samlade.bilden.efter.flera.års.studier.som.är.avgörande ..Hans.slutsats.
är.att.det.för.eleven.är.samspelet.mellan.historielärarna.där.olika.perspektiv.och.åsikter.bryts.som.
betyder.något ..Men.det.ställer.krav.på.en.skolorganisation.som.är.annorlunda.än.idag . 48
Setting new standards for teachers is one thing; providing the conditions for their attainment quite
another. For teachers to attain such standards on a vast scale, schools as we know them would have
to change. Yet we wonder, for example, how many policymakers would endorse a school day in which
a third of the teachers time was devoted to reflection and ongoing study of the discipline he or she
teaches.
47. Holmstrand.&.Härnsten.2003.s ..157-180 .
48. Wineburg.2001.s ..173-214 .
49. Wineburg.2001.s ..209 .

Det.är.ändå.något.sådant.som.sex.lärare.på.Lindeborgsskolan.har.varit.med.om.under.nästan.två.år .
En forskande forskningscirkel
Vi.har.nu.studerat.den.aktuella.forskningscirkeln.på.Lindeborgsskolan.som.ett.möte.mellan.skolforskning.i.vid.bemärkelse,.forskare.och.lärare
..Avslutningsvis.kan.det.finnas.anledning.att.anlägga.
ett.forskarperspektiv.på.forskningscirklars.möjligheter.som.forskning ..Under.vilka.förutsättningar.
skulle.forskningscirklar.kunna.fungera.som.noder.i.ett.forskningsprojekt.t.ex.kring.historiedidaktik?.
. För.det.första.måste.den.övergripande.problemformuleringen.vara.så.vid.att.det.ges.utrymme.
för.forskningscirklarna.att.formulera.sina.egna.konkreta.undersökningsfrågor ..Det.är.uppenbart.
enklare.om.det.handlar.om.att.kartlägga.en.pågående.verksamhet.t.ex.hur.väl.och.med.vilket.resultat.ett.visst.stoffområde.behandlas.i.den.aktuella.historieundervisningen.eller.hur.vanlig.en.viss.
undervisningsmetod.är ..Frågan.är.dock.hur.relevant.en.sådan.kartläggning.är.för.de.verksamma.
lärarna.om.den.sedan.inte.följs.av.någon.form.av.intervention.för.att.påverka.situationen .
. För.det.andra.måste.någon.slags.formalisering.av.insamling.av.data,.dokumentation.och.analys.
göras.för.att.säkerställa.reliabiliteten ..Det.betyder.inte.att.metoderna.måste.vara.identiska.överallt.
men.att.resultaten.ska.vara.jämförbara.för.att.kunna.dra.slutsatser.utöver.en.enskild.lärare.eller.
skola ..Just.variationen.i.metoder.ger.möjligheter.att.lärares.konkreta.kunskap.kan.förbättra.validiteten.i.undersökningen
...Erfarenheterna.från.Lindeborgscirkeln.understryker.detta .
. För.det.tredje.måste.lärare.av.samma.orsak.medverka.i.analysen.av.resultatet,.såväl.det.egna.som.
andras ..En.sådan.analys.som.utgår.från.ett.komparativt.perspektiv.på.de.lokala.undersökningarna.
innebär.ytterligare.en.analysnivå ..Den.brittiska.forskaren.Bridget.Somekh.ger.ett.exempel.på.hur.
en.rad.lokala.case-studies.genomförda.av.lärare.och.forskare.i.sex.länder.kunde.samordnas.i.ett.gemensamt.forskningsprojekt.och.sedan.leda.till.intervention
..Själva.metoden.skapade.legitimitet.för.
resultatet.och.öppnade.för.prövbarhet.i.praxis .

Knowledge that is produced through action research in collaboration with practitioners is grounded in
practice and cannot be dismissed as irrelevant to other practitioners. The important thing is to produ-
ce knowledge that has practical implications so that it is open to investigation through action. Know-
ledge can thus be seen as both a product of research and generative of further research. Others can
use it as they wish, either as a prescription for action or as the starting point for further action research
in their own local contexts. 0
Somekh.pekar.på.det.viktigaste.resultatet.av.en.forskande.forskningscirkel:.den.inspirerar.andra.till.
handling.eller.till.egen.undersökning .
50. Somekh.2006.s ..94 .

forskningscirkeln och dess påverkan
på historieundervisning i en
mångkulturell miljö
Anna Å Perlestam och Anette Wästberg
Forskningscirkel som examensarbete
Under.vårterminen.2007.startades.en.forskningscirkel.på.en.grundskola.i.Malmö.om.historieundervisning.i.en.mångkulturell.miljö
..I.samband.med.detta.hade.vi.beslutat.att.vårt.gemensamma.
examensarbete.skulle.behandla.historieundervisningen.i.dagens.mångkulturella.skola ..Därför.bestämde.vi.oss.i.samråd.med.Per.Eliasson.för.att.medverka.i.forskningscirkeln
..Vi.deltog.under.två.
terminer.och.våren.2008.var.vårt.examensarbete.klart.och.vi.examinerades.från.Lärarutbildningen,.
Malmö.Högskola ..Idag.är.vi.båda.verksamma.som.lärare,.Anna.på.IV-programmet.på.Komvux.i.
Burlöv.och.Anette.på.Oxievångskolan.i.Malmö .
. Vårt.examensarbete.hade.två.syften ..Det.ena.syftet.var.att.synliggöra.lärarnas.uppfattning.om.
rollfördelningen.inom.cirkeln,.och.då.syftade.vi.främst.på.rollfördelningen.mellan.forskarna.och.
lärarna,.inte.lärarna.emellan ..Det.andra.syftet.var.att.se.hur.lärarna.upplevde.att.de.hade.påverkats.
av.att.medverka.i.forskningscirkeln,.och.då.med.fokus.på.historieundervisning.i.en.mångkulturell.
miljö . 51
. I.forskningscirkeln.på.Lindeborgsskolan.i.Malmö.var.alla.skolåren.representerade,.från.årskurs.
ett.till.skolår.nio.men.i.vårt.arbete.låg.fokus.på.lärarna.i.grundskolans.senare.år ..En.anledning.var.
att.undersökningen.blev.mer.intressant.då.de.berörda.lärarna.arbetar.mot.gemensamma.mål ..Detta.
innebar.att.en.jämförelse.var.möjlig ..En.annan.anledning.var.att.vi.i.vår.utbildning.själva.var.inriktade.mot.grundskolans.senare.år.och.gymnasiet
.
. Forskningscirkeln.påbörjades.i.slutet.av.vårterminen.2007.och.var.fortfarande.aktiv.då.vi.avslutade.examensarbetet
..Deltagarna.träffades.på.den.aktuella.skolan.i.genomsnitt.en.gång.var.tredje.
vecka,.och.mötet.pågick.i.cirka.två.timmar ..Vid.några.tillfällen.förlades.forskningscirkeln.på.RMS.
och.Malmö.högskola,.i.samband.med.att.relevanta.föreläsningar.var.aktuella ..
51. Perlestam.&.Wästberg.2008.http://hdl .handle .net/2043/6289

0
Forskningscirkeln i skolan – tidigare forskning
Forskningscirkeln.i.sin.nuvarande.form.har.under.25.års.tid.använts.som.mötesplats.för.forskare.
och.praktiker ..Forskning.om.denna.arbetsform.är.ännu.inte.speciellt.omfattande ..Trots.att.många.
forskare.skrivit.om.forskningscirkeln.finns.inte.många.systematiskt.empiriskt.genomförda.undersökningar
..Inom.skola.och.utbildning.har.den.inte.blivit.aktuell.förrän.på.senare.år.och.därför.är.
forskningen.om.forskningscirkeln.inom.skolvärlden.väldigt.begränsad . 52
. De.förändringar.som.skett.både.i.samhället.och.i.skolan.har.påverkat.lärarnas.arbete ..Decentraliseringen.och.målstyrning.istället.för.regelstyrning.har.ökat.lärarnas.möjligheter.men.ställer.samtidigt.högre.krav.på.ständig.utveckling.av.yrkets.professionalism
..”Mindre.hierarkiska.relationer,.
mer.betoning.på.produktionen.än.på.reproduktion.och.mer.personliga.möten,.kräver.ett.nytt.slags.
professionalism ..Den.reflekterande.läraren.har.blivit.ett.ideal.att.sträva.mot .” 53 .Med.detta.i.åtanke.
blir.forskningscirkeln.ett.intressant.forum.där.läraren.ges.möjlighet.att.utveckla.ett.kritiskt.och.
reflekterande.tänkande.kring.sitt.yrkesutövande,.tillsammans.med.”forskarens.kritiska.blick” . 54
. Lars.Holmstrand.och.Lena.Härnsten.har.under.många.år.studerat.forskningscirkeln.som.mötesplats.i.arbetet
..I.sin.forskningsöversikt.Förutsättningar för forskningscirkeln i skolan – En kritisk
granskning.(2003).diskuterar.de.forskningscirkelns.roll.inom.skol-.och.utbildningsvärlden ..Utifrån.
forskningscirkelns.syfte,.att.praktik.och.teori.ska.mötas,.menar.de.att.detta.”skulle.kunna.vara.ett.
sätt. att. överbrygga. den. klyfta. som. finns. mellan. den. akademiska. forskningen. och. skolverksamheten”
. 55 .I.forskningscirkelns.ömsesidiga.möte.mellan.teoretikern.och.praktikern.undersöker.de.
tillsammans,.med.hjälp.av.teoretikerns.analys.och.utgångspunkter,.det.problem.som.definierats.av.
praktikern ..Holmstrands.och.Härnstens.slutsats.är.att.forskningscirkeln.som.arbetsform.kan.bidra.
till.ett.mer.reflekterande.tänkande.inom.skol-.och.utbildningsvärlden,.och.att.detta.är.behövligt.
med.tanke.på.de.stora.utmaningar.verksamheten.står.inför ..Samarbete.mellan.forskare.och.lärare.
kan.vara.en.av.de.drivkrafter.som.behövs.för.att.åstadkomma.förändring . 56 .
. I.slutet.på.1990-talet.anordnades.en.del.forskningscirklar.på.skolorna.i.Dalarna.i.samarbete.
med.PUD,.Pedagogisk.Utvecklingscentrum.Dalarna,.vid.högskolan.i.Dalarna ..Holmstrand.och.
Härnsten.hänvisar.till.Mats.Lundgren,.universitetslektor.i.pedagogik,.som.år.2000.sammanställde.
52. Holmstrand.&.Härnsten.2003.s ..9 ...Samt.hela.kapitlet.Tidigare.forskning.på.området .
53. Persson.2007.s ..121 .
54. Persson.2007.s ..122 ..
55. Holmstrand.och.Härnsten.2003.s ..12 .
56. Holmstrand.och.Härnsten.2003.s ..13.och..260 .

erfarenheter.och.utvärdering.av.en.del.av.dessa.cirklar ..I.ett.konferensbidrag.från.1999.reflekterar.
Lundgren.över.forskningscirklar.i.skolan ..Lundgren.i.sin.tur.hänvisar.till.Ivor.Goodson.när.han.
diskuterar.forskningscirkeln.som.en.möjlighet.till.kompetensutveckling.för.lärarna ..Det.finns.”en.
risk.att.lärare.som.undersöker.sin.egen.praktik.kan.fastna.i.ett.tämligen.begränsat.perspektiv” ..Meningen.med.forskningscirkeln.och.forskarens.medverkan.är.just.att.vidga.perspektivet
. 57
. Forskarens.och.lärarens.samarbete.i.forskningscirkeln.utmanar.traditionella.föreställningar.om.
hur.forskning.ska.bedrivas ..Det.normala.är.att.lärare.och.deras.verksamhet.studeras.utifrån.av.forskare.och.att.läraren.därefter.tar.del.av.den.kunskap.som.forskningen.frambringar
..Genom.att.det.
i.forskningscirkeln.bedrivs.forskning.gemensamt.av.lärare.och.forskare.bryter.forskningscirkelns.
arbetsform.således.mot.det.forskningsparadigm.som.utgår.från.att.forskning.bedrivs.om.lärare ..Sven.
Persson,.docent.i.pedagogik,.menar.i.artikeln.”Handledning.i.forskningscirklar.–.om.mötet.mellan.
forskare.och.lärare”.(2007).att.forskningscirkeln.istället.ingår.i.ett.deltagarorienterat.forskningsparadigm
..”Deltagande.forskning.involverar.lärare.i.själva.forskningen.och.i.det.utforskande.arbetet ..
[---].Det.innebär.att.arbetet.i.forskningscirkeln.i.sig.är.en.aktivitet.som.kan.bidra.till.professionell.
utveckling .” 58 .Deltagarorienterad.forskning.har.två.syften,.där.det.ena.är.att.kunskap.som.framkommer.ska.vara.brukbar.för.andra.lärare
..Det.andra.syftet.är.att.läraren.genom.att.formulera.sina.
egna.frågor.ska.få.en.djupare.insikt.i.sin.egen.roll ..Detta.innebär.att.forskaren.måste.överlåta.sin.
ensamrätt.på.utformning.av.forskningsfrågor.till.de.deltagande.lärarna ..Vidare.skriver.Persson.att.
det.finns.de.forskare.som.anser.att.”lärare.inte.har.den.kunskap.och.kompetens.som.behövs.för.att.
kunna.bedriva.forskning.på.ett.relevant.sätt” ..De.ifrågasätter.huruvida.det.som.görs.i.den.så.kallade.
forskningscirkeln,.av.lärare.och.forskare,.verkligen.ska.kallas.forskning . 59
. Sven.Persson.har.lång.erfarenhet.av.handledning,.dels.för.doktorander,.men.också.med.lärare.
från.grundskolan ..Han.gör.en.jämförelse.mellan.forskningscirkel.och.handledning.och.konstaterar.att.det.finns.stora.likheter.mellan.forskningscirkelns.verksamhet.och.handledningssituationen
..
Därför.är.det.relevant.”att.tala.om.handledning.eller.en.handledande.funktion.i.en.forskningscirkel”
. 60 .Av.samma.anledning.är.det.också.anmärkningsvärt.att.handledning.är.ett.näst.intill.osynligt.
begrepp.i.litteratur.om.forskningscirklar . 61 .Persson.konstaterar.att.det.är.endast.vid.ett.tillfälle.som.
57. Holmstrand.och.Härnsten.2003.s ..107.och.109 .
58. Persson.2007.s ..123 .
59. Persson.2007.s ..122ff .
60. Persson.2007.s ..138 .
61. Persson.tillägger.dock.att.han.inte.läst.all.litteratur.inom.området,.utan.till.viss.del.lutar.sig.mot.den.forskningsgenomgång.som.Holmstrand.och.Härnsten.(2003).gjort.om.forskningscirklar.i.skolan.och.i.Sverige
.
1

handledning.nämns.och.då.sker.det.när.en.ojämlik.relation.mellan.forskare.och.lärare.diskuteras ..
Om.handledning.uppfattas.som.en.”asymmetrisk.relation”.mellan.forskare.och.lärare.ger.begreppet.en.negativ.association.som.strider.mot.den.rådande.beskrivningen.om.det.ömsesidiga.mötet.i.
forskningscirkel.mellan.de.båda.parterna ..Persson.tror.att.om.begreppet.handledning.infördes.i.den.
framtida.diskussionen.om.hur.forskning.kan.bedrivas.i.cirklar,.skulle.det.underlätta.forskningscirkelns.arbete,.samt.roll-.och.ansvarsfördelning.mellan.forskare.och.lärare
. 62
. Persson.problematiserar.den.vedertagna.beskrivningen.av.forskningscirkeln.som.ett.möte.mellan.teoretiker.och.praktiker..Han.menar.att.det.dualistiska.tänkandet.kring.teori.och.praktik.försvårar.mötet.mellan.forskare.och.lärare.och.gör.forskningscirkelns.arbete.otydligt
..Lärarnas.ringa.
erfarenhet.av.forskning.behöver.nödvändigtvis.inte.innebära.att.de.”saknar.teoretisk.grund.för.sitt.
arbete”.eller.att.de.inte.har.de.”analytiska.redskap.[som.behövs].för.att.förstå.vad.som.händer.i.
skolan” ..Istället.bör.forskningscirkeln.ses.som.ett.forum.där.experter.med.kompetens.och.kunskap.
inom.olika.områden.möts . 63
. I.samband.med.artikelns.tillkomst.medverkade.Persson.i.en.forskningscirkel.på.en.grundskola.i.
Malmö ..Cirkeln.startades.på.initiativ.av.Persson,.och.hade.som.huvudsyfte.att.söka.fördjupad.kunskap.kring.ett.problem.formulerat.av.lärarna
..I.cirkeln.medverkade,.förutom.Persson,.ytterligare.
en.forskare.från.Malmö.högskola.och.sju.lärare.från.grundskolan ..Persson.och.hans.kollega.agerade.
cirkelledare ..”En.fördel.med.att.vara.två.är.att.en.av.oss.kan.föra.anteckningar.och.dokumentera.
skeendet.i.cirkeln.medan.den.andre.leder.cirkelverksamheten .” 64 .Vidare.menar.Persson.att.det.hela.
tiden.pågår.parallella.processer.i.cirkeln ..”En.process.handlar.om.hur.och.vad.lärarna.talar.om.när.
de.diskuterar.sitt.arbete.och.sin.profession,.[---].en.annan.process.var.arbetet.med.att.komma.fram.
till.en.gemensam.forskningsfråga .” 65 .Att.formulera.en.gemensam.fråga.innebar.ett.problem,.då.
lärarna.inte.är.vana.vid.detta.förfarande ..Vanligast.är,.att.de.i.samband.med.fortbildningsdagar.och.
kompetensutveckling,.serveras.färdiga.problemformuleringar ..Då.lärarna.är.ovana.vid.den.”frihet”.
som.forskningscirkeln.erbjuder,.flyttas.ansvar.och.makt.över.på.forskarna.i.cirkeln ..Persson.tror.att.
detta.kommer.att.framträda.ännu.tydligare.när.forskningscirkeln.går.in.i.nästa.stadium,.då.metod.
och.teori.ska.diskuteras.i.samband.med.att.lärarna.utför.sina.empiriska.undersökningar.i.klassrum-
62. Persson.2007.s ..135.och.s ..138 .
63. Persson.2007.s ..138ff .
64. Persson.2007.s ..126 .
65. Persson.2007.s ..129 .

met ..Forskarnas.specifika.kunskaper.gör.att.roll-.och.ansvarsfördelningen.i.forskningscirkeln.blir.
problematisk . 66
Vår undersökning och dess resultat
Syftet.med.vårt.examensarbete.var.att.redogöra.för.lärarnas.syn.på.rollfördelningen.inom.forskningscirkeln,.samt.att.se.hur.lärarna.upplever.att.deras.syn.på.historieundervisning.i.en.mångkulturell.miljö.har.påverkats.av.att.medverka.i.forskningscirkeln
..Här.presenterar.vi.det.huvudsakliga.
resultatet.av.den.undersökningen .
förväntningar På forskningscirkeln
Förväntningarna.var.olika.hos.lärarna ..En.av.lärarna.tänkte.att.de.skulle.få.läsa.en.mängd.intressant.
litteratur.som.sedan.skulle.diskuteras.i.forskningscirkeln ..Utifrån.den.lästa.litteraturen.skulle.alla.
medverkande.därefter.producera.en.text ..Tanken.att.den.egna.undervisningen.skulle.innefattas.i.
forskningscirkelns.slutproduktion,.fanns.inte.till.en.början ..En.lärare.lade.förväntningarna.på.sig.
själv,.vilket.till.en.början.skapade.en.viss.oro,.men.när.hon.började.se.cirkeln.som.en.möjlighet.
släppte.pressen ..Då.alla.lärarna.blev.medvetna.om.att.någon.form.av.skriven.text.skulle.produceras,.
infann.sig.också.stora.förväntningar.på.vad.forskningscirkeln.skulle.resultera.i ..Vid.intervjutillfällena.var.det.emellertid.ingen.av.lärarna.som.upplevde.att.det.ännu.hade.framgått.vad.de.förväntades.
göra.som.skulle.bidra.till.forskningscirkeln.slutprodukt ..Ramarna.var.lösa,.det.var.ibland.svårt.att.
hitta.rätt ..
om rollfördelningen i forskningscirkeln
Generellt.tyckte.lärarna.att.de.fått.för.lite.styrning.och.att.de.ofta.hade.önskat.lite.mer.taktfast.
handledning ..Två.av.lärarna.tänkte.sig.en.utformning.där.de.tilldelades.vissa.uppgifter ..Samtidigt.
såg.alla.lärarna.vinsten.med.den.fria.formen,.att.det.faktiskt.var.de.själva.som.styrde.över.vad.som.
hände.i.cirkeln ..Rollerna.i.cirkeln.blev.på.så.vis.mindre.tydliga ..Den.fria.formen.fungerade.bra.
eftersom.ingen.tog.mer.plats.än.någon.annan,.menade.en.av.lärarna ..En.lärare.tyckte.att.en.av.
forskarna.vid.enstaka.tillfällen.styrde.upp.diskussionen,.för.att.ge.alla.möjligheten.att.framföra.sina.
synpunkter ..En.annan.lärare.menade.att.det.fanns.en.vis.styrning ..Den.skedde.dock.på.ett.osynligt.
sätt,.och.gav.lärarna.känslan.av.att.en.spontan.diskussion.har.förts ..
66. Persson.2007.s ..129.och.s ..140 .

hur forskningscirkeln har Påverkat synen På lärarrollen
och undervisningen
Alla.lärarna.upplevde.att.de,.genom.sin.medverkan.i.forskningscirkeln,.funderade.på.ett.mer.medvetet.sätt.kring.historieämnet..En.av.lärarna.sade.att.hon.tänkte.mer.på.begreppen.som.står.i.kursplanen,.som.kulturarv.och.identitet,.och.funderade.över.innebörden.i.dessa
..Som.en.följd.av.detta.
påbörjade.hon.ett.arbete.i.en.sjundeklass.om.elevernas.kulturella.identitet.kopplat.till.de.historiska.
händelser.som.bidragit.till.att.de.befinner.sig.här.just.nu ..En.annan.lärare.tyckte.att.hon.studerade.
sin.undervisning.utifrån.och.att.idéer.som.hon.hade.när.hon.gick.lärarutbildningen.fick.ny.näring ..
Tankar.och.idéer.fick.en.möjlighet.att.blomma.ut,.menade.en.annan.lärare ..Två.av.lärarna.ansåg.att.
de.fokuserar.mer.på.elevernas.språkförståelse.och.då.i.synnerhet.på.de.elever.som.inte.har.svenska.
som.modersmål ..De.funderade.på.hur.de.kan.underlätta.undervisningen.för.att.på.bästa.sätt.hjälpa.
eleverna.att.utveckla.sitt.språk,.i.både.skrift.och.tal ..Båda.lärarna.såg.ett.närmare.samarbete.med.
modersmålslärare.och.studiehandledare.som.ett.sätt ..En.av.de.båda.lärarna.inledde.ett.samarbete.
med.skolans.modersmålslärare.och.studiehandledare,.och.menade.att.detta.var.ett.direkt.resultat.
av.forskningscirkeln ..Alla.tyckte.att.de.provat.nya.saker,.vilket.också.detta.sågs.som.en.produkt.av.
forskningscirkeln ..De.kanske.inte.riktigt.hann.med.allt.de.planerat,.och.ibland.skedde.saker,.i.och.
utanför.klassrummet,.som.gjorde.att.deras.planering.föll ..Men.att.forskningscirkeln.fått.dem.att.
tänka.i.nya.banor.var.de.alla.överens.om .
. De.hyste.också.en.förhoppning.om.att.deras.medverkan.i.forskningscirkeln.skulle.leda.till.ett.
ökat.samarbete.dem.emellan,.och.att.forskningscirkelns.diskussioner.skulle.bli.en.del.i.den.vardagliga.skolvärlden
..En.av.lärarna.hoppades.att.cirkeln.kunde.vara.början.på.något.nytt,.som.till.
exempel.vidare.satsning.på.fortbildning .
hur forskningscirkeln har Påverkat synen På eleverna
och klassrumssituationen
Forskningscirkeln.startades.på.grund.av.att.skolan.skulle.få.ett.stort.tillskott.av.elever.med.annan.
kulturell.bakgrund ..Hur.detta.skulle.påverka.historieundervisningen.och.vad.det.innebär.att.undervisa.om.historia.i.en.mångkulturell.miljö,.var.centrala.frågor.för.forskningscirkeln
..Det.var.dock.
ingen.av.lärarna,.oavsett.om.de.undervisat.i.de.klasser.där.de.nya.eleverna.placerades.eller.inte,.som.
upplevde.någon.egentlig.förändring ..Blandningen.av.elever.hade.varit.ganska.stor.redan.tidigare.
på.skolan ..Några.konflikter.i.klassrummet.som.skulle.vara.av.kulturell.karaktär.såg.de.heller.inte ..
Konflikter.som.uppstod.är.vanliga.konflikter.som.ungdomar.i.allmänhet.har,.ansåg.lärarna ..De.ny-

tillkomna.eleverna.hade.inte.alla.samma.bakgrund.utan.kom.från.olika.länder.och.kulturer ..Därför.
skulle.eventuella.konflikter.lika.gärna.kunnat.ha.sin.förklaring.i.att.de.nytillkomna.eleverna.och.
skolans.tidigare.elever.kom.från.olika.områden.i.stadsdelen,.menade.en.av.lärarna ..
. Två.av.lärarna.ansåg.att.de.”såg”.sina.andraspråkselever.tydligare,.och.att.det.gjorde.att.de.fick.
en.bättre.förståelse.för.deras.situation ..En.av.lärarna.tyckte.att.hennes.elever.funderade.mer.över.sin.
identitet.och.sitt.ursprung.och.såg.sin.medverkan.i.forskningscirkeln.som.en.förklaring ..En.lärare.
kände.sig.bättre.förberedd.om.klassrumssituation.skulle.förändras,.och.var.inte.längre.rädd.för.att.
ge.sig.in.i.diskussioner.som.skulle.kunna.vara.laddade ..Hon.menade.att.detta.var.en.direkt.produkt.
av.forskningscirkeln .
Forskningscirkeln och rollfördelningen
Forskningscirkeln. som. arbetsform. inom. skolvärlden. är. i. dagsläget. ännu. inte. så. omfattande,. då.
det.är.en.tämligen.ny.företeelse ..I.de.beskrivningar.som.finns.framställs.forskningscirkeln.som.en.
relativt.oproblematisk.arbetsform ..Man.menar.att.det.i.mötet.mellan.forskare.och.yrkesverksamma.
lärare.pågår.en.ömsesidig.påverkan.som.utvecklar.nya.insikter.och.leder.till.en.förändrad.syn.hos.
båda.parter.på.det.problem.som.formulerats.i.forskningscirkeln ..Båda.parter.besitter.kunskap.som.
ska.kompletteras.och.användas.i.forskningscirkeln ..Genom.forskares.kritiska.blick.utifrån.teoretiska.
resonemang.kopplat.till.aktuell.forskning,.lyfts.den.yrkesverksamma.lärarens.tysta.kunskap.fram.
och.problematiseras.gemensamt.av.forskningscirkelns.deltagare ..Sven.Persson 67 .menar.dock.att.det.
finns.all.anledning.att.diskutera.denna.rådande.och.oproblematiska.beskrivning.av.rollfördelningen.
inom.forskningscirkeln ..Fördelning.av.makt.och.roller.inom.detta.forum.är.inte.helt.okomplicerat,.
vilket.visar.sig.vid.en.närmare.granskning,.menar.Persson ..
. Persson.diskuterar.denna.problematik.utifrån.en.fallstudie.av.en.forskningscirkel.som.han.medverkade.i.på.en.grundskola.i.Malmö
..Enligt.Persson.hade.forskningscirkeln.uppenbara.svårigheter.
med.att.finna.en.gemensam.forskningsfråga ..För.att.arbetet.inom.forskningscirkeln.inte.skulle.stagnera.och.för.att.lärarna.inte.skulle.hoppa.av,.beslutade.Persson.tillsammans.med.sin.kollega.att.det.
var.nödvändigt.för.dem.att.agera ..Persson.formulerade.ett.brev.som.skickades.till.samtliga.cirkeldeltagare
..Brevet.innehöll.ett.förslag.på.en.eventuell.forskningsfråga,.utifrån.ett.ämne.som.diskuterats.i.
forskningscirkelns.inledningsskede ..Lärarna.ombads.att.fundera.över.förslaget.till.nästa.träff ..Detta.
innebar.att.en.förskjutning.av.ansvar.och.makt.skedde.inom.cirkeln,.menar.Persson ..Han.och.hans.
67. Persson.2007

kollega.tvingades.i.egenskap.av.sin.roll.som.forskare.agera.för.att.driva.cirkeln.framåt,.då.lärarnas.
ovana.att.formulera.forskningsfrågor.riskerade.att.ödelägga.hela.projektet ..
. I.vårt.examensarbete.var.lärarens.syn.på.forskningscirkeln.och.deras.syn.på.rollfördelningen.
inom.cirkeln.ett.undersökningsområde ..Av.undersökningen.framgick.att.alla.lärarna.upplevde.att.
de.båda.forskarna.har.hållit.en.genomgående.låg.profil ..Lärarna.uttryckte.en.viss.frustration.över.att.
inte.exakt.veta.vad.som.ska.produceras.och.hur.slutresultatet.ska.se.ut ..Lärarna.ansåg.också.att.de.
fått.för.lite.styrning.och.detta.ibland.skapade.en.viss.oro ..Samtidigt.menade.de.att.den.fria.formen.
har.varit.positiv.så.till.vida.att.det.faktiskt.var.de.själva.som.styrde.över.forskningscirkelns.innehåll ..
En.av.lärarna.tyckte.dock.att.det.funnits.en.viss.”osynlig”.styrning.i.cirkeln ..Forskarnas.låga.profil.
bidrog.till.att.rollerna.i.cirkeln.blev.mindre.tydliga ..Den.förskjutning.av.makt.och.ansvar.som.Sven.
Persson.menar.skedde.i.den.forskningscirkel.han.deltog.i,.verkar.således.inte.ha.skett.i.den.aktuella.
forskningscirkeln ..De.båda.cirklarna.befann.sig,.när.jämförelsen.gjordes,.vid.ungefär.samma.tidpunkt.i.forskningscirkelns.process
..En.forskningsfråga.är.i.princip.formulerad,.dock.kvarstod.en.hel.
del.arbete,.vilket.innebar.att.rollfördelningen.inom.cirkeln.kan.komma.att.förändras ......
. Mellan.den.forskningscirkel.som.Sven.Persson.medverkat.i.och.den.forskningscirkel.som.vi.
deltagit.i.tycker.vi.att.vissa.skillnader.kan.urskiljas.som.kan.ha.haft.betydelse.för.de.något.olika.
uppfattningarna.då.det.gäller.rollfördelningen ..Det.är.förvisso.lärarnas.syn.på.rollfördelning.i.den.
ena.cirkeln.som.ställs.mot.forskarens.syn.på.rollfördelningen.i.den.andra.cirkeln ..Givetvis.hade.det.
varit.mer.givande.om.både.lärarnas.och.forskarnas.syn.på.rollfördelning.i.de.respektive.forskningscirklarna.hade.jämförts
..Då.vårt.examensarbete.fokuserade.på.lärarnas.syn,.och.Persson.i.sin.artikel.
utgått.från.sin.uppfattning.finns.emellertid.inte.denna.möjlighet ..
. Sven. Persson. verkar. redan. från. början. ha. tagit. på. sig. rollen. som. ledare,. i. och. med. att. han.
utnämnde.sig.och.sin.kollega.till.cirkelledare ..Ett.ledarskap.innebär.förpliktelser.och.skapar.vissa.
förväntningar.hos.de.övriga.deltagarna ..Precis.som.Persson.uttrycker.är.det.cirkelledarens.roll.att.
leda.cirkelverksamheten ..Tydlig.information.och.struktur.kan.vara.bra,.men.kan.också.invagga.de.
övriga.deltagande,.i.detta.fall.lärarna,.i.en.känsla.av.traditionella.mönster.som.de.är.vana.vid.från.
skola.och.högskola ..Någon.berättar.för.dem.vad.som.ska.göras ..Kanske.hade.de.idéer,.men.om.de.
redan.från.start.upplevde.Persson.som.ledare,.kan.de.ha.hämmats.i.sina.tankegångar.och.istället.
väntat.på.att.någon.talade.om.för.dem.vad.de.skulle.forska.om ..Av.Persson.artikel.framgår.också.att.
han.till.viss.del.styrt.lärarna.i.deras.val.av.fråga ..I.den.cirkel.vi.medverkade.i.var.det.endast.en.lärare.
som.upplevt.att.det.funnits.en,.som.hon.sa,.”osynlig.styrning” ..Denna.lärare.var.också.den.enda.
som.använde.sig.av.begreppet.cirkelledare.när.hon.talade.om.de.medverkande.forskarna ..

. Att.vara.flera.som.ska.enas.om.en.och.samma.fråga.kan.också.ha.bidragit.till.att.lärarna.inte.på.
egen.hand.lyckades.nå.fram.till.ett.beslut ..Forskningscirkeln.som.vi.medverkade.i.hade.en.gemensam.ram.redan.vid.start,.cirkeln.skulle.behandla.ett.specifikt.ämne,.historieundervisning.i.en.mångkulturell.miljö
..Dessutom.fanns.det.inte.krav.på.att.lärarna.måste.enas.kring.en.gemensam.fråga.
(vilka.forskare.skulle.inte.ha.problem.med.det) ..De.fick.istället.möjligheten.att.fundera.ut.en.egen.
fråga,.ett.eget.undersökningsområde.inom.de.ramar.som.redan.fanns.då.cirkeln.startade ..Utifrån.
lärarnas.uppfattning.av.rollfördelningen.och.den.frustration.de.kände.över.att.inte.direkt.veta.vad.
de.ska.producera,.kan.man.gör.antagandet.att.det.i.den.aktuella.forskningscirkeln.inte.skett.någon.
förskjutning.i.fördelningen.av.makt.och.ansvar ..
. En.annan.intressant.skillnad.som.kan.ha.bidragit.till.att.denna.förskjutning.inte.skett.är.att.
den.aktuella.forskningscirkeln.har.varit.inriktad.mot.ett.ämne,.i.detta.fall.historia ..Cirkeln.har.behandlat.historieundervisningen.kopplat.till.en.mångkulturell.miljö
..Detta.kan.ha.skapat.en.större.
trygghet.hos.lärarna,.de.är.historielärare.och.det.är.deras.undervisning.i.deras.respektive.klasser.som.
är.forskningscirkelns.fokus ..Om.cirkeln.ska.diskutera.mer.allmänna.pedagogiska.frågor,.kan.det.
hända.att.lärarna.inte.känner.sig.som.experterna.i.sammanhanget,.utan.tilldelar.den.rollen.åt.de.
medverkande.forskarna ..
. Holmstrand.och.Härnsten.menar.att.den.fria.formen.är.viktig.för.att.ett.kollektivt.utbyte.av.
tankar.ska.kunna.ske ..Att.lärarna.kände.sig.ovana.vid.den.fria.formen.och.önskade.lite.mer.styrning.
har.troligen.sin.förklaring.i.den.erfarenhet.de.bär.med.sig.från.sin.egen.skoltid,.och.skolans.värld.i.
övrigt ..Oavsett.om.det.gäller.grundskola,.gymnasium.eller.högskola.är.den.vanligaste.arbetsformen.
att.en.auktoritet,.vanligtvis.en.lärare,.talar.om.vad.eleverna/studenterna.ska.göra ..Därefter.utför.
respektive.elev/student.den.uppgift.som.de.har.blivit.instruerade.att.göra,.om.än.med.skiftande.
intresse.och.resultat ..I.det.möte.som.sker.mellan.forskare.och.lärare.i.forskningscirkeln,.är.det.troligt.
att.forskaren.representerar.auktoriteten.och.läraren.i.detta.sammanhang.får.rollen.som.elev/student ..
Om.inte.forskarna.håller.en.medvetet.låg.profil.finns.säkert.risken.att.denna.rollfördelning.i.forskningscirkeln.bibehålls.och.den.problematik.som.Sven.Persson.diskuterar,.utifrån.egen.erfarenhet,.
blir.ett.faktum .
. Den.granskning.Holmstrand.och.Härnsten.har.gjort.av.forskningscirklar.ger.en.hänvisning.om.
att.forskningscirklar.inom.skolans.värld.behöver.mer.tid.inledningsvis.för.att.bryta.ovan.nämnda.
mönster ..Forskningscirkeln.som.vi.deltog.i.pågick.en.termin.till,.alltså.blev.den.sammanlagda.tiden.
ungefär.ett.och.ett.halvt.år ..Den.cirkel.Persson.medverkade.i.pågick.lika.länge ..Kanske.är.det.för.
lite.tid.som.avsätts.till.ett.så.pass.omfattande.projekt ..Lärarna.visste.inte.riktigt.vad.en.forsknings-

cirkel.var.och.vad.det.innebar.att.medverka ..Om.tiden.är.så.begränsad.hade.kanske.en.tydligare.
presentation.av.forskningscirkelns.innebörd.underlättat.och.resulterat.i.att.lärarna.formulerat.sina.
forskningsområden.på.ett.tidigare.stadium ..Resterande.tid.i.cirkeln.hade.då.kunnat.utnyttjas.till.
gemensamma.diskussioner.angående.respektive.lärares.undersökning ..Kanske.hade.deltagarna.då.
på.ett.mer.effektivt.sätt.tagit.del.av.forskarnas.erfarenhet,.när.det.gäller.att.anlägga.ett.kritiskt.perspektiv.och.att.diskutera.teoretiska.utgångspunkter
.
. Att.forskning.ska.generera.ny.kunskap,.baserad.på.vetenskapliga.metoder.är.det.troligen.inte.
någon.som.ifrågasätter ..Om.frågan.däremot.avser.i.vilken.form.forskningen.ska.bedrivas,.vem.den.
riktar.sig.mot.och.hur.många.som.ska.ha.nytta.av.den.blir.det.genast.mer.komplicerat ..Samarbetet.
mellan.forskare.och.lärare.i.forskningscirkeln.bryter.mot.den.traditionella.synen.på.hur.forskning.
ska.bedrivas ..Likaså.förs.en.diskussion.kring.huruvida.det.som.sker.i.forskningscirkeln.verkligen.
kan.kallas.forskning,.grundat.på.att.läraren.inte.har.den.kompetens.som.behövs.för.att.kunna.
genomföra.forskning.på.ett.korrekt.sätt ..Om.forskningscirklar.i.skolan.får.medverkande.lärare.att.
problematisera.sin.undervisning.och.detta.i.sin.tur.bidrar.till.ny.kunskap.som.kan.vara.till.nytta.för.
andra.lärare,.behöver.forskningscirkelns.rätt.att.fortsättningsvis.kallas.forskningscirkel.inte.ifrågasättas
..Istället.kanske.man.ska.tänka.sig.en.utvidgning.av.begreppet.forskning,.utan.att.man.för.den.
skull.sänker.kraven ..Den.etablerade.bilden.av.den.ensamme.forskaren.kanske.kan.få.sällskap.av.en.
ny.bild ..Bilden.av.en.grupp.experter,.teoretiker.och.praktiker,.som.genom.sina.olika.kompetenser.
och.olika.kunskaper.även.de.kan.genera.ny.kunskap ..Holmstrand.och.Härnsten.diskuterar.hur.högskolan.ofta.får.kritik.för.att.ha.fastnat.i.gamla.hierarkiska.mönster
..Det.finns.emellertid.en.ambition.
att.öppna.upp.ett.fönster.mot.omvärlden,.högskolans.så.kallade.tredje.uppgift ..Forskningscirkeln.
skulle.kunna.vara.ett.sätt.att.få.detta.fönster.att.öppnas,.om.inte.helt,.så.i.alla.fall.på.glänt ..
Den mångkulturella skolan och forskningscirkeln
Skolan.ska.identitetsskapa,.skolan.ska.ingjuta.en.nationell.identitet.hos.eleverna,.då.framförallt.
genom.historieundervisningen ..I.ett.PM.från.gymnasieutredningen.1979.kan.man.läsa.dessa.ord . 68 .
Men.vems.nationella.identitet.är.det.då.som.ska.ingjutas.och.vem.bestämmer?.Är.det.den.enskilde.
läraren,.skolan,.kommunen.eller.staten?.I.Lpo.94.står.att.trygghet.uppstår.i.en.medvetenhet.om.
det.egna,.men.samtidigt.genom.en.delaktighet.i.det.gemensamma.kulturarvet ..Alla.ska.kunna.leva.
sig.in.i.varandras.villkor.och.värderingar ..Per.Eliasson.menar.att.läroplanen.laborerar.med.föreställ-
68. Lundgren.1979.s ..56f .

ningen.om.olika.individuella.och.kollektiva.kulturarv ..Hofstede.och.Hofstede.tror.att.de.kulturella.
skillnaderna.kommer.att.öka.då.minoritetsgrupperna.blir.medvetna.om.sin.identitet ..Nordgren.
anser.att.kulturarv.antas.liksom.ringar.på.vattnet.kunna.vidgas.från.ett.svenskt.till.ett.europeiskt.
och.ytterst.ett.globalt.arv ..Nordgren.menar.vidare.att.i.så.fall.ska.alla.elever.med.utgångspunkt.från.
sin.kultur.ha.rättigheter.att.utveckla.trygga.identiteter ..Detta.i.sin.tur.kan.leda.till.fragmentarisk.
undervisning.där.var.och.en.söker.sin.historia .
. När.elever.och.lärare.kommer.från.samma.historiekultur.kan.eleverna.spegla.sig.i.lärarens.historiemedvetenhet.
och. familjen. kan. bekräfta. vad. läraren. säger,. skriver. David. Mellberg 69 .. En. av.
lärarna.sade.att,.det.kan.ta.lite.längre.tid.att.tydliggöra.vissa.begrepp.för.elever.med.annan.kulturell.
bakgrund.än.den.svenska ..Detta.kan.bero.på,.menade.hon,.att.hon.själv.är.en.produkt.av.sitt.kulturarv
..Det.finns.ingen.utanför.skolans.värld.som.kan.bekräfta.det.hon.säger.som.sanning,.vilket.
komplicerar.situationen ..
. Några.kulturella.konflikter.mellan.elever.med.svensk.bakgrund.och.invandrarbakgrund.kunde.
lärarna.i.forskningscirkeln.inte.se ..De.talade.snarare.om.en.områdeskonflikt,.att.eleverna.kommer.
från.olika.områden.i.stadsdelen.och.att.det.i.sig.skapar.konflikter ..Lärarna.i.forskningscirkeln.var.
också.överens.om.att.eleverna.generellt.har.dålig.språkförståelse ..Då.eleverna.talar.svenska.tillsynes.
obehindrat.är.det.lätt.att.tro.att.de.behärskar.det.svenska.språket.till.fullo,.vilket.de.inte.alltid.gör ..
Detta.är.något.som.blivit.tydligare.för.lärarna.på.grund.av.forskningscirkeln.och.som.fått.två.av.
dem.att.vilja.arbeta.mer.integrerat.med.modersmålslärarna ..Under.föreläsningen.på.RMS.som.hölls.
av.en.modersmålslärare.sa.denna.att,.det.är.viktigt.att.känna.till.sina.rötter,.inte.minst.för.elever.
med.invandrarbakgrund ..Det.är.viktigt.för.deras.identitet.och.för.att.deras.liv.ska.flätas.samman.
med.föräldrarnas ..Enligt.Mellberg.visar.etnologiska.studier.att.ungdomar.med.utländsk.bakgrund.
ofta.får.problem.med.att.skapa.en.egen.identitet ..Medvetenhet.om.det.egna.kulturarvet.är.oftast.
inte.tydligt.hos.eleverna ..En.av.lärarna.sade.att.en.del.elever.med.ett.annat.kulturarv.än.det.svenska.
kan.ibland.bli.förvånade.när.man.försöker.lägga.på.dem.en.annan.identitet.än.den.svenska ..Det.är.
oviktigt.för.dem.var.de.ursprungligen.kommer.ifrån,.de.känner.sig.helsvenska ..Orsaken.kan.vara.
att.det.inte.diskuteras.i.hemmet ..Om.dessa.diskussioner.hade.förts.på.hemmaplan.hade.kanske.fler.
elever.börjat.reflektera.över.om.och.hur.deras.kulturella.bakgrund.skiljer.sig.från.den.som.tas.upp.i.
klassrummet ..
69. Mellberg.2004

0
. Hade.denna.kunskap.funnits.hade.kanske.diskussionerna.blivit.fler ..I.skolan.är.det.till.sist.och.
syvendes.läraren.som.bestämmer.vilka.områden.som.ska.behandlas.i.ämnet.historia ..Har.elever.med.
utländsk.härkomst.inte.någon.förkunskap.om.sin.identitet.och.sitt.kulturarv.och.pedagogen.inte.de.
kunskaper.som.är.önskvärda.så.kan.det.lätt.falla.mellan.stolarna ..
. En.av.lärarna.i.forskningscirkeln.påbörjade.ett.arbete.med.sina.elever.i.årskurs.sju ..Arbetet.gick.
ut.på.att.de.skulle.tydliggöra.sin.egen.identitet ..Klassen.bestod.av.cirka.fyrtio.procent.elever.med.
invandrarbakgrund ..Alla.bidrog.med.en.berättelse.som.talade.om.varför.de.befann.sig.just.här,.i.
Sverige.och/eller.i.Malmö ..Det.var.eleverna.själva.som.kom.med.idén.och.anledningen.till.att.läraren.nappade.på.idén.var.direkt.kopplad.till.samtalen.de.haft.i.forskningscirkeln
..Läraren.lät.var.och.
en.bestämma.själv.huruvida.de.ville.bidra.eller.inte.med.en.berättelse ..Alla.berättade.dock.var.de.
kom.från.och.när.de.kom.till.Sverige ..Förutom.att.varje.elev.fick.en.egen.identitet.så.menade.läraren.
att.även.klassen.fick.sin.egen.identitet ..
. En.av.de.andra.lärarna.hade.löpande.studieteknik ..Tidigare.hade.hon.bara.det.vid.starten.av.
terminen,.men.nu.tog.hon.in.det.i.undervisningen.kontinuerligt.och.knöt.det.till.ämnet.på.ett.
tydligare.sätt ..Hon.sade.att.forskningscirkeln.och.diskussionerna.som.förts.var.en.bidragande.orsak.
till.detta.nya.grepp ..Hon.såg.redan.goda.resultat,.elever.som.tidigare.var.passiva.blev.mer.aktiva.och.
förstod.bättre.varför.de.läste.historia .
. Lärarna. i. forskningscirkeln. tyckte. att. de. fick. upp. ögonen. för. hur. viktigt. det. är. att. tala. om.
identitet.och.kulturarv.i.betydligt.större.utsträckning.än.tidigare ..Även.om.kunskapen.fanns.sen.
innan.så.”lunkar”.man.på.i.sin.vardag.och.funderar.inte.så.mycket.på.vad.som.görs.och.hur.man.
gör ..De.följde.den.”osynliga.läroplanen” ..En.av.lärarna.sade.emellertid.att.hon.under.en.lång.tid.
medvetet.arbetat.utifrån.begreppet.historiemedvetande ..Hon.tyckte.att.det.var.en.styrka.för.henne.
som.historielärare.att.utgå.från.historiemedvetenhet.som.begrepp ..Vikten.att.samarbeta.mer.med.
modersmålslärare.och.studiehandledare.förtydligades.också.genom.arbetet.i.forskningscirkeln ..Synen.på.hur.man.kan.hjälpa.sina.invandrarelever.vidgades,.och.detta.i.sin.tur.gynnar.även.de.elever.
med.svensk.bakgrund.som.har.inlärningsproblem ..
. Lärarna.tyckte.att.kunskapsnivån.hos.elever.generellt.har.försämrats.de.senaste.åren,.men.att.det.
skulle.ha.med.kulturella.skillnader.att.göra.trodde.de.inte ..De.har.heller.inte.märkt.att.eleverna.haft.
med.sig.egna.historiska.berättelser,.de.är.nöjda.med.den.historia.som.förmedlas ..Den.eurocentriska.
vinklingen.är.inget.eleverna.funderar.över.och.att.det.framförallt.är.svensk.historia.är.heller.inget.
eleverna.haft.några.invändningar.mot ..Eventuellt.kan.det.vara.att.de.inte.har.några.förkunskaper.
och.därför.finner.sig.i.det.de.får,.menade.en.av.lärarna ..

. Lärarna.har.funderat.betydligt.mer.nu.än.tidigare.över.hur.de.kan.förändra.sin.undervisning,.
göra.den.roligare.och.intressantare,.kanske.använda.mer.bilder.och.annat.material.som.de.tidigare.
inte.funderat.så.mycket.över ..De.menade.att.detta.var.ett.direkt.resultat.av.forskningscirkeln ..De.
trodde.också.att.det.kom.att.bli.lättare.att.diskutera.den.egna.undervisningen.med.varandra.efter.
det.att.forskningscirkeln.tar.slut ..Detta.beror.delvis.på.att.lärarna.arbetar.på.samma.skola.men.även.
att.de.har.fått.andra.redskap.om.hur.de.kan.göra ...Det.finns.hos.lärarna.en.tydlig.ambition.och.förhoppning.att.man.ska.behålla.sin.vidsynthet.och.se.på.sin.egen.undervisning.utifrån
..Med.tanke.på.
den.press.man.arbetar.under.i.skolan.blir.resultatet.kanske,.att.man.efter.ett.tag.återgår.till.sin.vanliga.undervisningsform.om.forskningscirkeln.inte.följs.upp..Att.få.kontinuerlig.input.i.form.av.fortbildning.på.området.är.kanske.en.förutsättning.för.att.processen.ska.kunna.fortskrida,.och.därmed.
ett.sätt.att.finna.nya.vägar ..Skolans.ledning.bör.kanske.uppmuntra.ett.närmare.samarbete.mellan.
lärare,.modersmålslärare.och.studiehandledare ..Likaså.att.man.kan.frångå.ett.otillräckligt.läromedel.
och.utvidga.det.med.ett.pedagogiskt.forum,.så.att.inte.varje.lärare.själv.ska.behöva.uppfinna.hjulet.
gång.på.gång ..Som.Nordgrens.undersökning.visar.är.det.endast.en.lärobok.på.gymnasieskolan.som.
har.ambitionen.att.skriva.global.historia ..Skulle.man.studera.grundskoleböcker.så.skulle.troligtvis.
resultatet.bli.det.samma .
Forskningscirkeln och lärarutbildningen
Att.det.fanns.ett.stort.intresse.hos.de.medverkande.lärarna.för.ett.forum.där.man.kan.diskutera.sin.
undervisning.framgår.av.denna.undersökning ..Om.detta.forum.sen.ska.vara.i.en.forskningscirkel.
eller.inte,.kan.diskuteras ..Likaså.vad.som.egentligen.menas.med.en.forskningscirkel.och.vilka.förväntningar.som.kan.finnas.på.cirkeln.och.vad.den.ska.resultera.i
..Om.forskningscirkeln.i.skolan.
ska.kunna.bli.ett.möte.på.lika.villkor.mellan.den.akademiska.forskningen.och.skolverksamheten.
bör.forskarna.hålla.en.medvetet.låg.profil ..Risken.finns.annars.att.traditionella.mönster.upprepas;.
forskarna.agerar.ledare.och.lärarna.blir.de.passiva.deltagarna.som.utför.uppgifter.de.tilldelats ..Lärarna.i.den.aktuella.forskningscirkeln.upplever.att.forskarna.i.cirkeln.har.hållit.en.låg.profil
..Deras.
uppfattning.är.att.alla.deltagit.på.lika.villkor,.oavsett.yrke.och.tidigare.erfarenheter .
. När.vi.avslutade.vårt.examensarbete.var.cirkeln.ännu.inte.avslutad,.så.vad.den.skulle.komma.att.
genera.kunde.vi.inte.uttala.oss.om.då ..Klart.var.emellertid.att.någonting.redan.hade.hänt ..Genom.
att.lärarna.hade.erbjudits.ett.forum.där.de.fick.möjlighet.att.diskutera.ett.specifikt.ämne.utifrån.
en.specifik.situation,.historieämnet.i.den.mångkulturella.miljö.som.vi.faktiskt.lever.i,.har.det.hos.
lärarna.vuxit.fram.idéer.och.tankar.kring.hur.de.ska.kunna.förändra.sin.undervisning ..Begrepp.som.
1

identitet,.historiemedvetande,.kultur.och.kulturarv.har.lyfts.fram.och.problematiserats ..Lärarna.
menade.att.forskningscirkeln.kan.vara.inledningen.till.något.nytt ..Om.det.sen.innebär.ett.utökat.
samarbete.med.fortsatta.reflektioner.som.kan.ge.djupare.insikt.om.lärarrollen,.eller.att.den.enskilde.
läraren.söker.sig.vidare.mot.ny.forskning.genom.forskarskolan.eller.andra.studier,.det.får.framtiden.
utvisa .
. Vi.deltog.inte.i.forskningscirkeln.på.samma.villkor.som.de.övriga.medlemmarna ..Vår.uppgift.
var. i. första. hand. att. dokumentera. vad. som. skedde. under. cirkelträffarna. och. därefter. intervjua.
lärarna.om.hur.de.uppfattade.cirkeln.och.hur.de.påverkades.av.att.medverka ..Precis.som.lärarna.
kände.vi.också.av.den.frustration.som.den.fria.formen.gav.upphov.till ..Då.vi.lämnade.forskningscirkeln.fanns.det.fortfarande.en.viss.osäkerhet.bland.lärarna.kring.cirkelns.gemensamma.slutresultat
..
Denna.osäkerhet.kände.också.vi ..Då.cirkeln.led.mot.sitt.slut.deltog.vi.ännu.en.gång,.och.kunde.då.
konstatera.att.under.den.termin.som.gått.sedan.vi.lämnade.cirkeln.hade.de.flesta.pusselbitar.fallit.
på.plats.och.forskningscirkelns.skrivna.slutprodukt.började.ta.form ..Hos.lärarna.fanns.också.en.
önskan.om.ett.fortsatt.samarbete.med.Malmö.Högskola.och.de.båda.forskarna ..
. Genom.vår.medverkan.i.forskningscirkeln.har.vi.erbjudits.en.möjlighet.att.på.ett.naturligt.sätt.
få.ta.del.av.den.problematik.som.verksamma.lärare.dagligen.ställs.inför ..Lärarstuderande.har.praktik.
genom.hela.sin.utbildning ..Dock.är.det.sällan.det.finns.tid.och.utrymme.för.djupare.diskussioner.
om.ämnesundervisningen,.då.handledaren.inte.har.schemalagd.tid.avsatt.för.detta.ändamål ..Vi.menar.att.vi,.genom.vår.medverkan.i.forskningscirkeln,.fått.en.erfarenhet.extra.utöver.den.vår.praktik.
givit.oss ..Ett.forum.där.lärare.kan.problematisera.sin.undervisning.tillsammans.med.blivande.lärare.
kanske.kunde.vara.något.för.Lärarutbildningen.att.införa.som.ett.obligatorium .

att arbeta med tidsmedvetande
och historisk terminologi i år ett och två
Martina Gustafsson
Tankar kring forskningscirkeln och min egen historieundervisning
Då.jag.kom.tillbaka.till.Lindeborgsskolan.efter.sexton.månaders.föräldraledighet.och.blev.ombedd.
att.delta.i.en.forskningscirkel.i.historia,.var.jag.först.avvaktande ..Som.enda.representant.för.lågstadiet.var.jag.dels.tveksam.till.vad.jag.skulle.kunna.tillföra.mina.kollegor.på.högstadiet,.dels.vad.
jag.själv.skulle.få.ut.av.det.rent.yrkesmässigt ..Som.allmänt.historieintresserad.var.jag.dock.väldigt.
nyfiken ..Trots.att.glappet.mellan.lågstadiet.och.högstadiet.är.stort,.har.jag.känt.att.jag.naturligt.har.
kunnat.delta.i.diskussionerna.och.har.också.mött.ett.intresse.för.min.syn.på.historieundervisning.
under.de.tidiga.skolåren ..
. Eftersom. Lindeborgsskolan. de. senaste. åren. har. fått. ett. tillskott. av. elever. med. annan. kulturell.bakgrund.än.den.svenska.på.högstadiet,.var.cirkeln.från.början.fokuserad.på.hur.man.skulle.
identifiera.och.bemöta.de.svårigheter.som.kan.uppstå.i.historieundervisningen.i.samband.med.
mångkulturalitet ..På.lågstadiet.är.emellertid.situationen.en.annan ..Här.har.de.flesta.barnen.svensk.
bakgrund ..I.min.egen.klass.har.sex.barn.två.föräldrar.födda.utomlands.men.ingen.av.dem.är.varken.
skriftligt.eller.muntligt.underlägsen.de.andra.barnen.i.klassen ..
. Som.framkommer.nedan.befinner.sig.min.egen.historieundervisning.av.olika.anledningar.i.sin.
linda ..Min.inriktning.blev.därför.att.hitta.inspiration.till.att.överhuvudtaget.komma.igång.med.
historia.i.min.klass.och.att.under.tidens.gång.prova.och.utvärdera.olika.sätt.att.arbeta.med.historia.
med.små.barn .......
. Forskningscirkeln.har.varit.ett.viktigt.forum.för.att.diskutera.historieämnet.på.ett.högre.plan.än.
vad.som.är.möjligt.inom.ramen.för.det.dagliga.arbetet.på.en.skola ..Om.historia.överhuvudtaget.diskuteras.på.lågstadiet.handlar.det.oftast.om.tips.på.övningar.och.inte.om.vilka.kvaliteter.vi.vill.uppnå.
i.undervisningen ..Eftersom.låg-.och.mellanstadiet.på.vår.skola.är.fysiskt.avskuret.från.högstadiet.är.
det.dessutom.sällan.som.vi.har.möjlighet.att.diskutera.ämnen.över.stadiegränserna ..Det.har.varit.
givande.att.få.en.inblick.i.den.historieundervisning.som.mina.elever.(klass.1.och.2).så.småningom.
möter ..Det.har.i.sin.tur.lett.till.att.jag.aktivt.har.börjat.reflektera.mer.över.min.egen.undervisning.

i.historia ..Jag.har.funderat.mycket.över.hur.det.kan.komma.sig.att.jag,.trots.ett.stort.intresse.för.
historia,.inte.lyckats.få.in.mer.av.ämnet.i.min.egen.undervisning .
. Jag.tror.att.det.till.stor.del.beror.på.att.de.tidiga.åren.i.skolan.fokuserar.mycket.på.läs-.och.skrivfärdigheter,.samt.matematik
..Under.senare.år.har.media,.och.därmed.den.offentliga.och.politiska.
debatten,.ägnat.sig.mycket.åt.den.svenska.skolans.dalande.resultat.i.dessa.ämnen,.vilket.ytterligare.
har.befäst.fokus ..Dessutom.är.det.vanligast.att.mentorer.på.lågstadiet.undervisar.i.alla.ämnen,.vilket.
förhindrar.fördjupning.i.ett.enskilt.ämne.på.det.sätt.som.kanske.skulle.behövas .
. På.Lindeborgsskolan,.liksom.på.de.flesta.andra.skolor,.arbetar.vi.på.lågstadiet.i.arbetslag.tillsammans.med.förskoleklass.och.fritidsverksamhet
..Varje.år.planerar.vi.teman.där.barnen.i.de.olika.
årskurserna.får.tillfälle.att.mötas.och.arbeta.tillsammans ..I.dessa.teman.är.tanken.att.olika.SO-.och.
NO-ämnen.ska.integreras ..Historieämnet.tar.ofta.upp.en.försvinnande.liten.del ..Tiden.att.planera.
hela.arbetslaget.tillsammans.är.dessutom.knapp,.varför.vi.ofta.inte.hinner.längre.än.till.att.lösa.det.
rent.organisatoriska.och.komma.med.uppslag.på.olika.övningar.som.vi.kan.genomföra ..Det.säger.
sig.självt.att.förutsättningarna.för.djupare.diskussioner.om.kvaliteter.i.historieundervisningen.inte.
är.de.bästa .......
. En.annan.faktor.är.de.nationella.målen.i.historia,.med.uppnåendemål.först.i.år.fem . 70 .De.är.
väldigt.flytande.och.det.är.oftast.upp.till.den.enskilde.läraren.vad.som.ska.tas.upp.i.år.1.och.2,.då.
lokala.kursplaner.i.historia.för.dessa.årskurser,.enligt.min.erfarenhet,.är.ovanliga.i.svenska.skolor ..
Svenska.och.matematik.är.lättare.att.dela.upp.i.delmål.och.nyligen.har.dessutom.nationella.mål.för.
år.3.upprättats ..Att.bryta.ned.den.svenska.kursplanen.och.målen.i.ämnet.historia.är.desto.svårare ..
Jag.återkommer.med.ett.fylligare.resonemang.kring.detta ..
Influenser 1: Hilary Cooper
Jag.har.genom.cirkeln.blivit.tipsad.om,.och.läst.mycket.givande.litteratur.som.jag.annars.aldrig.
hade.kommit.i.kontakt.med ..History in the early years.av.Hilary.Cooper.behandlar.historieundervisningen.för.små.barn.i.Storbritannien
..Det.finns.en.nationell.kursplan.i.historia.redan.från.första.
skolåret . 71 .I.sammanhanget.bör.nämnas.att.barnen.börjar.skolan.vid.fem.års.ålder ..Coopers.arbete.
handlar.om.hur.man.skapar.en.kontext.kring.historieundervisningen ..Hon.utgår.alltså.från.vilka.
70. .Skolverket,.Kursplaner.historia,.http://www3 .skolverket .se/ki03/front .aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolfo
rm=11&id=3884&extraId=2087
71. .The.National.Curriculum.for.England.(1999).Key.Stages.1-3.History

edskap.barn.behöver.för.att.förstå.historia ..Hon.tar.upp.grundläggande.begrepp.och.termer.och.
ger.också.exempel.på.hur.man.kan.arbeta.med.barn.för.att.de.ska.uppnå.förståelse.av.dessa ..
. Cooper.menar.att.små.barns.förmåga.att.förstå.tid.utvecklas.genom.att.de.får.möjlighet.att.
skapa.kopplingar.mellan.subjektiva.upplevelser.av.tidens.gång.(när.jag.var.tre.år.fick.jag.ett.syskon,.
jag.fyllde.år.i.somras,.bussen.kommer.om.en.halvtimme.osv .).och.det.allmänt.vedertagna.sättet.att.
dela.in.och.mäta.tid,.i.timmar,.dagar.och.år ..Förutom.de.egna.upplevelserna.bygger.utvecklandet.
av.tidsuppfattning.på.språklig.förmåga.och.på.att.få.möjlighet.att.lyssna.på.och.prata.om.sagor,.
berättelser.och.ramsor.som.handlar.om.tidens.gång.och.om.svunna.tider . 72 .Cooper.säger.också.att.
barn.som.lever.med.flera.generationer,.eller.i.hem.med.möbler.och.föremål.från.äldre.tider.lättare.
kan.skapa.sig.en.uppfattning.om.tiden.före.sin.egen.födelse ..Då.detta.är.ovanligt.idag,.blir.det.till.
viss.del.skolans.uppgift.att.kompensera.genom.att.skapa.bilder.hos.barnen.av.äldre.tider . 73 .
. Cooper.nämner.ett.antal.olika.dimensioner.av.tidsbegreppet.som.hon.anser.viktiga.för.att.barnen.ska.kunna.förstå.kopplingen.mellan.den.egna.upplevelsen.av.tid.och.vårt.sätt.att.mäta.tid
..Dessa.
dimensioner.är.kronologiska sekvenser,.förståelse för hur länge en tidsperiod varar, orsak och verkan och.
förändringar över tid,.likheter och skillnader mellan nutid och dåtid,.samt.tidens terminologi . 74
kronologiska sekvenser
Detta.innebär.till.exempel.att.kunna.ordna.händelser.i.sitt.eget.liv.kronologiskt,.att.ordna.föremål.
och.fotografier.som.man.har.erfarenhet.av.eller.att.återberätta.en.historia.i.rätt.ordning ..Man.kan.
också.arbeta.med.att.öva.upp.förståelsen.av.strukturen.i.en.berättelse.eller.saga.med.uttryck.som.
”Det.var.en.gång…”.och.”…så.levde.de.lyckliga.i.alla.sina.dagar” .
förståelse för hur länge en tidsPeriod varar
Barn.har.svårt.att.förstå.vad.som.menas.med.lång.tid.och.kort.tid ..Forskning.har.visat.att.barn.ofta.
sätter.likhetstecken.mellan.hur.lång.tid.något.varar.och.antalet.händelser.som.utspelar.sig ..Cooper.
ställer.sig.tvekande.till.detta.påstående.och.menar.att.barn.borde.kunna.jämföra.tidsintervaller.med.
hjälp.av.tidslinjer . 75
72. .Cooper.2002.s .8
73. .Cooper.2002.ibid .
74. .Cooper.2002.s ..9ff
75. .Cooper.2002.s ..10

orsak och verkan och förändringar över tid
Små.barn.förstår.sagor.och.kan.diskutera.hur.personernas.beteende.påverkar.händelserna.i.sagan ..
De.frågar.och.gör.förutsägelser ..Att.arbeta.medvetet.med.sagor.är.alltså.ett.bra.sätt.att.lära.sig.förstå.
förändring.och.att.människor.har.med.förändringar.att.göra ..Redan.vid.tre.års.ålder.är.barn.intresserade.av.och.förstår.motiv
..(Bockarna.Bruse.gick.till.sätern.för.att.bli.feta.och.Guldlock.gick.in.i.
björnarnas.hus.för.att.hon.var.nyfiken) ..Vid.fyra.till.fem.års.ålder.kan.de.börja.leva.sig.in.i.andras.
känslor,.t.ex.personer.i.sagor ..Även.om.sagor.inte.är.verkliga.händelser.övar.de.barnens.färdigheter.i.att.förstå.motiv.och.orsak.och.verkan
..Denna.färdighet.kan.senare.överföras.på.myter.och.
legender,.hjältar.och.hjältinnor.och.till.historier.om.personer.som.verkligen.har.levt.och.verkliga.
händelser . 76
likheter och skillnader mellan dåtid och nutid
Barn.blir.tidigt.intresserade.av.äldre.tider.genom.bilder.från.sagor.och.böcker.med.gamla.sånger,.
rim.och.ramsor ..De.noterar.t.ex.annorlunda.kläder.och.leksaker ..De.kan.sortera.föremål.i.gammalt.
och.nytt,.vilket.diskuteras.fylligare.under.rubriken.Tidens terminologi.nedan .
tidens terminologi
Eftersom.barn.lär.sig.nya.ords.betydelse.genom.erfarenheter,.finns.det.bland.de.barn.jag.undervisar.
många.som.inte.vet.vad.t.ex.en.åker.eller.ett.segelfartyg.är ..För.att.kunna.tillgodogöra.sig.historieundervisningen.och.den.mängd.nya.termer.som.barnen.där.kommer.i.kontakt.med,.krävs.det.att.
man.som.lärare.arbetar.aktivt.med.terminologi ..
. Enligt.Cooper.lär.sig.barn.inte.nya.begrepp.genom.färdiga.definitioner ..Det.räcker.alltså.inte.
med.att.som.lärare.förklara.ett.ord.och.sen.gå.vidare . 77 .Barnen.måste.få.möjlighet.att.aktivt.problematisera.begrepp.genom.att.prova.dem.och.genom.att.diskutera
..Folksagor.innehåller.många.svåra.
ord.som.barnen.ofta.inte.ifrågasätter,.såsom.fager.eller.modig ..Vissa.begrepp.är.konkreta.och.kan.
kopplas.till.en.bild,.t.ex.riddare,.kung.och.slott ..Andra,.som.härskare.och.försvar,.är.abstrakta.och.
kräver.att.barnen.får.tid.att.diskutera.dem ..
. Att.arbeta.med.kronologiska.sekvenser.är.ett.sätt.att.få.igång.en.diskussion ..Barnen.lär.sig.många.
nya.ord.och.begrepp.när.de.argumenterar.för.varför.de.placerar.föremål.i.en.viss.ordning ..De.diskuterar.likheter.och.skillnader,.material,.design,.teknik.och.så.vidare.och.lagrar.under.tiden.nya.bilder.
76. .Cooper.2002.s ..11
77. .Cooper.2002.s ..12

av.föremål.och.begrepp ..Förmågan.att.argumentera.och.diskutera.är.något.som.måste.övas.upp ..
Barn.som.sorterar.i.gammalt.och.nytt.kan.först.inte.argumentera.för.varför ..De.måste.få.hjälp.att.
sätta.ord.på.sina.tankar,.genom.att.samtala.och.förklara.för.varandra.och.för.vuxna.hur.de.tänker ..
Efterhand.som.barnen.börjar.argumentera,.läggs.ny.information.till.och.begreppen.får.fylligare.
innehåll ..Ofta.identifierar.de.gamla.saker.som.använda.och.nya.saker.som.oanvända ..För.att.bryta.
detta.resonemang.kan.man.föra.in.ett.gammalt,.men.oförstört.objekt ..Då.måste.barnen.omvärdera.
sina.slutsatser ..Det.gäller.alltså.att.hela.tiden.utmana.barnens.sätt.att.sortera.och.kategorisera ..
Kronologiska sekvenser i verkligheten
Joel.genomförde.under.vårterminen.2008.en.undersökning.i.min.klass ..Undersökningen.handlade.
om.att.ta.reda.på.hur.barn.i.år.ett.resonerar.när.de.arbetar.med.kronologiska.sekvenser ..Kategorierna.
av.föremål.var.strykjärn,.vispar,.telefoner.och.”gameboyspel” ..I.varje.kategori.fanns.det.tre.föremål.
från.tre.olika.tidsepoker ..Joel.ville.studera.hur.barnen.resonerade.kring.dessa.och.hur.de.motiverade.
att.de.placerade.föremålen.i.den.ordning.som.de.gjorde ..Jag.hade.delat.upp.klassen.i.grupper.om.
cirka.fem.barn.som.alla.fick.genomföra.övningen ..Jag.valde.att.sätta.de.starkaste.eleverna.i.samma.
grupp,.då.jag.dels.var.rädd.att.de.annars.skulle.ta.för.mycket.plats.i.förhållande.till.sina.svagare.kamrater.och.dels.för.att.jag.tänkte.att.de.skulle.få.mycket.ut.av.att.diskutera.med.varandra
..Skillnaden.
mellan.de.olika.grupperna.visade.sig.vara.markant ..Alla.elever.var.intresserade.av.uppgiften,.men.
bara.gruppen.med.de.starkare.eleverna.kunde.fylligt.beskriva.och.jämföra.föremålen.utifrån.likheter.
och.skillnader ..Dessa.barn.diskuterade.material.och.funktion.och.kunde.därför.redogöra.för.varför.
de.ordnade.föremålen.som.de.gjorde ..De.hade.också.många.idéer.om.hur.föremålen.skulle.kunna.
se.ut.och.fungera.i.framtiden ..Majoriteten.av.barnen.förstod.dock.inte.vitsen.med.uppgiften.utan.
stannade.vid.att.ytligt.studera.föremålen,.utan.att.visa.intresse.för.jämförelser ..De.kom.därför.heller.
inte.vidare.i.sina.resonemang ..
. Eleverna.var.ovana.vid.att.diskutera.föremål.och.behärskade.inte.den.terminologi.som.behövdes.
för.att.de.skulle.kunna.uttrycka.sina.tankar.kring.likheterna.och.skillnaderna.mellan.föremålen ..
För.många.barn.är.t.ex.metall.detsamma.som.järn ..En.viktig.slutsats,.som.jag.kommer.att.bära.med.
mig.i.min.framtida.undervisning,.är.att.vi.måste.arbeta.mycket.mer.med.terminologi.och.föremål ..
Barnen.måste.också.få.fler.möjligheter.att.våga.uttrycka.åsikter.och.reflektera ...

Influenser : Levstik och Barton
En.annan.bok.som.har.haft.betydelse.för.mitt.tänkande.kring.historieundervisning.är.Doing history.
av.Linda.S ..Levstik.och.Keith.C ..Barton ..Den.utgår.ifrån.nordamerikansk.undervisning.i.historia.
och.är.ett.bra.komplement.till.Cooper ..Det.amerikanska.skolväsendet.skiljer.sig.från.det.brittiska.
såtillvida.att.barnen.i.USA.börjar.skolan.vid.sju.års.ålder.och.att.de.har.historia.på.schemat.först.
från.och.med.fjärde.klass ..Då.börjar.man.vanligtvis.direkt.med.amerikansk.historia ..Att.börja.läsa.
läroböcker.om.statens.grundande.är.meningslöst.när.eleverna.inte.ens.vet.vad.historia.är,.menar.
läraren.Tina.Reynolds.vars.undervisning.vi.får.följa.i.ett.kapitel ..Levstik.och.Barton.menar.att.
eleverna.helst.redan.de.första.åren.i.skolan.borde.få.lära.sig.vad.historia.handlar.om,.att.de.själva.
har.en.historia.och.att.de.är.en.del.av.historien ..Många.menar.att.eftersom.barn.har.svårt.att.förstå.
händelser.i.tid.och.inte.kan.specificera.datum.och.årtal,.så.förstår.de.inte.tid ..Då.underskattar.man.
dem,.enligt.Levstik.och.Barton ..De.flesta.barn.har.en.god.förståelse.av.historisk.tid,.de.har.bara.
inte.lärt.sig.datering.än ..Barn.har.inga.associationer.till.medeltiden,.sekelskiftet.eller.uttrycket.”för.
trettio.år.sedan” ..Det.säger.dem.ingenting,.eftersom.sådana.uttryck.inte.motsvaras.av.några.bilder.
i.deras.medvetande ..Istället.för.att.anta.att.inlärning.av.årtal.lär.eleverna.när.något.har.hänt,.ska.de.
behandlas.som.begrepp.som.behöver.utvecklas ..Man.måste.skapa.bilder.till.dem ..En.visuell.tidslinje.är.viktig,.men.årtalen.måste.också.anknytas.till.saker.som.betyder.något.för.barnen
..Krig.och.
kungar.betyder.ingenting,.däremot.teknik.(t.ex.bilar),.kläder.och.föremål . 78 ..
. Det.som.fascinerar.mest.med.läraren.Tina.Reynolds.undervisning.är.att.hon.faktiskt.får.barnen.
att.utföra.äkta.historisk.forskning ..Hon.arbetar.visserligen.med.tioåringar,.men.jag.tror.att.mycket.
av.det.hon.gör.med.sina.elever.också.går.att.applicera.på.yngre.barn ..Därför.redogör.jag.nedan.kort.
för.hennes.arbete.med.att.lära.barn.hur.man.samlar.in.och.organiserar.historisk.information .....
. Eleverna.fick.börja.med.att.fundera.över.vad.historia.är ..De.fick.skriva.ned.sina.tankar.och.sedan.
diskutera.med.varandra ..Reynolds.frågade.sedan.om.de.trodde.att.en.person.kunde.ha.en.historia ..
Barnen.trodde.olika,.men.ingen.kunde.motivera.varför.de.trodde.som.de.gjorde ..Reynolds.visade.
då.en.tidslinje.där.hon.fäst.bilder.av.viktiga.händelser.i.sitt.eget.liv ..Detta.väckte.elevernas.intresse.
och.då.berättade.hon.att.de.nu.skulle.fundera.över.fem.viktiga.händelser.i.sina.egna.liv.och.att.de.
skulle.få.göra.egna.tidslinjer ..Barnen.satt.i.grupper.och.diskuterade.vilka.olika.händelser.de.skulle.
kunna.ta.med,.medan.de.skrev ..Reynolds.gick.under.tiden.runt.till.eleverna.en.och.en.och.bad.
dem.motivera.varför.de.valt.just.de.händelser.de.valt,.eller.hjälpte.elever.som.hade.svårt.att.komma.
78. .Levstik.&.Barton.2005.s .98.och.37ff

igång ..Exempel.på.händelser.som.barnen.ansåg.viktiga.var.syskons.födelse,.semesterresor.och.när.
de.t.ex.börjat.spela.fotboll ....
. Eftersom.eleverna.hade.svårt.att.minnas.exakt.när.de.olika.händelserna.hade.inträffat,.fortsatte.
de.arbetet.hemma.med.att.fråga.ut.föräldrar.och.släktingar ..Detta.ledde.till.en.insikt.om.att.flera.
källor.kan.leda.till.en.fylligare.bild.av.det.förflutna.än.att.bara.lita.på.en.källa,.vilket.är.en.av.de.
mest.grundläggande.principerna.i.historisk.forskning ..För.att.eleverna.skulle.få.med.även.händelser.
de.inte.själva.kunde.minnas.bad.Reynolds.dem.att.ta.reda.på.vilka.händelser.som.hade.gjort.föräldrarna.extra.glada.första.gången.de.inträffade,.som.t.ex.första.tanden,.när.de.sa.sina.första.ord.eller.
när.de.lärde.sig.gå ..Tanken.var.också.att.barnen.skulle.få.erfara.att.insamlande.av.information.från.
äldre.släktingar.ger.en.möjlighet.att.förstå.saker.utanför.ens.egen.erfarenhet ..Flera.av.eleverna.upptäckte.snabbt.att.släktingar.inte.var.överens.om.när.saker.hade.hänt,.eller.att.de.berättade.historien.
på.olika.sätt ..Barnen.kom.fram.till.att.föräldrarna.måste.vara.de.mest.trovärdiga,.eftersom.de.borde.
ha.sett.händelserna.först.och.andra.troligen.fått.det.berättat.för.sig.senare ..Flera.barn.menade.också.
att.bebisböcker.av.typen.”Min.första.bok”.var.tillförlitliga.källor ..De.fick.härigenom.viktiga.lärdomar.om.hur.man.kritiskt.förhåller.sig.till.källor.i.historisk.forskning,.ytterligare.en.grundläggande.
princip ..
. För.att.ordna.olika.händelser.behövde.de.en.struktur ..Varje.elev.fick.då.en.tidslinje.över.de.senaste.10.åren.och.Reynolds.förklarade.hur.informationen.skulle.föras.in.på.tidslinjerna
..Nu.fick.de.
överblick.och.kunde.presentera.sina.liv ..De.började.skriva.presentationer.i.berättande.form.om.sina.
liv ..Det.visade.sig.vara.svårt.för.flera.av.dem.att.överföra.informationen.till.en.berättelse,.då.de.var.
vana.att.hitta.på.när.de.skrev.i.berättande.form ..De.kunde.inte.se.att.grunden.till.hela.berättelsen.
låg.framför.dem ..Till.slut.kom.alla.igång.och.under.tiden.var.Reynolds.noga.med.att.hela.tiden.
fråga.barnen.varför.de.valt.vissa.händelser.framför.andra ..När.de.till.sist.redovisade.för.varandra.fick.
de.börja.med.att.säga.”Detta.har.påverkat.mig.därför.att…” ..Genom.att.ständigt.motivera.sina.val.
lärde.de.sig.att.historia.handlar.om.vad.som.är.viktigt ..För.att.ge.barnen.modeller.för.skrivandet,.
började.Reynolds.också.varje.lektion.med.att.läsa.ur.böcker.om.vuxnas.barndomsminnen ..Hon.
frågade.eleverna.vad.de.trodde.om.varför.de.här.personerna.tyckte.att.just.deras.barndomsminnen.
var.så.viktiga ...

0
Tema ”Barn förr i tiden”
Vi.bestämde.i.början.av.höstterminen.2008.att.vi.i.arbetslaget.skulle.arbeta.med.temat.”Barn.förr.i.
tiden” ..Vi.valde.att.utgå.från.ett.läromedel.som.vi.blivit.tipsade.om.av.kolleger.på.skolan,.nämligen.
Barnen på Björklunda gård . 79 .Det.är.i.stort.en.berättelse.om.en.familj.på.en.svensk.bondgård.vid.sekelskiftet.1900,.med.fokus.på.barns.upplevelser
..Vi.bestämde.oss.därför.att.rikta.in.arbetet.på.denna.
tidsperiod ..Som.jag.tidigare.berättat.har.vi.svårt.att.komma.igång.med.gemensam.planering ..Med.
viss.press.av.att.arbetet.skulle.redovisas.i.forskningscirkeln,.ville.jag.dock.komma.igång.så.fort.som.
möjligt ..Arbetslaget.bestämde.då.gemensamt.att.varje.klass.skulle.arbeta.för.sig,.men.att.vi.skulle.
dela.med.oss.av.vår.planering.till.varandra ..
. När.jag.och.min.kollega.(förskollärare.som.arbetar.tillsammans.med.mig.i.klassen).skulle.presentera.temat.i.klassen,.berättade.vi.bara.att.vi.skulle.arbeta.med.hur.barn.hade.det.förr.i.tiden
..Vi.
nämnde.ingenting.om.sekelskiftet,.utan.gick.direkt.in.på.att.fråga.eleverna.vad.de.hade.för.tankar.
om.barn.förr.i.tiden,.vad.de.kunde.och.vad.de.ville.veta ..Vi.gjorde.en.minneskarta.på.tavlan.och.
skrev.ner.allt.som.barnen.sa ..Vi.märkte.snabbt.att.barnen.fokuserade.mycket.på.fattigdom.och.vad.
man.inte.hade.tillgång.till.förr ..Några.utdrag.ur.vår.gemensamma.minneskarta.är.”rika.gick.före”,.
”man.kunde.dö.av.fattigdom”.och.”rika.hade.hästar,.fattiga.fick.gå” ..De.kunde.mycket.mer.än.vi.
hade.väntat.oss,.t.ex.”i.vissa.städer.betalade.man.skatt.till.soldater.och.till.kungen”,.”flickorna.fick.
vara.hemma.och.pojkarna.fick.gå.i.skolan”.och.”man.malde.mjöl.i.väderkvarnar” ..
. Vårt.huvudsakliga.syfte.med.temat.var.att.skapa.bilder.och.en.kontext.kring.en.historisk.tidsepok
..Vi.arbetade.därför.mycket.upplevelsebaserat,.med.föremål,.berättelser.och.studiebesök ..Lektionerna.började.i.regel.med.att.vi.läste.ett.stycke.ur.Barnen
på Björklunda gård,.med.bilder.från.
boken.projicerade.på.tavlan ..Vi.följde.upp.med.att.be.eleverna.berätta.vad.de.kom.ihåg.av.det.vi.
berättat,.vilka.föremål.de.lade.märke.till.och.hur.miljöerna.och.kläderna.skilde.sig.från.vår.tid ..De.
blev.mycket.engagerade.och.levde.sig.in.i.berättelsen.så.pass.att.några.trodde.att.den.var.verklig ..Berättelsen.tar.upp.företeelser.om.livet.på.en.gård.kring.förra.sekelskiftet,.sysslor.som.barnen.utförde,.
att.man.gick.till.kyrkan.på.söndagar,.gammal.folktro.med.t.ex.vättar,.hur.skolan.var.inrättad.och.
så.vidare ..När.vi.läste.om.skolan.tog.vi.så.klart.tillfället.i.akt.att.jämföra.vårt.eget.klassrum.med.det.
som.fanns.i.boken ..Vi.försökte.också.fråga.vad.barnen.hade.för.tankar.om.varför.vissa.saker.var.annorlunda.nu.mot.då
..Varför.har.det.ändrat.sig?.Ett.exempel.är.varför.de.förr.hade.en.kamin.i.skolan.
och.vi.nu.har.element ..Hur.kunde.det.komma.sig?.En.pojke.i.klassen.som.är.väldigt.allmänbildad,.
79. .Bross,.Helena,.Nilsson,.Barbro.(1999).I.Sverige.för.100.år.sedan ..Barnen.på.Björklunda.gård,.Bonnier

visste.att.det.hade.med.upptäckten.av.elektricitet.att.göra,.men.annars.är.den.här.typen.av.frågor.
ganska.svåra.och.kräver.lite.tid ..Jag.tror.att.barn.i.allmänhet.inte.reflekterar.över.sådana.här.frågor.
själva ..De.tänker.att.historien.är.något.nästan.naturbundet.som.mest.har.sin.gång ..De.behöver.en.
vuxen.för.att.komma.in.på.tanken.att.det.är.människor.som.påverkar.händelser,.att.vi.är.en.del.av.
historien ..
. Föremål.vi.visade.i.klassen.och.diskuterade.var.t.ex.ett.livstycke.och.en.underkjol.från.sekelskiftet,.en.väst.med.tillhörande.fickur,.en.linskäkta,.en.mässingsmortel.och.en.gammal.kryddkvarn
..
Vi.försökte.vid.dessa.tillfällen.alltid.få.igång.en.diskussion.kring.material,.färg,.form.och.funktion ..
Vi.jämförde.också.kryddkvarnen.och.morteln,.eftersom.de.har.liknande.funktion.och.bad.eleverna.
att.fundera.över.och.motivera.vilket.föremål.som.var.äldst ..Jag.trodde.att.många.skulle.känna.igen.
morteln,.men.spekulationerna.var.många ..Någon.trodde.att.det.var.en.klocka,.där.kläppen.fallit.
av,.medan.någon.annan.var.övertygad.om.att.det.måste.vara.en.mugg,.eftersom.den.hade.handtag.
på.sidorna ..Jag.hade.velat.arbeta.mer.med.kronologiska.sekvenser.på.samma.sätt.som.Joel.gjorde.i.
min.klass,.men.det.var.svårt.och.tog.för.lång.tid.att.samla.ihop.föremål,.varför.det.inte.blev.av.i.den.
utsträckning.som.jag.hade.hoppats.och.velat ..Tanken.var.annars.att.vi.efter.ett.tag.skulle.göra.om.
testet.för.att.se.om.deras.förmåga.att.diskutera.föremålen.förbättrades.av.återkommande.övningar ..
Detta.kommer.jag.att.arbeta.vidare.med.i.min.framtida.historieundervisning ...
. Då.barnen.var.extra.intresserade.av.skillnaden.mellan.fattig.och.rik,.läste.vi.valda.delar.ur.annan.skönlitteratur,.som.vi.tyckte.belyste.detta
..Vi.läste.till.exempel.början.av.första.boken.om.
Kulla-Gulla.och.ett.kapitel.ur.boken.Staden vid havet.(en.bok.om.Malmös.historia.för.barn).om.två.
pojkar.som.arbetade.i.tobaksfabriken ..Vi.besökte.också.Malmö.skolmuseum.och.fick.vara.med.om.
en.lektion.som.den.kunde.te.sig.för.hundra.år.sedan ..Barnen.levde.sig.verkligen.in.i.situationen.och.
ingen.glömde.att.räcka.upp.handen.eller.ställa.sig.upp.när.de.skulle.svara.på.frågor ..De.fann.sig.till.
och.med.i.att.få.naglarna.inspekterade.av.läraren ......
. De.sex.barnen.i.min.klass.med.annan.bakgrund.än.svensk.utmärkte.sig.inte,.varken.positivt.eller.
negativt,.under.arbetet.med.temat ..Inte.på.något.sätt.märktes.i.undervisningen.att.dessa.barn.har.
en.annan.bakgrund.än.de.etniskt.svenska.barnen ..Orsaken.kan.vara.att.vi.inte.arbetade.tillräckligt.
djupt.med.deras.egna.erfarenheter.eftersom.det.är.fullt.möjligt,.och.till.och.med.troligt,.att.några.av.
dem.har.en.annan.relation.till.t.ex.fattigdom ..Vid.besök.i.hemländer.i.Mellanöstern.kan.de.ha.sett.
och.upplevt.fattigdom.på.ett.sätt.som.inte.är.vanligt.i.Sverige ..Dessutom.kan.mina.presentationer.
1

av.äldre,.och.typiskt.svenska,.föremål.och.företeelser.som.t.ex.att.kvinnor.förr.i.tiden.bar.huckle.
verka.egendomlig.för.dessa.barn.då.föremålen.ser.annorlunda.ut.i.deras.hemländer.och.kvinnor.i.
många.länder.fortfarande.bär.huvudduk.eller.liknande .
Att arbeta med tidslinjer
Hilary.Cooper.påpekar.i.sin.bok.att.vi.i.skolans.tidiga.år.ofta.presenterar.företeelser.som.har.med.
tid.att.göra.som.cykliska ..När.man.pratar.om.månader,.årstider.och.år.visar.man.till.exempel.ofta.
detta.i.form.av.en.cirkel,.där.allting.börjar.om.på.nytt.vid.årsskiftet . 80 .Även.jag.själv.har.arbetat.med.
månader.och.årstider.på.detta.sätt ..Vad.man.egentligen.är.ute.efter.är.att.visa.på.naturens.kretslopp.
och.hur.vår.planets.relativa.rörelse.återkommande.leder.till.de.olika.årstiderna ..Detta.kan,.enligt.
Cooper,.lätt.leda.till.att.barnen.drar.slutsatsen.att.tiden.är.cyklisk ..När.jag.läste.detta.började.jag.
fundera.över.hur.jag.skulle.få.mina.elever.att.börja.tänka.på.och.förstå.tiden.som.linjär ..Inspirerad.
av.Montessorikedjor.(som.används.när.man.arbetar.med.matematik.och.framför.allt.med.multiplikation).och.minnen.av.något.slags.pärlband.jag.sett.som.visar.årets.gång,.började.jag.utarbeta.en.
egen.idé ..Min.tanke.var.att.varje.barn.i.klassen.skulle.få.tillverka.en.tidslinje.över.sitt.eget.liv,.i.form.
av.ett.pärlband ..Varje.månad.skulle.representeras.av.en.svart.pärla.och.varje.årsskifte.av.en.pärla.
i.avvikande.färg ..Min.förhoppning.var.att.barnen.då.skulle.se.hur.åren.läggs.till.varandra.linjärt ..
Födelseåret.skulle.bli.olika.långt.på.varje.band,.eftersom.barnen.är.födda.olika.månader.på.året ..
. Tanken.var.att.vi.vidare.skulle.använda.dessa.personliga.tidslinjer.som.en.utgångspunkt.för.att,.
genom.barnens.egna.upplevelser,.närma.oss.en.konventionell.tidslinje ..Vi.skulle.hänga.upp.banden.
parallellt.under.varandra.på.väggen.i.klassrummet,.för.att.kunna.jämföra.dem.och.ständigt.ha.dem.
synliga ..Min.egen.(trettiofem.år).och.min.kollegas.(sextiofyra.år).tidslinjer.skulle.också.finnas.med.
som.jämförelser.och.för.att.på.ett.naturligt.sätt.kunna.referera.till.tiden.före.barnens.födelse ..Min.
tanke.var.att.vi.sedan.skulle.arbeta.vidare.med.barnens.egen.historia.utifrån.dessa.tidslinjer.och.fylla.
dem.med.innehåll .
genomförande
När.jag.skulle.presentera.tidslinjen.som.begrepp.för.eleverna.samlade.jag.dem.i.en.ring.på.golvet.
och.lade.fram.min.tidslinje.i.mitten ..Jag.berättade.inte.vad.det.var,.utan.frågade.barnen.vad.de.
trodde ..Vissa.gissade.helt.enkelt.på.halsband,.medan.andra.direkt.började.räkna.pärlor ..En.pojke.
80. .Cooper.2002.s .34

kom.då.med.idén.att.det.kanske.var.något.man.kunde.använda.att.mäta.med ..Jag.blev.mycket.
imponerad.av.denna.slutsats.och.frågade.vidare.om.barnen.kunde.se.något.mönster ..”Ja,.det.är.tolv.
svarta.och.sen.en.röd.och.så.tolv.svarta.igen…” ..Jag.lät.detta.sjunka.in.hos.dem.en.stund.för.att.se.
om.någon.självmant.skulle.gå.vidare ..Vi.hade.nyligen.arbetat.med.årets.månader ..Till.slut.frågade.
jag.dock.om.de.kunde.komma.på.något.som.det.fanns.tolv.av ..Då.var.det.någon.som.triumferande.
utbrast:.”Månaderna!” ..Sen.låg.det.inte.långt.bort.att.komma.på.att.tolv.pärlor.representerade.ett.
år ..Någon.kom.också.på.att.varje.röd.pärla.var.nyår ..Jag.bad.dem.då.räkna.hur.många.år.det.fanns.
på.bandet.och.berättade.sedan.att.detta.var.en.bild.av.mitt.liv,.som.låg.framför.dem ..Jag.bad.också.
barnen.att.kontrollera.om.det.verkligen.var.tolv.pärlor.på.alla.åren ..Någon.fick.då.syn.på.att.det.
bara.var.elva.pärlor.i.den.första.länken ..Vad.kunde.detta.bero.på?.Det.visade.sig.svårt.för.barnen.att.
räkna.ut,.så.jag.fick.berätta.att.jag.är.född.i.februari ..Då.förstod.de.varför.det.bara.fanns.elva.pärlor ..
När.vi.var.klara.tog.jag.fram.bilder.som.jag.kopierat.ur.mitt.fotoalbum ..Där.fanns.första.bilden.på.
mig.som.nyfödd,.en.bild.där.jag.blåser.ut.två.ljus.i.en.tårta,.ett.klassfoto.på.min.förskoleklass,.en.
bild.på.första.skoldagen,.studenten.och.en.bild.på.mitt.eget.barn ..Eleverna.fick.turas.om.att.plocka.
ut.bilder.och.sedan.hjälptes.vi.åt.att.sätta.dem.på.rätt.plats.längs.tidslinjen ..
. Nu.berättade.jag.att.barnen.skulle.få.göra.tidslinjer.över.sina.egna.liv ..De.blev.mycket.entusiastiska.och.jag.delade.ut.ett.band.till.varje.barn
..Vi.gick.sedan.gemensamt.igenom.det.första.året,.så.
att.barnen.skulle.få.rätt.antal.pärlor.på.sina.band ..Det.visade.sig.vara.alldeles.för.svårt.för.barnen.att.
klara.i.en.helklass.med.tjugoen.barn,.då.vissa.till.exempel.inte.kunde.komma.ihåg.sin.födelsemånad ..
En.flicka.började.förtvivlat.gråta.då.hon.upptäckte.att.hon.gjort.fel.och.en.pojke.blev.arg.och.ville.
inte.delta ..Han.kände.sig.orättvist.behandlad.eftersom.han.var.född.i.december.och.därför.bara.
skulle.få.en.pärla.på.sitt.första.år ..Efter.ett.par.lektioner.lyckades.dock.alla.(en.del.med.vuxenhjälp).
bli.klara.med.sina.tidslinjer.och.när.jag.satte.upp.dem.på.väggen.började.det.hända.saker ..Alla.var.
nyfikna.och.gick.fram.och.jämförde.sina.band.med.varandra ..”Titta.vad.långt.hans.blev!.Mitt.har.
bara.tre.pärlor.i.början .”.Alla.kunde.koppla.de.olika.längderna.till.vetskapen.att.vi.är.födda.under.
olika.månader.på.året ..De.tyckte.också.att.det.var.spännande.att.jämföra.sina.egna.band.med.mitt.
och.min.kollegas ..
lärdomar inför framtiden
Barnen.i.klassen.är.väldigt.olika.långt.komna.i.sin.mognad.och.jag.kunde.konstatera.att.medan.
vissa.både.klarade.av.och.förstod.uppgiften.strålande.bra,.fanns.det.en.del.som.inte.alls.var.redo ..En.
annan.gång.hade.jag.nog.valt.att.påbörja.elevernas.egna.tidslinjer.vid.ett.senare.tillfälle.och.låta.tan-

karna.sjunka.in.hos.dem.först ..Det.hade.naturligtvis.också.blivit.lugnare.om.barnen.börjat.arbetet.
med.att.trä.banden.vid.sina.egna.platser ..När.de.fortsatte.arbeta.satt.de.vid.sina.egna.bord.och.det.
fungerade.bättre ..Barnen.var.också.duktiga.på.att.hjälpa.varandra.i.de.mindre.grupperna ..
. Än.så.länge.har.jag.inte.hunnit.arbeta.med.händelser.i.barnens.egna.liv,.eftersom.vi.kom.igång.
med.tidslinjerna.sent.och.detta.projekt.bara.varit.en.del.av.många.i.historieundervisningen.under.
terminen ..Jag.började.läsa.Levstik.och.Barton.efter.att.jag.påbörjat.projektet ..Nästa.gång.tänker.
jag.börja.i.omvänd.ordning,.enligt.Reynolds.beskrivning,.med.viktiga.händelser.i.barnens.liv.och.
insamlande.av.information.innan.jag.presenterar.tidslinjen ..Jag.tror.att.det.kommer.att.fördjupa.
förståelsen.och.underlätta.för.barnen.att.skapa.mening.när.de.sedan.kommer.i.kontakt.med.tidslinjen
..Jag.tänker.dock.hålla.fast.vid.mina.konkreta.tidslinjer.som.ett.moment.innan.jag.ger.mig.i.kast.
med.den.abstrakta.varianten ..
. Jag.och.min.kollega.ämnar.fortsätta.med.elevernas.historia.nästa.termin.och.då.kan.vi.i.alla.
fall.använda.oss.av.Reynolds.metoder.för.insamling.av.information ..En.avslutande.detalj.som.kan.
tyckas.simpel.men.som.är.värd.att.nämna.då.den.försenade.och.försvårade.projektet.är.att.det.var.
svårt.att.hitta.bra.pärlor.i.rätt.storlek.med.lagom.stora.hål.att.trä.tråden.igenom.och.med.ett.lagom.
pris.(till.barn.och.vuxna.krävdes.drygt.3000.svarta.pärlor) ..Börja.i.god.tid!.Jag.råder.också.den.som.
vill.prova.övningen.att.använda.fiskelina ..Vi.började.med.elastisk.tråd.som.vanligen.används.när.
barn.trär.halsband ..Dessa.blev.dock.svajiga.och.opraktiska.att.arbeta.med.när.många.pärlor.skulle.
träs.på .
. Det.kan.också.vara.viktigt.att.påpeka.de.problem.som.metoden.kan.leda.till.i.ett.klassrum.där.
många.av.barnen.har.en.annan.bakgrund.än.svensk.och.framförallt.om.de.har.kommit.som.flyktingar
..Vissa.barn.har.inga.sparade.minnen ..Äldre.föremål,.som.morfars.gamla.stol,.är.inte.tillgängliga
..De.har.kanske.ingen.kontakt.med.den.äldre.generationen.och.inga.fotografier.av.mormor.och.
morfar.och.kanske.inte.ens.av.sig.själva.som.yngre ..Vad.detta.innebär.för.ett.barn,.som.i.unga.år.ska.
erövra.sin.egen.historia,.har.vi.ingen.aning.om ..Utan.föremål.och.bilder.blir.det.onekligen.svårt.för.
ett.barn.att.skapa.det.konkreta.sammanhang.som.är.så.viktigt.för.att.kunna.blicka.framåt .
Historia utifrån sagor
När.jag.tidigare.har.arbetat.med.sagor.och.hur.strukturen.i.en.saga.eller.berättelse.ser.ut,.har.detta.
gjorts.ur.ett.rent.svenskämnesperspektiv ..Jag.har.inte.tidigare.reflekterat.över.att.detta.skulle.kunna.

leda.till.fördjupade.kunskaper.i.historia ..När.jag.läste.History in the early years.blev.jag.inspirerad.
att.börja.arbeta.med.sagor.ur.ett.historieperspektiv ..Exempel.på.sagor.jag.läste.var.De tre bockarna
Bruse,.Pojken och Nordanvinden,.Guldlock,.Dummerjöns.och.Grytan ..Dessa.sagor.valde.jag.för.att.
de.hade.en.tydlig.struktur.och.för.att.tretalet.kom.igen.som.tema.i.flera.av.dem ..Jag.började.lektionerna.med.att.läsa.en.saga.och.sedan.diskuterade.vi.den.och.gjorde.en.minneskarta.på.tavlan
..
När.vi.gjorde.detta.var.jag.beredd.på.att.de.barn.som.inte.hade.sin.bakgrund.i.den.västeuropeiska.
folksagotradition.där.jag.hämtat.sagan.skulle.råka.ut.för.svårigheter ..Inte.i.första.hand.språkligt.
utan.på.grund.av.de.hade.en.annan.kulturell.förförståelse,.vilket.togs.upp.i.forskningscirkeln . 81 .Men.
detta.visade.sig.inte.vara.fallet ..Alla.barnen,.oavsett.etnisk.bakgrund,.hade.ganska.stora.problem.att.
förhålla.sig.till.sagan,.inte.många.av.dem.kände.igen.den ..Å.andra.sidan.känner.nog.alla.barn.igen.
andra.sagor.som.populariserats.och.spridits.globalt.av.Disney .
. I.alla.fall;.vi.pratade.om.hur.sagor.börjar,.hur.de.slutar,.vilka.personer.som.brukar.finnas.med,.
vilka.problem.personerna.stöter.på.och.hur.de.löser.dem ..Barnen.hade.många.förslag,.så.vi.gjorde.
listor.på.huvudpersoner.och.olika.problem.som.de.kunde.stöta.på ..Det.märktes.att.barnen.tittar.
mycket.på.tecknad.film.och.spelar.TV-spel,.då.lite.ovanliga.problem.i.form.av.väldigt.detaljrikt.
beskrivna.monster.och.automatvapen.beblandade.sig.med.våra.troll.och.häxor ..
. När.vi.hade.läst.ett.par.sagor.började.vi.jämföra.de.olika.sagorna.med.varandra ..Vad.var.likadant.
och.vad.skilde.dem.åt?.Vi.försökte.hitta.ett.gemensamt.”sagomönster” ..Vi.pratade.också.om.de.
olika.personerna.och.vad.barnen.tyckte.om.deras.agerande ..Vi.diskuterade.en.hel.del.kring.varför.
personerna.betedde.sig.som.de.gjorde,.alltså.deras.motiv ..
. När.vi.läste.Dummerjöns.fick.barnen.efteråt.en.serie.bilder.ur.sagan.som.de.sedan.fick.placera.i.
rätt.ordning.och.skriva.till ..Alla.fick.berätta.hur.de.hade.tänkt.när.de.ordnade.bilderna ..Det.visade.
sig.att.man.kunde.tolka.dem.på.lite.olika.sätt,.så.det.fanns.inte.nödvändigtvis.en.enda.rätt.lösning ..
Att.återberätta.en.saga.med.hjälp.av.bilder.är.en.vanlig.övning.i.svenska,.i.förskolan.och.på.lågstadiet,.men.som.lärare.tänker.man.sällan.på.historia.när.man.genomför.den
..Jag.lyssnade.efter.andra.
saker.än.vanligt.när.eleverna.berättade,.vilket.jag.tyckte.öppnade.nya.dörrar.för.mig.som.lärare ..
. När.vi.läst.Grytan.(en.saga.om.en.torparpojke.som.byter.familjens.ko.mot.en.magisk.gryta.och.
sedan.får.både.godsägarens.pengar.och.dotter).frågade.jag.barnen.om.när.de.trodde.att.sagan.utspelade.sig
..Deras.svar.illustrerar.väldigt.tydligt.det.som.Levstik.och.Barton.konstaterat,.att.detta.sätt.
att.tänka.kring.tid.inte.hade.någon.förankring.hos.dem ..Någon.svarade.”för.tvåhundra.år.sedan”,.
81. .Protokoll.071212

medan.ett.annat.barn.trodde.att.det.var.igår.och.en.tredje.var.övertygad.om.att.det.måste.vara.1952 ..
De.hade.också.svårt.att.motivera.sina.svar ..De.flesta.var.dock.överens.om.att.sagan.utspelade.sig.
förr.i.tiden ..Jag.frågade.då.om.det.fanns.några.ord.i.sagan.som.fick.dem.att.tro.att.det.utspelade.sig.
förr.i.tiden ..Barnen.nämnde.flera.ord.såsom.riksdaler,.godsherre,.torp.och.kittel ..Här.borde.jag.ha.
varit.bättre.förberedd.och.gett.barnen.mer.tid.att.diskutera,.istället.för.att.nöja.mig.med.att.själv.
förklara.ordens.innebörd ..Till.en.annan.gång.ska.jag.också.tänka.på.att.ha.med.bilder.av.de.olika.
begreppen.och.inte.bara.luta.mig.mot.sagans.illustrationer ..Vi.kom.emellertid.in.på.intressanta.
diskussioner.t.ex.om.hur.man.lagade.mat.förr.i.tiden ..Flera.barn.trodde.att.det.bara.var.häxor.som.
lagade.mat.i.kittlar.över.öppen.eld ..Barnen.var.också.intresserade.av.skillnaden.mellan.fattiga.och.
rika.och.sambandet.mellan.torparen.och.godsherren ..Många.tyckte.att.det.var.roligt.när.godsherren.
i.sagan.fastnar.i.torpets.skorsten.och.tvingas.lämna.ifrån.sig.alla.pengar.och.sin.dotter.för.att.få.hjälp.
att.komma.loss ..En.elev.opponerade.sig.då.och.sa.att.han.tyckte.att.pojken.i.sagan.var.dum.mot.
godsherren ..Han.menade.att.pojken.var.girig.och.detta.ledde.till.frågan.om.alla.hjältar.är.goda ..Ur.
vems.synvinkel.berättas.sagan.och.hur.skulle.det.ha.låtit.om.godsherren.berättade?
. Eftersom.jag.har.varit.ivrig.att.komma.igång.har.jag.provat.enskilda.övningar.utan.att.koppla.
dem.till.ett.mer.långsiktigt.arbete ..Till.nästa.gång.vill.jag.ge.arbetet.med.begreppen.mer.tid.och.
ge.diskussionerna.kring.motiv.och.orsak.och.verkan.ännu.mer.plats ..Det.jag.provat.har.i.alla.fall.
gett.mig.blodad.tand.och.med.mina.nyvunna.insikter.kommer.jag.också.att.kunna.planera.arbetet.
bättre.inför.nästa.tillfälle ...
Historia i lågstadiet? En avslutande fundering
Jag.har.under.tiden.i.forskningscirkeln.kommit.att.fokusera.på.frågan.vilka.redskap.och.kunskaper.
barn.på.lågstadiet.behöver.för.att.på.bästa.sätt.kunna.tillgodogöra.sig.den.historieundervisning.de.
sedan.möter ..Vad.jag.konstaterat.är.att.vi.måste.arbeta.mer.medvetet.med.terminologi.och.begrepp ..
Språket.behöver.nyanser.och.barnen.måste.få.tillfälle.att.reflektera.och.argumentera.och.tränas.i.att.
överhuvudtaget.våga.uttrycka.sina.åsikter.om.saker.och.ting ..Förutom.det.språkliga.är.tidsmedvetandet.något.som.jag.kommer.att.arbeta.vidare.med
..Historisk.terminologi,.historiska.begrepp.och.
tidsmedvetande.kommer.framledes.att.vara.nyckelord.i.min.undervisning.i.historia ..
. Vilket.stöd.har.jag.då.för.detta.i.de.svenska.styrdokumenten?.Den.nationella.kursplanen.och.
de.nationella.målen.i.ämnet.historia.befattar.sig.inte.mycket.med.de.ord.som.kommit.att.bli.så.
viktiga.för.mig.under.tiden.i.forskningscirkeln ..I.beskrivningen.av.ämnet.kan.man.läsa.att.omvärlden.tillförs.en.tidsdimension.genom.kunskaper.om.huvuddragen.i.den.historiska.utvecklingen.och.

att.kontinuitet.och.förändring.är.viktiga.i.detta.sammanhang ..Barnens.egen.historia,.med.familj,.
släkt,.hembygd.och.land.omnämns.också ..Det.står.vidare.att.kunskaper.om.denna.egna.historia.
ger.förståelse.för.människor.och.deras.livsvillkor.under.skilda.epoker.och.därmed.referensramar.för.
förståelse.av.skeenden.i.nuet.och.förväntningar.inför.framtiden ..Detta.är.visserligen.både.sant.och.
välformulerat,.men.helt.beroende.av.hur.man.tolkar.och.sedan.utifrån.texten.väljer.att.arbeta.med.
sina.elever ..Lärare.från.år.ett.till.och.med.år.nio.skall.ju.alla.förhålla.sig.till.samma.text ..
. Lokala.kursplaner.i.historia.(i.den.mån.dessa.innehåller.beskrivningar.av.enskilda.ämnen).är.
idag.det.redskap.vi.har.för.att.på.en.skola.upprätta.gemensamma.riktlinjer.och.bryta.ned.den.nationella.kursplanen.och.de.nationella.målen.till.olika.nivåer
..De.tiotal.lokala.kursplaner.i.historia.för.
år.ett.till.fem.som.jag.har.läst,.handlar.mer.om.vilka.tidsepoker.som.bör.behandlas.och.hur.de.ska.
redovisas.än.om.historisk.förståelse.som.t.ex.tidsmedvetande.och.hur.man.uppnår.det ..Jag.vågar.nog.
påstå.att.detta.har.att.göra.med.svårigheterna.att.förhålla.sig.till.formuleringarna.i.den.nationella.
kursplanen ..Jag.skulle.tro.att.många.väljer.att.stödja.sig.på.de.nationella.målen.för.år.fem ..Dessa.
nämner.ingenting.vare.sig.om.historisk.terminologi.eller.om.tidsmedvetande ..Det.gör.däremot.den.
danska.läroplanen.i.historia.för.år.tre.till.fyra ..Under.rubriken.”Tid.och.rum”.beskrivs.tydligt.hur.
viktigt.det.är.att.eleverna.förstår.begrepp.som.dåtid,.nutid,.framtid,.generation.och.levnadsår.och.
att.dessa.begrepp.ska.relateras.till.barnens.egna.livserfarenheter ..Eleverna.ska.bland.annat.också.
delta.i.att.upprätta.en.tidslinje.där.de.placerar.in.sig.själva ..Vidare.ska.de.till.exempel.berätta.om.
episoder.som.haft.betydelse.för.den.närmsta.familjens.historia ..Som.jag.tidigare.nämnt.innehåller.
den.brittiska.läroplanen.i.historia.mål.redan.för.fem-.till.sjuåringar ..I.detta.så.kallade.”Key.stage.1”.
nämns.bland.annat.kronologisk.medvetenhet ..Eleverna.ska.läras.att.placera.händelser.i.kronologisk.
ordning.och.att.använda.vanligt.förekommande.ord.och.fraser.som.relaterar.till.tidens.gång ..Med.
så.pass.konkreta.formuleringar.som.i.den.danska.och.den.brittiska.kursplanen.föreställer.jag.mig.att.
historieämnets.betydelse.i.undervisningen.med.små.barn.ökar ..Eftersom.dessa.kursplaner.inte.står.
i.motsats.till.den.svenska,.kommer.jag.att.använda.mig.av.dem.som.ett.komplement.i.försöken.att.
förhålla.mig.praktiskt.till.vår.egen.nationella.kursplan ..
. Att.vidareutveckla.den.egna.undervisningen.i.historia.kommer.att.bli.ett.långt,.men.roligt.arbete
..Förhoppningsvis.kommer.jag.inte.att.bedriva.detta.arbete.själv,.utan.i.samråd.med..kollegor.
på.Lindeborgsskolan ..Främst.hoppas.jag.så.klart.att.forskningscirkelns.arbete.ska.leda.till.fortsatta.
diskussioner.om.historieämnet.med.de.kollegor.som.liksom.jag.arbetar.med.de.yngre.barnen .

en undersökning om barns
historiemedvetande inom ramen
för en forskningscirkel
Joel Rudnert
En forskningscirkel leder till ett samarbete
När.Per.frågade.mig.om.jag.ville.hjälpa.honom.leda,.eller.snarare.samordna,.en.forskningscirkel.inriktad.på.mångkulturalitet.och.historiedidaktik.med.ett.antal.lärare.på.Lindeborgsskolan.i.Malmö.
tackade.jag.utan.vidare.ja,.även.om.jag.egentligen.inte.visste.vad.jag.gav.mig.in.på ..Dock.visade.
det.sig.snart.att.mina.erfarenheter.av.de.cirklar.jag.under.tidigt.90-tal.deltagit.i.under.ledning.av.
Christer.Karlegärd,.och.som.bland.annat.ledde.fram.till.skriften.Berätta magistern, berätta!,.mycket.
liknade.arbetet.i.forskningscirkeln.på.Lindeborgsskolan.vilket.gjorde.arbetet.enklare.eftersom.jag.
var.bekant.med.rollen.som.samtalsledare . 82 .Det.var.en.roll.som.Karlegärd.oftast.valde.att.inta.i.sina.
projekt.och.som.jag.och.framförallt.Per.nu.skulle.axla ..Hur.har.det.gått?
. Innan.träffarna.diskuterade.jag.och.Per.igenom.innehållet.och.försökte.planera.för.framtiden ..
Vi.hjälptes.åt.att.påminna.om.saker.som.kommit.upp.och.fungerade.som.bollplank.åt.varandra ..
Per.bidrog.med.en.större.erfarenhet.och.den.teoretiska.förtrogenhet.som.forskarutbildning.ger,.jag.
tillförde,.utöver.mina.teoretiska.kunskaper,.också.ett.kollegialt.perspektiv.när.det.gällde.lärarnas.
arbete ...Arbetsfördelningen.innebar.att.jag.tog.ansvar.för.dokumentationen.i.form.av.protokoll.
medan.Per.skötte.det.administrativa.och.kontakterna.med.RMS,.föreläsare,.skolledning.och.lärarutbildning
..Just.ifråga.om.dokumentationen.har.jag.svårt.att.se.hur.en.ensam.cirkelsamordnare.ska.
klara.både.uppgiften.att.leda.och.att.anteckna.under.träffarna ..
. Det.är.viktigt.att.en.av.cirkelsamordnarna.är.forskarutbildad.och.disputerad.vilket.både.ger.en.
kvalitetsgaranti.för.cirkelns.arbete.och.innebär.en.legitimitet.utåt ..Som.lärare.utsätts.man.också.
ofta.för.studiedagar.som.leds.av.pedagoger.eller.andra.som.man.upplever.som.betydligt.tråkigare.
och.mindre.kompetenta.än.en.själv.och.därför.är.det.viktigt.att.en.forskningscirkel,.för.att.undvika.
detta,.erbjuder.en.vetenskaplig.kompetens.för.att.möta.de.problem.och.frågor.som.lärare.har.i.samband.med.sitt.pedagogiska.arbete
...
82. Karlegärd.&.Toftenow.1996 .

Barn, tid och historiemedvetande
I.forskningscirkeln.blev.jag.snart.bekant.med.Martina.som.undervisade.år.ett.och.som.var.mycket.
intresserad.av.historia ..Som.lärare.i.år.ett,.där.historia.knappast.är.ett.framträdande.ämne,.verkade.
det.vid.de.inledande.träffarna.som.om.Martina.skulle.hamna.lite.vid.sidan.om,.som.om.svårigheterna.kring.i.de.här.frågorna.huvudsakligen.fanns.i.de.högre.årskurserna.i.grundskolan
..Frågor.som;.
Vems.historia.ska.undervisningen.handla.om?.Hur.bearbeta.aktuella.nationella/etniska.konflikter?.
är.inga.frågor.som.blir.aktuella.i.en.traditionell.undervisning.i.år.ett ..Martina.menade,.lite.skämtsamt,.att.det.närmaste.undervisningen.i.år.ett.kommer.historia.är.rymden.och.dinosaurierna
..Inte.
heller.förväntas.yngre.barn.vara.bärare.av.etnisk.identitet.vilket.gör.att.behovet.av.en.undervisning.
som.tar.fasta.på,.synliggör.och.problematiserar.nationella/etniska.identiteter.inte.efterfrågas . 83 .Men.
vid.ett.möte.berättade.Martina.om.en.pojke.i.hennes.klass.som.en.dag.plötsligt.pekade.på.kartan.
och.sa:.”De.onda.är.i.Israel” . 84 .Ett.sådant.uttalande.visar.kanske.att.omvärlden.följer.med.in.i.
klassrummen.även.hos.de.allra.yngsta.i.grundskolan ..Eller.gör.den.det?.Hur.förstår.en.pojke.på.
sju.år.ett.sådant.uttalande?.Hur.förstår.barn.historia?.Den.sista.frågan.verkar.avgörande.för.att.i.
förlängningen.kunna.bestämma.om.historia.skulle.kunna.vara.ett.stöd.i.arbetet.med.svåra.frågor.
även.hos.de.yngsta ..För.att.vidga.våra.horisonter.något.rekommenderade.Per.boken.History in the
early years.av.den.brittiska.historiedidaktikern.Hilary.Cooper,.vilken.både.jag.och.Martina.läste ..
Cooper.visar.att.barn,.utifrån.sin.förmåga,.har.en.stor.kapacitet.och.ett.stort.behov.av.att.få.arbeta.
med.historia.i.skolan . 85 .Att.vi.båda.läste.boken.både.breddade.och.fördjupade.förståelsen.i.ämnet.
och.skapade.en.gemensam.referensram.för.vidare.samtal.i.cirkeln ..Utifrån.innehållet.i.boken.och.
samtalen.i.cirkeln.började.jag.fundera.på.att.med.Martinas.praktiska.och.erfarenhetsmässiga.stöd.
genomföra.en.undersökning.av.hur.barnen.i.hennes.klass.förstod.historia ..Då.historisk.förståelse.är.
ett.vittomfattande.begrepp.med.många.olika.betydelser.och.därför.svårt.att.avgränsa.i.en.mindre.
undersökning,.valde.vi.istället.det.besläktade.och.mer.beforskade.begreppet.historiemedvetande ..
Den.grundläggande.frågan.blev.helt.enkelt.om.barn.har.ett.historiemedvetande?.Och.hur.tar.sig.
detta.medvetande.i.så.fall.uttryck?.Och.som.en.naturlig.följdfråga:.Vilka.historiedidaktiska.konsekvenser.får.detta.för.undervisningen.av.de.yngsta.i.grundskolan?
. Eftersom.forskningscirkeln.har.fokus.på.begreppet.mångkultur.kopplar.jag.utifrån.litteratur.och.
diskussionerna.i.cirkeln.på.slutet.undersökningen.till.frågor.om.mångkultur ..Centralt.för.denna.
83. Ronström,.Runfors.&.Wahlström.1995.s .64 .
84. Protokoll.forskningscirkeln.071024 .
85. Cooper.2002 .

0
diskussion.blir.begreppet.interkulturell.historisk.kompetens.sådant.det.beskrivs.av.Per.Eliasson ..
Eliasson.diskuterar.vad.en.sådan.kompetens.skulle.kunna.innehålla.och.på.vilket.sätt.läroböckerna.
bidrar.eller.inte.bidrar.till.denna . 86 .Centralt.för.en.interkulturell.historisk.kompetens.är.förmågan.
att.flerperspektivistiskt.kunna.beskriva.kulturella.möten .
Narrativ och historiemedvetande
Genom.att.låta.sjuåringarna.i.Martinas.klass.i.grupper.undersöka.och.prata.om.ett.antal.äldre.vardagsföremål.av.samma.slag.men.av.olika.ålder,.exempelvis.tre.a.strykjärn.av.olika.ålder,.hoppades.
jag.finna.exempel.på.vad.som.skulle.kunna.kallas.mindre narrativ ..Om.barnen.kunde.berätta.dessa.
skulle.det.kunna.ses.som.historiemedvetande ..Den.teoretiska.grunden.för.kopplingen.mellan.historiemedvetande.och.narrativ.bygger.jag.på.den.tyske.historieteoretikern.Jörn.Rüsen.och.på.så.kallad.
narrativ.psykologi ..
. Rüsen.talar.om.ett.narrativt.paradigm.där.historia.och.tänkandet.om.historia.alltid.uttrycker.sig.
i.form.av.berättelser ..Att.det.är.så.har.aldrig.ifrågasatts.på.en.historieteoretisk.metanivå.men.ändå.
har.alltid.berättelsen.som.sådan.ifrågasatts.inom.historievetenskapen.och.historiedidaktiken ..För.
en.historiker.är.berättelsen.då.något.teoretiskt.undermåligt.och.inte.särskilt.vetenskapligt.och.för.
historiedidaktikern.är.berättelsen.i.en.undervisningssituation.något.som.förhindrar.eleverna.från.
att.själva.bilda.sig.en.uppfattning . 87 .För.att.så.att.säga.restaurera.begreppet.narrativ,.eller.berättelse,.
och.ge.det.vetenskaplig.tyngd.kopplar.Rüsen.berättelsen.först.till.begreppet.mening.och.därifrån.
vidare.till.historiemedvetande ..Hur.skapas.historisk.mening.frågar.sig.Rüsen?.Jo,.i.en.kommunikationssituation.har.det.historisk.mening.som.genom.berättelsens.form.upprättar.ett.samband.mellan.
då.och.nu.och.samtidigt.bidrar.till.orientering.i.framtiden ..Att.i.medvetandet.samtidigt.laborera.
med.dåtid,.nutid.och.framtid.är.också.vanligen.det.som.kännetecknar.beskrivningar.av.begreppet.
historiemedvetande . 88 .Men.Rüsen.går.längre.än.så ..Historisk.narrativitet.”is.a.system.of.mental.operations.defining.the.field.of.historical.consciousness
.” 89 .Historiemedvetandet.utgörs.av.förmågan.att.
skapa.narrativ ..Narration.blir.därför.en.grundläggande.psykologisk.process.som.skapar.mening.av.
upplevelsen.av.tid . 90 .Och.resultatet.av.processen.blir.ett.historiemedvetande ..På.detta.sätt.kopplar.
86. Eliasson.2008a .
87. Rüsen.2004.s ..88f .
88. Rüsen.2004.s ..97,.s ..103 .
89. Rüsen.2005.s ..10 .
90. Rüsen.2005.s ..10 .

Rüsen.historiemedvetandet.till.psykologin.och.då.framför.allt.till.den.riktning.som.kallas.narrativ.
psykologi .
. Den.narrativa.psykologin.står.i.kontrast.till.äldre.mer.objektivistiska.eller.deterministiska.psykologiska.riktningar
..Den.amerikanska.psykologen.Donald.E ..Polkinghorne.som.företräder.den.
narrativa.riktningen.menar.att:”./…/.narrative.is.the.primary.structuring.scheme.through.which.
people.organize.and.make.meaning.of.their.interaction.with.self,.others.and.the.physical.environment
.” 91 .Historiska.narrativ.kan.därför.beskrivas.som.det.primära.schema.genom.vilket.människan.
skapar.mening.av.tidsupplevelsen.vilket.är.precis.vad.Rüsen.menar:.”Narration.therefore.is.the.
process.of.making.sense.of.the.experience.of.time” . 92
. För. undersökningens. del. innebär. ovanstående. att. barnens. historiemedvetande. skulle. kunna.
förstås.utifrån.deras.förmåga.att.skapa.berättelser.om.föremålen ..Berättelser.där.de.beskriver.utvecklingen.av.exempelvis
..föremålens.funktioner.eller.utseende.på.ett.sådant.sätt.att.tidsdimensionerna.
då,.nu.och.sedan.binds.ihop.i.ett.meningsfullt.sammanhang ..Jag.skulle.vilja.beskriva.detta.som.
att. de. berättar. utifrån. premisser .. Sammanfattningsvis. menar. jag. alltså. att. om. barnen. använder.
premisser,.grundade.i.egna.erfarenheter,.i.konstruktioner.bakåt.och.framåt.i.tiden.när.de.pratar.om.
föremålen.så.skapar.de.narrativ.och.utrycker.i.så.fall.ett.historiemedvetande ..
Temporala begrepp och tidsmedvetande
För.att.barnen.ska.kunna.uttrycka.historiemedvetande.i.form.av.berättelser.måste.de.använda.temporala.begrepp,.det.vill.säga.ord.som.bestämmer.eller.beskriver.tid,.och.för.detta.krävs.att.de.har.en.
uppfattning.om.tid ..Forskningen.är.inte.överens.om.hur.tidsmedvetandet.eller.tidsuppfattningen.
förhåller.sig.till.historiemedvetandet ..Vissa.menar.att.historiemedvetandet.ingår.i.tidsmedvetandet.
medan.andra.inte.ser.det.så .
. Barns.tidsmedvetande.diskuterades.också.i.cirkeln ..Francesca,.som.inte.deltog.i.cirkeln.men.som.
skolledare.kan.sägas.vara.initiativtagare.till.den,.menade.vid.ett.av.sina.kortare.besök.att.det.finns.
olika.metoder.för.hur.man.kan.utveckla.barns.tidsuppfattning.men.att.det.egentligen.är.ganska.
ointressant ..Inte.ens.vuxna.klarar.till.exempel.att.redogöra.för.exakt.när.saker.och.ting.hände.en.
vecka.bakåt.i.tiden ..Martina.prövade.dock.i.sin.klass.att.arbeta.med.tidsperspektivet.genom.att.konkretisera.tiden.med.olikfärgade.pärlor.på.snören,.vilket.enligt.henne.själv,.väckte.barnens.intresse.
91. Polkinghorne.2005.s ..4f .
92. Rüsen.2005.s ..10 .
1

och.ökade.deras.förståelse.av.tid . 93 .Men.vad.säger.forskningen.om.en.sjuårings.tidsmedvetande?.
Vad.förstår.de.och.vad.förstår.de.inte?..Utvecklingspsykologiska.tester.har.visat.att.barn.tidigt.lär.sig.
temporala.begrepp.som.utrycker.kort.tid ..Morgon,.kväll,.eftermiddag,.igår.och.imorgon.är.exempel.
på.begrepp.en.sjuåring.ska.kunna.hantera.utan.problem ..De.flesta.kan.hel.och.halvtimme.och.en.
del.kan.också.klockan.och.veckodagarna . 94 .Viss.vaksamhet.krävs.dock.eftersom.barn,.enligt.sociokulturell.teori,.först.lär.sig.ord.och.sen.successivt.betydelsen.av.dem
. 95 .Barn.kan.med.ordet.”igår”.i.
princip.mena.vilken.tidpunkt.som.helst.i.dåtiden . 96
. Det.går.inte.att.diskutera.barns.tidsmedvetande.utan.att.förhålla.sig.till.Jean.Piaget ..Hans.undersökning.från.1927.där.barns.tidsmedvetande.testades.i.laborativa.experiment,.där.barnen.oftast.
kom.till.korta,.har.genererat.en.lång.rad.av.efterföljande.undersökningar . 97 .Men.Piagets.resultat.har.
också.kritiserats,.främst.utifrån.språkliga.aspekter .
. Piaget.gör.inga.kopplingar.till.barns.språkutveckling.när.han.undersöker.barns.tidsuppfattning.
och.menar.istället.att.deras.”tillkortakommanden”.i.första.hand.har.sitt.ursprung.i.hur.de.upplever.
tid . 98 .Piaget.visar.att.orsaken.är.att.de.två.förmågor.som.konstituerar.en.vuxen.tidsuppfattning.ännu.
inte.är.fullt.utvecklade.i.sjuårsåldern ..Det.är.dels.det.reversibla.tänkandet.(förmågan.att.tänka.en.
kedja.av.händelser.baklänges).och.dels.förmågan.att.relatera.hastighet.till.tid.och.rum . 99 .Sjuåringen.
har.kommit.en.bit.på.väg.enligt.Piaget.och.klarar.på.ett.konkret.plan.att.resonera.kring.en.kronologisk.sekvens.på.ett.sätt.som.skulle.kunna.betecknas.reversibelt
..De.tror.inte.att.det.högsta.trädet.är.
det.äldsta.och.att.den.som.springer.den.kortaste.sträckan.alltid.kommer.fram.först ..Båda.de.senare.
resonemangen.är.ett.resultat.av.att.barnet.kan.relatera.hastighet.till.tid.och.rum ..Men.problemet.
är.att.sjuåringen.är.beroende.av.ett.konkret.sammanhang.och.inte.klarar.att.hitta.svaren.bara.med.
hjälp.av.tanken ...Inte.förrän.i.tonåren.utvecklas.en.abstrakt.förståelse.av.tid.menar.Piaget .
. Kritiken.mot.Piagets.resultat.har.som.nämnts.tidigare.varit.omfattande ..Framförallt.har.många.
forskare.visat.att.barn.och.unga.är.mycket.beroende.av.om.de.uppfattar.sammanhanget.i.forskningssituationen.som.meningsfullt.eller.inte
..Flera.forskare.har.också.genomfört.undersökningar.
93. Protokoll.forskningscirkeln.071017,.081015 .
94. Alin-Åkerman.2008.s ..201f .
95. Jahoda.1963.s ..89 .
96. I.detta.instämmer.Hilary.Cooper,.Cooper.2002,.s ..16f ..Jfr.Doverborg.&.Pramling.Samuelsson.2000.s ..21 ..
. Den.sociokulturella.språkinlärningens.stora.teoretiker.är.naturligtvis.Vygotskij .
97. Piaget.1969 .
98. Piaget.1969.s ..87 .
99. Piaget.1969.s ..6,.s ..44ff .

där.det.har.varit.centralt.att.sammanhanget.ska.vara.begripligt.för.den.unge.och.då.fått.fram.helt.
andra.resultat.än.Piaget ..Denis.Schemilt.visade.att.undervisningens.kvalitet.är.viktigare.för.utvecklingen.av.tidsförståelsen.än.åldern.på.barnen.och.satte.på.detta.sätt.frågetecken.för.Piagets.åldersbaserade.stadieindelning
. 100 .Samma.resultat.fick.Ashby.och.Lee.när.de.undersökte.ungas.förmåga.
att.tänka.historiskt.genom.inlevelse ..Även.i.dessa.undersökningar.gjorde.man.sig.mån.om.att.göra.
förutsättningarna.så.fördelaktiga.som.möjligt.för.de.unga . 101
. Boken.Hur barn tänker.av.Margret.Donaldson.är.en.klassiker.inom.barnpsykologin.och.en.
enda.lång.uppgörelse.med.Piagets.undersökningar.och.resultat . 102 .Hon.visar.på.punkt.efter.punkt.
hur.hon.själv.och.andra.forskare.har.funnit.att.det.som.Piaget.kommit.fram.till.måste.bero.på.andra.faktorer.än.de.han.själv.anför
..Donaldsons.förklaring.bygger.istället.på.att.barn.inte.använder.
samma.kriterier.som.vuxna.när.de.ska.förstå.något ..Deras.begränsade.språkliga.förmåga.gör.att.de.
lägger.större.vikt.än.vuxna.vid.icke-språkliga.faktorer.som.t.ex.de.förväntningar.barnet.uppfattar.
att.forskaren.har . 103 .Detta.innebär.att.de.letar.efter.andra.strukturerande.principer.än.språk.när.de.
ställs.inför.en.testsituation.och.att.deras.svar.därför.kan.vara.rationella.även.om.den.vuxne.inte.
uppfattar.det.så .
. Så.vad.bör.Martinas.elever.klara.av?.Vilka.förväntningar.är.rimliga.att.ha.inför.en.undersökning.
som.denna?.I.cirkeln.frågade.jag.vad.Martina.trodde.att.barnen.skulle.klara.men.hon.hade.ingen.
aning.trots.att.hon.känner.barnen.väl . 104 .Två.amerikanska.forskare.drar.några.slutsatser.om.vad.som.
krävs.i.en.undervisning.eller.testsituation.för.att.unga.barn.ska.kunna.hantera.historia ..Genom.att.
låta.femåringar.rita.och.berätta.om.något.som.hände.förr.visar.de.att.om.undervisningen.anknyter.
till.varje.barns.personliga.erfarenheter,.såsom.deras.eget.liv,.dinosaurier.och.vilda.västern,.har.de.
inga.problem.att.prata.i.termer.av.kausalitet,.förändring.och.rudimentär.tid ..En.mer.formell.historieundervisning,.menar.författarna,.är.naturligtvis.inte.aktuell.eftersom.barnen.ännu.inte.klarar.
kronologi.och.abstrakt.tid . 105 .Klarar.då.sjuåringar.det?
100. Schemilt.refererad.av.Sirka.Ahonen ..Ahonen.1990.s ..25f .
101. Ashby.och.Lee.refererad.av.Ahonen.1990.s ..26 .
102. Donaldson.1985 ..Även.om.Donaldsons.bok.i.år.blir.31.år.gammal.aktualiseras.den.fortfarande.i.
. forskningssammanhang ..Se.t .ex ..Levstik.&.Barton.2005.s ..18 .
103. Donaldson.1985.s ..64 .
104. Protokoll.forskningscirkel.080206 .
105. Vancleaf.&.Strickland.1987 .

Kronologiska sekvenser
Enligt.den.engelska.läroplanen.ska.barn.i.sjuårsåldern.kunna.sortera.föremål.i.kronologiska.sekvenser
. 106 .För.Cooper.är.sekvensövningar.centrala.och.genom.att.jobba.med.sådana,.menar.hon,.kan.
barnen.utveckla.ett.historiskt.tänkande ..Detta.tänkande.definierar.hon.som.tre.grundläggande.förmågor;.förmågan.att.förstå.förändring.över.tid,.förmågan.att.tolka.det.förflutna.och.förmågan.att.
dra.slutsatser.ur.historiska.källor . 107 .Cooper.beskriver.hur.barnen.får.sortera.foton.på.hus,.sina.egna.
avlagda.kläder,.köksattiraljer,.familjemedlemmar.etc ..och.diskutera.och.motivera.sina.val.i.samtal.
med.varandra.och.pedagogen ...Om.och.om.igen.visar.Cooper.hur.mycket.barnen.faktiskt.klarar.
av . 108 .Också.Levstik.och.Barton.beskriver.sekvensövningar ..De.menar.att.uppfattningen.att.barn.
inte.förstår.historia.bygger.på.att.de.inte.är.så.bra.på.siffror.i.årtal.och.klockslag ..I.sekvensövningar.
kan.barn.visa.att.de.har.en.utmärkt.förmåga.att.tänka.historiskt . 109
Planering och konstruktion av en undersökning
Det.ställs.i.litteraturen.särskilda.krav.på.vetenskapligt.arbete.med.barn ..Dessa.krav.kan.sammanfattas.i.tre.punkter..För.det.första.handlar.det.om.att.anpassa.metoderna.efter.barns.villkor.och.förutsättningar
..För.det.andra.om.att.bemöta.barnen.med.respekt.och.för.det.tredje.att.tolka.resultaten.
utifrån.en.syn.där.barnet.betraktas.som.kompetent ..På.detta.sätt.kan.en.forskning.som.utgår.från.
ett.barnperspektiv.sägas.bedrivas . 110 .Utifrån.dessa.krav.organiserade.vi.undersökningen.med.eleverna.i.Martinas.klass
...
”att anPassa metoderna efter barns villkor och förutsättningar”
Från.början.hade.jag.en.väldigt.ambitiös.plan.som.växte.fram.och.diskuterades.i.forskningscirkeln ..
Martina.och.jag.skulle.genomföra.övningen.med.föremålen.två.gånger.och.däremellan.skulle.jag.
och.Martina.tillsammans.planera.en.undervisning.som.Martina.skulle.bedriva.och.som.skulle.utveckla.barnens.historiemedvetande
..Denna.undervisning.skulle.dessutom.på.något.sätt.behandla.
106. The.National.Curriculum.for.England.1999 ..Key.Stages.1-3.History.s ..16 .
107. Cooper.2002.s ..14 .
108. Se.tex ..Cooper.2002.s ..48f .
109. Levstik.&.Barton.2005.s ..98 .
110. Ibland. görs. en. skillnad. mellan. begreppen. barnperspektiv. och. barns. perspektiv. där. det. förstnämnda. handlar. om.
barns.generella.villkor.och.det.andra.om.att.lyssna.på.barnens.röst ..Jag.väljer.att.betrakta.det.andra.begreppet,.barns.
perspektiv,.som.en.undergrupp.till.barnperspektivet ..För.en.diskussion.av.begreppen.se.Halldén.2003.s .13f .

mångkulturalitet ..Genom.att.göra.ett.andra.test.skulle.vi.kunna.se.om.undervisningen.fungerat ..
Så.blev.det.dock.inte ..Olika.saker.kom.emellan.och.undersökningen.reducerades.till.bara.ett.test.
och.ingen.undervisning ..Barnen.delades.av.Martina.in.i.fyra.grupper.vilket.innebar.att.varje.grupp.
bestod.av.4-5.barn ..Hon.konstruerade.grupperna.utifrån.sina.erfarenheter.av.barnen.så.att.de.skulle.
ha.största.möjliga.nytta.av.varandra ..Alla.grupperna.bestod.av.både.pojkar.och.flickor ..Tre.av.barnen.har.en.annan.etnisk.härkomst.än.svensk
..
. I.litteraturen.presenteras.flera.olika.metoder.som.tillvaratar.barnperspektivet 111 ;.semistrukturerade.intervjuer,.rita-.och.berättatekniker,.deltagarobservationer,.strukturerade.aktiviteter.(som.betyder.någon.form.av.förberedda.praktiska.övningar),.fokusgrupper.eller.kombinationer.av.dessa
. 112 .Vi.
valde.att.samtala.med.barnen.i.fokusgrupper ..En.fokusgrupp.kännetecknas.av.att.ett.mindre.antal.
människor.möts.och.samtalar.om.ett.ämne.som.forskaren.har.valt . 113
. Metoden.byggde.på.övningar.med.sekvenser.som.beskrivits.av.Cooper . 114 .Barnen.ombads.att.
sortera.ett.antal.föremål.i.mycket.gammalt,.gammalt.och.nytt ..Föremålen.som.användes.var.strykjärn,.dataspelskonsoler,.vispar.och.telefoner
..Av.vart.och.ett.av.dessa.fanns.det.en.mycket.gammal,.
en.gammal.och.en.ny ..Under.tiden.barnen.sorterade.ställde.jag.och.Martina.ett.antal.så.kallade.
nyckelfrågor ..Dessa.kan.bäst.beskrivas.som.ett.antal.rubriker.eftersom.de.formulerades.olika.beroende.på.situationen:
1. Typen av föremål
. Den kronologiska sekvensen
. Utseendemässiga och funktionella likheter och skillnader mellan föremålen
. Människorna och livet runt föremålen11 . Föremålens utseende och funktion i framtiden
111. I.engelskspråkig.litteratur.talar.man.om.”childcentered.research” ..Om.det.finns.någon.skillnad.mellan.detta.begrepp.
och.de.svenska.motsvarigheterna.är.de.väldigt.små .
112. Se.t .ex ..Morgan,.Gibbs,.Maxwell.&Britten.2002.s ..6 ..och.Mauthner..1997.s ..22 .
113. Wibeck.2000 ..s ..7 .
114. Cooper.2002.s ..48ff .
115. Denna.rubrik.syftar.till.att.få.igång.ett.vidare.samtal.om.föremålen ..Vilka.var.det.som.använde.dessa.föremål.och.hur.
såg.det.ut.runt.dem?.Vilka.andra.föremål.hade.de.osv .

Då.det.var.tänkt.att.barnen.skulle.ha.stort.inflytande.över.samtalet.var.det.inte.viktigt.att.rubrikerna.
kom.i.rätt.ordning.Det.var.inte.heller.viktigt.hur.länge.vi.talade.om.varje.rubrik.eller.ens.om.varje.
rubrik.kom.upp ..Samtalen.filmades.och.transkriberades.av.mig ...
. Fokusgrupperna.kompletterades.med.en.rit-.och.skrivövning.där.barnen.skulle.rita.och.skriva.
om.hur.föremålen.skulle.kunna.se.ut.i.framtiden ..Detta.gjorde.barnen.i.omedelbar.anslutning.till.
samtalet. i. fokusgruppen .. Orsaken. till. detta. var. att. jag. utifrån. utvecklingspsykologisk. forskning.
hade.en.föreställning.om.att.framtiden.skulle.vara.svårast.för.barnen.att.uttrycka ..Genom.att.låta.
dem.rita.hoppades.jag.öka.deras.möjlighet.att.uttrycka.sig ..Resonemanget.ligger.helt.i.linje.med.
barnperspektivet ..
. Vi.bestämde.att.vi.skulle.sitta.på.golvet.för.att.göra.situationen.mer.avspänd.och.lekfull ..Ett.
avskilt.rum.i.närheten.av.elevernas.hemklassrum.minskade.risken.för.yttre.störningar ..Placeringen.
på.golvet.gjorde.dessutom.att.det.blev.enklare.att.få.en.bra.vinkel.för.kameran.som.jag.ville.ha.
snett.ovanför.för.att.få.med.både.barnen.och.föremålen ...Barnen.placerades.i.en.halvcirkel.framför.
kameran.och.föremålen.lades.efterhand.mitt.i.halvcirkeln ..Jag.och.Martina.flankerade.halvcirkeln.
på.båda.sidorna,.delvis.med.ryggen.mot.kameran ..
”att bemöta barnen med resPekt”
Jag.träffade.klassen.sammanlagt.tre.gånger ..Vid.det.första.tillfället,.en.vecka.före.undersökningen,.
närvarade.jag.under.en.eftermiddag.så.att.barnen.skulle.få.en.chans.att.lära.känna.mig ..Jag.berättade.
då.också.för.dem.om.hur.undersökningen.skulle.genomföras.och.att.det.var.helt.frivilligt.att.delta,.
alla.barnen.ville.vara.med.och.fick.också.lov.att.göra.så.av.sina.vårdnadshavare.då.dessa.genomgående.besvarade.min.skriftliga.förfrågan.om.deltagande.positivt
..Att.Martina.som.var.barnens.lärare.
hade.en.så.aktiv.roll.i.undersökningen.hade.nog.en.stor.betydelse.för.vårdnadshavarnas.positiva.
gensvar ..Andra.gången.jag.träffade.klassen.genomfördes.undersökningen ..Vid.det.tredje.tillfället.
två.veckor.senare.tittade.vi.gemensamt.på.filmerna.och.pratade.om.hur.de.upplevt.undersökningen.
vilket.kan.betraktas.som.en.form.av.utvärdering ..Alla.barnen.var.glada.för.att.ha.fått.vara.med.och.
tyckte.det.var.roligt.att.titta.på.filmerna ..Utom.en.flicka.som.började.gråta.för.att.hon.hade.varit.
sjuk.den.dagen.vi.gjorde.undersökningen.och.alltså.inte.var.med.på.filmen .
. Att.visa.barnen.respekt.innebär.också.att.låta.barnen.ha.kontroll.över.forskningssituationen ..
Detta.innebar.att.barnen.fick.undersöka.och.leka.med.sakerna.i.så.stor.utsträckning.som.möjligt ..
Jag.och.Martina.ingrep.inte.mot.detta ..Föremålen.är.där.för.att.barnen.ska.få.känna.på.dem.och.

många.forskare.vittnar.om.vinsterna.med.ett.sådant.förhållningssätt . 116 .Barnens.inlevelse.i.övningen.
ökar.och.detta.gör.att.de.pratar.mer ..Dessutom.blir.de.lugnare ..De.fick.också.stort.inflytande.över.
samtalet ..Jag.och.Martina.försökte.vara.lyhörda.och.inte.tvinga.barnen.att.prata.och.vi.bytte.ämne.
om.de.inte.verkade.intresserade .
”att tolka resultaten utifrån en syn där barnet
betraktas som komPetent”
I.mina.tolkningar.väljer.jag.att.leva.mig.in.i.barnens.livsvärld.i.enlighet.med.den.fenomenologiska.
teorin . 117 .Jag.bedömer.inte.barnens.svar.som.riktiga.eller.felaktiga.utan.försöker.analysera.det.de.
säger.utifrån.deras.egen.kontext . 118 .De.begrepp.barnen.använder.och.då.framförallt.de.temporala.
begreppen.försöker.jag.förstå.utifrån.barnens.eget.meningsskapande ..Pedagogen.Gunilla.Halldén.
menar.att.hon.i.sina.tolkningar.av.texter.skrivna.av.barn.tar.sig.rätten.att.”diskutera.dessa.utsagor.
i.relation.till.diskurser.om.barndom .” 119 .Ett.barnperspektiv.blir.därmed.mer.än.att.bara.återge.vad.
barnen.säger .
. Jag.väljer.också.att.analysera.begreppen.utifrån.ett.sociokulturellt.perspektiv.eftersom.jag.menar.
att.begrepp.konstrueras.och.förstås.i.sociala.praktiker .
. Jag.har.också.bestämt.mig.för.att.betrakta.barn.som.en.grupp.och.inte.dela.upp.dem.i.subgrupper.efter.genus.eller.etnicitet
..Det.finns.flera.anledningar.till.detta ..Vetenskapsteoretiskt.kan.genus.
och.etnicitet.ses.som.konstruktioner.gjorda.i.ett.visst.sammanhang.och.att.sortera.efter.dessa.kräver.
stor.medvetenhet.från.forskaren ..Det.måste.i.princip.vara.själva.syftet.med.forskningen ..Risken.är.
annars.att.resultatet.snarare.bidrar.till.att.öka.eventuella.ojämlikheter.mellan.grupperna.än.att.bryta.
ner.desamma ..Att.dela.upp.i.svenskar.och.invandrare.är.i.sig.ett.sätt.att.öka.ojämlikheten ..Sociologen.Zenia.Hellgren.menar.att.fokuseringen.på.invandrare.som.grupp.istället.för.på.olika.nationella.
minoriteter.är.ett.problem ...Ett.synliggörande.av.de.nationella.minoriteterna.skulle.öka.möjligheten.
till.en.interkulturell.dialog . 120 .I.cirkeln.blev.det.naturligt.att.prata.utifrån.nationella.eller.etniska.
grupperingar.eftersom.historien.stod.i.centrum.och.det.är.inte.möjligt.att.i.konkreta.sammanhang.
tala.om.en.historia.gemensam.för.alla.invandrare ..
116. Se.tex ..Morgan,.Gibbs,.Maxwell.och.Britten.2002.s ..10f ..och.Levstik.och.Barton.2005.s.17f .
117. Det.fenomenologiska.perspektivet.bygger.på.att.människors.uppfattningar.av.saker.och.ting.är.av.intresse.för.vetenskapen
..Jag.menar.att.studier.av.historiemedvetandet.med.fördel.kan.ta.sin.utgångspunkt.i.fenomenologisk.teori .
118. Evenshaug.&.Hallen.2005.s .133 .
119. Halldén.2003.s ..21 .
120. Hellgren.2008.s .94f .

. Den.enklaste.argumentet.mot.att.dela.upp.barn.i.subgrupper.har.kanske.ändå.Berry.Mayall,.
professor.i.barndomsstudier,.presenterat ..Han.menar.att.psykologin.har.lärt.oss.att.se.mer.på.skillnader.än.likheter
..Men.sociologin,.som.Mayall.representerar,.skiljer.sig.från.psykologin.i.det.att.den.
vill.lyfta.det.som.är.likt ..Chanserna.till.att.hitta.likheter.blir.större.om.barn.istället.betraktas.som.en.
social.grupp.i.relation.till.en.annan.stor.grupp,.vuxna . 121
om undersökningen
Så.hur.gick.det.då?.Uttryckte.barnen.historiemedvetande?.I.detta.avsnitt.diskuterar.jag.först.barns.
förmåga.att.utrycka.tid.och.då.särskilt.historisk.tid . 122 .Sedan.övergår.jag.till.hur.barn.talar.om.
gamla,.nya.och.framtida.föremål.för.att.till.sist.avsluta.med.några.exempel.på.hur.jag.menar.att.det.
ser.ut.när.barn.utrycker.historiemedvetande ..Jag.har.inte.ordnat.redovisningen.efter.grupperna.men.
hämtat.material.från.dem.alla ..
temPorala begrePP
Vilka.begrepp.använder.barnen.i.undersökningen.när.de.pratar.tid?..För.det.första.använder.de.inte.
mätbara.tidsuttryck.utifrån.en.vuxen.förståelse.när.de.uttrycker.historisk.tid,.som.till.exempel.årtal.
och.periodiseringar . 123 .Följande.samtal.om.det.gamla.strykjärnet.kan.illustrera.detta:
Randig : Ja den kommer typ från…
Röd : 0-talet
Randig : 0-talet
Jag: Ja okej, för längesedan
Randig : Kanske från första-talet
Röd : Första-talet (skrattar)
Randig : År 1
Jag: Det var tidigt (skrattar)
Randig : Eller år 0
121. Mayall.2008.s .124 .
122. Levstik.och.Barton.2005.s ..97 .
123. Levstik.och.Barton.menar.att.barn.har.en.utmärkt.förmåga.att.utrycka.historisk.tid,.de.har.bara.svårt.med.datumen ..
Levstik.och.Barton.2005.s ..98 .

Årtalen.de.nämner.verkar.slumpmässigt.valda.och.handlar.mer.om.att.pröva.dem ..Det.är.tydligt.att.
de.lär.sig.begreppen.innan.de.lär.sig.innehållet.och.att.de.måste.få.tillfällen.som.dessa.för.att.de.ska.
få.en.chans.att.”stöta.och.blöta”.sin.uppfattning.om.vad.begreppen.betyder . 124
. Det.är.också.intressant.att.höra.hur.barnen.konstruerar.egna.uttryck.för.historisk.tid;.”Den.
användes.förr.i.tiden.i.världen”.säger.ett.barn.och.sätter.en.liten.stund.senare.ihop.uttrycket.”förr.i.
tidenvärlden” ..Begreppet.fungerar.utmärkt.eftersom.alla.närvarande.förstår.precis.vad.hon.menar ..
Följande.samtal.är.ett.bra.exempel.på.sociokulturell.språkutveckling.fångad.”live”.på.film ..Diskussionen.började.med.att.Martina.frågade.vad.skillnaden.var.för.de.människor.som.hade.den.gamla.
telefonen.och.de.som.istället.har.mobiltelefon:
Blå : För att de där som hade sån här väldigt gamlare (håller i den gamla telefonen)
Jag: Okej
Blå : Kan man också säg… Också att de hade den här gamla tiden
Jag: Just det
Grön : I förr i tiden
Blå : Inte förr i tiden… man kan säga… man kan säga några år tillbaka
Jag: Några år tillbaka… förr i tiden
Grå : Då var det inte 000
Jag: Nej det var det inte… Det var mycket äldre än så
Grön : Nittonhundra…. nittonhundra någonting
Grå : 1 0
Framförallt.användningen.av.ordet.framtid.verkar.förvirrande.utifrån.ett.vuxet.perspektiv.och.användningen.av.ordet.bekräftar.utvecklingspsykologiska.undersökningar.som.säger.att.framtid.är.
den.delen.av.tidsmedvetandet.som.utvecklas.sist ..I.följande.samtal.om.strykjärnen.är.två.andra.barn.
inledningsvis.helt.överens.om.användningen.av.ordet.framtid:
Jag: Vad tänker ni om de här tre sakerna?
Vit : Var de för längesen? (pekar)
Jag: Tror du det? Du tänker att nån är för längesen?
124. Jahoda.1963.s ..89 .

0
Vit : Mm..den (pekar på gamla strykjärnet)
Vit : Och den är från framtiden (pekar på nya)
Jag: Och den är framtiden?
Vit : (nickar) Och….jag vet inte (pekar på mellan)
Jag: Mm…Någon mer som tänker något när ni ser dem?
: Egentligen, (otydligt) det samma att den är från framtiden. (pekar på gamla)
Jag: Du tänker att den är från framtiden (pekar på gamla)
: Ja, jättegammal tycker jag att den är
Jag: Jättegammal?
Avslutningen.på.ordväxlingen.förvirrar.och.det.är.svårt.att.veta.vilken.betydelse.barnen.lägger.framför.allt.i.ordet.framtid
..För.det.första.barnet.verkar.ordet.framtid.representera.något.som.är.nytt ..
Eller.så.ska.begreppet.förstås.i.relation.till.de.äldre.föremålen ..Det.nya.föremålet.är.längre.”fram”.
i.tiden ..Ett.annat.barn.uttrycker.något.liknande.i.ett.samtal.om.den.nya.telefonen;.”Den.är.mer.
framtid” .
sJuåringar talar om föremål
Vad.berättar.barnen.om.föremålen?.På.vilket.sätt.skiljer.sig.gamla.föremål.från.nya.och.från.framtida.föremål?.I.första.hand.utgår.barnen.från.föremålens.yttre.aspekter.när.de.motiverar.sina.sekvenser
..Gamla.föremål.är.”gamla”.i.den.betydelsen.att.de.är.mer.slitna.än.nya.föremål ..De.är.fula.och.
dammiga ..De.är.rostiga.och.mögliga.medan.nya.saker.är.blanka,.”glänsiga”.och.fina ..I.framtiden.
blir.sakerna.ännu.blankare.och.finare.eller.som.en.flicka.utryckte.det.när.jag.bad.henne.beskriva.ett.
framtida.tv-spel:.”…den.är.lika.stor.som.den.(pekar.på.gamla.tv-spelet).men.ser.ut.som.den.(pekar.
på.nya.tv-spelet).i.guld .”.Finare.kan.det.inte.bli ..Ett.tv-spel.gjort.av.guld ..Vidare.är.gamla.föremål.
tunga.och.gjorda.av.trä.eller.järn.medan.nya.föremål.har.knappar.och.sladdar ..Just.järn.verkar.vara.
en.samlingsbeteckning.för.allt.som.är.gjort.av.metall,.menade.Martina.utifrån.sina.erfarenheter.i.
undervisningen ..Barnen.påpekade.också.att.de.nya.tv-spelen.har.skärmar.och.att.mobiltelefonen.
har.en.kamera.eller.följande.fyndiga.svar.på.frågan.varför.de.använde.gamla.och.inte.nya.strykjärn.
förr.i.tiden:.”För.att.de.inte.hade.kontakter” ..Vid.några.tillfällen.visade.barnen.prov.på.anmärkningsvärda.kunskaper.om.föremålens.funktion
..En.pojke.demonstrerade.hur.man.öppnade.luckan.
på.det.gamla.strykjärnet.för.att.ta.ut.stenen.som.sedan.ska.värmas.på.elden .

. Det.var.svårare.för.barnen.att.utrycka.sig.om.hur.framtida.föremål.skulle.kunna.se.ut ..Den.
kompletterande.ritövningen.om.framtiden.gav.en.del.barn.huvudbry.då.de.hade.svårt.att.förstå.instruktionerna
..”Ska.man.bara.rita.ett.strykjärn?”.frågade.en.flicka.förvånat.efter.att.ha.hört.min.och.
Martinas.förklaring.av.uppgiften ..Ändå.försökte.vi.olika.varianter,.”när.du.är.stor”,.”när.dina.barn.
är.vuxna”. ..Men.dessa.förklaringar.möttes.många.gånger.av.undrande.miner ..”Får.man.använda.
fantasin?”.frågade.en.annan.flicka.och.kanske.är.hennes.fråga.en.förklaring.på.problemet ..Om.det.
nu.är.så.svårt.att.veta.något.om.hur.det.var.förr.så.måste.det.ju.vara.helt.omöjligt.att.veta.något.om.
framtiden ..Och.det.är.det.ju,.om.du.inte.äger.förmågan.att.använda.och.bygga.vidare.på.premisser ..
Några.hade.inga.problem.att.göra.detta.och.laborerade.med.premisser.från.dagens.föremål.i.sina.
beskrivningar.av.framtida.föremål ..De.nämnde.röststyrda.telefoner,.tv-spel.i.glasögonen.och.strykmaskiner.där.man.kläderna.bara.stoppas.in.och.kommer.ut.färdigstrukna
..
. Vad.säger.barnen.när.vi.frågar.om.verkligheten.runt.föremålen?.Om.hur.livet.var.för.de.människor.som.brukade.dem?.Vi.märkte.att.många.av.barnen.tyckte.detta.var.svårt.att.tala.om
..En.del.
beskrev.att.de.som.hade.de.gamla.strykjärnen.bodde.i.tält,.andra.nämnde.tegelhus ..De.som.lekte.
med.det.gamla.tv-spelet.(från.1978).hade.nog.inga.vagnar.och.inga.docksängar ..Det.vanligaste.svaret.var.dock.att.de.inte.visste.eller.bara.att.de.nog.inte.hade.det.så.fint.på.den.tiden
..Den.uppenbara.
tolkningen.av.de.här.samtalen,.eller.brist.på.samtal,.behöver.dock.inte.vara.att.barnen.brister.i.förmåga
..Snarare.är.det.så.att.de.inte.har.tillräckligt.med.information.för.att.kunna.uttala.sig ..Kanske.
har.ingen.visat.eller.berättat.för.dem.om.hur.det.såg.ut.förr ..Egentligen.kan.samtalen.tolkas.precis.
tvärtom ..De.barn.som.uttalar.sig.visar.att.de.laborerar.med.en.historiesyn.som.säger.att.allting.hela.
tiden.blir.bättre.och.bättre.och.dåtida.boende.beskrivs.då.i.för.dem.negativa.termer.som.tält.och.
antagligen.ska.tegelhus.tolkas.på.samma.sätt ..Materialet.visar.alltså.att.barn.kan.använda.enklare.
strukturerande.principer.och.utifrån.dessa.göra.logiska.konklusioner.om.saker.som.de.egentligen.
inte.vet.något.om .
har sJuåringar ett historiemedvetande?
Kan.jag.i.materialet.hitta.exempel.på.barns.historiemedvetande?.Jag.menar.att.det.är.så ..Barnen.har.
inte.vid.något.tillfälle.visat.prov.på.hela.spektrat.då-nu-framtid.i.en.tanke.men.lyckas.ofta.förklara.
antingen.då-nu.eller.nu-framtid.på.ett.sådant.sätt.att.det.blir.uppenbart.att.de.antingen.använder.
sig.av.en.reversibel.tidsuppfattning.eller.prövar.en.premiss.i.ett.nytt.sammanhang ..Jag.vill.återigen.
peka.på.hur.svårt.det.är.för.barnen.att.utrycka.en.sådan.förståelse.då.deras.språkliga.förmåga.att.
1

utrycka.tid.är.begränsad ..Ett.exempel.på.detta.är.följande,.där.en.pojke.ger.ett.utmärkt.prov.på.hur.
man.förklarar.när.man.ännu.inte.har.orden .
Randig : Den gjorde först, (pekar på gamla telefonen, trycker på knapparna) den med knappar och sån,
sen kom denna; ”hallå hallå” (pratar i luren på mellantelefonen) sen kom denna (lyfter mobiltelefonen)
Martina: Hur tänker du att den kom först och att den kom sedan..
Randig : Jag tänker så…för den är konstigast (tar i gamla telefonen) och denna har jag en typ av
hemma (lyfter på luren på mellantelefonen) och den här liksom (fäller upp mobilen) man kan fälla upp
så, så ”hallå”.
Det.går.inte.att.beskriva.hur.väl.den.här.pojken.använde.hela.kroppen.för.att.visa.hur.han.tänkte.
men.vad.han.på.detta.sätt.presterade.blev.faktiskt.ett.litet.narrativ.och.därför.också.ett.utryck.för.
historiemedvetande .
. Ett.bättre.exempel.kommer.dock.från.en.annan.grupp.i.ett.samtal.om.strykjärnen ..Gruppen.
hade.konstaterat.att.de.nya.strykjärnen.hade.knappar.och.sladd.medan.det.gamla.inte.hade.det ..Vi.
hade.också.konstaterat.att.de.nya.på.flera.sätt.var.bättre.än.de.gamla ..På.min.fråga.om.varför.man.
inte.hade.satt.knappar.på.det.gamla.strykjärnet.menade.ett.barn.först.att.de.inte.behövde.knappar.
eftersom.de.värmde.den.över.elden.när.ett.annat.barn.plötsligt.avbröt:.”Men.jag.vet… ..de.inte.visste,.de.kanske.inte.visste.på.den.tiden.att.man.kunde.ha.knappar.här…på.så
.”
. Vid.ett.annat.tillfälle.pratade.vi.om.visparna ..Vi.konstaterade.att.en,.för.barnen,.viktig.likhet.
mellan.dem.var.att.det.gick.att.vispa.med.alla.tre ..Plötsligt.drog.ett.av.barnen.slutsatsen.att.den.
viktigaste.skillnaden.låg.i.just.denna.funktion:
.
Grå : Den är handdriven (pekar på den gamla vispen) den är också handdriven (snurrar på mellanvispen
som han har i händerna) men det är inte den (pekar på den nya vispen)
Jag: Hur är den?
Grå : Eldriven (paus) (snurrar på mellanvispen) Denna behöver man ju röra och den behöver man röra
ännu mer (pekar på gamla vispen)
Förutom.det.brådmogna.ordvalet.och.att.han.har.upptäckt.den.väsentliga.skillnaden.i.att.den.modernaste.vispen.är.eldriven.använder.han.sig.av.en.premiss.i.den.sista.meningen;.ju.nyare.visp.desto.
snabbare.går.det.att.vispa ..Han.gör.detta.när.han.konstaterar.att.det.går.fortare.att.vispa.med.vispen.

från.40-talet.än.den.gamla.vispen ..Detta.är.ett.bra.exempel.på.ett.narrativ.och.enligt.definitionen.
därför.också.ett.historiemedvetande ..Ett.annat.bra.exempel.på.användandet.av.en.premiss,.fast.
omvänt.i.tid,.var.ett.barn.som.funderade.över.den.vita.och.svarta.knappen.på.den.gamla.telefonen ..
Kunde.det.vara.så.att.dessa.motsvarade.de.röda.och.gröna.knapparna.på.mobilen?.
. Vid.något.tillfälle.provade.vi.att.försöka.placera.saker.i.tid.utifrån.ett.bekant.föremål ..”Hade.
de.TV.när.de.hade.det.strykjärnet?”.”Nej,.men.de.hade.nog.TV.när.de.använde.mellanstrykjärnet,.
svartvit.TV”.Strykjärnet.ifråga.är.från.50-talet ..Men.det.var.trots.allt.inte.så.synd.om.de.med.det.
gamla.strykjärnet:.”De.kanske.gick.på.teater” .
. Vid.ett.tillfälle.gör.en.flicka.en.alldeles.utmärkt.historisk.förklaring.vars.enda.problem.är.att.det.
utifrån.en.vuxen.förståelse.blir.en.helt.felaktig.slutsats ..Återigen.handlar.samtalet.om.hur.det.såg.ut.
hemma.hos.dem.som.hade.det.gamla.strykjärnet:.”Det.såg.ut.så.att.liksom.de.hade.sånt.järnbord.
så.inte.träbord.eftersom.de.inte.hade.trä,.trä.skulle.gå.sönder,.så.tog.de.den.här.(tar.gamla.strykjärnet)
.”..Alltså;.förr.i.tiden.var.borden.gjorda.av.järn.eftersom.strykjärnen.var.så.tunga .
Några tankar om en historieundervisning för de yngre
Sammanfattningsvis.menar.jag.att.flera.av.de.ovanstående.exemplen.visar.på.ett.gryende.historiemedvetande
..Det.finns.exempel.på.hur.barn.använder.premisser.från.nuet.både.bakåt.och.framåt.
i.tiden ..De.konstruerar.små.narrativ.där.företeelser.hänger.ihop.i.berättande.sekvenser.och.ibland.
också.kausalt ..Dessa.förmågor.utvecklas.tidigt.och.skulle.må.bra.av.en.genomtänkt.undervisning ..
En.sådan.undervisning,.menar.jag,.skulle.fokusera.på.begreppsutveckling.genom.att.engagera.barnen.i.samtal.kring.en.historia.där.de.har.en.förförståelse.exempelvis.kring.vardagliga.föremål.eller.
deras.egna.liv .
. Jag.har.också.visat.att.barnens.begränsade.språkliga.förmåga.inte.borde.vara.något.hinder.för.
en.sådan.undervisning ..En.sociokulturell.tolkning.av.materialet.känns.rimlig ..Språk.lärs.i.samvaron.med.andra.och.barnen.äger.vid.sjuårsåldern.en.mängd.tidsrelaterade.begrepp.som.de.måste.
få.tillfälle.att.praktisera ..Dock.bör.undervisningen.inte.försöka.utveckla.barnens.tidsuppfattning.
med.abstrakta.tidslinjer.eller.förklaringar.på.hur.länge.olika.saker.varar ...Först.måste.begreppen.
användas.i.ett.för.barnen.begripligt.sammanhang.och.sen.kommer.tidsuppfattningen.samtidigt.
med.att.förståelsen.av.begreppen.ökar ..Levstik.och.Barton.är.inne.på.samma.linje ..De.menar.att.
den.typiska.tidslinjen.oftast.bara.länkar.en.händelse.som.barnet.inte.vet.särskilt.mycket.om.till.en.

annan.händelse.som.de.inte.heller.vet.så.mycket.om . 125 .Nyckeln.är.att.utgå.från.deras.egna.liv.och.
den.omvärld.de.upplever .
Ett interkulturellt perspektiv
Behovet.av.att.utveckla.interkulturell.kompetens.upplevs.nog.vanligtvis.vara.litet.i.arbetet.med.
yngre.barn ..Barn.klassificeras.i.första.hand.som.just.barn.och.de.problem.som.uppstår.förklaras.inte.
med.etnicitet.utan.utifrån.var.barnen.befinner.sig.i.utvecklingen ..”Barn.är.barn”.och.”framstår.som.
fria.från.etnicitet” . 126 .På.förskolorna.och.i.de.yngre.åren.i.grundskolan.övas.generella.färdigheter.
som.turtagning,.alla.får.vara.med.etc ..Utifrån.detta.sociala.perspektiv.behöver.inte.konflikter.som.
kanske.har.sitt.ursprung.i.kulturmöten.tas.itu.med ..Det.utvecklas.en.kulturell.vapenvila . 127 .Istället.
lyfts.”främmande”.kulturer.fram.i.konfliktfria.företeelser.som.sång,.dans.och.mat,.ibland.iscensatta.
som.mångkulturella.temadagar . 128 .I.övrigt.betraktas.den.svenska.kulturen.som.natur,.det.vill.säga.
det.normala,.och.tillsammans.med.det.svenska.språket.sätts.denna.i.centrum.utifrån.den.goda.
viljan.att.integrera ..Man.kan.påstå.att.den.interkulturella.kompetensen.tränas.ensidigt.hos.de.barn.
som.inte.har.sitt.ursprung.i.den.svenska.kulturen ..”De”.ska.lära.sig.att.förhålla.sig.till.”oss”.medan.
”vi”.inte.behöver.förhålla.”oss”.alls ..Naturligtvis.ska.en.genomtänkt.interkulturell.pedagogik.arbeta.
tvåvägs .
. Hur.kan.historia.bidra.till.en.ökad.interkulturell.kompetens.hos.yngre.barn?.Jag.tänker.nedan.
antyda.några.förslag.på.hur.en.historieundervisning.kan.bedrivas.utifrån.ett.interkulturellt.perspektiv
..En.del.av.förslagen.dryftades.i.forskningscirkeln.andra.har.jag.hämtat.från.svensk.och.utländsk.
litteratur ...Förslagen.diskuteras.utifrån.en.historieundervisning.inriktad.mot.yngre.barn.och.anknyter.då.till.undersökningen.ovan
.
. Det.finns.två.sätt.angripa.problemet ..Antingen.försöker.man.utveckla.de.interkulturella.perspektiven.i.innehållet.i.historieundervisningen.eller.så.arbetar.man.med.elevernas.färdigheter
..Att.
gå.via.innehållet.verkar.vara.den.mer.besvärliga.vägen ..Utifrån.de.vanligaste.läroböckerna.i.historia.
konstaterar.flera.forskare.att.historien.berättas.ur.ett.huvudsakligen.europeiskt.perspektiv ..Några.
125. Levstik.&.Barton.2005.s ..98 .
126. Ronström,.Runfors.&.Wahlström.1995.s .64 .
127. Ronström,.Runfors.&.Wahlström.1995.s ..166 .
128. Ronström,.Runfors.&.Wahlström.1995.s ..166;.Gruber.2008.s .53 ..I.den.studerade.skolan.hade.ungefär.hälften.av.
barnen.”invandrarbakgrund”.och.på.den.nämnda.temadagen.förväntades.dessa.elever.på.olika.sätt.presentera.sina.
hemländer ..De.”svenska”.eleverna.behövde.inte.göra.några.presentationer .

möten.mellan.olika.kulturer.blir.sällan.av.och.de.försök.som.görs.kan.oftast.kategoriseras.som,.menar.Eliasson,.rannsakningshistoria.eller.särartshistoria
. 129 .Rannsakningshistorien.kännetecknas.av.
en.fokusering.på.de.missdåd.européer.har.gjort.sig.skyldiga.till.i.mötet.med.andra.kulturer.medan.
särartshistorien.ofta.är.idylliserande.eller.ger.uttryck.för.ren.exotism ..Innehållsmässiga.försök.måste.
alltså.undvika.båda.dessa.fällor.och.den.ambitiöse.läraren.har.i.detta.arbete.inte.mycket.glädje.av.
läroböckerna ..I.diskussioner.i.forskningscirkeln.föreslogs.en.undervisning.som.byggde.på.att.de.
länder.som.eleverna.i.klassrummet.har.anknytning.till.skulle.synliggöras.i.klassrummet ..Återigen.
konstaterades.att.läroböckerna.inte.var.till.någon.hjälp.och.att.uppgiften.blev.mycket.tidskrävande.
för.läraren ..En.lärare.kan.omöjligt.varken.själv.”lära.in”.eller.”lära.ut”.alla.länders.historia ..Lösningarna.i.cirkeln.handlade.istället.om.att.eleverna.själva.skulle.arbeta.med.länderna,.att.undervisningen.skulle.anknyta.till.länderna.i.form.av.möten.med.Sverige.eller.Europa.i.den.traditionella.historieundervisningen
..För.yngre.barn.skulle.detta.kunna.ingå.i.undervisningen.om.exempelvis.vikingarna ..
Andra.förslag.handlade.om.att.undervisningen.tar.sin.utgångspunkt.i.generella.begrepp.som.till.
exempel.demokrati . 130 .Kanske.ligger.lösningen.istället.att.i.styrdokumenten.bestämma.innehållet.i.
historieundervisningen.och.därmed.öka.möjligheterna.till.progression ..Eliasson.menar.att.en.sådan.
struktur.skulle.ge.bättre.förutsättningar.för.att.utveckla.elevernas.färdigheter.eftersom.lärarna.då.ges.
en.större.möjlighet.att.i.undervisningen.falla.tillbaka.på.elevernas.tidigare.kunskaper . 131 .Vanja.Lozic.
ser.inte.heller.någon.konflikt.mellan.en.undervisning.fokuserad.på.färdigheter.och.en.mer.generellt.
allmänbildande.historieundervisning.då.dessa.befruktar.varandra . 132 .
. Det.andra.sättet.att.angripa.problemet.är.att.istället.utveckla.elevernas.färdigheter ..I.England.
har.man.länge.menat.att.historia.är.vad.historikerna.gör.och.undervisat.eleverna.därefter ..Till.dessa.
färdigheter.räknas.att.förstå.förändring.över.tid,.göra.tolkningar.av.det.förflutna.och.att.dra.slutsatser.utifrån.källor
. 133 .Alla.dessa.färdigheter.börjar.man.i.engelsk.skola.utveckla.redan.från.det.barnen.
fyllt.fem.år ..
. Vilka.färdigheter.krävs.då.för.en.interkulturell.kompetens?.Och.är.dessa.också.möjliga.att.arbeta.
med.i.de.yngre.åren?.Den.norske.didaktikern.Halvdan.Eikeland.menar.att.interkulturell.kompetens.
129. Se.t ..ex ..Per.Eliassons.granskning.av.hur.perserriket.endast.används.som.relief.till.skildringen.av.det.antika.Grekland.
i.fyra.vanliga.läroböcker.Eliasson.2008a.s ..41,.s .44 ..Bodil.Liljefors.Persson.noterar.samma.förhållande.i.ett.stort.antal.
läroböckers.skildringar.av.mötet.mellan.européer.och.indianer ..Liljefors.Persson.2008.s .86 .
130. Protokoll.forskningscirkel.(förvaras.hos.författaren) ..Andra.texter.i.föreliggande.skrift.tar.upp.denna.fråga .
131. Eliasson.2008a.s ..58 .
132. Lozic.2008.s ..35 .
133. Cooper.2002.s ..7 .

ytterst.handlar.om.att.inse.att.den.egna.beskrivningen.av.det.förflutna.kan.skilja.sig.från.andras.
beroende.på.skilda.värderingar.och.att.historien.därför.alltid.ses.från.olika.perspektiv ..I.kompetensen.ingår.också.att.inte.ta.avstånd.från.andras.värderingar.och.beskrivningar
. 134 .För.att.kunna.göra.
detta.verkar.Coopers.tre.färdigheter.vara.en.bra.start.för.de.yngre ..För.att.kunna.förstå.hur.andra.
beskriver.förändring.över.tid,.tolkar.och.drar.slutsatser.utifrån.källor.måste.man.först.själv.göra.det ..
För.att.kunna.göra.detta.måste.historieundervisningen.vara.reflekterande.och.konstruktionistisk ..
En.sådan.historieundervisning,.för.yngre.barn,.beskrivs.av.den.brittiske.historiedidaktikern.Tim.
Copeland ..Historia,.menar.han,.är.det.mest.konstruerade.av.alla.ämnen ..Källorna.blir.inte.historia.
förrän.en.historiker.konstruerar.dem . 135 .Genom.att.använda.i.första.hand.primärkällor.och.av.läraren.ställda.nyckelfrågor.kan.barnen.utifrån.sitt.naturliga.sökande.efter.att.förstå.omvärlden.göra.
egna.mindre.konstruktioner.av.historien.och.genom.att.vara.tydlig.med.att.det.inte.finns.några.rätt.
eller.fel.ges.barnen.möjlighet.att.lära.att.det.finns.många.olika.perspektiv . 136 .På.detta.sätt.kan.konstruktionerna.sägas.utveckla.barnens.interkulturella.kompetens.då.mångfalden.av.berättelser.redan.
från.början.blir.ett.naturligt.inslag.i.undervisningen ..I.cirkeln.arbetade.Anette.med.en.metod.som.
på.ett.bra.sätt.uppfyller.ovanstående,.nämligen.storyline ..
. Levstik.och.Barton.diskuterar.också.möjligheterna.till.en.undervisning.baserad.på.konstruktion.
utifrån.amerikanska.erfarenheter ..Levstik.och.Barton.menar.att.undervisningen.i.historia.alltför.
länge.har.börjat.med.att.lära.namn.och.tidslinjer.och.först.därefter.färdigheterna . 137 .Namn.och.tidslinjer.är.inte.historia,.menar.de,.och.bygger.istället.en.historieundervisning.på.för.eleverna.viktiga.
allmänmänskliga.frågor ..Det.är.också.viktigt.att.från.tidig.ålder.i.undervisningen.visa.att.historia.
alltid.är.någons.historia.och.att.ingen.historia.är.objektiv.eller.slutgiltig ..Därför.rekommenderar.de.
att.all.historieundervisning.börjar.med.elevernas.egen.historia.och.att.de.förutom.sitt.eget.minne.
tränas. att. använda. källor. i. form. av. intervjuer. med. sina. föräldrar .. Också. Lozic. rekommenderar.
användandet.av.muntlig.historia,.historia.underifrån.och.livsberättelser.för.att.komplettera.den.
traditionella.stora.historien.i.läroböckerna ..Så.småningom.när.de.läser.sin.familjs.historia.fortsätter.
barnen.med.att.intervjua.mor.och.farföräldrar . 138 .Dessa.berättelser.kopplas.så.småningom.till.den.
stora.historien . 139
134. Halvdan.Eikland.i.Eliasson..2008.s ..52 .
135. Copeland.1998.s ..119 .
136. Copeland.1998.s ..122 .
137. Levstik.&.Barton.2005.s ..4 .
138. Lozic.2008 .
139. Levstik.och.Barton.2005.s .38 .

Särskilt.viktigt.blir.det.flerperspektivistiska.synsättet.när.läraren.arbetar.med.interkulturell.historia ..
Det.kan.vara.svårt.i.ett.klassrum.där.huvuddelen.av.eleverna.är.nyss.inflyttad.från.de.västindiska.
öarna.att.förstå.varför.en.traditionell.amerikansk.historia.om.européer.som.drog.västerut.i.knarriga.
vagnar.har.med.deras.liv.att.göra,.menar.Levstik.och.Barton ..Läroböckerna.fungerar.där.dåligt.som.
läromedel ..Dels.för.att.amerikanska.läroböcker.innehållsmässigt.inte.verkar.vara.ett.dugg.bättre.än.
svenska,.dels.för.att.många.av.eleverna.har.svårt.att.läsa . 140 .Situationen.är.mycket.lik.den.vi.har.i.
många.svenska.klassrum.idag ..Så.hur.gör.man.då?.Levstik.och.Barton.följer.några.lärare.som.arbetar.
utifrån.sådana.förutsättningar.och.visar.hur.de.med.högläsning.ur.skönlitteratur,.intervjuer.med.
immigranter.och.genom.att.belysa.delar.av.den.amerikanska.historien.som.vanligtvis.inte.tas.upp.
i.läroböckerna.genomför.en.undervisning.med.fokus.på.underifrånhistoria.som.anknyter.till.barnens.liv
. 141 .Narrativen.är.centrala.och.fokus.ligger.på.människor.av.kött.och.blod.vars.känslor.och.
upplevelser.det.går.att.ta.del.av.och.levandegöra ..Resonemanget.kan.kopplas.till.undersökningen ..
Barn.som.får.arbeta.med.fenomen.som.de.kan.relatera.till.har.stor.glädje.och.nytta.av.historieundervisningen..Deras.historiemedvetande.utvecklas.och.deras.förmåga.att.sätta.sig.in.i.andra.människors.liv.antingen.i.förfluten.tid.eller.geografiskt.ökar
..Jag.tänker.avsluta.med.en.fundering.från.
undersökningen.av.en.flicka.med.kurdisk.bakgrund ..Då.hon.själv.berättade.var.hon.kom.ifrån.och.
anknöt.till.sin.nationella.bakgrund.känns.det.rätt.att.utgå.från.detta ..Vi.diskuterade.skillnaden.mellan.mobiltelefoner.och.vanliga.telefoner.och.hade.precis.kommit.in.på.hur.gamla.telefoner.fungerar
..
Flickan.från.Kurdistan.är.textens.Grön3 .
Jag: Ja, men hur kan man höra att nån svarar, liksom?
Rosa : Genom den kontakten (pekar på kontakten på sladden)
Jag: Den tänker du (håller upp kontakten)
Rosa : Mm
Jag: Att den ska in i väggen då? (Rosa nickar) (Grön räcker upp handen ivrigt)
Grön : Jag vet!
Jag: Ja
Grön : Och så är det såna stolpar (visar stolpar med händerna) och så är det såna (visar trådar mellan
stolparna)
Grå : Telefontråd
140. Levstik.och.Barton.2005.s .168f .
141. Immigranter.är.den.vanligen.använda.termen.i.USA .

Grön : telefontrådar som kommer till såna som (ohörbart)
Grå : Och denna går nog under marken (pekar på knapptelefonen)
Jag: Tänker du det? Så det är telefontrådar på den (pekar på gamla telefonen) och sen den (pekar på
knapptelefonen)
Grå : Under marken
Jag: Under marken
Blå : (lyfter mobiltelefonen) Och denna skickar bara igenom så (pekar i luften med fingret, öppnar
telefonen) trycker man bara så
Grå : Ja, den kommer i luften
Jag: Ja hur då? I luften? (Grön räcker upp handen…ivrigt)
Grön : När jag var i Kurdistan så fanns det bara såna (visar stolpar med händerna) mmm vad heter
det?
Martina: Stolpar
Grön : Det var ski… jättemånga jättemånga såna,,,, (visar trådar med händerna)
Jag: Trådar liksom
Grön : Trådar på…För det… de har inga såna som går under marken
Jag: Inte?
Grön : De gör bara….att det är så (lägger fingret på knapptelefonen)
Jag: De har med sladdar så liksom (visar en sladd)
Grön : Ja
Jag: Inte mobiltelefoner (visar mobilen)
Grön : Jo
Jag: Det har de?
Grön : Ja
Visst.hade.de.mobiltelefoner.i.Kurdistan.men.telefonstolpar.och.luftburna.ledningar.försvann.för.
längesen.i.Sverige.men.i.Kurdistan.är.de.vanliga ..Något.som.för.oss.var.”förritidenvärlden”.visade.
sig.för.den.här.flickan.anknyta.geografiskt.till.hennes.ursprung ..Ett.vidare.samtal.utifrån.detta.
skulle.kunna.ge.barnen.en.viktig.förståelse.av.både.historien.och.samtiden .

ett samtal om forskningscirklar,
historia och storyline
Joel Rudnert och Anette Hultén
Forskningscirkeln
Joel.Rudnert.och.Anette.Hultén.träffades.en.eftermiddag.på.Lindeborgsskolan.för.att.prata.om.
cirkeln.och.de.projekt.Anette.ägnat.sig.åt.under.cirkelns.gång ..Anette.undervisar.barn.i.årskurserna.
tre.till.fem.vilket.närmast.motsvarar.det.som.tidigare.kallades.mellanstadiet . 142 .Det.pedagogiska.
arbetet.präglas.av.samarbete.i.arbetslag.och.möjligheterna.att.själv.bestämma.undervisningen.är.
därför.begränsad ..Joel.arbetar.som.högskoleadjunkt.på.lärarutbildningen.i.Malmö.och.var.tillsammans.med.Per.cirkelsamordnare
..Anette.var.inte.med.i.cirkeln.från.början.utan.kom.med.först.
senare ..Anette.berättar:.
Jag kom in i cirkeln efter att den hade startat. Jag vet faktiskt inte varför det blev så. Anledningen var
att det fanns en önskan att få med någon från mellanstadiet som jag ju jobbar i och sen var det ju så
att jag jobbat med storyline i historia och jag fick senare veta att Per tyckte att det lät väldigt intressant,
så på det viset var det jag kom in. 1
Genom.att.Anette.kom.med.i.cirkeln.blev.alla.stadier.representerade.vilket.Joel.och.Per.upplevde.
som.en.styrka ..Men.kanske.blev.det.en.obalans.med.fyra.lärare.från.högstadiet.och.bara.en.lärare.
från.mellanstadiet.respektive.lågstadiet ..Anette.upplevde.inledningsvis.att.samtalen.kring.högstadiets.undervisning.tog.för.stort.utrymme:.”Det.var.intressant.men.det.var.insatsen.i.förhållande.till.
vad.man.fick.ut .”.Anette.tyckte.också.att.upplägget.av.forskningscirkeln.var.frustrerande.och.hade.
velat.se.mer.styrning.från.cirkelsamordnarna .
142. Även.om.begreppen.låg-,.mellan-.och.högstadium.inte.längre.formellt.används.så.är.begreppen.gängse.när.lärare.
pratar.om.skola.och.eftersom.de.användes.i.intervjun.förekommer.de.också.i.texten ..Lågstadium.refererar.till.år.1-3,.
mellanstadium.till.årskurs.4-6.och.högstadium.till.årskurs.7-9.i.grundskolan .
143. Samtal.Joel.och.Anette.090312.(Gäller.alla.citat.från.samtalet) .

0
Anette : Ja det var lite flummigt. Jag är ju en sån som inte tycker om att det ska vara som det var i den
här cirkeln; att det är deltagarna som ska styra, det passar inte mig som person och det var ju en av
orsakerna till att jag blev stressad: ”Men herregud det måste hända något!”
Joel: Jag kände mig också stressad där ett tag. Men Per han sa bara” och så tar vi det lugnt” och många
tänkte; ”men vad ska vi göra?”
Anette: Ja precis: ”vad ska vi göra?”
Anette.valde,.bland.annat.därför,.att.hoppa.av.men.det.var.inget.lätt.beslut ..”Och.det.är.inte.jag ..
Jag.är.verkligen.inte.den.som.inte.slutför.men.detta.var.under.en.period.då.jag.var.ganska.pressad.
i.jobbet .”
. Det.gick.några.veckor.och.Anette.bestämde.sig.för.att.återuppta.arbetet.i.cirkeln.eftersom.hon.
i.grund.och.botten.var.positiv.till.tanken.med.den ..
Anette: Jag tyckte att det skulle vara väldigt intressant att höra den här vinklingen om hur man tacklar
historia när man har många barn med invandrarbakgrund och vill arbeta för integration och så och då
tänkte jag att det här med storyline är ju perfekt och sen ville jag gärna höra hur de andra tacklar de
problemen vi har. Vi har ju många barn med invandrarbakgrund här på Lindeborgsskolan och därför
tyckte jag det var intressant.
Också.cirkelns.upplägg,.t.ex.att.träffarna.låg.på.eftermiddagarna.och.hölls.på.skolan.där.hon.arbetar.
var.bra .
Anette: Ja, jag tyckte det funkade bra och det var lagom tid emellan och det var ju en bra tid det låg
på eftermiddagen då har vi ju inga lektioner så man behövde ju inte ordna vikarier för det är jättesvårt
och jag tycker det var jätteintressant att höra hur alla jobbar för fast man jobbar på samma skola så vet
man inte vad de andra gör. Vi har pratat mycket här om att man skulle ha en röd tråd från förskola och
uppåt och det tog vi upp i cirkeln också. Och sen fick man ju mycket tips och många tankegångar och
nya, framförallt nya sätt att tänka på om historieundervisningen.
Vad.Anette.framförallt.upplevde.som.positivt.med.cirkeln.var.att.få.tid.att.träffa.kollegor.och.få.tid.
att.prata .

Anette: För det blir ju aldrig tid till det. Det blir ju aldrig tid till att under så lång tid få chans att verkligen
fördjupa sig. Det är ju det som är bra med en sån cirkel att man kan fördjupa sig och få tid till det. Ofta
är det ju ”ja nu ska vi prata om det en halvtimme”. Här blir det liksom ordentligt med tid och man kunde
ha litteratur och referera till och så och att man fick träffa kollegor som man annars aldrig pratar med.
Alltså bara det att man fick komma i kontakt med de på högstadiet var ju positivt.
Anette.tyckte.det.var.intressant.att.höra.hur.kollegorna.på.högstadiet.arbetade.med.historia .
”Jag.tyckte.det.var.intressant.det.de.gjorde.med.eleverna.på.högstadiet,.intervjuerna./…/.
Kontrafaktisk.historieundervisning,.det.tyckte.jag.var.spännande .”
. En.av.anledningarna.till.att.Anette.åter.gick.med.i.cirkeln.var.också.att.hon.fick.information.om.
att.Joel,.hon.och.Martina.skulle.samarbeta.kring.ett.projekt.i.historia.vilket.hon.var.mycket.positiv.
till ..Detta.stämde.ju.så.till.vida.att.Joel.och.Martina.hade.inlett.ett.samarbete.kring.ett.pilotprojekt.
till.Joels.kommande.magisteruppsats . 144 .I.ett.tidigt.stadium.av.detta.projekt.hade.det.också.funnits.
tankar.på.att.Anette.och.hennes.elever.skulle.ingå.men.det.blev.aldrig.av ..
Anette: Sen hade jag nog förväntat mig, det vill jag säga också. Då när jag skulle komma in i gruppen så sa
Martina, och det verkade jättespännande, ”Joel och jag ska jobba med gamla saker, så vi ska se på dessa
och intervjua barnen”, och då tänkte jag det låter ju jättekul. Så det hade ju varit roligt om du och jag också
hade gjort någonting med mina elever då, på något sätt. Det hade jag tyckt varit väldigt intressant.
Anette.försökte.ändå.få.till.ett.samarbete ..I.början.av.cirkeln.planerade.Anette.och.Martina.att.de.
skulle.försöka.träffas.på.egen.hand.för.att.få.mer.tid.att.fördjupa.sig.i.frågor.som.gällde.de.yngre.
barnen ..Bland.annat.så.läste.de.båda.den.danska.läroplanen.som.hade.diskuterats.på.en.av.de.första.
träffarna.i.cirkeln.men.tyvärr.blev.det.inte.mycket.mer.av.detta.samarbete,.menar.Anette ..Hon.och.
Martina.jobbar.i.olika.arbetslag,.och.Martina.jobbar.inte.full.tid,.och.när.terminen.är.igång.för.fullt.
kommer.allt.annat.emellan ..Anettes.intryck.av.den.danska.läroplanen.var.dock.positivt ..
Anette: Den var väldigt bra. Och mycket mer detaljerad och intressant på det viset.
Joel: Du var positiv till den?
Anette: Verkligen! Det hade varit önskvärt att vi kunde ha det lite mer detaljerat här i Sverige.
144. Detta.projekt.beskrivs.i.den.andra.texten.av.Joel.Rudnert.i.den.här.antologin .
1

Europaprojektet
Två.av.de.arbetsområden.Anette.arbetade.med.blev.föremål.för.forskningscirkelns.intresse ..Det.
första.var,.som.tidigare.nämnts,.ett.storylineprojekt.om.vikingarna.och.det.andra.ett.fördjupningsarbete.om.Europa.där.eleverna.skulle.söka.information.om.ett.land.och.sedan.presentera.en.resa.till.
det.landet ...
. Inte.något.av.de.projekt.Anette.hade.och.som.cirkeln.diskuterade,.påverkades.innehållsmässigt.
eller.i.upplägget.av.samtalen.i.forskningscirkeln ..I.arbetet.med.storyline.använde.Anette.och.hennes.
kollegor.ett.färdigproducerat.material.och.hon.fann.ingen.anledning.att.ändra.på.detta ..I.det.andra.
projektet.var.arbetssättet.nytt.men.planering.gjordes.i.arbetslaget.och.utgick.egentligen.inte.från.
ämnet.historia . 145 .Ändå.tyckte.Anette.att.det.var.av.intresse.för.cirkeln ..”Ja.det.gjorde.jag.och.då.var.
det.ju.det.att.se.om.de.barnen.(med.invandrarbakgrund).skulle.bli.mer.motiverade.om.de.fick.välja.
att.studera.sitt.ursprungsland .”
. Målet.med.arbetet.var.alltså.att.eleverna.inom.ramen.för.sina.studier.av.Europa.skulle.välja.
ett.land.till.vilket.de.skulle.planera.en.resa.och.på.detta.sätt.presentera.landet ..I.forskningscirkeln.
föreslogs.det.att.Anette.skulle.försöka.få.barn.med.annan.etnisk.bakgrund.än.svensk.att.välja.sitt.
ursprungsland ..Dels.kunde.kanske.detta.vara.ett.sätt.att.öka.deras.motivation.och.dels.var.det.intressant.att.se.om.historia.skulle.bli.en.del.av.presentationen.i.form.av.monument.och.annat
..Anette.
berättar:
Anette: Ja vad jag tänkte var ju att om de fick göra som de ville så kunde de göra reklam för det landet
och då tänkte jag att det skulle motivera dem för de är väldigt stolta över sina hemländer och de refererar
ofta till dessa. Jag har samtal med mina elever varje morgon om allt mellan himmel och jord och då
pratar de ofta om sitt hemland; ”ja i Albanien är det så och så” och det är väldigt roligt att de gör detta.
Vi hade historia en gång om hur man kom på att slänga gödsel på åkern och då var det en av dem som
sa: ”Å det gör min morfar i Albanien” Det var roligt och vi pratade mycket om det. De känner igen vissa
bitar från sitt hemland, det kan vara om vad som helst, hur man värmer upp hus, elektricitet och när vi
hade miljöprojekt så pratade vi om att de har såna tunnor på taken som värmer vattnet.
Men.resultatet.av.arbetet.blev.en.besvikelse.för.Anette ..Barnen.blev.inte.mer.motiverade.och.det.blev.
ingen.skillnad.på.presentationerna.av.hemländerna.och.presentationer.av.andra.länder.i.Europa .
145. Gustavsson.Marsh,.&.Lundin.2006 .

Anette: Inte alls motiverade, nej. Jag blev förvånad. Vi hade ju bestämt att jag skulle försöka styra in de
på att ta sitt hemland men det behövdes inte för de ville verkligen direkt ta det landet. Och då tänkte
jag; ”va bra då var ju det på plats” men sen visade det sig att de hade varit där så många gånger så de
var inte så lockade av att forska mer om det.
Joel: Vad skulle du göra med det? Vad var tanken?
Anette: Ja alla barnen skulle planera en resa till ett land i Europa, titta på kartan och göra en resplan för
fjorton dagar, se vilka länder de reste igenom och titta om de ville stanna någonstans på vägen och
se något. Planera vad de skulle packa med sig och vad de ville se och då ville de barnen som valt sina
hemländer helst bada och vara hos släkten så det liksom föll ju lite grand. Att de ville bada och träffa
släkten var ju förståeligt för det var ju det de var vana vid att göra. Det var det som de tyckte var mysigt
och roligt. De var inte motiverade att titta vidare på vad där fanns i det landet och så. Och jag har ju
själv varit där och då försökte jag ”har du varit vid Plitvice-sjöarna” och sådant men det ville de inte. De
var inte direkt intresserade av andra sevärdheter. Men det här gällde naturlig vis inte alla. En elev gjorde
ett väldigt fint arbete och visste mycket om sitt land och så och alla visste ju en del om sina länder. De
skulle skriva en liten ordlista och det gjorde de och huvudstaden kände de till och så /…/
Joel: Jag upplevde att du blev lite snopen när de inte blev så intresserade.
Anette: Ja, jag blev ju det, både snopen och lite besviken.
Inte.heller.kom.ämnet.historia.med.när.eleverna.själva.bestämde.sitt.innehåll,.oavsett.om.de.jobbade.med.sina.hemländer.eller.inte
..Ändå.hade.Anette.skapat.förutsättningar.för.detta .
Anette: Det var ju det vi skulle göra också om det var någon historia som de kunde ta med. Jag hade
ju litteratur till dem. Fanns det något med som de tyckte var intressant så hade dem med det men det
var inte mycket. Det blev inte så mycket historia.
Storyline
Anette.är.betydligt.mer.nöjd.med.utfallet.av.storylineprojektet.om.vikingatiden ..Alla.elever.var.
engagerade.och.tyckte.det.var.roligt ..Om.eleverna.hade.svensk.eller.annan.etnisk.bakgrund.gjorde.
inte.någon.skillnad ..
Storyline.är.en.metod.som.Anette.uppskattar.mycket.och.är.väl.insatt.i ..Hon.har.gått.en.kurs.och.
ska.längre.fram.gå.ännu.en ..Storylineprojektet.om.vikingarna.hade.hon.genomfört.flera.gånger.

tidigare.och.samtalen.i.cirkeln.förändrade.inte.upplägget ..”Jag.lade.in.mycket.drama,.lånade.en.
rustning,.en.ringbrynja.och.det.har.jag.ju.gjort.innan .”
Anette.presenterade.för.forskningscirkeln.boken.Storylinehandboken.där.författarna,.Cecilia.Falkenberg.och.Erik.Håkansson.beskriver.metoden
.
Storylinemetoden består av tematiska, probleminriktade undervisningsförlopp, som kännetecknas av
att undervisningen inte kretsar kring ett centralt tema, utan fortskrider som en berättelse – följer en
storyline. Barnen blir inte instruerade utan utmanade. Genom att upptäcka, utforska, reflektera, samtala
och handla lär de sig under upplevelsepräglade förhållanden! I berättelsens universum arbetar barnen
med den verklighet de känner till, och vidareutvecklar därigenom sin förförståelse av världen – med
visualiseringen av sina föreställningar som stöd. En viktig poäng är att de hela tiden blir medvetna om
att deras kreativa och argumenterande tänkande värdesätts. 1
Anette.dokumenterade.arbetet.med.barnen.och.på.en.cirkelträff.presenterade.hon.en.sammanställning.av.projektet.med.hjälp.av.ett.bildspel
..Cirkeln.diskuterade.metodens.lämplighet.för.ämnet.
historia ..Per.tyckte.att.det.konsekventa.användandet.av.hypoteser.var.bra.men.såg.en.fara.i.att.de.
estetiska.framställningarna.förvandlar.historien.till.ett.fruset.ögonblick ..Anette.invände.mot.detta.
och.exemplifierade.utifrån.andra.storylineprojekt.hur.den.fortlöpande.berättelsen.är.ett.centralt.
inslag.i.storylinemetoden,.men.framförallt.är.metoden.bra.för.dem.som.inte.helt.behärskar.svenska.
språket . 147 .Detta.uttryckte.Anette.redan.vid.en.av.de.första.träffarna.i.cirkeln .
Anette: Inte så mycket läsa och läsa. Hitta ett annat sätt att lägga upp det, t ex storyline. Jag tror invandrarbarnen
vinner på detta. Jag hatade historia i skolan. Det var så tråkigt. Lärarna var dåliga. Nu älskar
jag historia. Min drivkraft i det är att det går att göra historia roligt och intressant. 1
I.samtalet.mellan.Joel.och.Anette.konstaterades.återigen.metodens.lämplighet.i.ett.mångkulturellt.
klassrum .
146. Falkenberg.&.Håkansson.2004.s ..40 .
147. Protokoll.forskningscirkeln.080814 .
148. Protokoll.forskningscirkeln.070919 .

Anette: Det är ett individualiserat arbetssätt och det passar ju utmärkt när man ska integrera barn som
kommer från andra länder eftersom det utgår från dem själva./…/
Det passar så perfekt det arbetssättet, storyline. Det var en aha-upplevelse, men herregud det är ju
precis så, man behöver inte ha bott i Sverige för att klara det här arbetet. Det är ett kreativt arbete
och det är ett motiverande arbetssätt för alla. Och man kommer också rätt mycket ifrån det här svåra,
med begrepp som barn ofta inte har, eftersom man inte utgår från begreppen utan från barnens egna
begrepp där de förklarar hur de tänker. Hela tiden styrs ju arbetet av frågor som de ställer och besvarar
med sina egna ord./…/
Vidare.diskuterades.att.det.inte.bara.är.orden.som.är.svåra.för.vissa.barn.utan.det.kulturella.sammanhanget.som.orden.har.sin.betydelse.i,.en.sorts.kulturell.förförståelse.av.begreppen.som.blir.svår.
om.man.inte.har.sina.rötter.i.Sverige . 149
Joel: När du jobbar med storyline då märker du att du får med dig elever från olika kulturer på ett bättre
sätt än om de ska jobba i en bok t ex.
Anette: Ja, för det andra det funkar inte, det är begreppen som är huvudproblemet där. Och de för-
äldrarna de kanske inte heller kan förklara de begreppen för det är väldigt svåra ord och ovanliga ord
medan de svenska föräldrarna kan förklara det för de har själv upplevt det när de var små. Det kanske
inte ens går att slå upp i de ordböckerna som de har hemma eller på Internet.
Så.plötsligt.var.samtalet.slut ..Anette.tittade.snabbt.på.klockan.och.konstaterade.att.hon.hade.bråttom.till.nästa.möte.med.kollegorna.i.arbetslaget
..Joel.satt.kvar.och.kompletterade.sina.anteckningar.
och.tänkte.att.så.ser.vardagen.ofta.ut.för.lärare;.snabbt.i.väg.till.nästa.möte ..Var.finns.den.värdefulla.
tiden.för.reflektion?
149. Protokoll.forskningscirkeln.071212 .

Jag är historia!
svensk stormaktstid, centrala begrepp
och historiemedvetande
Christina Kindblad Lindqvist
Historieämnets kanon
När. Lindeborgsskolans. upptagningsområde. ändrades. hösten. 2007. . var. jag. en. av. de. lärare. som.
skulle.bli.mentor.för.de.nya.klasserna ..Jag.tog.emot.en.sexa,.med.barn.från.tre.olika.skolor.och.
från.sex.olika.klasser,.två.från.vardera.skolan ..Mina.21.elever.hade.dessutom.på.skilda.sätt.ursprung.
från.tio.olika.länder ..Förutom.att.vara.mentor.skulle.jag.undervisa.klassen.i.svenska.och.SO.och.i.
augusti.mötte.jag.min.nya.klass.för.första.gången.på.riktigt ..De.hade.visserligen.varit.på.besök.redan.
på.våren,.men.då.var.de.liksom.någon.annans ..Nu.skulle.de.syntetiseras.i.mitt.klassrum ..De.första.
veckorna.tittade.alla.blygt.på.varandra ..Den.här.första.tiden.hade.man,.för.att.ta.ett.uttjänt.talesätt,.
kunnat.höra.en.knappnål.falla ..I.sanning.en.smekmånad!.
. Skulle.min.historieundervisning.förändras.nu.när.Lindeborgsskolan.blev.en.mer.mångkulturell.
skola?..Det.var.den.övergripande.frågan.i.vår.nystartade.forskningscirkel ..När.vi.skulle.påbörja.
SO-ämnet.i.min.nya.klass.insåg.jag.vilka.olika.förutsättningar.de.hade ..Några.ansåg.sig.inte.ha.
läst.historia.alls ..Andra.tyckte.att.de.hade.full.koll.och.de.hade.minsann.läst.fram.till.Gustav.Vasa ..
Men,.de.mindes.inte.så.mycket ..Vi.diskuterade.en.hel.del.i.forskningscirkeln.och.alla.hade.ungefär.
samma.erfarenhet ...Var.ska.man.börja.när.de.har.så.olika.förkunskaper?..Det.handlar.ju.inte.om.
att.en.enstaka.elev.inte.tillgodogjort.sig.undervisningen.utan.om.att.sex.sjättedelar.av.en.klass.fått.
helt.olika.undervisning ..Var.ska.man.börja.då?.Dels.vill.man.undgå.att.trötta.ut.dem.som.tycker.
att.de.har.nått.långt.inom.historieämnet,.dels.vill.man.inte.förlora.dem.som.inte.tycker.att.de.har.
lärt.sig.något.eller.som.anser.sig.inte.alls.ha.sysslat.med.historia ..Till.detta.kommer.dessutom.att.de.
naturligtvis.har.väldigt.olika.kunskaper.i.svenska.språket ..
. Vi.diskuterade.historieämnets.så.kallade.kanon.en.hel.del.i.början.av.vårt.arbete.i.cirkeln ..Vad.
består.denna.kanon.av?.Är.det.bra.med.en.kanon?.Redan.innan.cirkeln.hade.satt.igång.var.vi.alla.i.
augusti.i.Eslöv.på.en.historielärardag.anordnad.av.Historielärarnas.förening ..Där.fick.vi.höra.intressanta.föreläsningar.av.bland.annat.Ulf.Zander,.Carina.Rönnqvist.och.vår.cirkelsamordnare.Per.Eli-

asson ..Under.dagen.diskuterades.just.denna.kanon.och.hur.vi.kan.mäta.elevernas.progression.inom.
historieämnet ..När.vi.sedan.i.cirkeln.diskuterade.frågan.om.kanon.kom.vi.fram.till.att.det.finns.
en.slags.osynlig.kanon.som.framträder.i.våra.läroböcker.och.som.följer.historien.kronologiskt.och.
som.dessutom.är.den.historia.som.vi.själva.lärt.oss.i.skolan ..Vi.var.också.överens.om.att.den.historia.
som.presenteras.i.våra.läroböcker.är.väldigt.västcentrerad ..Naturligtvis.gör.vi.historielärare.sedan.
vissa.avstickare.beroende.på.eget.intresse,.egna.kunskaper,.vår.bakgrund.och.dessutom.inte.minst.
vår.syn.på.världen.liksom.vilka.kunskaper,.intressen.och.de.bakgrunder.våra.elever.har ..Kanske.är.
det.någon.dramatisk.världshändelse.som.gör.att.vi.i.klassrummet.riktar.vår.blick.mot.ett.håll.som.vi.
från.början.inte.tänkt.oss ..Under.de.dryga.tolv.år.vilka.jag.arbetat.som.lärare.har.jag.ofta.funderat.
över.hur,.vad.och.i.vilken.ordning.olika.historiska.skeenden.skall.eller.kan.läsas.och.förstås ..Som.
den.gamle.adelsmannen,.militären,.konstnären.och.filosofen.Carl.August.Ehrensvärd.(1745-1800).
uttryckte.det.apropå.historieundervisning:.
Af hävder äro inga begjärliga för snille och smak som forntiders Grekers Romares och Persers och ingen
läser dem andra än barn Och ingen trögare och mera usel än Europeernes historia efter Constantini
1 0
Magni tid, och den läses med alfvare.
Även.om.den.gamle.gustavianens.uttalande.ska.ses.i.ljuset.av.hans.enorma.beundran.för..Greklands,.Roms.och.Persiens.antika.storhetstid,.ligger.det.ändå.lite.i.vad.han.skriver
..Också.idag.läses.
dessa.tidsepoker.mestadels.av.barn,.närmare.bestämt.i.årskurs.sju,.när.barnen.är.mellan.tretton.och.
fjorton.år.gamla,.eftersom.det.är.i.sjuans.historiebok.som.epokerna.återges ..Inte.alltid.så.lätt.för.en.
nybliven.tonåring.att.förstå.Atens.system.för.demokrati ..Eller.för.den.delen.för.elva-,.tolvåringar.
att.förstå.svensk.stormaktstid .
Historia och centrala begrepp
Förutom.en.massa.mycket.intressanta.diskussioner,.har.vi.också.läst.en.hel.del.litteratur.i.cirkeln.
vilket.i.sin.tur.genererat.spännande.meningsutbyten.och.hjälpt.oss.på.vägen.i.vårt.eget.forskande ..
Av.särskild.betydelse.har.Sten.Arevik.och.Ove.Hartzells.bok.Att göra tänkandet synligt,.varit.för.mig ..
Författarna.beskriver,.med.utgångspunkt.från.Vygotskij,.vilket.tänkande.som.de.olika.skolämnena.
kräver. av. eleverna. och. hur. man. som. lärare. kan. arbeta. för. att. utveckla. detta. tänkande .. De. har.
150. Ehrensvärd.1790.s ..278 .

skapat.en.modell.som.de.kallar.praxismodellen,.som.består.av.tre.nivåer.av.kunskap ..Den.första.är.
kunskapens.begreppsliga.sida,.den.andra.kunskapens.kvantitativa.sida,.och.så.kunskap.som.konkret.
erfarenhet.och.upplevelse ..Arevik.och.Hartzell.menar.att.man.i.undervisningen.bör.sträva.efter.att.
tillgodose.alla.dessa.nivåer . 151
. När.jag.satte.igång.historiearbetet.med.mina.sexor.var.syftet.att.angripa.stormaktstiden.på.något.
för.mig.nytt.sätt ..Jag.utgick.därför.från.några.centrala.begrepp,.som.makt,.hjältar.och.nationalitet.
för.att.behandla.denna.komplexa.epok ..Utan.att.jag.ännu.var.medveten.om.det,.kan.man.säga.att.
jag.var.inne.och.nosade.på.de.diskussioner.kring.kunskapens.begreppsliga.sida,.som.Arevik.och.
Hartzell.förespråkar ..Jag.hade.ännu.inte.läst.boken.när.jag.satte.igång.med.ämnesområdet.men.
i.cirkeln.hade.vi.diskuterat.betydelsen.av.elevers.referensramar.och.förmåga.att.använda.centrala.
begrepp .
. En.annan.tanke.jag.hade.var.att.undersöka.hur.utvecklat.mina.nya.elevers.historiemedvetande.
var ..Vi.hade.diskuterat.detta.en.hel.del.i.forskningscirkeln.och.jag.tyckte.att.det.kunde.vara.intressant.att.få.veta,.särskilt.eftersom.mina.elever.hade.så.många.olika.erfarenheter,.både.personliga.och.
skolmässiga ..Det.finns.ju.flera.sätt.att.undersöka.elevers.historiemedvetande,.men.jag.valde.att.göra.
en.enkät ..Mitt.syfte.var,.att.utifrån.hur.utvecklat.deras.historiemedvetande.var,.få.en.fingervisning.
om.hur.jag.skulle.lägga.upp.min.historieundervisning ..Dessutom.var.jag.intresserad.av.att.få.veta.
om.det.fanns.någon.skillnad.mellan.elever.med.helt.svensk.bakgrund.och.de.med.någon.form.av.
invandrarbakgrund ..Denna.skillnad.visade.sig.inte.finnas.och.jag.fann.att.deras.historiemedvetande.
generellt.sett.var.ganska.gott ..
. Ett.år.efter,.när.mina.elever.var.sjundeklassare,.beslöt.jag.mig.för.att.göra.om.enkäten ..Jag.ville.se.
om.något.hade.förändrats.under.detta.år.tillsammans ..Klassens.struktur.hade.dessutom.förändrats.
en.hel.del.eftersom.vi.sedan.starten.fått.ett.tillskott.av.sju.nya.elever ..Enkät.nummer.två.visade.att.
de.unga,.föga.överraskande,.lever.en.hel.del.i.nuet ..Inte.heller.denna.enkät.visade.någon.större.skillnad.i.förhållande.till.elevens.bakgrund.och.stärkte.mig.därför.i.min.tanke.att.det.rentav.kan.finnas.
en.fara.i.denna.uppdelning ..Anders.Högberg.skriver.om.just.denna.fara.i.sin.artikel.Kulturarv och
skolan – en kommentar.:.”Jag.menar.att.en.alltför.stark.betoning.på.bakgrund.riskerar.att.cementera.
och.befästa.skillnader .” 152
. Parallellt.med.vårt.arbete.i.historiecirkeln.pågick.på.skolan.ett.arbete.kring.boken.Stärk språket
Stärk lärandet.av.Pauline.Gibbons ..Samtliga.lärare.på.de.högre.stadierna.ingick.i.detta.arbete ..Efter-
151. Arevik.&.Hartzell.2007.s ..15f .
152. Högberg.2008.s ..19 .

som.många.av.våra.diskussioner.i.cirkeln.landade.i.elevernas.delvis.bristande.språkkunskaper.och.
vilka.svårigheter.vi.mötte.genom.detta,.diskuterade.vi.även.denna.bok.en.hel.del ..
Svensk stormaktstid – hur roligt är det?
Det.var.dags.för.våra,.klassens.och.mina,.första.gemensamma.SO-timmar ..Det.första.jag.brukar.
göra.är.naturligtvis.att.inventera.i.vilken.omfattning.de.arbetat.med.de.olika.SO-ämnena.tidigare.
och.om.de.över.huvud.taget.vet.vad.de.fyra.olika.ämnena.innebär ..Som.jag.tidigare.nämnt.kom.ju.
klassen.från.sex.olika.femmor.och.det.visade.sig.snart.hur.olika.de.arbetat.och.i.hur.hög.grad.deras.
tidigare.lärare.fokuserat.på.olika.ämnen.och.inriktningar ..Jag.brukar.inleda.med.lite.geografi.för.att.
se.hur.väl.de.kan.orientera.sig.i.rummet,.klarar.av.att.hantera.en.atlas.samt.namnge.vissa.länder.och.
världsdelar ..Så.gjorde.jag.även.med.denna.klass ..Tyvärr.inser.man.ofta.att.här.gäller.det.att.börja.från.
början.med.att.exempelvis.förklara.väderstrecken.och.vad.de.olika.världsdelarna.och.världshaven.
heter ..Efter.lite.geografiduvning.kände.jag.att.det.var.hög.tid.att.sätta.igång.med.historieämnet,.inte.
minst.med.tanke.på.vår.just.inledda.cirkel ..Men.var.skulle.jag.börja?
. På.någon.av.de.allra.första.träffarna.i.forskningscirkeln.diskuterade.vi.fram.och.tillbaka.det.
faktum.att.våra.läroböcker.i.historia.behandlar.svensk.stormaktstid.i.läroboken.för.årskurs.sex ..
Våra.diskussioner.handlade.dels.om.den.låsning.till.ett.särskilt.ämnesområde.som.våra.läroböcker.
ger,.dels.om.huruvida.denna.epok.i.svensk.historia.är.intressant.för.de.av.våra.elever.som.har.rötter.
i.andra.länder ..Här.hade.vi.lite.olika.erfarenheter ..Allt.ifrån.att.ha.haft.elever.med.totalt.ointresse.
till.de.med.en.stor.nyfikenhet.på.och.vilja.att.lära.sig.svensk.historia ..Själv.våndades.jag.inför.detta.
ämnesområde.och.funderade.mycket.på.hur.jag.skulle.lägga.upp.det.för.att.göra.det.intressant.för.
alla ..I.cirkeln.diskuterade.vi.möjligheten.att.arbeta.med.parallella.historier,.vilket.innebar.att.också.
ta.upp.vad.som.hände.samtidigt.i.de.länder/områden.där.eleverna.har.sina.rötter,.alternativt.ta.upp.
liknande.perioder.i.dessa.länders.historia ..En.god.idé,.men.man.inser.snart.att.det.tar.alltför.lång.
tid.att.sätta.sig.in.i,.tid.som.tyvärr.är.alltför.knapp ..
. I.stället.funderade.jag.en.hel.del.över.att.angripa.stormaktstiden.utifrån.några.centrala.begrepp ..
Jag.beslöt.mig.för.att.utgå.från.begreppet.makt ..Vi.diskuterade.i.klassen.om.vem.som.har.makten.
att.bestämma.över.vad.som.är.historia ..Vem.skriver.historien.och.bestämmer.därmed.vad.som.ska.
finnas.med?.Vi.pratade.om.historieämnets.ursprung.och.om.araben.Ibn.Khaldun,.tunisiern.som.
räknas.som.en.av.historiografins.fäder,.vilken.försökte.sig.på.att.skriva.en.världshistoria.på.1300talet
..Han.är.ju.dessutom.känd.för.att.fokusera.mer.på.människor.och.det.samhälle.de.levde.i.än.
deras.kungar.och.furstar ..Jag.kan.tycka.att.våra.läroböcker.i.historia.för.år.sex.ännu.inte.riktigt.nått.

0
dit,.så.här.nästan.700.år.efteråt ..Flera.barn.blev.stolta.när.vi.pratade.om.Ibn.Khaldun.som.en.arabisk.föregångare
..Man.kan.se.det.på.deras.kroppsspråk,.hur.de.sträcker.på.ryggarna,.ler.och.tittar.
menande.omkring.sig.för.att.förvissa.sig.om.att.alla.nu.hörde.denna.upplysning ...Diskussionerna.
kring.historieskrivande.och.Ibn.Khaldun.gav.också.upphov.till.intressanta.diskussioner.om.tid.och.
tideräkning ..Det.gav.eleverna.en.insikt.i.vilka.händelser.som.räknas.som.så.viktiga.att.man.börjar.
mäta.sin.tid.efter.dem ..
. Stormaktstiden.handlar.ju.mycket.om.makt,.vem.som.har.makten.och.hur.denna.ordning.påverkar.människor.som.lever.under.denna.maktapparat
..Hur.manifesterar.sig.makten?.Barn.är.ett.
rättskaffens.folk.och.de.kan.ofta.förvånas.över.hur.människor.tidigare.i.historien.nöjer.sig.med.sitt.
öde ..Det.är.alltid.roligt.att.dra.paralleller.med.dåtidens.klassystem.och.deras.egen.verklighet.i.skolan.
idag ...När.de.inser.att.de.är.många.fler.och.att.de.faktiskt.skulle.kunna.strunta.fullständigt.i.vad.
jag.begär.att.de.ska.göra,.då.glittrar.det.i.deras.ögon ..Trots.att.jag.vid.det.här.laget.har.gjort.detta.
tankeexperiment.med.många.klasser,.är.det.faktiskt.ingen.som.verkligen.gjort.allvar.av.sitt.faktiska.
övertag ..Jag.undervisade.också.klassen.i.svenska ..Där.beslöt.jag.mig.för.att.dra.igång.ett.sagotema ..
På.så.sätt.fick.vi.även.anledning.att.diskutera.begreppen.makt,.kungar.och.prinsessor.och.hjältar.även.
på.svensktimmarna ..Korsbefruktning!
. Vi.pratade.om.att.makten.ofta.manifesteras.genom.exempelvis.statyer ...Härskare.har.ett.behov.
av.att.signalera.sin.makt ..Avrättningen.av.Saddam.Hussein.låg.inte.så.långt.bort.i.tiden,.och.berörde.
dessutom.ganska.direkt.några.elever.i.min.klass ..Vi.hade.störtandet.av.statyn.av.Saddam.i.färskt.
minne.och.diskuterade.statyers.funktioner ..Min.avsikt.med.denna.parallell.var.naturligtvis.att.diskutera.den.staty.av.Karl.X,.ridande.på.sin.ståtliga.hingst,.som.står.på.Stortorget.i.Malmö
...Vi.fick.
draghjälp.av.Skånes.lokaltidning,.Sydsvenskan ..De.hade.nämligen.dragit.igång.en.undersökning.
där.läsarna.skulle.ta.ställning.till.om.de.tyckte.att.statyn.skulle.vara.kvar.eller.ersättas.med.något.annat
..Det.är.ju.under.Karl.X:s.tid.som.Skåne,.Halland.och.Blekinge.blir.svenska.landskap,.under.mer.
eller.mindre.tvivelaktiga.former ..Detta.faktum.ger.ofta.intressanta.paralleller.och.kanske.gör.det.
något.lättare.för.skånska.eller.blekingska.elever.att.förstå.komplexiteten.i.de.palestinska,.kurdiska.
eller.kosovoalbanska.folkens.historia ..
. Vi.fick.också.anledning.att.diskutera.varför.statyn.uppförs.år.1896.och.inte.tidigare ..Det.var.
flera.i.klassen.som.ansåg.att.”hade.man.väntat.så.länge.så.kunde.man.väl.lika.gärna.låta.bli.att.sätta.
upp.den” ..Då.fick.vi.återigen.anledning.att.diskutera.begreppet.stormaktstid,.vad.det.innebär.för.
Sverige.och.andra.länder.och.för.skapandet.av.ett.lands.historia.och.dess.invånares.identitet ..Här-

med.introducerades.begreppen.nationalitet.och.nationalism.och.vi.hade.väldigt.intressanta.diskussioner.kring.fördelar.och.faror.med.detta
..
. På.julafton.2007.redovisade.Sydsvenskan.så.sin.nätundersökning.om.statyn.av.Karl.X.på.Stortorget
..Resultatet.av.deras.undersökning.var.att.de.flesta.tyckte.att.kungen.skulle.bort ..Rubriken.
löd:.”Malmöborna:.Ut.med.kungen” . 153 .I.stället.ville.skåningarna.ha.kaféer,.torghandel.och.bronsskulpturer.av.djur
..Mina.elever.kunde.inte.alls.föreställa.sig.hur.statyn.såg.ut ..Några.hade.en.diffus.
bild.av.en.staty.på.torget.och.någon.kunde.minnas.att.han.suttit.på.trapporna.nedanför.statyn.någon.gång.när.han.var.riktigt.liten.och.det.var.Malmöfestival
..Naturligtvis.var.vi.tvungna.att.åka.in.
och.titta.på.den ..Min.tanke.var.att.vi.samtidigt.skulle.gå.en.liten.stadsvandring.och.titta.på.Malmös.
äldre.delar ..Sagt.och.gjort,.en.bitande.kall.januaridag.åkte.vi.in.från.vår.förort.till.centrala.Malmö ..
Första.stopp.var.Stortorget.och.statyn ..Jag.hade.planerat.att.vi.verkligen.skulle.skärskåda.statyn.
och.observera.varje.liten.detalj,.kungens.klädsel.och.uppsyn,.hästens.träns.och.sadel,.porträtten.
av.Carl.Gustaf.Wrangel,.Erik.Dahlberg,.Gustav.Otto.Stenbock.och.Rutger.von.Ascheberg.som.
finns.på.sockelns.fyra.sidor ..Men,.det.blev.inte.riktigt.som.jag.hade.tänkt ..När.vi.stigit.av.bussen.
på.Stortorget.fick.de.nämligen.syn.på.skridskobanan.som.var.iordningställd.precis.bredvid.statyn!.
På.två.sekunder.var.hela.klassen,.utom.två.elever,.på.väg.mot.isen.under.förtjusta.skrik ..När.de.fått.
leka.av.sig.en.stund.gjorde.jag.mitt.bästa.för.att.samla.ihop.klassen.för.att.verkligen.titta.på.statyn,.
men.jag.kan.inte.säga.att.jag.direkt.lyckades ..Statyn.var.inte.särskilt.intressant.längre ..Efter.ett.tag.
när.vi.gick.vidare.vaknade.intresset.igen.och.de.tyckte.det.var.roligt.att.höra.och.se.lite.av.Malmös.
tidiga.historia .
. Väl.tillbaka.i.klassrummet.nästa.dag.ville.jag.höra.lite.om.deras.intryck.av.statyn ..Då.visade.
det.sig.att.deras.största.minne.av.den.var.hästens.genitalier!.Klassen.vred.sig.i.skratt.för.de.flesta.
mindes.inga.detaljer.alls.förutom.det.hästen.hade.under.magen ..Jaja,.så.kan.det.gå ..Men.det.gav.
en.anledning.till.att.diskutera.varför.man.gör.sig.besväret.att.återge.just.sådana.detaljer,.och.då.var.
vi.tillbaka.vid.maktbegreppet.igen.och.hur.hjältar.framställs ..Vi.beslöt.att.göra.en.undersökning,.
liknande.Sydsvenskans,.i.klassen ..Undersökningen.skulle.vara.anonym.och.man.skulle.svara.på.
om.statyn.skulle.vara.kvar.eller.om.den.skulle.ersättas.med.något.annat ..Om.man.svarade.det.
sistnämnda.skulle.man.svara.på.vad.den.då.skulle.ersättas.av ...Resultatet.i.klassen.blev.liksom.Sydsvenskans.läsare:.Kungen.skulle.bort
..Däremot.hade.de.betydligt.mer.kreativa.förslag.till.ersättning ..
Fotbollsspelaren.Zlatan.hade.fått.många.röster.men.även.en.viking,.Jörgen.Kock,.Skåne-Gripen,.
153. Sydsvenskan.2007-12-24 .
1

Peps.Persson,.drottning.Margareta.och.en.dinosaurie.hade.fått.röster,.men.vinnare.blev:.en.potatis!.
Vi.hade.pratat.om.hur.sillen.och.senare.potatisen.har.haft.betydelse.för.folkets.överlevnad.och.det.
hade.de.tydligen.lagt.på.minnet ..
. Eleverna.tyckte.att.detta.var.roligt.och.de.hade.förslaget.att.de.skulle.gå.ut.och.ställa.samma.
fråga.till.stadsdelens.invånare ..Naturligtvis.fick.de.göra.det ..Elevernas.egna.undersökningar.visade.
att.av.Hyllies.invånare.så.ville.de.flesta.ha.statyn.kvar ..Det.alternativet.vann.med.en.förkrossande.
majoritet ..Tvåa.kom.Zlatan ..Trea.kom.potatisen,.så.de.hade.säkert.försökt.påverka.sina.intervjuoffer,.misstänker.jag
.
. Resten.av.svensk.stormaktstid.gick.som.en.dans,.faktiskt ..Vi.hade.nu.ett.gemensamt.språk.och.
vi.hade.diskuterat.perioden.utifrån.våra.begrepp ..Dessutom.kändes.det.som.om.besöket.i.centrala.
Malmö.för.att.se.statyn.och.stans.äldsta.delar.hade.väckt.ett.intresse.och.en.insikt.som.gjorde.det.
roligt.att.fortsätta.studera.tidsperioden.och.att.få.veta.hur.det.gick.sedan ..Trots.att.jag.från.början.
våndades.inför.ämnesområdet,.särskilt.med.tanke.på.de.elever.som.inte.har.svensk.bakgrund,.så.
blev.det.ändå.ganska.bra ..Jag.kan.inte.nog.betona.värdet.av.att.ta.sina.elever.ut.i.verkligheten,.att.
göra.studiebesök,.besöka.museer,.gå.på.skolbio.eller.bara.göra.ett.spontant.besök.i.stan.för.att.titta.
på.något ..Jag.försöker.att.alltid.se.till.att.vi.har.några.fulladdade.busskort.i.vårt.arbetslag.så.att.man.
kan.göra.spontanutflykter.i.verkligheten.när.andan.faller.på .
. Förutom.utflykten.menar.jag.att.idén.att.börja.ett.ämnesområde.med.att.diskutera.några.centrala.begrepp.är.god
..I.detta.fall.inledde.jag.ju.med.begreppen.makt.och.hjältar/hjältinnor ...
. Sten.Areviks.och.Ove.Hartzells.modell.för.begreppsutveckling.bekräftar.den.uppfattningen ..
Jag.måste.erkänna.att.jag.blev.mycket.inspirerad.av.deras.modell.och.hädanefter.kommer.jag.nog.
ofta.få.en.anledning.att.återkomma.till.den ..Den.erkänner.nämligen.några.av.de.saker.jag.i.min.
lärargärning.mer.och.mer.har.börjat.luta.mig.mot ..Det.ena.är.att.förklara.begreppen.vi.svänger.oss.
med.ordentligt.för.eleverna.och.att.föra.ned.dem.till.en.nivå.som.blir.begriplig.för.dem,.även.om.
man.själv.ibland.tycker.att.man.förenklar.för.mycket ..Som.Arevik.och.Hartzell.så.klokt.uttrycker.
det ..”Att.vara.lärare.handlar.om.att.presentera.meningsfulla.strukturer,.modeller.och.begrepp ..Det.
handlar.inte.om.att.presentera.en.för.eleverna.oöverblickbar.informationsmängd .” 154
. Min.andra.käpphäst.är.att.vara.där.för.eleverna,.att.inte.lämna.dem.i.sticket.med.egen.forskning.
utan.styre ..Att.inse.att.man.som.lärare.har.ett.stort.ansvar.när.det.gäller.att.hitta.vägar.till.att.få.dem.
att.förstå ..Liksom.när.det.gäller.att.reda.ut.begreppen.ordentligt.tillsammans,.gäller.detta.särskilt.
154. Arevik.&.Hartzell.2007.s ..26f .

för.elever.som.inte.har.svenska.som.modersmål ...När.jag.gick.lärarutbildningen.var.det.stora.spöket.
katederundervisning ..Nu.menar.jag.inte.att.all.SO-undervisning.ska.bestå.av.att.jag.mästrar.från.
katedern.utan.att.en.lagom.mix.av.olika.arbetssätt.naturligtvis.är.det.bästa ..Vid.utvärderingarna.av.
arbetsområdets.eller.terminens.SO-lektioner.får.jag.av.nästan.alla.likartade.svar.på.frågan.om.vad.
som.varit.bäst.och.hur.vi.ska.fortsätta.vårt.arbete ..Dessa.svar.brukar.se.ut.som.detta.som.jag.fick.av.
en.flicka.nu.i.julas:.”Jag.tycker.att.det.bästa.har.varit.när.Tina.berättar.för.oss.och.det.vill.jag.att.hon.
ska.göra.nu.med .”.Det.är.en.underbar.känsla.när.eleverna.formligen.hänger.vid.ens.läppar.och.vill.
att.man.ska.berätta.mer ..Naturligtvis.är.det.aldrig.envägskommunikation.utan.eleverna.förväntas.
vara.aktiva.när.vi.berättar.historien.för.varandra ..Att.vi.stöter.och.blöter.problem.tillsammans.och.
de.längtar.efter.att.få.veta.mer.och.få.gå.hem.och.berätta.för.sina.föräldrar.om.vad.de.lärt.sig.och.vad.
vi.diskuterat.under.dagen ..Jag.sitter.inne.med.en.stor.kunskap.och.det.skulle.vara.snålt.av.mig.att.
inte.dela.med.mig.av.den.och.ett.slöseri.med.resurser ..Samtidigt.måste.man.se.till.att.ta.eleverna.på.
allvar.och.seriöst.besvara.och.tillsammans.diskutera.deras.tankar.om.vad.som.hade.hänt.om.inte.om.
fanns ...Stärkt.i.denna.övertygelse.om.att.jag.är.den.som.ska.leda.mina.elever.framåt.i.deras.förståelse.blev.jag.när.jag.läste.Arevik.och.Hartzell
..Ett.belysande.citat.är.exempelvis.detta:.”Begreppslig.
förståelse.kan.bara.komma.fram.i.ett.genuint.möte.mellan.dem.som.kan.mer.och.dem.som.kan.
mindre .” 155 .Deras.modell.har.definitivt.fått.mig.att.inse.hur.viktigt.det.är.att.ordentligt.diskutera.
begreppen.eleverna.förväntas.kunna.och.att.förenkla.dessa.så.att.de.förstår.dem ..Därför.har.jag.i.
år,.då.jag.på.nytt.har.en.årskurs.sex.i.SO,.fokuserat.ytterligare.något.mer.på.att.dryfta.begrepp.som.
makt ..Få.se.vad.detta.kan.leda.till .
Historiemedvetande?
Stefan,.en.lärare.i.vår.forskningscirkel,.hade.tänkt.starta.upp.sina.sexor.med.ett.släktforsk-ningsprojekt
..Vi.diskuterade.det.goda.med.att.låta.dem.forska.lite.kring.sin.egen.historia.för.att.på.så.sätt.
stärka.deras.historiemedvetande ..Tyvärr.inträffade.samtidigt.en.tragisk.händelse.i.en.av.mina.elevers.
familj,.som.gjorde.att.jag.kände.det.skulle.vara.för.känsligt.att.starta.ett.släktforskningsprojekt.just.
då ..Det.fick.helt.enkelt.vänta ..
. Jag.hade.sett.tecken.på.att.deras.historieundervisning.i.tidigare.årskurser.varit.olika.omfångsrik ..
Vi.började.därför.med.att.diskutera.lite.kring.historieämnet.och.jag.tänkte.då.att.det.kunde.vara.
intressant.att.se.hur.utvecklade.deras.historiemedvetanden.var ..Jag.beslöt.mig.därför.att.till.nästa.
155. Arevik.&.Hartzell.2007.s ..42 .

lektion.sammanställa.en.liten.enkät.med.några.frågor.kring.historia.och.historieämnet ...Det.resulterade.i.följande.frågor:.
1. Vad är historia, anser du?
. Vad ska man läsa om i historia i skolan?
. Är det viktigt att arbeta med historia i skolan?
B) Om ja: Varför? Om nej?: Varför inte?
. Har man någon nytta av historiska kunskaper?
. Är du en del av historien?
. Vem bestämmer vad som är historia?
. Hur långt tillbaka i historien måste man gå för att det ska vara historia?
Mitt.syfte.var,.förutom.att.få.reda.på.lite.om.deras.tankar.kring.historia,.dessutom.att.se.om.det.
fanns.någon.skillnad.i.svaren.mellan.de.elever.som.har.helt.svensk.bakgrund.och.de.med.någon.
form.av.invandrarbakgrund ..Till.den.senare.gruppen.förde.jag.alla.de.elever.som.har.minst.en.förälder.som.är.född.utrikes
..Statistiska.centralbyrån.har.antagit.definitionen.utländsk bakgrund.som.
då.innebär.att.personen.själv.eller.personens.bägge.föräldrar.ska.vara.utrikes.födda ...I.min.klass.hade.
jag.tre.elever.som.har.en.inrikes.född.och.en.utrikes.född.förälder . 156 .Jag.ville.ändå.föra.dessa.elever.
till.gruppen.barn.med.invandrarbakgrund.eftersom.jag.hade.tanken.att.den.utrikes.födda.föräldern.
kan.förmedla.en.historia.och.en.kultur.som.inte.de.med.två.föräldrar.med.helt.svensk.bakgrund.får ..
Vid.undersökningstillfället.var.19.(av.21).elever.närvarande.och.de.fördelar.sig.då.på.nio.elever.med.
helt.svensk.bakgrund.och.tio.elever.som.har.någon.form.av.invandrarbakgrund .
. Några.verkligt.stora.skillnader.gick.inte.att.utläsa.från.svaren.men.det.finns.några.intressanta.
reflektioner ..De.flesta.ansåg.att.historia.var.”något.som.hänt” ..Särskilt.i.gruppen.svenska.elever.ger.
många.ett.konkret.exempel,.som.t .ex ..”stenåldern,.vikingar.och.gamla.kungar”.och.”typ.1:a.och.2:a.
världskrigen” ..I.den.senare.gruppen.är.det.flera.som.refererade.till.historia.som.något.som.berättas ..
En.flicka.från.Östeuropa.skrev:.”Saker.i.föritiden.som.folk.berättar.om .”.och.en.annan.från.Mellanöstern:.”Historia.är.sagor.i.verkligen.men.de.är.gamla,.exempel.om.Jakob,.Josef,.Moses
.”
. På.frågan.om.vad.de.tycker.att.man.ska.läsa.i.skolan.ansåg.de.flesta.av.barnen.med.svensk.bakgrund.att.man.ska.läsa.om.krig,.särskilt.världskrigen..Det.är.ju.ett.ämne.som.de.flesta.elever.fascineras.av.och.bland.de.första.frågor.man.som.lärare.brukar.få,.när.man.får.en.ny.sexa.är:.”När.ska.
156. www .scb .se.–.begrepp.och.definitioner ..090115 .

vi.läsa.om.Hitler?” ..Alltså.inte.så.konstigt.att.svaren.här.ser.ut.som.de.gör ..En.flicka.uttryckte.sig.så.
här:.”Jag.tycker.att.man.ska.läsa.om.andra.världskriget.för.att.det.är.något.som.rasat.många.länder ..
Om.Hitler.alltså!” ..Eleverna.med.utländsk.bakgrund.svarade.ofta.lite.mer.diffust,.som.t .ex ..denna.
flicka.från.Asien:.”.Jag.tycker.vi.ska,.exempel.läsa.jätte.mycket.om.förr.i.tiden.och.hur.gör.de.i.förr.
i.tiden .” ..Men.det.fanns.ett.par.elever.som.var.ganska.konkreta.som.denne.pojke.från.Mellanöstern:.
”Om.romerna.[romarna?].egypterna,.landet.som.man.är.i,.aboriginer.och.om.några.andra.länders.
bästa.kungar.och.drottningar .”
. Fråga.tre,.där.jag.frågade.om.de.tyckte.det.var.viktigt.att.läsa.historia.i.skolan,.gav.ett.rungande.
entydigt.jakande.svar.från.alla.nitton ..En.kille.skrev:.”HELL.YEAH!” ..Många.kloka.svar.kom.sedan.
på.följdfrågan.där.de.skulle.svara.på.varför.de.tyckte.det.var.viktigt ..Här.fanns.inte.heller.någon.särskild.skillnad.i.elevsvaren
..De.var.överens.om.att.de.tyckte.det.var.viktigt.för.att.man.lär.sig.många.
nya.saker.och.man.behöver.det.i.framtiden ..Prov.på.historiemedvetande.visade.denne.svenske.pojke.
i.sitt.svar:.”.Därför.att.det.är.viktigt.att.veta.hur.saker.kom.till.eller.hur.det.kan.påverka.framtiden .”.
och.denna.flicka:.”Därför.att.det.är.viktigt.att.lära.sig.mer.om.historia.därför.att.jag.är.historia .”
. Alla.tyckte.att.man.hade.nytta.av.historiska.kunskaper,.vilket.var.fråga.nummer.fyra,.även.om.de.
oftast.hade.lite.svårt.att.förklara.varför ..En.del.svar.handlade.om.att.det.ju.var.bra.att.kunna.för.då.
kunde.man.berätta.för.andra,.till.exempel.turister.eller.småsyskon ..En.flicka.skrev:.”Ja.jag.har.nytta.
av.historia.därför.att.jag.vill.veta.hur.människor.har.det.i.världen .” ..En.flicka.uttryckte.sig.så.här:.
”Ja,.jag.har.nytta.av.historia ..Därför.att.vi.alla.nu.är.en.historia.i.framtiden .”.och.en.annan.flicka:.
”Ja,.för.det.är.spännande ..Och.om.man.har.tråkigt.kan.man.också.läsa.det .”
. Samtliga.tyckte,.på.fråga.fem,.att.de.var.en.del.av.historien ..De.flesta.har.skrivit.ett.ganska.
kortfattat.”Ja”.på.frågan.men.några.förklarade.också.sina.tankar,.till.exempel.denna.flickan:.”Ja.jag.
är.en.del.av.historia ..Fast.nu.historia.är.de.som.hänt.sedan ..Och.ja.svarar.ja.fast.när.jag.var.liten.så.
kalla.man.också.historia .” ..En.flicka.uttryckte.sig.så.här:.”Ja.det.är.jag ..För.när.jag.blir.stor/gammal.
så.har.jag.levt.i.2000-talet.och.det.kan.jag.berätta.för.mina.barn/barnbarn ..Jag.kan.berätta.för.dom.
om.min.historia .”
. På.frågan.vem.som.bestämmer.vad.som.är.historia,.kom.en.rad.skilda.svar ..Några.har.naturligtvis.svarat.att.de.inte.vet.och.några.ur.bägge.kategorierna.har.svarat.att.det.bestämmer.man.nog.själv
..
Åter.några.elever.kom.med.kvalificerade.gissningar,.som.till.exempel.en.pojke.som.skrev:.”Viktiga.
personer.som.tjänar.50.000.000.per.år .”,.eller.pojken.som.skrev:.”Skolrådet.och.publicerarna.av.boken
.” ..Flera.elever.svarade.skolministern,.statsministern.eller.regeringen ..Intressant.är.också.svaret.
från.en.flicka:.”Den.som.uppfann.böcker.eller.den.som.skrev.den.första.bok .”.

Den.sista.frågan.handlade.om.hur.långt.man.måste.gå.tillbaka.i.tiden.för.att.det.skulle.kallas.historia
..Här.var.de.återigen.rörande.överens.och.nästan.alla.ansåg.att.historia.är.något.som.kan.ha.skett.
alldeles.nyss ..”Nano-sekund!”,.svarade.en.pojke,.och.liknande.svar.kom.från.de.flesta ..Några.skrev.
att.de.inte.visste.och.bara.två.elever.skrev.att.man.måste.gå.riktigt.lång.tid.tillbaka.men.jag.är.här.
osäker.på.om.de.missförstått.min.fråga ...
. Jag.blev.ganska.imponerad.av.deras.svar.på.enkäten ..De.flesta.elever.hade.en.ganska.bra.uppfattning.om.vad.historieämnet.kan.innebära
..Särskilt.deras.svar.kring.de.olika.tidsdimensionerna.
då-nu-sedan.visade.på.historiemedvetande ..Nu.gällde.det.bara.att.utveckla.detta .
Det fortsatta arbetet i sjuan
Inför.läsåret.2008/2009.aviserade.skolans.ledning.att.de.hade.för.avsikt.att.minska.antalet.klasser.i.
blivande.sjuor ..En.av.klasserna.skulle.splittras.och.eleverna.fördelas.på.de.resterande ..Eftersom.vi.var.
en.ganska.liten.klass.blev.det.för.vår.del.så.att.klassen.utökades.med.sex.nya.elever,.samtliga.flickor!.
Dessutom.hade.ytterligare.en.elev.tillkommit.under.vårterminen.i.sexan ..Vad.har.det.inneburit?.
Det.är.ju.så.att.mycket.av.klassföreståndarnas/mentorernas.lektionstid.under.det.första.läsåret.tillsammans.går.åt.till.att.få.den.nya.gruppens.medlemmar.att.fungera.ihop
..Därför.gick,.i.ärlighetens.
namn,.mycket.SO-tid.bort.under.vårt.första.läsår.tillsammans ..När.de.sedan.som.i.år.börjar.sjuan.
brukar.mycket.vara.förberett.och.man.kan.börja.jobba.på.allvar ..Eftersom.vår.klass.nu.genomgick.
en.ganska.stor.förändring.med.sju.nya.elever,.har.det.ibland.känts.som.att.börja.från.början.igen.
och.mycket.lektionstid.har.gått.åt.till.att.arbeta.med.gruppdynamiken ..Det.har.nämligen.inte.varit.
helt.friktionsfritt .
. Mot.slutet.av.förra.terminen.tänkte.jag.att.det.skulle.vara.intressant.att.göra.om.enkäten.kring.
historiemedvetande.som.vi.genomfört.när.de.började.i.sexan ..Dels.ville.jag.se.hur.och.om.något.
förändrats.under.detta.år.och.dels.ville.jag.se.vilka.svar.de.nya.eleverna.skulle.ge ..
. Skillnaderna.i.svaren.är.inte.stora.från.förra.gången.men.det.märks.att.eleverna.lever.mycket.i.
nuet ..Vi.har.under.terminen.backat.i.tiden.och.jobbat.med.människans.tidiga.historia,.följt.av.flodkulturerna.och.detta.avspeglas.emellanåt.i.en.hel.del.svar
..På.frågan.om.vad.de.anser.att.historia.är.
svarade.de.flesta.även.nu.att.det.är.”något.som.hänt” ..Jag.tror.att.det.vi.arbetat.med.under.terminen.
avspeglade.sig.i.svaret.som.denne.pojke.gav:.”Fakta.om.hur.människor.levde.för.länge.sedan .”..På.
frågan.vad.de.tycker.man.ska.läsa.om.i.skolan.har.svaren.ändrat.sig.något ..Där.de.tidigare.tyckte.
att.det.var.viktigt.att.ta.upp.världskrigen.var.det.nu.flera.av.dem.som.antingen.var.mer.diffusa.
i.sina.svar,.som.exempelvis.denna.flicka:.”Man.ska.läsa.det.mästa.för.att.få.veta.vad.vår.värld.är.

igentligen .”.eller.denna.pojke,.som.förra.gången.svarade.”Andra.världskriget”,.och.nu.svarade:.”Hur.
jorden.kom.till.och.hur.vi.utvecklats.och.lite.om.andra.delar.av.världen .”
. De.tyckte.fortfarande.att.det.var.viktigt.att.arbeta.med.historia.i.skolan.och.det.är.ju.roligt ..Även.
de.nytillkomna.eleverna.ansåg.det ..En.del.har.tillägget.att.det.till.och.med.är.mycket.viktigt ..En.
flicka.verkade.dock.ha.blivit.en.aning.skeptisk.så.hon.skrev:.”Nja,.jo.kanske .”..Deras.motiveringar.
har.utvecklats.en.del.sedan.de.gick.i.sexan ..En.annan.flicka.skrev:.”Därför.att.det.är.viktigt.att.veta.
hur.du.blev.du.varför.vi.gör.som.vi.gör ..Äter.det.vi.äter.osv ..Men.även.hur.länder.skapades .” ..Eller.
som.denne.pojke:.”För.att.det.är.intressant.och.att.det.kan.vara.roligt.och.man.kanske.uppskatar.sitt.
liv.lite.mer.när.man.läser.om.hur.jobbigt.dom.hade.det.för.i.tiden .”.En.pojke.svarade.så.här.klokt ..
”För.då.lär.man.sig.av.alla.misstag.som.människan.har.gjort .”
. Den.fjärde.frågan.i.enkäten.handlade.ju.om.huruvida.man.hade.någon.nytta.av.historiska.kunskaper
..De.flesta.svarade.ganska.kortfattat,.oftast.bara.med.ett.”ja” ..Liksom.förra.omgången.är.de.
överens.om.att.det.är.viktigt ..Ingen.svarade.nekande ..Roligt.är.att.en.pojke.svarade:.”Ja.man.kan.
använda.det.man.lärt.sig.i.andra.ämnen .”.Andra.förslag.som.ett.par.elever.gav.är.att.det.är.ju.bra.att.
kunna.historia.om.man.ska.bli.historiker.eller.SO-lärare ..
. Mest.intressanta.är.kanske.ändå.svaren.på.frågan.om.de.själva.är.en.del.av.historien ..I.sexan.
svarade.alla.ganska.självsäkert.att.visst.var.de.en.del.av.historien ..Dels.har.det.smugit.sig.in.lite.tveksamheter,.så.några.svarade.nu.”Vet.inte”,.och.dels.har.flera.av.de.elever.som.kommit.till.nu.i.sjuan.
svarat.nekande.eller.tvekande.på.frågan ..Jag.tror,.och.hoppas,.att.det.har.haft.en.del.att.göra.med.att.
vi.nu.ett.bra.tag.har.sysslat.med.historia.som.ligger.väldigt.lång.tid.tillbaka ..En.flicka.svarade:.”Inte.
jag.men.min.människoart.är .”.och.en.annan:.”Inte.än,.men.jag.kommer.att.bli .”.Men,.ytterligare.
några.var.lika.säkra.på.sin.sak.som.för.ett.år.sedan,.som.en.flicka:.”Ja.det.är.jag,.för.att.varje.människa/person.har.en.historia
.”
. Det.verkar.också.ha.blivit.något.mer.osäkra.på.vem.som.bestämmer.vad.som.är.historia ..Jag.
inser.att.vi.får.diskutera.eller.åtminstone.beröra.de.här.frågorna.lite.oftare ..Nu.fanns.bara.ett.par.
konkreta.förslag.till.vem.det.skulle.kunna.vara,.där.det.i.sexan.fanns.fler.gissningar.från.allt.ifrån.
skolrådet.till.”han.som.uppfann.böcker” ..Nu.var.det.i.stället.många.som.var.osäkra.och.några.svarade.”vet.ej”
..Flera.skrev.”Ingen”.och.en.flicka.hade.tillägget.”Det.bara.är.det .” ..De.enda.konkreta.
svar.de.gav.var.pojken.som.svarade.”arkeologerna”.och.flickan.som.svarade.”Tina.bestämmer.det”,.
det.vill.säga.författaren/hennes.lärare ..
. Sista.frågan,.slutligen,.var.den.som.handlade.om.hur.lång.tid.man.måste.gå.tillbaka.i.tiden.för.
att.det.skulle.räknas.som.historia ..Här.är.återigen.en.sådan.fråga.där.jag.tror.att.de.i.sina.svar.har.

livit.påverkade.av.den.historia.vi.före.enkäten.hade.jobbat.med ..Förra.året.var.ju.det.vanligaste.
svaret.”en.sekund”.eller.till.och.med.”nano-sekund” ..Den.här.gången.tror.jag.att.en.hel.del.hade.
missuppfattat.frågan ..Flickan.som.svarade:.”.Historian.börjar.när.vår.värld.eller.när.jorden.skapades
.”.och.pojken.som.skrev:.”50.000.år.sen”.har.nog.bägge.tolkat.frågan.på.ett.annat.sätt.än.vad.
som.var.min.avsikt .
. Jag.tycker.att.det.har.varit.viktigt.att.genomföra.dessa.enkäter ..Den.första.var.en.slags.inventering.av.läget.relativt.tidigt.i.vår.bekantskap
..Det.var.intressant.att.få.en.inblick.i.hur.eleverna.tänker.
och.tycker.kring.historia ..Trots.att.vi.pratat.lite.grand.om.historia.när.de.besvarade.frågorna.tycker.
jag.att.de.visade.många.kloka.tankar.och.prov.på.historiemedvetande ..Jag.blev.positivt.överraskad.
och.fick.stöd.för.tanken.att.det.är.viktigt.att.också.ha.en.metadiskussion.kring.historia ..Något.som.
för.övrigt.gäller.även.de.andra.skolämnena ..Vad.är.ämnets.funktion?.Vem.bestämmer.vad.som.ska.
ingå.i.ämnet?.Hur.ser.ämnets.historia.ut?.Hur.har.människor.påverkat.synen.på.ämnet?.Hur.kan.vi.
påverka.ämnet?.Hur.kan.man.använda.sina.kunskaper?.Dessa.och.andra.frågor.är.viktiga.att.ställa.
oavsett.om.ämnet.handlar.om.historia,.svenska.eller.kemi ..
. När.enkäten.genomfördes.andra.gången.kunde.vi.se.att.en.viss.osäkerhet.smugit.sig.in ..Något.
oftare.är.svaren.”vet.inte”.eller.liknande ...Jag.tror.att.denna.osäkerhet.kan.ha.flera.orsaker ..Dels.lever.
man.inte.alltid.som.man.lär,.tyvärr,.och.jag.måste.erkänna.att.en.del.av.metadiskussionerna.kring.
historia.fått.stryka.på.foten.för.annat ..Dels.är.det.väl.så.med.mina.elever,.som.det.är.för.de.flesta.av.
oss.när.vi.är.inne.i.en.kunskaps-.och.färdighetsprocess,. ju mer man vet desto mer vet man hur lite
man vet ..Eller.i.alla.fall.tror.vi.det,.tvivlet.på.vår.förmåga.inträder ..Trots.detta.tycker.jag.mig.kunna.
se.i.skillnaden,.framför.allt.i.de.längre.elevsvaren,.mellan.första.och.andra.enkätomgången,.att.en.
progression.inom.historieämnet.har.skett.hos.många ...
Och nu då?
Den.här.tiden.med.forskningscirkeln.och.med.min.nya.klass.har.varit.omtumlande,.spännande.
och.inte.minst.lärorik ..Våra.första.diskussioner.i.cirkeln.gällde.hur.vår.undervisning.nu.eventuellt.
ändrades.med.hänsyn.till.att.andelen.barn.med.utländsk.bakgrund.skulle.öka.i.våra.nya.sexor ..I.
min.klass.betyder.det.att.ungefär.50.procent.av.eleverna.har.åtminstone.en.förälder.med.utländsk.
bakgrund ...Jag.tillhörde.dem.som.i.början.inte.trodde.att.min.undervisning.skulle.ändras.nämnvärt
..Andelen.elever.med.utländsk.bakgrund.har.successivt.ökat.på.skolan.och.jag.tyckte.nog.att.
jag.hade.funderat.en.del.på.frågan.redan.innan ..Skillnaden.är.att.nu.har.jag.tvingats.att.ta.mer.tag.
i.mina.funderingar,.vi.har.haft.givande.diskussioner.i.cirkeln.och.inte.minst.har.vi.också.läst.en.hel.

del.litteratur.kring.de.här.frågorna.som.lett.vidare.till.ytterligare.intressanta.diskussioner ..Resultatet.
har.blivit.en.större.förståelse.för.hur.komplexa.de.här.frågorna.kring.identitet,.identifikation.och.
mångkulturalitet.faktiskt.är ..
. När.jag.sammanställde.enkäterna.delade.jag.in.eleverna.i.två.grupper:.elever.med.helt.svensk.
bakgrund,.det.vill.säga.eleven.själv.samt.dess.bägge.föräldrar.är.födda.i.Sverige,.och.elever.med.någon.form.av.utländsk.bakgrund,.det.vill.säga.minst.en.förälder.född.utrikes
..Jag.trodde.att.jag.skulle.
få.större.skillnader.än.vad.jag.fick.och.jag.blev.stärkt.i.övertygelsen.att.det.finns.ingen.anledning.
över.huvud.taget.att.i.den.dagliga.gärningen.tänka.i.dessa.kategorier ..Vad.som.är.komplicerat.när.
man.generaliserar.är.hur.svårt.det.är.att,.utan.djupgående.intervjuer,.bedöma.hur.mycket.en.elev.är.
påverkad.av.andra.kulturer.hemifrån ..Ett.belysande.exempel.är.den.gången.jag.råkade.gå.förbi.två.
flickor,.en.med.bägge.föräldrarna.födda.på.Balkan.(A).och.den.andra.med.ursprung.i.Mellanöstern.
(B).som.satt.och.diskuterade.den.förras.årliga.sommarvistelse.i.föräldrarnas.hemland:.
.
A: Fatta så smal jag blev i somras!
B: Ja, jag minns, du va skitsmal, ju!
A: Fan, jag kunde ju inte äta nåt ju.
B: Nä.
Då.kunde.jag.inte.låta.bli.utan.lade.mig.i.samtalet:
.
Jag: Varför kunde du inte äta?
A: Fatta så äcklig den maten dom har där är! Jag kan inte äta den!
Jag: Åt du inte nåt på hela sommaren? Du var ju där länge.
A: Jo, min pappa fick köpa hamburgare till mig varje dag för jag kan inte äta deras äckliga mat. Dom
gör nåt med den, den smakar inte som här!
Jag: Men blir inte din pappa och din släktingar ledsna då, när du inte tycker om maten?
A: Jo, de försökte tvinga mig men till slut fick min pappa köpa hamburgare.
Denna.lilla.konversation.tycker.jag.är.ett.bra.exempel.på.att.man.inte.i.alla.tillfällen.behöver.ha.
starka.band.till.den.kultur.man.vuxit.upp.i,.åtminstone.inte.ytligt ..Ungdomar.har.idag.mycket.
gemensamt.över.kulturgränserna.och.de.tillägnar.sig.ofta.snabbt.den.kultur.de.växer.upp.i ..En.
anledning.till.att.banden.till.familjens.kultur.inte.är.så.stark.kan.ju.naturligtvis.bottna.i.okunskap,.

100
att.flickan.ovan.egentligen.inte.känner.till.så.mycket.av.vare.sig.Balkans.eller.familjens.historia.och.
kultur ..Att.fylla.i.dessa.luckor.är.dock.inte.alltid.så.lätt.att.få.utrymme.för.i.skolan .
. Som.jag.beskrivit.våndades.jag.ju.en.hel.del.inför.hur.vi.skulle.angripa.svensk.stormaktstid ..
Jag.funderade.mycket.på.om.detta.skulle.tilltala.dem.och.om.det.verkligen.är.viktigt ..Men,.med.
tolvåringar,.det.vill.säga.sjätteklassare,.i.en.ny.konstellation.kan.det.bli.ganska.oroligt.ibland.i.klassrummet.och.det.kan.då.kännas.skönt.att.ha.en.lärobok.som.stöd.i.arbetet,.särskilt.när.man.vill.ha.
lite.lugn.och.ro ..Sexans.lärobok.består.av.svensk.stormaktstid.och.en.grupp.av.mina.elever.hade.läst.
fram.till.Gustav.Vasa.och.hans.söner,.så.det.var.den.utgångspunkt.jag.hade ..
. Mitt.försök.att.lösa.detta.har.dels.varit.att.fokusera.mer.på.några.centrala.begrepp,.som.t .ex ..
makt,.hjältar.och.nationalism.än.mängden.fakta ..Jag.har.klassen.i.svenska.också.och.vi.hade.parallellt.ett.sagotema.där.vi.också.fann.gott.om.naturliga.anledningar.till.att.diskutera.begreppen
..Jag.
tror.att.detta.är.mer.värdefullt.än.att.kunna.varje.stormaktskungs.regeringstid.i.detalj ..Dessutom.får.
vi.ett.gemensamt.språk.att.referera.till.när.vi.navigerar.oss.genom.historien ..Jag.brukar.också.försöka.
ta.mig.utanför.skolans.väggar.när.det.är.möjligt ..Förutom.alla.andra.vinster.brukar.grupper/klasser.
svetsas.samman.av.att.göra.lite.utflykter.tillsammans ..Som.jag.berättat.åkte.vi.in.för.att.se.statyn.
av.Karl.X,.vilket.inte.gav.den.effekt.jag.hade.hoppats.på,.men.nu.har.vi.en,.av.flera,.gemensamma.
bilder.när.vi.diskuterar.något.av.de.begrepp.jag.tidigare.nämnt ..En.vinst.med.utflykten.var.också.
att.de.fick.bättre.kunskaper.om.och.intresse.för.Malmö.och.stadens.historia ..Det.är.förvånansvärt.
vad.lite.de.vet.om.sin.egen.hemstad,.både.historiskt.och.geografiskt ..
. På.våra.cirkelmöten.hamnade.vi.ofta.i.diskussioner.kring.språket.och.språksvårigheter ..De.sistnämnda.har.naturligtvis.ökat.i.samband.med.att.vi.har.fått.fler.elever.med.annat.modersmål
..Men.
jag.tycker.mig.ha.sett.en.tendens.till.ett.mer.begränsat.ordförråd.och.en.sämre.läsförståelse,.även.hos.
barnen.med.svenska.som.modersmål,.de.senare.åren ..Idag.kan.man.behöva.förklara.ord.som.staket.
eller.landskap.för.samtliga.elever ..På.många.sätt.känns.detta.som.den.stora.stötestenen.just.nu ..Jag.
har.definitivt.blivit.mer.medveten.om.att.för.mig.enkla.ord.kan.vara.helt.okända.för.en.majoritet.av.
mina.elever,.oavsett.modersmål ..Jag.försöker.att.alltid.kontrollera.att.de.förstår.orden.och.lämnar.
dem.inte.längre.ensamma.med.texter.i.historieboken,.utan.vi.läser.och.dissekerar.dem.gemensamt ..
Som.stöd.och.hjälp.i.arbetet.att.utveckla.eleverna.språkligt.har.läsningen.och.diskussionerna.kring.
boken.Stärk språket Stärk lärandet.av.Pauline.Gibbons.varit ..
. Genom.cirkeln.har.vi.haft.möjlighet.att.diskutera.ett.av.våra.ämnen.mer.utförligt.än.vad.vi.annars.vare.sig.har.tid.eller.ork.till
..Vi.har.alla.tyckt.att.vi.har.börjat.reflektera.mer.över.historieämnet,.
hur.det.kan.behandlas,.vilka.svårigheter.vi.möter.och.vilka.mål.vi.har ..Det.har.varit.intressant.och.

utvecklande.att.genom.våra.cirkelsamordnare,.Per.och.Joel,.få.ta.del.av.hur.tankarna.går.för.tillfället.
på.lärarutbildningen.och.i.diskussionerna.kring.skolan.och.historieämnet,.både.i.Sverige.och.utomlands
..Dessutom.att.få.tips.och.möjlighet.att.fördjupa.sig.i.bra.litteratur.som.rör.historiedidaktisk.
forskning ..
. I.vår.dagliga.gärning.har.vi.så.ont.om.tid.att.det.är.nästintill.ogörligt.att.få.stanna.upp.och.reflektera.över.sina.ämnen.och.sig.själv.som.pedagog.och.att.verkligen.få.tid.att.dryfta.stort.och.smått.
med.ämneskollegor ..I.denna.verklighet.är.det.lätt.att.fastna.och.åtminstone.jag.har.ofta.haft.dåligt.
samvete.över.att.tiden.är.för.knapp.för.att.hinna.förkovra.mig.och.hänga.med.i.forskningen.kring.
ämnena ..Det.är.inte.heller.ovanligt.att.man,.som.jag,.undervisar.i.fem.ämnen ..Dagens.lärarroll.är.
så.komplex.så.jag.tycker.ofta.att.ämnesläraren.i.mig.är.den.roll.som.försummas.mest.till.förmån.
för.mina.mentorsuppgifter.av.mer.social.karaktär,.samt.andra.uppgifter.vi.förväntas.utföra ..Nu.
har.vi.tillsammans.i.alla.fall.haft.en.utvecklande.tid.och.jag.hoppas.att.vi.ska.finna.tid.för.vidare.
diskussioner.på.skolan ..Särskilt.utvecklande.har.varit.att.få.höra.på.och.diskutera.med.de.lärare.som.
undervisar.de.lägre.årskurserna.och.jag.anser.att.det.är.viktigt.att.vi.ges.möjlighet.att.fortsätta.dessa.
diskussioner.och.varför.inte.ett.fördjupat.samarbete.över.åldersgränserna?
101

10
kontrafaktisk historia i undervisningen
Stefan Öberg
I början av projektet
Jag.undervisar.elever.i.år.sex.till.nio.i.SO.på.Lindeborgsskolan.i.Malmö.och.har.arbetat.här.i.nio.
år ..Mina.elever.kommer.i.huvudsak.från.medelklasshem.och.har.svenska.föräldrar ..De.senaste.åren.
har.emellertid.en.gradvis.förändring.börjat.ske ..Något.fler.elever.har.nu.föräldrar.från.andra.länder ..
Studievana.och.studiemotivation.varierar.något,.men.hos.en.majoritet.av.eleverna.ligger.den.på.en.
acceptabel.nivå ...
. Vi.är.några.lärare.på.skolan.som.sedan.början.av.höstterminen.2007.deltagit.i.ett.projekt,.i.form.
av.en.forskningscirkel.i.historia ..Den.första.tiden.diskuterade.vi.i.huvudsak.vår.egen.undervisning.i.
historia ..Vi.delgav.varandra.olika.inslag.i.undervisningen.och.gav.feedback ..Jag.berättade.då.exempelvis.hur.jag.arbetat.med.situationen.i.Mellanöstern.och.tillsammans.med.eleverna.genomfört.en.
debatt.om.hur.fred.skulle.kunna.uppnås.i.området ..I.cirkeln.tittade.vi.på.en.video.från.den.avslutande.diskussionen..och.diskuterade.elevernas.argument
..Vi.fann.att.de.argumenterade.utifrån.sina.
vardagserfarenheter.och.inte.med.hjälp.av.sina.historiska.kunskaper . 157 .Detta.ville.jag.ändra.på .
. Det.finns.olika.sätt.att.definiera.utländsk.bakgrund ..Jag.har.utgått.från.Statistiska.Centralbyråns.
definition . 158 .Denna.är.vedertagen.sedan.2003.och.säger.att.den.har.utländsk.bakgrund.som.antingen.är.född.i.annat.land.eller.har.två.föräldrar.födda.i.annat.land
..Enligt.denna.definition.hade.
fyra.elever.av.totalt.tjugofem.utländsk.bakgrund.i.den.niondeklass.jag.undervisade.läsåret.2008-
2009 ..Tre.av.dessa.elever.hade.bakgrund.i.Mellanöstern.och.en.på.Balkan ..Alla.var.födda.i.Sverige,.
talade.och.förstod.utmärkt.svenska.och.hade.under.hela.sin.skoltid.gått.i.klasser.där.majoriteten.av.
eleverna.haft.etniskt.svensk.bakgrund ...
Projektet tar form
Samtalen.i.forskningscirkeln.under.läsåret.2007-2008.kan.närmast.beskrivas.som.ett.sonderande.
av.terrängen ..Vi.uppehöll.oss.inte.länge.vid.specifika.frågor.men.naturligtvis.påverkades.vår.undervisning.en.hel.del.och.själv.provade.jag.en.del.nya.saker.i.klassrummet
..Dessa.inledande.försök.
157. Protokoll.071121 .
158. www .scb .se/statistik/BE/BE0101/_dokument/BE0101_BS_2003 .doc

utvärderades.och.tolkades.i.cirkeln.och.samtalen.där.breddade.mina.perspektiv.och.ledde.mig.så.
småningom.till.de.frågeställningar.jag.undersökte.läsåret.därpå ..Det.jag.ville.undersöka.var.elevers.
syn.på.historia ..Jag.har.sett.en.tendens.till.att.en.del.av.mina.elever.upplever.historien.som.deterministisk,.det.vill.säga.att.de.anser.att.det.bara.blir.som.det.blir,.och.att.det.inte.kunnat.gå.på.något.
annat.sätt.än.det.gjorde ..De.verkar.inte.se.möjligheten.att.enskilda.människor,.vid.olika.tider.i.
historien,.kunde.ha.påverkat.utvecklingen.i.en.helt.annan.riktning ..Ytterst.leder.detta.till.att.dessa.
elever.inte.har.mycket.tilltro.till.sin.egen.eller.andra.individers.inflytande.på.den.stora.historien ..Jag.
tycker.det.är.lite.nedslående.att.unga.människor.inte.ser.sig.som.en.del.av.den.stora.historien.och.
ledsamt.om.de.inte.tror.att.de.kan.påverka.den.alls ..
. Under.förra.året.märkte.jag.emellertid.vid.några.tillfällen.att.det.vid.vissa.moment.i.undervisningen.tände.till.hos.många.elever,.både.vad.gäller.framtidstro.och.engagemang
..Det.var.uppenbart.
att.elevernas.synsätt.förändrades.när.jag.lät.dem.delta.i.det.stora.spelet.och.debattera.pågående.
problem.och.de.fick.möjlighet.att.förändra.historien.och.skapa.egna.kontrafaktiska.hypoteser ..
de första försöken med uPPlevelsebaserat lärande
och kontrafaktisk historia
Ett.av.dessa.tillfällen.var.när.jag.i.en.niondeklass.genomförde.en.övning.baserad.på.upplevelsebaserat.lärande
. 159 .Eleverna.skulle.agera.deltagare.vid.en.fredskonferens.i.konflikten.mellan.Israel.
och.palestinierna ..Engagemanget.var.stort.och.de.flesta.deltog,.trots.att.det.var.frivilligt ..Eleverna.
argumenterade.vid.detta.tillfälle.med.emfas.både.för.och.emot.tvåstatslösningen .
I.en.annan.övning.skulle.eleverna.representera.ett.u-land.och.i.en.av.FN.arrangerad.givarkonferens.
berätta.vilka.problem.landet.hade,.presentera.ett.projekt.och.motivera.varför.församlingen.skulle.
hjälpa.just.deras.land ..Även.denna.gång.var.elevernas.engagemang.stort ..Elever.utan.utländsk.bakgrund.förvånades.över.hur.väl.utvecklade.en.del.av.dessa.fattiga.länder.var:.”Där.finns.ju.lyxigare.
hus.än.här”,.medan.de.med.utländsk.bakgrund.reagerade.över.hur.stor.fattigdomen.var.i.dessa.
länder:.”Jag.trodde.dom.överdrev.på.TV” .
. I.samma.klass.genomförde.jag.också.en.kontrafaktisk.övning,.som.jag.fått.inspiration.till.från.
Hasse.Alfredsons.bok.Attentatet i Pålsjö skog . 160 .Eleverna.ställdes.inför.en.situation.där.svenska.attentatsmän.sprängt.ett.av.de.tåg.som.transporterade.tyska.soldater.genom.Sverige
..Sverige.fick.ett.
ultimatum:.tyskarna.krävde.att.få.komma.in.i.landet.för.att.själva.gripa.attentatsmännen ..Eleverna,.
159. Egidius.2006 .
160. Alfredson.1996 .
10

10
som.var.indelade.i.mindre.grupper,.fick.i.uppgift.att.vara.Sveriges.regering.och.diskutera.hur.man.
skulle.ställa.sig.till.detta.krav ..Diskussionerna.i.grupperna.var.intensiva ..Den.ena.sidan.ansåg.att.
Sverige.skulle.samarbeta.och.den.andra.att.Sverige.skulle.vägra.samarbete ..Det.slutade.det.med.att.
två.grupper.enades.om.att.vägra.samarbete.med.Tyskland.medan.de.övriga.grupperna.inte.lyckades.
komma.överens ..Bland.elever.med.utländsk.bakgrund.ansåg.de.flesta.att.Sverige.hade.varit.fegt.och.
att.man.borde.ha.sagt.tvärt.nej.till.Hitler ..De.som.argumenterade.för.samarbete.hade.inte.utländsk.
bakgrund ..
. Engagemanget.och.resultaten.vid.dessa.tidiga.försök.fick.mig.att.tro.att.kontrafaktisk.historia.
och.upplevelsebaserat.lärande.skulle.kunna.förändra.elevernas.deterministiska.syn.och.dessutom.
göra.ämnet.mer.levande.och.intressant.och.därför.bestämde.jag.mig.för.att.undersöka.detta.följande.
läsår ..
kontrafaktisk historia i teorin
Jag.läste.boken.Tänk om…Nio kontrafaktiska essäer 161 .för.att.sätta.mig.in.i.hur.historiker.ser.på.
kontrafaktisk.historia ..Lars.Andersson.och.Ulf.Zander.inleder.med.att.berätta.om.den.stora.förekomsten.av.”om-berättelser”.inom.populärkulturen.och.vår.lockelse.att.pröva.alternativa.händelseförlopp,.i.stort.och.smått
..De.berättar.även.om.hur.historiker,.ända.från.Tacitus.fram.till.våra.
dagar,.använt.sig.av.kontrafaktiska.resonemang,.inte.minst.i.framhävandet.av.enskilda.historiska.
personers.betydelse ..Men.många.historiker.riktar.kritik.mot.användningen.av.kontrafaktisk.historia.
och.gör.det.utifrån.olika.resonemang ..Några.avfärdar.den.som.totalt.oanvändbar.för.att.förklara.det.
som.hände ..Andra.anser.att.historiker.konsekvent.ska.tiga.där.källorna.gör.så ..Historiematerialister.
anser.att.historiens.gång.styrs.av.strukturer.och.genomgår.vissa.faser.och.att.enskilda.händelser,.som.
den.kontrafaktiska.historien.ägnar.sig.åt,.därför.inte.har.något.stort.inflytande.på.den.historiska.
utvecklingen ..
. Andersson.och.Zander.anser.att.den.kontrafaktiska.historien.behövs ..”Ingen.historievetenskap.
som.har.ambitionen.att.erbjuda.förklaringar.till.historiska.förlopp.kan.helt.klara.sig.utan.kontrafaktiska.resonemang
.” 162 .De.menar.också.att.”om-berättelser”.kan.bidra.till.en.fördjupad.förståelse.
av.förhållandet.mellan.orsaker,.händelser.och.följder ..
. Kunde.då.detta.vara.något.för.mig?.Jag.ville.få.elevernas.historiesyn.att.bli.mindre.deterministisk.
och.samtidigt.hitta.metoder.som.ökade.deras.intresse.för.historia ..Jag.kunde.hos.Andersson.och.
161. Andersson.och.Zander.1999 .
162. Andersson.och.Zander.1999.s ..20 .

Zander.hitta.goda.skäl.till.att.tro.att.elevernas.arbete.med.kontrafaktisk.historia.skulle.kunna.ge.just.
de.effekter.jag.hoppades.på ..
uPPlevelsebaserat lärande i teorin
Läroprocessen.består.av.två.dimensioner,.den.konkret-abstrakta.dimensionen.och.den.aktiv-reflektiva.dimensionen
..Den.konkret-abstrakta.dimensionen.består.i.sin.tur.av.två.delmoment,.konkreta.
erfarenheter.genom.direkta.upplevelser.och.reflektion.och.observation ..Detta.innebär.att.lärandet.
sker.inte.genom.fakta,.utan.genom.en.känslomässig.personlig.upplevelse.baserad.på.flera.sinnen ..
Detta.talar.för.upplevelsebaserade.metoder,.men.upplevelsen.måste.följas.av.reflektion,.gärna.tillsammans.med.andra
..Denna.aktiv-reflektiva.dimension.innebär.ett.sorterande.av.de.nya.intrycken.i.
begrepp.och.ett.skapande.av.teorier ..Därefter.kan.de.nya.kunskaperna.och.insikterna.tillämpas . 163
Planering av projektet
När.jag.började.ett.nytt.läsår.hösten.2008.planerade.jag.därför.redan.från.början.undervisningen.
med.utgångspunkt.från.den.undersökning.jag.tänkte.genomföra ..Utifrån.de.goda.erfarenheter.jag.
hade.av.metoderna.som.jag.provat.läsåret.innan,.bestämde.jag.mig.för.att.inleda.terminen.med.Mellanöstern
..I.detta.arbetsområde.genomförde.vi.debatten.om.fred.samtidigt.som.jag.gav.eleverna.en.
kontrafaktisk.frågeställning ..I.det.därpå.följande.tematiska.arbetet.om.USA.tänkte.jag.genomföra.
ytterligare.ett.antal.upplevelsebaserade.och.kontrafaktiska.övningar ..
. Genom.att.låta.eleverna.före.och.efter.övningarna.besvara.en.enkät.skulle.jag.ta.reda.på.hur.
dessa.övningar.påverkat.deras.syn.på.historia.och.historieundervisningen .
Kontrafaktisk historia – exempel Mellanöstern
Arbetsområdet.som.eleverna.arbetade.med.gick.under.namnet.Mellanöstern – två religioner, en region
..Genom.att.läsa.i.läroböckerna.och.lyssna.på.mina.genomgångar.fick.eleverna.kunskaper.om.de.
båda.religionerna,.judendom.och.islam,.och.om.konflikten.mellan.Israel.och.palestinierna.samt.den.
historiska.bakgrunden.till.denna.konflikt ..Vi.följde.samtidigt.utvecklingen.i.området.i.medierna ..
Eleverna.skulle.sedan.avsluta.arbetsområdet.med.två.övningar.kopplade.till.vad.vi.arbetat.med:.
dels.en.debatt.om.hur.man.kan.skapa.fred.mellan.Israel.och.palestinierna.och.dels.en.kontrafaktisk.
övning.utifrån.frågeställningen:.Vad.hade.hänt.om.romarna.aldrig.hade.förvisat.judarna?
163. Furumark.s .6-11 .
10

10
mellanösterndebatten
Det.var.frivilligt.att.delta.i.debatten ..Uppgiften.bestod.i.att.alla.deltagarna.skulle.hålla.ett.inledande.
anförande.på.två-tre.minuter.där.de.skulle.föreslå.en.lösning.för.fred ..Efter.att.alla.deltagare.hållit.
sina.anföranden.skulle.debatten.ta.vid ..Av.klassens.25.elever.deltog.15.i.debatten ..Alla.eleverna.med.
utländsk.bakgrund.deltog ..Debatten.hölls.i.skolans.infosal.och.jag.dokumenterade.den.på.VHS ..
. Eleverna.genomförde.sina.anföranden.enligt.en.lottad.turordning ..Därefter.tog.debatten.vid ..
Tolv.av.eleverna.som.hållit.anföranden.deltog.flitigt.i.replikskiftena,.däribland.samtliga.med.utländsk.bakgrund
..Många.av.eleverna.argumenterade.för.en.tvåstatslösning.och.menade.att.båda.
sidor.måste.stå.tillbaka ..”Helt.nöjd.kommer.ingen.att.bli,.det.kallas.att.kompromissa” ..Andra.hade.
synpunkter.på.att.judarna.hänvisar.till.Abraham.när.de.kräver.rättigheterna.till.landet.och.menade.
att.”vi.kan.inte.gå.tillbaka.i.tiden.och.se.vem.som.var.där.först” ..En.elev.föreslog.att.eftersom.Jordanien.ändå.huserade.många.palestinier.och.hade.en.hyfsad.areal,.så.kunde.ju.palestinierna.få.en.
del.av.Jordanien ..Två.elever,.vilka.båda.har.utländsk.bakgrund,.valde.att.göra.sitt.anförande.tillsammans
..De.ville.endast.se.en.palestinsk.stat.och.deklarerade.öppet.att.”vi.säger.inte.att.vi.tror.på.
ett.delat.land,.för.det.gör.vi.inte” ..De.menade.att.USA.skulle.gå.under.precis.som.Romarriket.och.
med.USA.borta.skulle.palestinierna.kunna.fördriva.judarna.och.därmed.Israel.upphöra.att.existera ..
En.elev.med.utländsk.bakgrund.bytte,.från.att.ha.trott.på.en.tvåstatslösning,.till.att.inte.se.någon.
lösning.alls ..”Ingen.kan.vinna.detta.krig.så.därför.borde.de.få.kriga.tills.de.inser.detta .”
. Debatten.slutade.utan.att.en.samsyn.nåtts,.men.en.klar.majoritet.trodde.på.en.tvåstatslösning ..
Ett.par.elever.menade.att.det.var.viktigt.att.den.judiska.delen.och.den.palestinska.blev.lika.stora.till.
ytan.vilket.nog.ska.ses.som.ett.uttryck.för.unga.människors.uppfattning.av.rättvisa ..Ett.annat.exempel.på.en.liknande.uppfattning.var.när.en.elev.uttryckte.att.”de.borde.ha.frågat.om.de.fick.ha.sitt.
land.där.först”.och.syftade.då.på.att.judarna.borde.ha.frågat.palestinierna.om.lov.innan.de.utropade.
Israel ..Alla.var.dock.inte.optimister.och.flera.trodde.det.skulle.bli.svårt.att.lyckas.nå.fred.eftersom.
”inget.förslag.duger,.mycket.vill.alltid.ha.mer”,.och.att.”fred.är.ett.starkt.ord,.sällsynt.i.världen” ..
. De.båda.eleverna.med.utländsk.bakgrund,.som.önskade.och.trodde.på.en.lösning.med.endast.
en.palestinsk.stat.och.inget.Israel.alls,.var.inställda.på.att.möta.hårda.argument.från.de.övriga ..När.
det.inte.blev.så.var.de.till.en.början.förvånade.och.senare.nästan.besvikna.över.att.inte.få.försvara.
sina.åsikter ..
. Genomgående.visade.eleverna.upp.en.kreativitet.och.ett.engagemang.jag.inte.märker.annars ..
Flera.hade.letat.upp.fakta.utanför.det.material.jag.hade.ställt.till.deras.förfogande.och.gjorde.jämförelser.med.andra.aktuella.händelser;.”Condoleezza.Rice.är.en.hycklare.som.säger.till.Ryssland.

att.gå.ut.ur.Georgien,.men.tycker.det.är.okej.att.Israel.ockuperar.Palestina” ..Andra.drog.historiska.
paralleller.och.menade.att.”om.judarna.ska.få.Israel.bara.för.att.de.bodde.där.för.2000.år.sedan.så.
borde.Skåne.bli.danskt” ..Det.var.uppenbart.att.eleverna.genom.debatten.utvecklat.sin.förmåga.att.
argumentera.och.att.de.också.fått.mycket.större.kunskap.om.konflikten.och.dess.bakgrund ..Det.var.
dock.svårt.att.avgöra.om.deras.deterministiska.syn.på.historien.förändrats.nämnvärt ..
en kontrafaktisk övning om mellanöstern
Frågorna.till.den.avslutande.kontrafaktiska.övningen.löd.som.följer;.Vad.hade.hänt.om.romarna.
aldrig.hade.förvisat.judarna?.Vilka.länder.hade.funnits.i.regionen?.Vilka.religioner.hade.dominerat?.
Och.hur.hade.ett.sådant.scenario.kunnat.påverka.maktbalansen.i.regionen.och.resten.av.världen?.
Uppgiften.bestod.i.att.grupper.om.fyra-fem.elever.diskuterade.och.besvarade.dessa.frågor ..Eleverna.
med.utländsk.bakgrund.satt.i.olika.grupper ..Som.inledning.gav.jag.eleverna.i.föreläsningsform.en.
kortare.historisk.bakgrund ...Jag.meddelade.eleverna.uppgiften.en.dag.i.förväg ..
. Det. blev. bra. diskussioner. och. nästan. alla. elever. deltog .. I. början. var. de. en. aning. osäkra. på.
uppgiften,.men.efterhand.kom.de.in.i.de.kontrafaktiska.resonemangen ..Eleverna.med.utländsk.
bakgrund.var.mycket.aktiva ..Efter.att.ha.fått.en.timme.på.sig.att.prata.i.grupperna.bad.jag.eleverna.
redovisa.sina.svar ..Ett.par.grupper.gjorde.en.förhållandevis.grundlig.resa.genom.tiden.och.berättade,.utifrån.frågeställningen,.vad.som.hade.hänt.ända.fram.till.idag
..Tre.saker.framgick.tydligt.i.
elevernas.presentationer ..För.det.första.trodde.eleverna.att.endast.ett.land.skulle.ha.funnits.i.området.Israel/Palestina.idag
..För.det.andra.att.det.inte.skulle.ha.uppstått.en.konflikt.mellan.judar.och.
muslimer.i.regionen.och.för.det.tredje.att.antisemitismen.inte.skulle.ha.växt.sig.så.stark.i.Europa ..
Hur.kom.då.eleverna.fram.till.dessa.tre.slutsatser?
. Alla.de.fem.grupperna.kom.på.olika.sätt.fram.till.att.endast.ett.land.hade.funnits.på.det.område.
som.idag.inrymmer.såväl.Israel.som.Palestina ..En.grupp.trodde.att.detta.land.hade.fått.ett.nytt.
namn,.Judéenland,.som.de.härledde.till.ursprunget.Judéen ..Två.grupper.trodde.att.landet.skulle.
ha.hetat.Israel ..En.grupp.var.dock.övertygad.om.att.det.skulle.ha.funnits.helt.andra.länder.i.området.än.idag.men.lämnade.inga.ingående.förslag.på.vilka.eller.var.gränserna.skulle.ha.gått
..Ingen.
nämnde,.inte.ens.elever.med.tydliga.sympatier.för.palestinierna,.en.palestinsk.stat .
. Alla.grupper.kom.också.fram.till.att.om.judarna.aldrig.förvisats.från.sitt.land.så.hade.det.inte.
uppstått.någon.konflikt.mellan.judar.och.muslimer.i.området ..En.elev.uttryckte.att.”det.är.judarnas.
återkomst.till.Palestina.som.startat.konflikten,.så.om.de.varit.kvar.hade.den.säkert.aldrig.uppstått” ..
10

10
Ett.par.grupper.trodde.att.islam.hade.fått.svårt.att.breda.ut.sig.i.regionen ..Någon.föreslog.rent.av.
att.islam.och.judendomen.kanske.hade.smält.samman.till.en.enda.religion ..
. De.flesta.eleverna.trodde.att.antisemitismen.inte.hade.kunnat.växa.sig.stark.i.Europa.om.inte.
judarna.på.grund.av.förvisningen.flyttat.dit ..Folken.i.Europa.använde.judarna.som.syndabockar.
menade.någon.och.utan.judar.hade.andra.grupper.fått.ta.den.rollen,.t.ex.romerna ..En.del.elever.
funderade.kring.andra.världskriget.och.förföljelserna.av.judarna ..De.kom.fram.till.att.nazismen.
som.ideologi.hade.fått.svårt.att.finna.en.annan.grupp.att.förfölja.om.inte.judarna.funnits.eftersom.
”judarna.var.perfekta.som.syndabockar” ..
sammanfattning av den kontrafaktiska övningen om mellanöstern
Jag.tycker.övningen.fungerade.bra ..Eleverna.behövde.en.stund.på.sig.för.att.komma.in.i.detta.tankeexperiment,.men.när.de.väl.hade.förstått.poängen.flöt.det.på.riktigt.bra
..De.fyra.eleverna.med.
utländsk.bakgrund.var.väldigt.engagerade ..De.lyckades.i.flera.fall.argumentera.så.bra.för.sina.åsikter.
att.de.fick.med.sig.resten.av.eleverna ..Namnet.Judéenland.var.faktiskt.ett.förslag.från.en.av.eleverna.
med.utländsk.bakgrund.som.i.debatten.tidigare.ville.att.Israel.skulle.försvinna ..Det.verkar.som.att.
när.historien.fick.en.ny.chans.valde.de.tre.mycket.Israelkritiska.eleverna.samexistens.och.tolerans.
och.inte.att.agitera.för.en.utveckling.som.gick.mot.Israel ..Min.upplevelse.var.att.eleverna.tänkte.
utifrån.fler.perspektiv ..De.elever.som.har.sitt.ursprung.i.en.mera.västerländsk.sekulär.tradition.hade.
exempelvis.börjat.förstå.de.muslimska.elevernas.syn.bättre.än.tidigare ..Där.de.innan.var.oförstående.
och.generaliserande.hade.de.nu.en.mera.sansad.uppfattning ..
Tema USA
När.arbetsområdet.Mellanöstern.avslutats.började.vi.ett.tema.om.USA ..Eleverna.skaffade.sig.kunskaper.om.den.amerikanska.historien.i.sina.historieböcker.och.för.att.tydliggöra.det.amerikanska.valsystemet.vände.vi.oss.till.medierna,.som.på.grund.av.den.väl.valda.tidpunkten.med.presidentvalet.2008,.erbjöd.rikligt.med.bra.och.tydlig.information
..Jag.valde.att.genomföra.två.kontrafaktiska.
övningar ..Den.första.bestod.i.att.ha.en.diskussion.om.på.vilket.sätt.världen.kan.påverkas.av.vem.
som.blir.president ..Jag.valde.exemplet.George.W ..Bush,.som.ju.vann.med.minsta.möjliga.marginal.
i.presidentvalet.2000 ..I.den.andra.övningen.skulle.eleverna.individuellt.besvara.frågan;.Hur.hade.
det.gått.om.den.engelske.kungen.gett.kolonisterna.låga.tullar.och.representation.i.parlamentet.i.
London?

vilken betydelse har ett Presidentval i usa?
Den.första.övningen.gick.ut.på.att.eleverna.i.helklass.skulle.diskutera.på.vilket.sätt.världen.kunde.
ha.sett.annorlunda.ut.om.Al.Gore.blivit.president.istället.för.George.W ..Bush ..Jag.inledde.med.
att.ge.eleverna.bakgrunden.till.hur.det.gick.till.när.Bush.blev.vald.och.lyfte.framför.allt.hur.jämnt.
valet.hade.varit ..Efter.detta.listade.vi.på.tavlan.några.viktiga.saker.som.hänt.i.världen.under.de.åtta.
år.Bush.hade.varit.president ..De.saker.vi.kom.fram.till.var:.11.september.2001,.USA:s.invasion.av.
Afghanistan,.USA:s.invasion.och.ockupation.av.Irak.och.avsättandet.av.Saddam.Hussein,.kriget.
mot.terrorismen,.fångarna.i.Guantanamo.Bay,.bråken.kring.Muhammedteckningarna.samt.den.
ekonomiska.krisen ..Eleverna.nämnde.dessutom.den.försämrade.situationen.för.muslimer.i.världen.
och.att.ingenting.gjordes.åt.klimatförändringarna ..
. I.den.följande.diskussionen.var.åtta-tio.elever.väldigt.aktiva ..Ytterligare.några.uttryckte.sig.någon.enstaka.gång
..Alla.elever.var.övertygade.om.att.världen.hade.sett.bättre.ut.om.Al.Gore.blivit.
president ..Det.fanns.ett.slående.samförstånd.i.klassen ..Bush.gavs.skulden.för.i.princip.allt.de.kunde.
komma.på ..Det.var.dock.främst.utvecklingen.i.Mellanöstern.och.allt.som.hängde.samman.med.
denna.som.diskuterades ..Alla.utom.en.elev.trodde.att.terrorattacken.den.11.september.2001.hade.
inträffat.oavsett.vem.som.varit.president ..En.elev.trodde.att.attacken.nog.var.iscensatt.av.Bushs.administration.för.att.legitimera.en.mer.offensiv.politik.gentemot.muslimerna.i.världen
..Det.fanns.en.
viss.osäkerhet.kring.hur.Al.Gore.skulle.ha.gjort,.men.de.flesta.trodde.att.även.han.anfallit.Afghanistan.och.försökt.få.tag.på.Usama.Bin.Laden
..Alla.var.emellertid.övertygade.om.att.Saddam.Hussein.
och.Irak.hade.fått.vara.i.fred ..Eleverna.ansåg.även.att.det.var.osannolikt.att.USA.med.Al.Gore.som.
president.hade.satt.hundratals.fångar.på.Guantanamo,.torterat.dem.och.hållit.dem.fängslade.utan.
rättegång ..Eleverna.trodde.överlag.att.misstänksamheten.mot.muslimer.i.västvärlden.varit.mindre.
om.Al.Gore.varit.president ...
. Jag.tänkte.mig.att.den.här.övningen.skulle.öka.elevernas.tro.på.att.världen.går.att.förändra,.att.
till.exempel.ett.val.kan.ha.stor.betydelse.för.utvecklingen ..Tankeexperimentet.fungerade.visserligen,.
men.framstod.efteråt.som.alldeles.för.förutsägbart ..Precis.som.Per.påpekade.vid.en.av.våra.träffar.så.
krävs.goda.kunskaper.om.den.faktiska.historien.för.att.kunna.skapa.den.kontrafaktiska.varianten ..
Det.eleverna.uttryckte.var.mera.en.produkt.av.hur.medierna.framställde.Bush ..Det.hade.kanske.
hade.varit.mera.fruktbart.att.låta.eleverna.undersöka.kandidaterna.i.det.pågående.valet.och.spekulera.i.hur.framtiden.skulle.kunna.bli.med.respektive.kandidat.som.president
..
10

110
ännu ett kontrafaktiskt dilemma
Eleverna.skulle.som.en.avslutning.utföra.ett.sista.kontrafaktiskt.tankeexperiment ..Denna.gång.löd.
frågan:.Hur.hade.det.gått.om.den.engelske.kungen.gett.kolonisterna.låga.tullar.och.representation.
i.parlamentet.i.London?.De.fick.den.här.gången.uppgiften.två.dagar.innan.de.skulle.göra.den ..De.
fick.ha.med.sig.sina.läroböcker.eller.andra.källor.som.jag.hade.godkänt,.samt.stödanteckningar ..
Uppgiften.genomfördes.individuellt.och.skriftligt.och.eleverna.hade.en.timme.till.sitt.förfogande ..
De.hade.under.arbetsområdet.skaffat.sig.bakgrundskunskaper.om.USA:s.historia.från.tiden.före.
självständigheten.fram.till.början.av.1900-talet ..
. Vad.blev.då.resultatet.av.detta?.Några.elever.lyckades.få.till.trovärdiga.hypoteser.och.förklara.
dessa.medan.de.elever.som.ofta.har.fullt.upp.med.att.klara.den.grundläggande.nivån.i.ämnet.visserligen.presenterade.hypoteser,.men.varken.förklarade.eller.byggde.dessa.på.tillgängliga.fakta
..I.
princip.alla.elever.var.övertygade.om.att.kolonisternas.frihetslängtan.till.slut.ändå.hade.lett.till.ett.
krav.på.självständighet ..Det.var.enligt.eleverna.endast.en.fråga.om.när.detta.skulle.ske ..En.del.elever.
föreslog.en.fördröjning.på.20-40.år.medan.andra.gissade.på.betydligt.fler.år .
. Majoriteten.var.övertygad.om.att.USA.ändå.skulle.ha.blivit.en.stormakt ..Det.fanns.emellertid.
olika.uppfattning.om.hur.starka.de.skulle.bli ..Ganska.många.trodde.att.Storbritannien.skulle.ta.den.
roll.USA.har.idag.som.en.följd.av.den.fördröjda.självständigheten ..Väldigt.många.trodde.dessutom.
att.ett.svagare.USA.skulle.vara.bra.för.världen ..Elevernas.essäer.speglar.vad.de.och.troligen.också.
deras.föräldrar.tycker.om.stormakten.USA.idag .
. En.del.elever.gav.sig.till.och.med.på.att.spekulera.kring.hur.andra.världskriget.och.kalla.kriget.
skulle.ha.påverkats.av.ett.svagare.USA ..Även.om.det.handlar.om.en.hel.del.gissningar.visar.många.
upp.en.stor.förståelse.av.maktbalansen.och.relationerna.länderna.emellan.under.denna.period .
Hur.gick.det.då.för.de.elever.som.har.utländsk.bakgrund?.Deras.essäer.skiljde.sig.faktiskt.en.hel.del.
från.de.övriga.elevernas ..En.elev.med.föräldrar.från.Balkan.trodde.på.två.självständiga.amerikanska.
stater ..En.elev.med.bakgrund.i.Mellanöstern.trodde.på.ett.till.arealen.mindre.USA,.där.indianerna.
skulle.få.behålla.halva.landet ..En.annan.med.bakgrund.i.Mellanöstern.spådde.en.palestinsk.stat.och.
inget.Israel ..Dessa.elevers.synpunkter.kan.kanske.förstås.i.ljuset.av.deras.ursprungsländers.historia ..

Enkäten: Historia för dig
Jag.valde.att.använda.frågor.från.en.enkät.i.ett.tidigare.internationellt.historieprojekt,.Youth and
History,.som.genomfördes.över.hela.Europa.1997 ..Den.innehåller.elva.frågor,.men.jag.valde.att.
bara.använda.mig.av.åtta.stycken.som.passade.in.i.min.undersökning ..Frågorna.är.uppbyggda.så.
att.eleven.ska.värdera.i.vilken.utsträckning.han.eller.hon.håller.med.om.olika.påståenden ..Skalan.är.
femgradig.med.ett.neutralt.värde.i.mitten ..Mina.egna.elever.gjorde.enkäten.innan.och.efter.ovan.redovisade.övningar
..Som.en.jämförelse.lät.jag.alla.de.andra.eleverna.i.år.nio.också.göra.enkäten.som.
en.slags.kontrollgrupp ..Syftet.var.att.mäta.i.vilken.utsträckning.min.undervisning.med.kontrafaktiska.övningar.och.upplevelsebaserat.lärande.hade.påverkat.elevernas.attityder.till.historia
..Enkäter.
lämnades.in.från.25.elever.i.min.egen.klass.och.från.66.elever.i.de.övriga.klasserna.i.år.nio ..
. När.jag.gjorde.om.min.enkät.i.klassen.efter.arbetsområdena.om.Mellanöstern.och.USA.saknades.fyra.elever
..Ett.flertal.elever.suckade.tungt.och.beklagade.sig.över.att.göra.enkäten.en.gång.
till ..De.gjorde.den,.men.många.gjorde.det.motvilligt ..Det.var.på.höstterminens.sista.schemalagda.
lektion. och. en. tilltagande. skoltrötthet. märktes. på. eleverna .. Jag. misstänker. att. många. svarat. en.
aning.oreflekterat ..De.skillnader.som.gick.att.urskilja.kan.alltså.ha.berott.på.detta.och.inte.på.en.
förändrad.attityd.till.ämnet.historia ..
. Det.var.ett.tålamodsprövande.arbete.att.sitta.och.strecka.och.räkna.elevernas.enkätsvar ..När.jag.
var.klar.med.detta.visade.det.sig.att.det.dessutom.var.svårt.att.tolka.resultaten ..Jag.redovisar.därför.
endast.sammanfattat.och.med.korta.kommentarer.efter.varje.fråga ..Kvantitativt.stämmer.resultaten.
ganska.väl.överens.mellan.min.klass.och.de.övriga.klasserna ..Det.känns.svårt.att.dra.några.slutsatser.
av.de.skillnader.som.möjligen.framträder,.men.dessa.redovisas.löpande.efter.varje.fråga.ändå ..Inte.
heller.eleverna.med.utländsk.bakgrund.i.min.klass.utmärkte.sig.i.resultatet ..De.var.dessutom.så.få.
till.antalet.att.jag.har.valt.att.inte.redovisa.dessa.i.en.enskild.kolumn ..
111

11
resultatet av enkäten
Fråga 1: Vad betyder historia för dig?.För.att.förenkla.redovisar.jag.endast.de.positiva.svaren.vilka.jag.
slagit.ihop,.det.vill.säga.hur.stor.andel.som.svarat.Håller med.eller.Håller helt med .
projektklass
Påstående före efter
Övriga
klasser
Bara ett skolämne 0% 10% %
Äventyr och spänning som stimulerar min fantasi % % %
En chans för mig att lära mig av andras misstag % % %
Många bra exempel på rätt och fel, bra och dåligt % % %
Visar bakgrunden till nuet och förklarar nutida problem % 1% 1%
En samling av grymheter och katastrofer % % 0%
Ett sätt för mig att få grepp om förändringar i mitt liv förr, nu och sedan % % %
En.klar.minoritet.har.svarat.att.de.endast.ser.historia.som.ett.skolämne,.vilket.är.positivt,.och.det.
är.de.tre.alternativ.som.bäst.överensstämmer.med.hur.ämnets.syfte.beskrivs.i.kursplanen.som.fått.
flest.kryss,.”.En.chans.för.mig.att.lära.mig.av.andras.misstag”,.”Många.bra.exempel.på.rätt.och.fel,.
bra.och.dåligt”.och.”Visar.bakgrunden.till.nuet.och.förklarar.nutida.problem”,.”En.chans.för.mig.
att.lära.mig.av.andras.misstag.och.framgångar” ..Även.detta.kan.anses.vara.positivt,.inte.minst.sett.
till.vad.vårt.uppdrag.som.lärare.i.historia.är ..
..
Fråga 2: Enligt din åsikt: Vilken betydelse har dessa skäl för att studera historia?.Jag.redovisar.för.att.det.
ska.bli.mera.tydligt.endast.svaren.Stor betydelse.och.Mycket stor betydelse.vilka.jag.slagit.samman .
projektklass
Påstående Före efter
Övriga
klasser
Kunskap om historien % % %
Förståelse för nuet 0% % %
Orientering inför framtiden % % %
Svaren.på.denna.fråga.överensstämmer.väl.med.den.uppfattning.eleverna.visar.i.förra.frågan.om.
hur.de.ser.på.historia ..”Kunskap.om.historien”.och.”.Förståelse.för.nuet”.fick.något.fler.streck.än.

”Orientering.för.framtiden” ..I.min.egen.klass.verkar.något.fler.se.nyttan.med.historia.inför.framtiden
..Alla.elever.tycks.emellertid.vara.väl.medvetna.om.varför.de.läser.historia ..
Fråga 3: I Sverige år 2008, nutiden, är en del människor rika, andra är fattiga. Varför är vissa människor
rikare än andra nu?.Jag.redovisar.svaren.Håller med.och.Håller helt med.vilka.jag.slagit.samman
.
projektklass
Påstående Före efter
Övriga
klasser
Därför att de har haft tur % 1 % 1 %
Därför att de arbetat hårt % % 0%
Därför att de har ärvt rikedom och pengar 0% % %
Därför att de varit egoistiska och omoraliska % % 1 %
Därför att de har utnyttjat ett orättvist ekonomiskt system 0% % 1 %
Därför att de har utvecklat uppfinningar och/eller tagit risker % % %
På.denna.fråga.får.tre.påståenden.svagt.stöd.och.det.är.”Därför.att.de.har.haft.tur”,.”Därför.att.de.
varit.egoistiska.och.omoraliska”.och.”Därför.att.de.har.utnyttjat.ett.orättvist.ekonomiskt.system” ..
Samtidigt.får.de.tre.påståendena.”Därför.att.de.arbetat.hårt”,.”Därför.att.de.har.utvecklat.uppfinningar.och/eller.tagit.risker”.och.”Därför.att.de.har.ärvt.rikedom.och.pengar”.stöd.från.väldigt.
många ..Detta.tolkar.jag.som.att.eleverna.tror.på.att.någon.slags.rättvisa.gäller.när.det.handlar.om.
välstånd ..I.min.klass.minskade.stödet.för.”Därför.att.de.arbetat.hårt”.samtidigt.som.det.ökade.för.
”Därför.att.de.har.ärvt.rikedom.och.pengar”.från.den.första.till.den.andra.undersökningen ..Jag.gissar.att.den.i.klassrummet.då.tilltagande.debatten.om.den.ekonomiska.krisen.och.bonussystemen.
ligger.bakom.förändringen .
11

11
Fråga 4: I Sverige för 100 år sedan, i början av 1900-talet, var en del människor rika, andra var fattiga.
Varför var vissa människor rikare än andra då?.Även.för.denna.fråga.redovisar.jag.svarsalternativen.
Håller med.och.Håller helt med.tillsammans .
projektklass
Påstående Före efter
Övriga
klasser
Därför att de har haft tur % 1 % 0%
Därför att de arbetat hårt % % %
Därför att de har ärvt rikedom och pengar % % %
Därför att de varit egoistiska och omoraliska 0% % %
Därför att de har utnyttjat ett orättvist ekonomiskt system % % %
Därför att de har utvecklat uppfinningar och/eller tagit risker % % 1 %
Det.som.syns.tydligt.här.är.att.eleverna.upplever.att.arv.varit.den.klart.främsta.orsaken.till.att.människor.blivit.rika
..Hårt.arbete.fick.också.ganska.bra.stöd ..I.min.egen.klass.är.tron.på.risktagande.och.
uppfinningsrikedom.markant.större.än.i.de.övriga.klasserna,.både.före.och.efter.min.undersökning ..
Jämför.man.med.förra.frågan.som.gällde.nutiden.så.tycks.övertygelsen.hos.eleverna.om.att.världen.
blivit.mer.rättvis.vara.ganska.stark ....

Fråga 7: Hur mycket tror du att dessa faktorer har ändrat människors liv i historien fram till våra dagar?.
Jag.har.valt.att.redovisa.alternativen.Mycket.och.Väldigt mycket.tillsammans .
projektklass
Faktorer Före efter
Övriga
klasser
Tekniska uppfinningar och maskiner % 1% %
Sociala rörelser och sociala strider % % %
Kungar, drottningar och berömda personer % % %
Politiska reformer % % %
Religionsstiftare och religiösa ledare 0% % 1%
Vetenskapens och kunskapens utveckling 0% 1% %
Krig och väpnade konflikter % % %
Ekonomiska intressen och konkurrens % % %
Filosofer, tänkare och lärda människor % % %
Politiska revolutioner % % %
Befolkningsexplosionen % % %
Ekologiska kriser % % %
Naturkatastrofer % % %
Folkvandringar % % %
Vanliga människor % % 0%
I.denna.fråga.var.eleverna.i.princip.helt.överens.om.att.tekniken.varit.viktigast.för.att.driva.utvecklingen.framåt
..Ett.flertal.elever.ansåg.även.att.”Krig.och.väpnade.konflikter”.spelat.stor.roll ..Minst.
betydelse.tillskriver.de.regenter,.religionsstiftare,.religiösa.ledare,.filosofer.och.lärda.människor ..”Sociala.rörelser.och.sociala.strider”,.”Politiska.reformer”,.”Ekonomiska.intressen.och.konkurrens”.och.
”Politiska.revolutioner”.har.även.de.stor.påverkan.enligt.flertalet.elever ..Det.är.visserligen.elevernas.
egna.slutsatser,.men.jag.misstänker.att.vårt.urval.av.stoff.i.undervisningen.haft.en.avgörande.betydelse.här
.
11

11
Fråga 8: Hur mycket tror du att dessa faktorer kommer att ändra livet för människor UNDER DE
KOMMANDE 40 ÅREN?.Även.denna.gång.redovisar.jag.alternativen.Mycket.och.Väldigt mycket
tillsammans .
Projektklass
Faktorer före efter
Övriga
klasser
Tekniska uppfinningar och maskiner % 1% %
Sociala rörelser och sociala strider % % %
Kungar, drottningar och berömda personer 1 % % %
Politiska reformer 0% % %
Religionsstiftare och religiösa ledare % % %
Vetenskapens och kunskapens utveckling 0% % %
Krig och väpnade konflikter % % %
Ekonomiska intressen och konkurrens % % %
Filosofer, tänkare och lärda människor % % %
Politiska revolutioner % % %
Befolkningsexplosionen % % %
Ekologiska kriser % % %
Naturkatastrofer % 1% %
Folkvandringar % 1 % %
Vanliga människor % % %
När.det.gällde.denna.fråga.så.blev.det.ännu.en.gång.tydligt.att.eleverna.tror.att.teknik.och.vetenskap.
ska.få.störst.betydelse ..En.intressant.skillnad.mellan.denna.och.den.förra.frågan.är.att.tron.på.att.
”Sociala.rörelser.och.sociala.strider”,.”Politiska.reformer”och.”Politiska.revolutioner”.ska.förändra.
historien.i.framtiden,.är.betydligt.mindre.än.den.betydelse.eleverna.tillskrev.dessa.faktorer.i.dåtiden
..Undantaget.är.”Ekonomiska.intressen.och.konkurrens” ..En.faktor.som.dyker.upp.starkare.de.
närmaste.40.åren.är.enligt.eleverna.”Naturkatastrofer” ..Däremot.streckade.inte.många.”Ekologiska.
kriser” ...Jag.skulle.tro.att.flertalet.elever.sorterar.in.klimatförändringar.och.andra.miljöproblem.
under.naturkatastrofer.och.med.tanke.på.hur.dessa.rapporteras.i.media.är.det.lätt.att.förstå.varför.
de.svarat.som.de.gjort .

. Jag.insåg.redan.innan.jag.genomförde.min.undersökning.att.enkäter.har.sin.begränsning ..Ju.
mera.avancerad.och.komplicerad.en.enkät.är.desto.mer.öppnas.för.en.ocean.av.olika.tolkningsmöjligheter
..Lägger.man.därtill.inflytandet.av.sinnesstämningar.och.hur.pigg.en.elev.är.vid.svarstillfället.
så.känns.resultatet.ännu.mer.begränsat ..Jag.ska.ändå.göra.några.jämförelser ...Först.jämför.jag.min.
egen.klass.innan.projektet.med.de.övriga.niorna ..Sedan.jämför.jag.min.egen.klass.före.och.efter.
övningarna.och.slutligen.ska.jag.nämna.något.om.avsaknaden.av.skillnader.mellan.eleverna.med.
utländsk.bakgrund.och.de.övriga.i.klassen .
Hur ser elever i år nio på ämnet historia?
Jag.fick.intrycket.av.svaren.att.en.majoritet.av.eleverna.upplever.ämnet.betydelsefullt ..De.anser.att.
kunskaper.i.ämnet.är.värdefullt.både.för.dem.själva.och.för.andra.människor ..De.tycker.historieämnet.ger.svar.på.varför.det.ser.ut.som.det.gör.och.att.ämnet.också.erbjuder.kunskap.om.hur.man.
kan.förändra.saker.i.framtiden ..Detta.upplever.jag.som.hoppfullt ..Elevernas.svar.tyder.även.på.att.
det.hos.många.finns.en.tydlig.närvaro.av.historiemedvetande ..Hur.utvecklat.detta.är.kan.däremot.
inte.enkäten.berätta.om ..Svaren.inger.dock.hopp.och.optimism .....
. Det.finns.bara.några.frågor.där.min.klass.och.de.övriga.eleverna.svarat.annorlunda ..På.fråga.
fyra.”I.Sverige.för.100.år.sedan,.i.början.av.1900-talet,.var.en.del.människor.rika,.andra.var.fattiga
..Varför.var.vissa.människor.rikare.än.andra.då?”.hade.min.klass.mycket.starkare.tro.på.viljan.
till.risktagande.och.uppfinningsrikedomens.betydelse.för.om.man.blev.rik.eller.inte,.såväl.före.som.
efter.projektet ..Trots.att.jag.vänt.och.vridit.på.detta.kan.jag.inte.hitta.någon.bra.förklaring.till.denna.
skillnad ..När.det.gäller.skillnaderna.före.och.efter.projektet.i.min.egen.klass.så.syns.den.tydligt.på.
ett.par.ställen ..På.fråga.tre.”I.Sverige.år.2008,.nutiden,.är.en.del.människor.rika,.andra.är.fattiga ..
Varför.är.vissa.människor.rikare.än.andra.nu?”.Stödet.för.”Därför.att.de.arbetat.hårt”.minskade.
samtidigt.som.det.ökade.för.”Därför.att.de.har.ärvt.rikedom.och.pengar” ..Jag.gissar.att.den.då.tilltagande.ekonomiska.krisen.med.livliga.debatter.kring.bonussystem.ligger.bakom.förändringen
..På.
fråga.sju.”Hur.mycket.tror.du.att.dessa.faktorer.har.ändrat.människors.liv.i.historien.fram.till.våra.
dagar?”.minskade.elevernas.tro.på.att.krig.och.konflikter.påverkat.människors.liv.med.24.% ..Jag.
har.svårt.att.finna.några.direkta.skäl.till.detta ..Hösten.innehöll.enbart.de.två.arbetsområdena.om.
Mellanöstern.och.USA,.samt.ett.kortare.avsnitt.nationalekonomi,.så.däri.finns.inte.förklaringen ..
. De.elever.jag.följt.i.projektet.med.utländsk.bakgrund.avvek.inte.på.något.sätt.från.resten.av.
klassen.i.enkäten,.varken.före.eller.efter ..De.utmärkte.sig.dock.på.andra.sätt,.vilket.jag.återkommer.
till.i.min.slutdiskussion .
11

11
Svaren.på.frågorna.visar.att.jag.hade.en.alldeles.för.pessimistisk.syn.på.elevernas.attityd.till.historia
..Många.elever.trodde.redan.innan.att.det.gick.att.påverka.framtiden ..Fatalismen.tycks.inte.
ha.så.stort.fotfäste.bland.de.unga.som.jag.trodde ..Gick.det.då.att.åstadkomma.en.ökad.tilltro.till.
förändring.hos.eleverna?.Enkäterna.visade.inte.så.stor.skillnad.som.jag.önskade.och.ibland.hade.
procentsatsen.rentav.sjunkit.istället.för.att.ha.ökat ..Jag.kunde.emellertid.i.mina.egna.observationer.
under.projektets.gång.märka.att.många.elevers.engagemang.ökade.markant.under.hösten.och.jag.
vill.se.detta.som.ett.resultat.av.de.kontrafaktiska.övningarna ..Denna.förändring.hos.eleverna.kan.
emellertid.bero.på.en.rad.andra.faktorer.än.de.metoder.jag.använt.i.undervisningen,.till.exempel.
elevernas.mognad,.innehållet.i.arbetsområdena.eller.möjligen.en.missriktad.lojalitet.med.sin.lärare,.
som.ju.ska.sätta.betyg.på.dem ..
. En.sak.är.jag.dock.helt.övertygad.om ..När.undervisningen.skapar.en.upplevelse.och.påverkar.
dem,. berör. dem,. så. ökar. också. deras. motivation .. Upplevelsebaserat. lärande. och. kontrafaktiska.
dilemman.är.utan.tvekan.två.bra.sätt.att.försöka.skapa.denna.upplevelse ..Det.krävs.dock.en.grund.
i.form.av.baskunskaper.att.stå.på,.för.att.kunna.nå.dessa.stunder.av.levande.historia ..Denna.grund.
är.inte.alltid.lika.spännande.att.undervisa.i,.men.nödvändig.för.att.det.ska.ske.fantastiska.saker.hos.
eleverna ..Det.är.även.viktigt.att.förstå.att.man.nästan.aldrig.får.med.sig.alla,.hur.man.än.gör ..Det.
är.nämligen.människor,.mitt.i.en.spännande.fas.i.sina.liv.som.vi.möter.och.alla.är.inte.mottagliga.
för.det.vi.har.att.erbjuda .
. Elever.med.utländsk.bakgrund.verkar.ibland.ha.ett.annat.perspektiv.när.de.ser.skeenden.i.historien
..Många.kommer.från.länder.som.varit.förtryckta.av.länder.och.människor.i.västvärlden ..Jag.
känner.dessutom.att.historia.har.en.starkare.laddning.för.eleverna.med.bakgrund.i.Mellanöstern.
och.Balkan, ..Få.elever.med.etnisk.svensk.bakgrund.skulle.bli.så.engagerade.i.en.konflikt.i.historien.
som.dessa.elever.faktiskt.blev ..De.etniskt.svenska.eleverna.verkar.engagerade.många.gånger,.men.
inte.personligt.berörda ..De.känner.sällan.någon.som.varit.inblandad.eller.närvarande.vid.en.konflikt
..Eleverna.med.utländsk.bakgrund.har.ofta.en.personlig.relation.till.konflikter,.framför.allt.när.
det.handlar.om.historia.från.första.världskriget.och.framåt ..Detta.är.ofta.positivt.men.kan.ibland.
göra.att.de.låser.sig.när.vissa.historiska.skeenden.diskuteras ..
. Det.finns.således.en.skillnad,.men.den.är.inte.något.problem ..Den.kräver.dock.en.medvetenhet.
och.en.viss.taktfullhet.och.tolerans.från.läraren.och.kamraterna.i.klassen ..Det.är.måhända.inte.
förenligt.med.värdegrunden.i.läroplanen.att.ge.uttryck.för.hat.mot.länder.och.folkgrupper,.som.
vissa.elever.kan.göra ..Men.för.att.kunna.påverka.dessa.elever.och.försöka.förändra.dessa.värderingar,.
måste.vi.lyssna.på.dem.och.försöka.förstå.vad.som.format.deras.uppfattningar .

Funderingar kring en forskningscirkel
Det.var.en.stor.utmaning.att.genomföra.projektet,.speciellt.den.sista.delen.som.innebar.att.sammanställa.den.här.texten
..Som.lärare.är.man.inte.van.vid.att.få.en.chans.att.fullfölja.och.följa.upp.
det.man.har.gjort.med.eleverna ..Man.har.sina.betygsunderlag,.elevernas.närvaro.och.ingen.har.vare.
sig.tid.eller.lust.att.höra.eller.läsa.om.vad.man.gjorde.med.eleverna ..Ett.par.veckor.efter.att.ett.arbetsområde.passerat.har.man.kanske.kvar.en.VHS.med.redovisningar,.några.av.eleverna.tillverkade.
affischer,.en.hög.med.elevarbeten.eller.något.liknande ..Just.därför.känns.det.lite.märkvärdigt.och.
viktigt.att.slutföra.detta.arbete ..Den.här.gången.kommer.någon.att.bry.sig.om.det.jag.gjorde.med.
eleverna.och.inte.bara.titta.på.deras.betyg .
. Jag.har.ända.sedan.jag.blev.lärare.sökt.efter.bra.metoder.att.använda.i.undervisningen,.kontrafaktiska.övningar.och.upplevelsebaserat.lärande.är.bara.två.av.dessa
..Dessa.två.metoder,.vilka.
naturligtvis.går.att.variera.på.otroligt.många.sätt.passar.dock.väldigt.bra.för.att.utmana.och.engagera.elever
..Det.upplevelsebaserade.lärandet.går.att.lägga.på.en.nivå.där.inte.bara.de.elever.som.
kan.leva.ut.i.dramatiseringar.kan.komma.till.sin.rätt ..Det.kontrafaktiska.tänkandet.bubblar.upp.av.
sig.själv.hos.många.elever.när.de.upptäcker.hur.en.viss.person.eller.viss.händelse.haft.betydelse.för.
det.historiska.skeendet ..Vår.cirkelsamordnare.Per.menar.dock,.vilket.jag.tidigare.nämnt,.att.det.är.
viktigt.att.eleverna.känner.till.den.faktiska.historien.för.att.kunna.resonera.om.den.kontrafaktiska ..
De.här.metoderna.fungerar.inte.till.alla.arbetsområden.och.bör.bara.användas.när.sammanhanget.
och.förståelsen.förstärks.genom.metoderna ..
. Deltagandet.i.projektet.gav.nya.infallsvinklar.och.ny.energi.till.undervisningen ..Det.ledde.till.
att.jag.generellt.tänker.mera.historia.även.när.jag.undervisar.i.de.andra.SO-ämnena ..Genom.att.
delta.i.forskningscirkeln.fick.jag.ny.kraft.att.vara.trygg.i.en.förändringsprocess ..Jag.hittade.fler.röda.
trådar.att.följa.och.lyckades.finna.tid.för.reflektion ..Vid.våra.träffar.var.det.otroligt.inspirerande.
att.höra.mina.kollegor.berätta.om.vad.de.hade.upplevt.och.gjort.med.sina.elever ..Det.skapades.nya.
idéer.och.kunskap.varje.gång.och.många.av.dessa.ligger.som.små.frön.och.väntar.på.att.gro ..En.
viktig.del.har.självklart.varit.den.bekräftelse.jag.fått.av.alla.andra.som.deltagit ..Det.har.öppnat.helt.
nya.vyer.i.undervisningen.att.ha.fått.ta.del.av.Pers.och.Joels.vetenskapliga.inlägg.om.det.vi.gör.med.
eleverna .
. En.lärare.måste.få.utrymme.att.pröva.sina.idéer,.precis.som.eleverna.måste.få.det ..Allt.fungerar.
inte,.men.det.är.viktigt.att.våga.prova.nya.vägar.och.metoder.hela.tiden ..Man.blir.helt.enkelt.en.bra.
lärare.av.att.misslyckas,.om.och.om.igen ..Man.blir.emellertid.ofta.bättre.på.att.dra.nytta.av.erfaren-
11

1 0
heten.av.sina.misslyckanden.efter.några.år ..Det.är.underbart.att.vara.nöjd,.att.känna.att.någonting.
lyckades ..
. Det.kommer.att.kännas.tomt.efter.att.forskningscirkeln.är.avslutad.helt ..Jag.skulle.vilja.försöka.arbeta.mera.vetenskapligt.i.fortsättningen,.dokumentera.och.reflektera.kring.det.jag.gör
..Det.
återstår.att.se.om.det.går.att.hitta.tid.för.detta ..På.arbetsplatsen.avbryts.man.av.elever.med.diverse.
ärenden,.blir.tvungen.att.rycka.ut.och.lösa.konflikter.och.hoppa.in.som.vikarie.för.sjuka.kollegor ..
Hemma.är.tillvaron.fylld.av.en.trotsig.tvååring.som.testar.alla.gränser.han.hittar.och.en.sjuåring.
som.har.läxor.och.tusen.viktiga.saker.att.berätta.om.och.mycket,.mycket.annat ..Fast,.om.man.tror.
på.det,.så.går.det.nog.ändå .

ett försök att få in den lilla historien i den
stora historien
Anna Lena Hjelm
En ny historia?
När.vår.forskningscirkel.i.historia.startade.var.den.övergripande.frågeställningen.om.historieundervisningen.förändras.i.ett.mer.mångkulturellt.klassrum
..Anledningen.var.att.Lindeborgsskolan.
hösten.2007.skulle.få.ett.nytt.upptagningsområde.och.fler.elever.med.invandrarbakgrund ..I.cirkeln.
diskuterade.vi.en.hel.del.och.från.början.kom.vi.fram.till.att.det.inte.skulle.påverka.vår.undervisning..Men.allt.eftersom.tiden.gick.och.våra.diskussioner.fortsatte,.så.upptäckte.vi.att.olika.språkproblem.gjorde.att.vi.förändrade.vår.undervisning.i.praktiken
..Fler.ord.behövde.förklaras,.enklare.
litteratur.måste.användas.och.vi.skulle.vara.behjälpta.av.andra.strategier.för.att.lyckas.bättre.med.
undervisningen .
. Jag.tycker.att.en.uppgift.för.historieundervisningen.är.att.horisonter.ska.vidgas ..Min.uppgift.
som.lärare.är.då.bland.annat.att.uppmärksamma.läroböckers.syn.på.att.allting.kretsar.kring.västvärlden
..Den.framstår.som.ett.slags.världens.centrum.där.höjden.av.såväl.politisk,.ekonomisk.som.
social.utveckling.befinner.sig ..Häri.ligger.utmaningen.att.själv.se.och.uppmärksamma.detta,.samtidigt.som.jag.ifrågasätter.hur.olika.parter.i.historien.framställs..Särskilt.viktigt.blir.detta.i.ett.mångkulturellt.klassrum
..En.av.historieundervisningens.uppgifter.är.att.motarbeta.den.här.eurocentriska.
världsbilden,.vilken.gör.att.vi.i.västvärlden.framstår.som.alltings.mått ..Här.borde.vi.kunna.bli.
hjälpta.av.barn.från.andra.kulturer.som.antagligen.har.en.annan.uppfattning.om.hur.olika.länder.
och.deras.historia.bör.värderas .
Språkets betydelse
Vid.en.cirkelträff.diskuterade.vi.om.det.endast.är.språkproblem.som.gör.att.texter.och.läroböcker.
blir.svåra.att.ta.till.sig ...Per,.en.av.cirkelsamordnarna,.menade.att.det.finns.en.kulturell.referensram.
som.gör.att.ord.och.begrepp.hör.till.en.viss.kultur.och.att.det.inte.finns.några.motsvarigheter.till.
dem.i.andra.kulturer ..Detta.gör.att.det.inte.bara.är.språket.som.är.svårigheten,.utan.också.just.det.
faktum.att.vi.har.olika.kulturell.bakgrund.med.olika.referensramar ..Vidare.framkommer.det.att.
flera.av.oss.tycker.att.många.elever.idag.har.en.sämre.ordförståelse.över.huvud.taget,.oavsett.om.de.
1 1

1
har.svensk.eller.utländsk.bakgrund ..Det.gör.att.fler.ord.behöver.förklaras.för.att.texter.ska.få.rätt.
mening ..Historiecirkelns.diskussioner.väcker.många.tankar.och.reflektioner.hos.mig.kring.den.egna.
undervisningen ..Tankar.som.i.det.vardagliga.arbetet.inte.hinns.med.eller.kanske.rättare.sagt.inte.
stimuleras ..På.vår.skola.arbetar.vi.i.arbetslag.vilket.gör.att.ämnesdiskussioner.hinns.med.en.kortare.
stund.i.korridoren.på.väg.till.kopieringsrummet.eller.vid.det.fåtal.ämneskonferenser.som.vi.har ..Fast.
vanligen.tar.diskussioner.om.läromedelsinköp.den.största.tiden.av.dessa.träffar .
. En.artikel.av.Inger.Wikström,.som.vi.läste.i.början.av.cirkeln,.handlar.om.att.de.samhällsorienterande.ämnena.just.är.språk.och.kultur.och.hon.menar.i.sin.artikel.att.högstadieelever.är.en.
bortglömd.grupp.inom.forskningen.eftersom.de.till.synes.behärskar.språket.och.talar.det.flytande ..
Just.detta.leder.till.att.läraren.tror.att.de.förstår.allt . 164 .Här.menar.hon.att.eleverna.förstår.och.behärskar.det.vardagliga.talet.och.skriftspråket,.men.när.det.kommer.till.ämnestexter.så.ligger.det.utanför.deras.konversationsnivå
..För.att.förstå.exempelvis.läroböcker.i.historia,.så.behöver.de.uppnå.
förstaspråksnivå.i.läsning.på.svenska ..Wikströms.uppfattning.är.att.undervisningen.i.svenska.som.
andraspråk.upphör.eller.minskar.när.eleverna.kan.tala.svenska.bra.och.att.detta.faktiskt.hämmar.deras.läs-.och.språkutveckling
..Processen.med.att.inhämta.ämneskunskaper.blir.för.andraspråkselever.
mycket.längre.och.svårare,.eftersom.de.dels.måste.ha.en.god.ordförståelse.och.dels.en.förförståelse.
för.kulturen.och.dess.referensram ..
. Vid.tiden.för.denna.diskussion.i.cirkeln.skulle.jag.och.Tina.snart.arbeta.med.svenskt.1700-tal.
och.det.som.brukar.kallas.Frihetstiden.i.våra.respektive.klasser.i.skolår.sex ..Vi.bestämde.oss.därför.
för.att.granska.historieboken.i.syfte.att.hitta.ord.och.begrepp.som.var.kulturbundna ..Det.blev.en.
lång.lista.med.svåra.ord.som.definitivt.skulle.skapa.problem ..Men.var.de.bundna.till.vår.kultur?.
väveri fästning
facklor biskop
pigor drängar
åkermark källare
halm prydnader
svarva norrsken
tröskverk prydnadssaker
164. Wikström.1996.s .132 .

Ja,.den.frågan.var.inte.lätt.att.besvara.eftersom.vi.hade.vår.egen.kulturs.glasögon.på.oss ..Men.oavsett.
om.orden.tillhör.den.svenska.kulturella.referensramen.eller.inte,.så.var.de.viktiga.för.förståelsen.av.
texten ..Därför.var.de.också.relevanta.att.bearbeta.och.diskutera.innan.texten.lästes.med.klassen ..
Men.hur.skulle.vi.göra?
Språket som en del av förförståelsen
Pauline.Gibbons.ger.en.mängd.förslag.på.hur.eleverna.kan.aktiveras.före.läsningen . 165 .Ett.av.förslagen.är.att.använda.en.titel.till.en.bok.eller.ett.kapitel.som.en.första.mening.och.sedan.utgå.ifrån.
detta.när.man.samtalar.om.vad.de.tror.att.texten.ska.handla.om ..När.vi.startade.med.arbetsområdet.
så.satte.jag.upp.Stormaktstiden.och.Frihetstiden.som.rubriker.på.tavlan.och.utifrån.detta.diskuterade.
vi.vad.eleverna.trodde.hände.i.Sverige.under.Frihetstiden ..Vi.diskuterade.först.hur.det.sett.ut.i.
Sverige.under.Stormaktstiden.och.eleverna.tog.upp.ståndssamhällets.grupper.och.att.alla.hade.sina.
bestämda.uppgifter.i.samhället ..Här.tyckte.eleverna.att.människorna.själva.borde.vara.fria.att.få.
bestämma.vad.de.ville.arbeta.med ...De.pratade.om.kungens.makt.genom.envälde.och.att.kyrkan.
och.religionen.hade.makt.över.människorna ..Eleverna.kom.fram.till.att.Frihetstiden.borde.innebära.
att.det.blev.demokrati,.att.folket.skulle.bestämma.och.att.religionens.makt.över.människorna.skulle.
försvinna .
–.Alla.borde.få.bestämma.om.de.vill.tro.eller.inte.tro,.säger.en.elev ..
–.Frihet.är.nog.också.att.de.inte.är.krig.så.att.ingen.kan.tvingas.kriga.om.de.inte.vill,.säger.en.annan
..
.Det.blev.en.bra.diskussion.där.eleverna.dels.friskade.upp.sitt.minne.kring.Stormaktstiden.och.dels.
såg.att.begreppet.frihet.hade.flera.innebörder ..Utifrån.denna.mindmap.läste.vi.om.Frihetstiden.och.
eleverna.kom.fram.till.att.begreppet.inte.innebar.allt.det.som.de.själva.lagt.in.i.ordet ..Vi.diskuterade.
att.förändringar.tar.tid.och.att.allt.inte.sker.snabbt ..
. Många.tankar.under.den.här.tiden.ägnades.åt.hur.undervisningen.skulle.anpassas.till.andraspråkselever
.. Frustrationen. kunde. bli. stor. när. man. exempelvis. läste. i.Wikströms. artikel. att. det.
är.skolans.ansvar.att.skapa.villkor.så.att.andraspråkselever.har.samma.förutsättningar.som.andra.
elever.för.att.nå.studieresultat.vilka.matchar.deras.intellektuella.förmåga . 166 .Wikström.menar.att.
kommunikationen.är.grunden.för.att.höja.den.språkliga.kompetensen.och.hon.skulle.vilja.se.en.
165. Gibbons.2002.s .121.ff .
166. Wikström.1996.s ..154 .
1

1
SO-undervisning.där.dessa.elever.fick.arbeta.i.små.grupper ..I.dessa.mindre.grupper.kan.de.känna.
sig.trygga.och.ställa.frågor.om.sådant.de.inte.förstår ..En.sådan.värld.lever.inte.jag.i.och.hur.ska.jag.
i.klassrummet.med.alltifrån.tjugo.till.tjugonio.elever.kunna.åstadkomma.något.liknande?.
. Pauline.Gibbons.framhåller.att.vi.på.olika.sätt.ska.ge.elever.strategier.för.att.främja.sin.språk-.
och.läsutveckling ..Ett.förslag.hon.har.är.att.ge.ut.ett.antal.bilder.vilka.har.med.texten.att.göra.och.
sedan.be.eleverna.att.återberätta.händelsen.med.hjälp.av.bilderna ..Jag.hade.två.niondeklasser.vilka.
samtidigt.arbetade.med.mellankrigstiden ..Lektionen.innan.ett.prov.fick.den.ena.klassen,.den.med.
mest.elever.med.svenska.som.andraspråk,.ett.antal.bilder.vilka.de.skulle.lägga.i.en.viss.ordning.som.
gjorde.att.de.utifrån.dem.kunde.berätta.om.mellankrigstiden ..Jag.använde.mig.av.tolv.bilder.som.
symboliserade.Hitler.som.talare,.den.tyska.militära.organisationen,.Versaillesfreden,.börskraschen.i.
New.York,.hyperinflationen,.kommunismen,.Hitlerjugend,.nationalism,.demokrati,.det.tyska.livsrummets.utbredande,.den.ariska.rasens.överlägsenhet.och.judar.som.strävar.efter.världsherravälde
..
Eleverna.tyckte.att.övningen.var.bra.och.att.de.lärde.sig.att.med.egna.ord.berätta.om.händelseförloppet
..Flera.tog.hem.bilderna.och.övade.utifrån.dem.till.provet ..Det.jag.sedan.lade.märke.till.vid.
provet.var.att.eleverna.i.den.klass.som.inte.gjort.övningen.hade.mer.formuleringar.utifrån.boken.
och.de.gemensamma.anteckningarna,.än.eleverna.i.klassen.som.gjort.övningen,.vilka.i.högre.grad.
hade.egna.ordval.när.de.besvarade.frågorna ..Jag.har.numera.nästan.alltid.ett.moment.under.arbetsområdena.där.eleverna.får.en.serie.bilder,.ibland.före.och.ibland.efter.det.att.vi.gjort.ett.moment
..
De.får.sedan.i.grupp.eller.par.diskutera.vad.bilderna.handlar.om.och.i.vilken.ordning.de.bör.vara .
Mina funderingar kring en undersökning börjar
Under.hösten.läste.vi.i.cirkeln.Per.Eliassons.artikel.om.hur.ungdomar.med.iransk.bakgrund.såg.på.
historieundervisning.i.svensk.skola ...Där.fastnade.jag.för.att.ungdomarna.ansåg.att.undervisning.
om.deras.ursprungsland.Iran,.hade.varit.totalt.frånvarande.under.grundskoletiden . 167 .I.forskningscirkeln.mötte.vi.en.persisk.modersmålslärare.som.berättade.att.för.invandrarbarnens.identitetsbildning.är.det.extra.viktigt.att.de.känner.till.sina.rötter
..Hon.berättade.för.oss.att.hon.undervisade.om.
persisk.historia.för.sina.elever,.men.eftersom.lärarna.i.skolan.aldrig.berättade.om.den.så.blev.hon.
ofta.ifrågasatt.av.ungdomarna ..Lärarna.var.ämnesauktoriteter.för.många.elever.och.eftersom.de.inte.
tog.upp.den.persiska.historien.så.trodde.de.inte.riktigt.på.henne.som.var.modersmålslärare .
167. Eliasson.2008a .

. Men.hur.ska.jag.som.historielärare.praktiskt.kunna.tillgodose.alla.de.olika.nationaliteterna.i.
klassrummet.med.deras.historia?.I.cirkeln.resonerade.vi.kring.att.man,.när.man.exempelvis.arbetar.
med.den.tid.då.Sverige.var.en.stormakt,.kan.knyta.an.till.andra.länders.liknande.stormaktstider.
och.på.något.sätt.jämföra.den.svenska.med.dessa ..Vi.kom.fram.till.att.upplägget.är.intressant.men.
problematiskt.och.att.dessa.perioder.kan.inträffa.under.vitt.skilda.tidsepoker ..Då.bryts.kronologin.
och.det.blir.svårt.för.eleverna.att.förstå.en.del.begrepp.och.händelser.i.historien.som.man.ännu.
inte.arbetat.med ..En.annan.möjlighet.är.att.se.hur.det.samtidigt.ser.ut.i.andra.länder.under.samma.
period.som.den.svenska.stormaktstiden.infaller ..Tidsbristen.gör.emellertid.att.jag.inte.ser.det.som.
möjligt.att.genomföra.under.det.här.läsåret ..
Identitet, den lilla och den stora historien
I.ett.arbetsområde.med.mina.sjundeklassare.arbetar.vi.med.flyktingar.och.identitet.och.under.ett.
arbetspass.diskuterar.vi.vad.det.är.som.gör.att.jag.är.jag ..Eleverna.kommer.fram.till.att.klädstil,.
frisyr.och.utseende.visar.vem.man.är ..Jag.frågar.om.de,.ifall.de.skulle.råka.ut.för.olyckor.och.deras.
utseenden.förändrades.totalt,.skulle.bli.andra.personer?.
–Nej,.det.handlar.ju.också.om.hur.jag.är.som.person,.snäll,.hjälpsam.och.olika.egenskaper.tas.upp,.
vilken.moral.och.vilka.åsikter.man.har,.säger.en.elev ..
–.Vad.har.fått.er.att.ha.en.viss.klädstil,.tycka.på.ett.visst.sätt,.att.vara.snälla?.frågar.jag ..Föräldrar,.
kompisar,.idoler,.media,.skolan.och.samhället.kommer.som.förslag.från.eleverna ..
-.Min.historia,.säger.en.flicka ..
Jag.ber.henne.utveckla.vad.hon.menar.och.hur.historien.påverkat.henne ..
1

1
-..Historien.är.ju.grunden.för.att.samhället.ser.ut.som.det.gör.idag.och.om.jag.vuxit.upp.i.ett.land.
där.det.varit.krig.i.flera.år.så.tänker.och.tycker.jag.säkert.väldigt.olika.i.många.sammanhang.jämfört.
med.någon.som.vuxit.upp.i.Sverige.där.det.inte.varit.krig.på.jag.vet.inte.hur.länge,.svarar.hon ..
Vi.sammanfattar.vår.diskussion.i.form.av.en.mindmap.på.tavlan .
Min historia
Utseende
Klädstil
Frisyr
JAG
Omgivning
Föräldrar
Kompisar
Skola
Media
Moral
Sätt att tänka
Åsikter Religion
Några.elever.väcker.förslaget.att.släktforska.på.riktigt.men.jag.inser.att.vi.inte.har.de.bästa.förutsättningarna.för.att.göra.detta
..Jag.går.emellertid.med.på.att.vi.tillsammans.kan.försöka.intervjua.
föräldrar.för.att.ta.reda.på.en.del.om.vilka.deras.förfäder.var,.vad.de.har.jobbat.med.och.var.de.var.
bosatta.och.eventuellt.varför.de.flyttat ..Eleverna.arbetar.under.tre.lektionspass.med.den.här.undersökningen.och.har.då.som.uppgift.att.intervjua.föräldrar.och.eventuellt.några.släktingar
..Alla.elever.
vill.inte.släktforska.och.jag.vill.inte.tvinga.någon.att.göra.det ..Detta.är.känsligt.och.det.kan.finnas.
många.orsaker.till.att.det.inte.är.så.roligt.för.alla ..
. Sedan.gör.vi.en.världskarta.där.elevernas.namn.sätts.upp.och.gör.markeringar.på.kartan.där.de.
har.någon.form.av.släktanknytning ..Även.de.elever.som.inte.undersökt.sin.släkt.är.med.på.den.här.
delen ...I.klassen.finns.tjugonio.elever.och.av.dessa.har.femton.rötter.i.andra.länder ..Förutom.Sverige.är.fjorton.nationaliteter.representerade.i.klassen
..Dessa.är.Finland,.Danmark,.Tyskland,.Polen,.
Ukraina,.Ungern,.Serbien,.Bosnien,.Kosovo,.Palestina,.Irak,.Brasilien,.Colombia.och.Sierra.Leone ..

Tillsammans.diskuterade.vi.om.vi.kunde.försöka.läsa.om.de.olika.nationaliteternas.historia ..Frågan.
för.mig.var.nu.att.försöka.hitta.ett.sätt.där.det.skulle.kunna.göras.på.ett.meningsfullt.sätt .
Att förena den lilla och den stora historien
.I.en.artikel.av.Kenneth.Nordgren.som.vi.precis.läst.och.diskuterat.i.cirkeln,.så.tar.han.upp.att.för.
många.elever.kretsar.tankarna.kring.vad.historia.är.runt.hemlandets.historia ..Den.historia.som.tas.
upp.i.skolan.är.något.helt.annat.och.också.avskild.från.den.egna.historien . 168 .Nordgren.menar.att.
om.avståndet.mellan.elevernas.historiekultur.och.skolans.historiekultur.blir.för.stort.så.riskerar.
ämnet.att.bli.ointressant.som.verktyg.för.att.förstå.samtiden ..I.Nordgrens.artikel.intervjuas.en.elev.
om.vad.hon.tänker.om.historia ..Det.hon.tänker.på.är.sin.historia.om.folkmordet.på.assyrier/syrianer.under.första.världskriget,.men.den.historia.som.berättas.i.skolan.förknippar.hon.med.Gustav.Vasa
..Nordgren.pekar.på.relationen.mellan.historieämnets.undervisningsinnehåll.och.dagens.
förändringar.i.samhälle.och.skola ..Han.menar.att.ämnet.idag.också.har.till.uppgift.att.utveckla.
en.interkulturell.kompetens.av.attityder,.kunskaper.och.färdigheter.för.ett.medborgarskap.i.ett.
mångkulturellt.samhälle ..
. Det.känns.alltså.relevant.att.försöka.hitta.andra.sätt.så.att.den.historia.vi.läser.i.skolan.hänger.
ihop.med.den.historia.eleverna.har.hört.hemma ..Många.gånger.tror.jag.att.elever.från.andra.länder.
känner.till.stora.delar.av.sin.historia,.särskilt.de.vars.föräldrar.har.flytt.hit ..De.har.haft.en.anledning.
att.någon.gång.ställa.frågan.varför.de.inte.är.kvar.i.ursprungslandet ..Ett.annat.syfte.är.att.motverka.
fördomar,.rasism.och.diskriminering ..Ett.sätt.att.göra.det.är.kanske.att.visa.hur.historien.i.verkligheten.har.sett.ut.i.många.länder
.
. Nordgren.säger.att.lärare.som.vill.utveckla.mångfalden.i.historieundervisningen.har.flera.vägar.
att.gå.men.få.som.är.grundade.på.ämnesdidaktik.och.forskning . 169 .Oftast.görs.försök.att.vid.sidan.
av.den.eurocentriska.berättelsen.hinna.med.vad.han.kallar.tilläggshistorien,.till.exempel.Mellanösterns.och.Afrikas.historia
..Nordgren.sammanfattar.sin.uppfattning.på.ett.tydligt.sätt .
Ett skolämne är en kulturprodukt formulerad i en viss historisk kontext men det är också en pågående
verksamhet som ständigt förändras. Uppfattad på det viset är ämnesdidaktikens uppgift inte enbart
att diskutera urval från en given repertoar, eller hur och varför kommunikation ska ske, utan också
168. Nordgren.2007.s .18 .
169. Nordgren.2007.s .18 .
1

1
påverka och förändra vad ämnet är. En interkulturell historieundervisning behöver finna former som
förmår knyta an till mångfalden av historiska erfarenheter och samtidigt berätta en sammanhållen
historia som kan ge perspektiv på samhället. Utmaningen är att hitta kontaktytor mellan den lilla och
1 0
stora historien.
Tre länder – en historia
Detta.blir.min.utgångspunkt ..Jag.funderar.på.hur.jag.kan.hitta.dessa.kontaktytor.mellan.den.lilla.
och.den.stora.historien ..Kan.olika.länder.få.stå.som.exempel?.Eller.kan.jag.få.in.ett.annat.perspektiv.
på.historien.utifrån.den.kanon.jag.redan.har.i.min.historieundervisning?.Jag.bestämmer.mig.för.att.
pröva.detta ..Under.arbetsområdet.kring.upptäckternas.tid,.vilket.eleverna.kommer.att.jobba.med.
i.åttonde.klass,.ska.vi.läsa.om.Sierra.Leones,.Colombias.och.Brasiliens.historia.eftersom.Steven.är.
född.i.Sierra.Leone,.Hugo.i.Brasilien.och.Marias.pappa.i.Colombia 171 ..Länderna.får.fungera.som.
exempel.både.när.det.gäller.mötet.med.européerna.och.på.vad.som.händer.när.tidigare.koloniala.
områden.får.sin.självständighet ..
. Det.jag.vill.undersöka.i.klassrummet.är:.Vilka.erfarenheter.kan.man.dra.utav.att.undervisa.kring.
flera.nationella.identiteter?.Kan.jag.på.ett.meningsfullt.sätt.få.in.elevernas.lilla.historia.i.den.stora.
historia.som.vi.läser?.Vad.händer.med.elever.från.andra.kulturer.när.de.får.höra.om.sina.ursprungsländers.historia.i.klassrummet?.Kan.jag.lyfta.fram.det.positiva.i.de.olika.ländernas.historia.så.att.
eleverna.inte.känner.sig.som.förlorare.utan.istället.blir.stolta.över.sin.historia?
För.att.försöka.minska.risken.att.vissa.länder.framstår.som.segrare.och.andra.som.förlorare.diskuterar.vi.i.historiecirkeln.att.vi.som.pedagoger.alltid.gör.ett.urval.när.vi.undervisar.i.historia
..Här.gäller.
det.då.att.försöka.fånga.upp.det.positiva.i.dessa.länders.historia .
. Första.steget.är.att.sätta.sig.in.i.de.olika.ländernas.historia ..Här.var.det.första.problemet.att.
överhuvudtaget.hitta.något.material.om.Sierra.Leones.förkoloniala.historia ..Med.hjälp.av.Internet.
lyckades.jag.lokalisera.en.bok.på.ett.antal.tusen.sidor.skriven.på.engelska.och.med.en.stor.prislapp ..
Min.slutsats.blev.att.det.inte.är.möjligt.tidsmässigt.för.mig.att.lägga.ner.ett.sådant.arbete.på.detta ..
Istället.får.jag.nöja.mig.med.de.delar.jag.kan.hitta.om.Sierra.Leones.förkoloniala.historia.på.nätet.
och.i.andra.mer.lättillgängliga.källor .
170. Nordgren.2007.s .21 .
171. Elevernas.namn.är.fingerade .

Steg ett i klassrummet
Min.inledande.lektion.hade.som.första.syfte.att.få.eleverna.att.fundera.kring.huruvida.de.personer.
vi.läser.om.egentligen.var.upptäckare.eller.om.vi.ska.se.på.den.här.delen.av.historien.som.ett.möte.
mellan.olika.kulturer ..Lektionens.andra.syfte.var.att.titta.närmare.på.hur.och.vilka.som.levde.i.Colombia,.Brasilien.och.Sierra.Leone.när.européerna.kom
..
. Jag.berättade.om.att.folket.i.Colombia.hade.ett.högt.utvecklat.jordbruk.och.att.spanjorerna.
trodde.att.de.funnit.Eldorado.när.de.såg.alla.guldföremål ..Sedan.såg.vi.bilder.på.Balsa.Muisca,.en.
avbild.i.rent.guld.av.den.flotte.som.indianfolket.muisca.använde.i.sina.kröningsceremonier ..
. Jag.frågade.klassen.om.de.visste.vem.som.upptäckte.Brasilien ..Hugo,.som.har.brasiliansk.bakgrund,.berättade.ivrigt.för.klassen.att.det.var.Pedro.Álvares.Cabral.från.Portugal
..Han.berättade.
vidare.för.klasskamraterna.om.hur.Brasilien.fick.sitt.namn ..Själv.tog.jag.upp.tupiindianerna.och.
de.andra.indianstammarna.som.befolkade.området,.och.att.de.hjälpte.européerna.att.fälla.träden.
för.att.anlägga.sockerplantager ..När.portugiserna.försökte.tvinga.de.olika.stammarna.att.arbeta.
på.plantagen.blev.det.tvärstopp ..Indianerna.här.var.jägare.och.samlare.och.för.dem.var.det.inte.
männens.sak.att.bruka.jorden ..Stammarna.flydde.in.i.skogen.där.portugiserna.inte.var.vana.att.
ta.sig.fram ..Hästarna,.vilka.tidigare.varit.användbara.för.européerna.som.ett.slags.hemligt.vapen,.
fungerade.inte.här.eftersom.de.inte.kunde.röra.sig.bland.nedfallna.trädstammar,.rötter.och.lianer ..
Skogsindianerna.var.dessutom.skickliga.med.att.hitta.gömställen.och.att.använda.pilbågar.och.blåsrör
..Tilll.slut.tvingades.emellertid.även.folket.här.att.göra.vad.européerna.ville.och.det.hela.slutade.
med.att.en.stor.del.av.indianbefolkningen.utplånades.som.en.följd.av.portugisernas.brutalitet.och.
de.sjukdomar.de.förde.med.sig .
. Jag.valde.medvetet.att.inte.nämna.något.om.att.de.européer.som.tidigt.kolonialiserade.landet.
var.straffångar ..Under.min.berättelse.såg.Hugo.stolt.ut.och.flinade.mot.sina.klasskamrater.när.jag.
berättade.om.hur.smarta.indianerna.var,.som.lockade.in.européerna.på.mark.vilka.dessa.inte.behärskade
.
. När.vi.kom.till.Afrika.nämnde.jag.att.det.i.Västafrika.fanns.stora.kungadömen.med.väl.utvecklad.handel.och.att.folket.i.Sierra.Leone.länge.levt.som.jordbrukare.och.ansågs.vara.särskilt.skickliga.
på.det ..Steven,.född.i.Sierra.Leone,.nickar.runt.till.kompisarna.och.säger.att.utan.oss.hade.ni.inte.
blivit.rika ..Han.visste.inte.att.det.var.portugiser.som.var.de.första.européerna.att.besöka.området ..
Jag.berättade.att.landet.namngavs.av.dessa.portugiser.som.kallade.det.Lejonbergen,.Sierra.Leone,.
efter.bergen.vid.floden.Rokels.mynning .
1

1 0
Avstämning med eleverna
Efter.den.här.lektionen.pratade.jag.med.Hugo.och.frågade.honom.hur.det.kändes.att.få.höra.något.om.sitt.ursprungslands.historia
..Han.tyckte.att.det.var.roligt.att.han.fick.lära.de.andra.lite.om.
Brasiliens.historia ..Att.jag.berättade.om.att.folket.i.Brasilien.var.smarta.gjorde.honom.stolt.sa.han,.
även.om.det.var.för.länge.sedan ..
. När.jag.pratade.med.Steven.svarade.han.att.det.var.roligt.att.få.reda.på.hur.hans.land.fått.sitt.
namn ..Han.tyckte.att.det.är.viktigt.för.honom.att.de.andra.i.klassen.får.reda.på.något.om.Sierra.
Leone ..-.Då.lär.de.känna.mig.bättre.säger.han ..Han.talade.om.att.hans.mamma.alltid.berättat.för.
honom.att.deras.folk.är.duktiga.jordbrukare ..
. Maria.tyckte.det.var.intressant.då.hon.inte.hade.så.stora.förkunskaper.om.Colombias.historia,.
men.faktiskt.hade.varit.i.Colombia.året.innan.under.två.månader .
Steg två i klassrummet
Mitt.nästa.steg.var.att.försöka.behandla.vad.som.hände.efter.mötet.mellan.européerna.och.den.ursprungliga.befolkningen.i.de.här.tre.länderna
..Min.idé.var.att.i.stora.drag.och.på.ett.kortfattat.sätt.
presentera.de.tre.ländernas.historia.från.det.att.de.blev.kolonialiserade.till.idag ..Resultatet.blev.ett.
häfte.på.sju.sidor.och.inte.alltför.lättillgängligt.för.åttondeklassare.insåg.jag.när.jag.var.färdig ..En.
hel.del.ord.och.begrepp.var.jag.tvungen.att.förklara.och.reda.ut.innan.vi.kunde.ge.oss.i.kast.med.
texten ..Vidare.behövde.vi.också.ett.system.för.hur.vi.skulle.jämföra.ländernas.historia.för.att.kunna.
se.likheter.och.skillnader .
. Pauline.Gibbons.poängterar.hur.viktigt.det.är.för.andraspråkselever.att.ha.en.tydlig.förförståelse.
för.texter.så.att.läsningen.kan.bli.effektivare,.något.som.även.är.bra.för.svaga.läsare.i.allmänhet . 172 .
Därför.hade.jag.skrivit.upp.ord.och.begrepp.på.tavlan.vilka.behövde.repeteras,.förklaras.och.som.
var.centrala.för.att.förstå.huvudinnehållet ..Ord.som.togs.upp.var.gerillarörelser,.rebellrörelser,.FN,.
konservativa,.liberala,.depression,.import.och.export.samt.militärkupper/statskupper ..Vi.resonerade.kring.orden.och.skrev.upp.förklaringar.på.tavlan
..På.tavlan.hade.jag.skrivit.upp.länderna.i.tre.
kolumner.och.under.dessa.hade.vi.rubriker.som.befolkning,.religion,.kolonialmakt,.inbördeskrig,.
krig,.export,.naturtillgångar,.självständighet,.och.militärkupper ..Vi.arbetade.med.ländernas.historia.
utifrån.mitt.häfte.och.förde.in.vartefter.på.tavlan.om.hur.det.såg.ut.i.länderna.under.ovanstående.
rubriker ..Sedan.bad.jag.eleverna.att.försöka.hitta.likheter.och.skillnader.mellan.länderna ..De.kunde.
172. Gibbons.2002.s ..137 .

snabbt.konstatera.att.alla.tre.länder.hade.relativt.goda.naturtillgångar,.men.att.de.till.största.delen.
endast.exporterade.råvaror.och.jordbruksprodukter.och.att.alla.länder.hade.lidit.av.inbördeskrig ..
Klart.och.tydligt.kunde.de.se.att.Sierra.Leones.historia.var.den.mest.brutala,.men.även.att.Colombias.historia.varit.våldsam
..De.konstaterar.också.att.Brasilien.har.den.minst.våldsamma.och.
brutala.historien.och.även.är.det.av.länderna.som.är.högst.utvecklat ..Alla.dessa.länder.räknas.idag.
som.utvecklingsländer.och.de.kommer.fram.till.att.kolonialiseringen.lett.till.klasskillnader.inom.
länderna,.vilket.de.menar.har.lett.till.inre.motsättningar.och.inbördeskrig ..Något.som.i.sin.tur.har.
en.stor.del.i.att.länderna.ligger.efter.i.utvecklingen ..En.av.eleverna.säger.att.när.kolonialmakterna.
lämnade.länderna.så.verkade.alla.de.här.staterna.ha.svårigheter.med.hur.de.skulle.styras ..Kanske.
skulle.de.byggt.upp.ett.demokratiskt.system.i.landet.innan.det.blev.självständigt,.då.hade.det.nog.
blivit.lugnare .
Gruppdiskussion med eleverna
Efter.att.ha.avslutat.arbetsområdet.så.samlade.jag.Steven,.Hugo.och.Maria.för.att.höra.vad.de.har.
tyckt.om.arbetsområdet ..De.är.alla.eniga.om.att.det.är.viktigt.att.få.höra.om.sitt.ursprungslands.
historia ..När.jag.ber.dem.förklara.varför.det.är.viktigt.så.är.det.svårare.för.dem.att.sätta.fingret.på ..
Slutligen.säger.en.av.dem.att.det.är.viktigt.för.att.det.visar.att.skolan.inte.bara.tar.upp.det.som.har.
påverkat.svenskar.utan.också.det.som.påverkat.andra.kulturer ..Min.historia.är.också.viktig.menar.
han ..De.andra.håller.med.och.menar.att.det.är.viktigt.för.kamraterna.i.klassen.att.få.veta.något.om.
varför.de.har.kommit.till.Sverige ..
. Steven.som.lämnade.Sierra.Leone.vid.sex.års.ålder.kunde.sin.historia.väldigt.bra,.särskilt.vad.
som.hänt.under.inbördeskriget ..Han.tycker.därför.att.han.inte.lärde.sig.så.mycket.nytt,.men.hans.
klasskompisar.fick.ju.höra.en.del.om.hans.ursprung ..För.Maria,.vars.pappa.kommer.från.Colombia,.
var.det.annorlunda ..Hon.säger.att.hon.inte.visste.mycket.om.Colombias.historia.innan ..Hon.hade.
dock.hört.talas.om.FARC-gerillan.och.frisläppandet.av.Ingrid.Betancourt ...
–.När.vi.var.i.Colombia.såg.jag.att.det.stod.Rojas.Pinillas.namn.på.bergväggar.överallt,.nu.vet.jag.
vem.han.var ..Jag.har.alltid.fått.veta.av.mina.föräldrar.att.det.varit.och.är.våldsamt.i.Colombia ..Nu.
förstår.jag.hur.våldsamt.det.är.och.har.varit .
. Hugo.kände.mest.till.den.tidiga.historien.om.Brasilien ..
-.Jag.fick.vara.duktig,.de.andra.lyssnade.på.mig.och.jag.kunde.en.massa.som.de.andra.inte.hade.en.
aning.om ..Det.var.lite.häftigt .
1 1

1
. Maria.berättade.att.hon.är.född.i.Ukraina,.som.hennes.mamma.kommer.ifrån,.eftersom.hennes.
pappa.kom.dit.från.Colombia.för.att.studera ..Själv.känner.hon.sig.svensk.och.när.hon.ser.på.sin.
pappas.hemland.så.tycker.hon.att.Sverige.är.ett.mycket.bra.land .
.-.Här.är.utbildning.gratis.och.man.är.trygg ..Jag.vill.gärna.utbilda.mig.och.sedan.kanske.åka.till.
Colombia.för.att.arbeta .
. Hugo.är.född.i.Brasilien.och.kom.till.Danmark.som.treåring,.hans.pappa.bor.kvar.i.Brasilien,.
hans.mamma.lämnade.Brasilien.för.att.som.han.säger.”.få.ett.arbete.med.bra.betalning.eftersom.
Brasilien.är.fattigt.och.det.är.svårt.med.försörjningen.där.för.många” ..Han.vill.utbilda.sig.och.sedan.
vet.han.inte.om.han.stannar.i.Sverige.eller.väljer.att.bo.i.Brasilien .
. Steven.tror.att.han.kanske.återvänder.till.Sierra.Leone ..Han.känner.sig.inte.svensk.och.ingen.
betraktar.honom.som.svensk.på.grund.av.hans.hudfärg ..Här.är.han.alltid.annorlunda ..Han.tycker.
Sverige.är.ett.bra.land,.men.saknar.Sierra.Leone ..
. Vi.pratade.om.likheterna.mellan.deras.länders.historia.och.de.tycker.att.den.präglas.av.våldsamheter,.klasskillnader.och.fattigdom
..Maria.och.Hugo.har.hört.sina.föräldrar.tala.om.klasskillnader.
men.inte.riktigt.förstått.hur.och.varför.det.är.så.i.deras.ursprungsländer,.men.nu.har.de.förstått.det ..
Helt.klart.tycker.eleverna.att.deras.länder.är.de.stora.förlorarna,.men.de.är.ändå.stolta.över.sina.
ursprungsländer ..
-.Kolonialmakterna.är.de.som.är.de.moraliska.förlorarna,.säger.Steven .
Funderingar kring mitt projekt
När.jag.efter.en.av.lektionerna.bad.de.tre.eleverna.stanna.för.att.vi.skulle.samtala.så.frågade.en.annan.elev.varför.de.skulle.stanna
..Jag.förklarade.då.att.jag.ville.höra.vad.de.tyckt.om.att.vi.tagit.upp.
deras.ursprungsländers.historia ..
–.Det.är.jätteviktigt.att.vi.får.veta.något.om.deras.historia!.sa.han ..
–.Varför.det?.frågade.jag ..
–.Det.är.så.många.som.säger.att.folk.bara.kommer.hit.till.Sverige.för.att.få.det.bra.utan.att.egentligen.behöva.det
..Alla.vill.väl.ha.det.bra.det.är.ju.klart ..Kan.man.få.det.bättre.än.man.haft.det.ska.
man.väl.försöka.få.det.och.många.har.ju.haft.det.hemskt.i.sina.hemländer ..Man.får.helt.enkelt.veta.
mer.om.hur.andra.har.haft.det,.svarade.han .
. En.av.de.saker.jag.ville.ta.reda.på.var.vad.som.händer.när.elever.från.andra.länder.får.arbeta.
med.sitt.hemlands.historia.i.klassrummet ..När.vi.hade.haft.den.första.lektionen.om.mötet.mellan.européerna.och.exempelländerna.kände.jag.mig.ganska.nöjd
..Eleverna.från.dessa.länder.var.

entusiastiska ..Det.kändes.som.om.de.fick.ta.plats.i.klassrummet.och.att.de.blev.sedda.av.de.andra.
eleverna ..Hugo.talade.om.att.han.kände.sig.stolt.när.jag.berättade.om.hur.smarta.indianerna.var.
som.drog.sig.undan.européerna.i.skogen.för.att.slippa.arbeta.på.plantagen ..Det.var.häftigt.att.de.
andra.verkade.tyckt.att.han.var.duktig ..Jag.bekräftade.det.Stevens.mamma.alltid.sagt.till.honom.om.
att.deras.folk.var.duktiga.jordbrukare,.och.han.nickade.stolt.i.klassrummet ..I.Eliassons.artikel.sa.
den.persiske.pojken.att.hans.egen.historia.varit.frånvarande.under.tiden.i.skolan ..Liknande.exempel.
förekom.i.Nordgrens.artikel . 173 .Eleverna.var.eniga.om.att.det.var.viktigt.att.de.fick.höra.något.om.
sina.ursprungsländers.historia.i.skolan,.inte.bara.för.dem.själva.utan.också.för.hur.deras.klasskamrater.uppfattade.deras.ursprung
..De.fick.nämligen.ta.del.av.deras.historia.på.samma.sätt.som.skolan.
annars.alltid.fokuserar.på.den.svenska.historien .
. Att.arbeta.med.de.här.ländernas.historia,.från.mötet.med.européerna.till.idag,.tog.två.klocktimmar.att.genomföra
..Eleverna.fick.ta.till.sig.en.stor.mängd.stoff.och.en.hel.del.nya.begrepp,.vilket.
gjorde.att.många.hade.svårt.att.förstå ..Den.första.delen,.det.vill.säga.vad.som.hände.i.mötet.mellan.
kolonialmakterna.och.ursprungsbefolkningen.i.de.tre.länderna,.kunde.klassen.förstå.och.hänga.
med.i ..Men.den.andra.delen,.när.jag.försökte.mig.på.att.berätta.den.fortsatta.historien,.blev.alldeles.
för.svår.eftersom.eleverna.inte.har.förförståelsen.av.världshistorien.och.dessutom.saknade.de.en.hel.
del.begrepp ..Vad.kunde.jag.gjort.annorlunda?.Hur.hade.det.blivit.bättre?.En.möjlighet.är.att.jag.i.
vårterminen.i.årskurs.nio,.då.vi.läser.om.koloniernas.frigörelse,.återknutit.till.just.dessa.länder.så.
att.förståelsen.blivit.bättre ..En.annan.möjlighet.hade.varit.att.ägna.mer.tid.åt.att.eleverna.i.klassen.
skulle.få.sätta.sig.in.i.ländernas.historia ..Men.tiden.är.ett.problem.eftersom.historieämnet.har.60.
minuter.i.veckan.till.sitt.förfogande ..
. Kenneth.Nordgren.menar.att.om.avståndet.mellan.elevernas.historiekultur.och.skolans.historiekultur.blir.för.stor.så.riskerar.ämnet.att.bli.ointressant.som.verktyg.för.att.förstå.samtiden
. 174 .För.
Maria.och.Hugo.föll.en.del.bitar.på.plats.efter.att.vi.läst.arbetsområdet,.de.förstod.hur.klasskillnaderna.uppkommit,.Maria.fick.reda.på.en.del.om.vad.som.orsakat.landets.våldsamma.historia
..
. Kunde.jag.lyfta.fram.det.positiva.i.de.olika.ländernas.historia.så.att.eleverna.inte.kände.sig.som.
förlorare.utan.istället.var.stolta.över.sin.historia?.Nej,.det.kunde.jag.inte ..Alla.var.eniga.om.att.deras.
länder.var.de.stora.förlorarna,.men.de.moraliska.förlorarna.var.enligt.Steven.kolonialländerna ..
. Jag.tror.att.eleverna.i.klassrummet.under.det.här.arbetsområdet.fick.se.att.historien.kan.ses.ur.
olika.perspektiv ..I.vanliga.fall.utgår.jag.från.upptäckarna.och.deras.bedrifter.och.hur.upptäckterna.
173. Eliasson.2008a.Nordgren.2007.s .18 .
174. Nordgren.2007.s .18 .
1

1
påverkade.Europa ..Undantagen.är.indianfolken.i.Amerika.och.de.svarta.slavarna.i.USA,.som.jag.
också.brukar.behandla ..Nu.tittade.vi.även.på.hur.det.gick.för.länder.som.varit.kolonier.och.hur.den.
historiska.utvecklingen.såg.ut.i.de.länderna ..Enligt.Nordgren.är.som.sagt.kontaktytor.mellan.den.
lilla.historien.och.den.stora.historien.viktiga.att.hitta,.”för.att.knyta.an.till.mångfalden.av.historiska.
erfarenheter.och.samtidigt.berätta.en.sammanhållen.historia.som.kan.ge.perspektiv.på.samhället
.” 175 .Det.var.vad.jag.försökte.att.göra.och.delvis.lyckades.med .
Historieprojektets betydelse för mitt arbete i framtiden
Det.har.varit.en.berikande.och.intressant.tid.att.delta.i.en.forskningscirkel ..Berikande.på.så.sätt.att.
vi.fått.tips.och.idéer.när.det.gäller.litteratur.och.forskning,.men.också.för.att.det.gett.mycket.tid.till.
egen.reflektion.och.utbyte.av.idéer.kollegor.emellan ..
.....Jag.vill.försöka.fortsätta.att.hitta.kontaktytor.för.den.lilla.och.den.stora.historien,.dels.för.att.jag.
tror.att.för.den.enskilde.eleven.så.handlar.det.om.att.bli.sedd.i.klassrummet,.dels.för.att.elever.då.
kan.hitta.verktyg.för.att.förstå.sin.samtid ..Dessutom.visar.jag.på.fler.perspektiv.än.den.västcentrerade.bild.av.historien.som.jag.vanligtvis.fokuserar.på
.
175. Nordgren.2007.s .21 .

historia, språk och delaktighet
Mia Nordmark
En inledning och en bakgrund
När.jag.här.och.nu.försöker.återkalla.hur.jag.tänkte,.mina.förväntningar,.inför.deltagandet.i.forskningscirkeln.är.det.framför.allt.att.jag.genom.den.såg.ytterligare.möjligheter.till.personliga.reflektioner.och.en.chans.att.förbättra.mitt.hantverk.som.lärare.i.SO-ämnena
..Men.jag.såg.även.fram.emot.
att.reflektera.kring.och.diskutera.historia.och.historieundervisning,.ett.utbyte.av.idéer.och.metoder,.
tillsammans.med.ämneskollegor ..
. En.del.av.mitt.yrke.är,.som.jag.ser.det,.ett.hantverk ..Jag.strävar.efter.att.bli.en.allt.skickligare.
och.en.mer.välförberedd.hantverkare ..Det.är.något.av.en.ironi.att.jag.efter.drygt.nio.år.i.yrket.å.ena.
sidan.känner.mig.allt.säkrare,.alltmer.rutinerad.och.kompetent ..Men.å.andra.sidan.samtidigt.blir.
alltmer.medveten.om.sådant.jag.vill.och.behöver.utveckla.vidare,.få.mer.kunskap.om.och.bättre.
beredskap.inför ..En.god.och.kompetent.hantverkare.behöver.en.välutrustad.verktygslåda.–.för.alla.
eventualiteter.–.och.genom.deltagandet.i.forskningscirkeln.hoppades.jag.kunna.fylla.på.min.verktygslåda
..
. Mot.bakgrund.av.att.vår.forskningscirkel.har.verkat.inom.ramen.för.Resurscentrum för mångfaldens
skola,.vill.jag.påstå.att.min.personliga.verktygslåda.fått.ett.tillskott.av.både.nya.verktyg.och.
förbättrade.gamla.verktyg,.men.också.nya.fack.har.inretts.i.lådan.–.fack.som.väntar.på.att.fyllas.
av.fler.verktyg.framöver ..De.för.mig.viktigaste.nya.och.förbättrade.verktygen.är.alla.märkta.Mer
Medvetenhet om Mångfaldens och Mångkulturalitetens Möjligheter ..Konsekvenserna.av.denna.ökade.
medvetenhet.betyder.bland.annat.större.förståelse.för.såväl.de.möjligheter.som.svårigheter.som.
undervisningen.i.en.mångkulturell.skola.för.med.sig ..
. Jag.upplevde.den.första.tiden.i.forskningscirkeln.som.relativt.förutsättningslös,.det.vill.säga.ramarna.var.vida.och.utan.detaljstyrning.från.cirkelsamordnarna
..Något.som.visserligen.skapade.ett.
positivt.diskussionsklimat.och.nyfikenhet.inför.vad.som.komma.skulle,.men.även.viss.oro.kring.vad.
välja.som.individuell.cirkeluppgift ..I.vilken.riktning.ville.jag.exempelvis.styra.en.undersökning?.Ja,.
en.sak.står.helt.klar,.retrospektivt,.att.min.personliga.del.i.cirkelarbetet.har.tagit.sig.olika.och.ibland.
krokiga.vägar,.vilket.kommer.att.framgå.i.denna.rapport ..Men.oavsett.de.olika.riktningar.som.mitt.
personliga.cirkelarbete.har.tagit.det.senaste.året.har.jag,.sedan.starten.av.forskningscirkelns.arbete,.
i.högre.grad.fokuserat.på.att.försöka.bekräfta.elever.med.annan.språklig.och.kulturell.bakgrund.än.
1

1
den.svenska ..Mina.funderingar.kring.hur.jag.ska.möta.andraspråkselevers.specifika.svårigheter,.till.
exempel.att.hitta.rätt.i.begreppsapparaten,.har.varit.närvarande.på.ett.annorlunda.och.nytt.sätt.än.
före.mitt.deltagande.i.forskningscirkeln ..Det.behöver.väl.knappast.sägas,.men.forskningscirkeln.har.
även.varit.ett.fantastiskt.forum.för.samtal,.information.och.fortbildning.på.olika.sätt ..
Läsåret 00 - 00
Vår. forskningscirkel. hade. inget. givet. tema,. utan. den. yttre. ramen. var. historieundervisning. och.
den.inledande.frågan.hur.denna.förändras.med.ett.ökande.antal.elever.i.klassrummet.med.annat.
modersmål.än.svenska,.de.nya.andraspråkseleverna ..I.avsaknad.av.ett.givet.tema.hade.jag.under.
höstterminen.2007.vissa.svårigheter.att.formulera.mål.och.syfte.med.mitt.personliga.bidrag.till.
cirkelns.verksamhet ..Våra.cirkelsamordnare,.Per.Eliasson.och.Joel.Rudnert,.inspirerade.till.ett.förutsättningslöst.förhållningssätt.och.vidgade.ramar
..Det.bidrog.till.min.inledande.mindre.konkreta.
uppfattning.om.vad.jag.ville.genomföra.i.min.undervisning.mot.bakgrund.av.våra.träffar.och.vårt.
gemensamma.arbete.i.forskningscirkeln ..
. Inför.höstterminen.2007.framstod.emellertid.begreppen.Historiemedvetande.och.Demokrati som.
centrala. Dessa.båda.begrepp.utgör.för.övrigt.alltid.skelettet.i.min.SO-undervisning,.när.jag.tänker.
kring.såväl.planering.som.innehåll ..Men.mot.bakgrund.av.mitt.deltagande.i.forskningscirkeln.kom.
de.att.bli.utgångspunkt.för.mitt.funderande.kring.bidraget.som.cirkeldeltagare ...
. Mitt.syfte.utkristalliserades.trevande.men.jag.kom.fram.till.att.jag.under.hösten.-07,.med.mer.
fingertoppskänsla.och.ökad.medvetenhet,.dels.skulle.försöka.utveckla.historiemedvetande.och.dels.
fördjupa.demokratikunskap.hos.elever.med.annan.språklig.bakgrund.än.den.svenska,.genom.att.
stärka.deras.upplevelse.av.egen.delaktighet.i.SO-arbetet ..Jag.ville.också.upprätta.en.närmare.kontakt.
med.de.modersmålslärare.som.ett.par.av.mina.andraspråkselever.hade.studiehandledning.hos,.i.tron.
att.också.detta.kunde.bidra.till.såväl.elevernas.delaktighet.som.deras.måluppfyllelse.i.ämnena .
. Historieprojektets. intentioner. skulle,. mot. bakgrund. av. begreppen. mångfald och. integration,.
särskilt.knyta.an.till.den.av.mina.klasser.med.flest.andraspråkselever.i ..Denna.grupp.elever.fick.
benämningen.projektklassen i.de.anteckningar.jag.förde ..Jag.hade.då.undervisat.den.klassen.de.två.
föregående.åren,.deras.år.6-7,.och.jag.visste,.sedan.tidigare.arbetsområden,.att.en.majoritet.i.gruppen.visat.både.delaktighet.och.intresse.vid.arbete.med.demokratifrågor
..Den.förutsättningen.ville.
jag.bygga.vidare.på ...

hösten -07: ett arbetsområde om demokrati
Med.strävan.att.utveckla.elevernas.historiemedvetande,.fördjupa.deras.kunskap.om.demokrati.och.
stärka.deras.känsla.av.delaktighet.i.arbetet,.genomförde.jag.under.fem.veckor.ett.arbetsområde,.
ämnesintegrerat.mellan.historia.och.samhällskunskap,.om.demokratisk.utveckling.ur.ett.historiskt.
perspektiv ..Men.med.introduktion.och.utvärdering.av.området.blev.tidsåtgången.snarare.sex.veckor..Jag.ville.under.arbetets.gång,.med.tanke.på.andraspråkseleverna,.använda.mig.av.bilder,.tidslinjer,.aktuella.artiklar,.samtal/diskussioner,.film.samt.värderingsövningar.i.större.utsträckning.på.
bekostnad.av.texter.i.läroböckerna ..Jag.hade.också.ambitionen.att.försöka.anknyta.till.mina.elevers,.
i.synnerhet.andraspråkselevernas,.personliga.erfarenheter.och.uppfattningar.om.demokrati,.dess.
betydelse.och.innehåll ..Historia.sågs.genomgående.som.en.bakgrund.till.demokratiutvecklingen ..
Medlet.för.detta.var.att.också.försöka.involvera.deras.föräldrar.vid.något.tillfälle.under.arbetet ..
Men.framför.allt.såg.jag.föräldrarna.till.eleverna.med.annat.modersmål.som.en.möjlig.resurs,.en.
kunskaps-.och.erfarenhetsbank,.mot.bakgrund.av.historie-.och.demokratiundervisningen ..Jag.hoppades.exempelvis.att.någon/några.av.föräldrarna.kunde.komma.och.berätta.om.sina.personliga.erfarenheter.av.demokratiska.rättigheter.och.eventuell.upplevelse.av.bristande.sådana.som.orsak.till.att.
söka.sig.från.sitt.födelseland ..Jag.ville.ha.in.deras.kunskap.och.erfarenheter.av.att.lämna.en.personlig.
historia.bakom.sig.för.att.skapa.en.ny.och.annorlunda.historia.i.ett.annat.land ..
. En.huvuddel.av.stoffet.utgjordes.av.den.svenska.demokratins.utveckling.ur.ett.historiskt.perspektiv.och.olika.politiska.ideologier
..Det.förstnämnda.kom.framför.allt.att.fylla.en.exemplifierande.
funktion.mot.bakgrund.av.att.de.demokratiska.värdena.inte.en.gång.för.alla.är.givna ..Jag.upplevde.
att.en.majoritet.i.projektklassen.gradvis.kom.närmare.denna.insikt.under.arbetets.gång ..Det.tror.jag.
framför.allt.var.ett.resultat.av.att.jag.lade.mig.vinn.om.att.regelbundet.lyfta.fram.aktualiteter.från.
media.med.anknytning.till.demokratibegreppet,.bland.annat.artiklar.ur.dagspressen.om.Kosovos.
strävan.efter.status.som.självständig.nation ..Det.var.naturligtvis.ingen.slump.att.jag.valde.att.ta.
med.de.artiklarna,.då.två.av.eleverna.hade.sin.bakgrund.i.Kosovo ..Förhållandet.mellan.ett.snävare.
svenskt.historieperspektiv.på.demokratiutveckling.och.ett.vidgat.internationellt.perspektiv.synliggjorde.sambanden.mellan.historia.och.vår.samtid
..Samtidigt.skapades.utrymme.för.gemensam.och.
individuell.reflektion.kring.demokratins.möjligheter.och.svårigheter,.tolkning.av.demokratins.innebörd,.konsekvenser.av.bristande.demokratiska.rättigheter.och.kamp.för.demokratiska.värden..Ämnesintegrationen.historia/samhällskunskap.framstod.som.särskilt.tydlig.i.arbetet.med.ideologierna,.
ett.inslag.som.fungerade.särskilt.väl.för.ämnesprogressionen.mot.bakgrund.av.samhällskunskapen.
och.klassens.tidigare.arbete.med.demokratifrågor.och.det.svenska.politiska.systemet .
1

1
. Jag.hade.även.som.målsättning.att.eleverna.skulle.söka.andras.erfarenheter.genom.personlig.
historia.som.bakgrund.till.demokratibegreppet.och.dess.utveckling.och.de.facto.föräldrarnas.erfarenheter,.i.synnerhet.de.erfarenheter.som.föräldrar.med.annan.etnicitet.än.den.svenska.bar.med.
sig ..Alla.intervjuade.till.exempel.sina.föräldrar,.då.de.ställde.frågor.om.demokratibegreppet.ur.olika.
aspekter ..Ett.par.av.eleverna.genomförde.också.skriftliga.arbeten.baserade.på.längre.samtal.som.de.
hade.med.sina.föräldrar ..Eleven.som.intervjuade.sin.mamma.om.hur.det.var.att.växa.upp.i.Spanien.
under.Francoregimen.skrev.i.sitt.arbete.”Spanien.–.från.diktatur.till.demokrati”:.
I många skolor fick man börja dagen med att stå på rad och sjunga nationalsången medan dom his-
sade upp flaggan. Min mamma gick i en sådan skola och skolan var bara för flickor… Man pratade inte
fritt om politik, eftersom man var rädd att man skulle bli anmäld av någon till polisen…Polisen hade
stor makt på den tiden…Det måste ha varit jobbigt att leva under en diktatur, därför att man inte hade
friheten att tänka eller leva som man själv ville
Alla.i.klassen.deltog.i.en.elevutvärdering.som.uppföljning.av.de.sex.veckornas.arbete.om.demokrati.
ur.ett.historiskt.perspektiv,.och.denne.elev.skrev.bl .a ..detta.i.sin.utvärdering:
I historia har jag också lärt mig om sambandet mellan vad som hände då, vad som händer nu och hur
det kan bli i framtiden… Vi jobbade med demokratin, speciellt demokratin i Sverige. Jag gjorde också
om demokratin i Spanien, som var baserad på intervjun med min mamma. Om demokrati har jag lärt
mig, att det är aldrig perfekt demokrati i något land…
Det.är.mycket.svårt.att.göra.en.bedömning.av.i.vilken.mån.jag.lyckades.utveckla.historiemedvetanden.
och.demokratikunskap.hos.eleverna.i.projektklassen.under.de.sex.veckornas.gemensamma.arbete,.
och.om.en.sådan.utveckling.faktiskt.skedde.inom.andraspråkseleverna.i.gruppen,.hur.den.i.så.fall.
faktiskt.såg.ut ..Det.jag.med.viss.säkerhet.kunde.sluta.mig.till.mot.bakgrund.av.de.sex.arbetsveckorna.kring.demokrati,.och.inte.minst.efter.den.terminens.SO-arbete.i.projektklassen.generellt,.var.
att.en.majoritet.av.eleverna.i.gruppen.visade.både.intresse.och.engagemang under.hösten ..En.del.
av.förklaringen.till.detta.kan.vara.att.många.upplevde.igenkänning.inför.demokratibegreppet,.då.
vi.alltid.tycks.landa.-.stanna.upp.-.vid.det.i.något.sammanhang.oavsett.arbetsområde ..Inslaget.med.
föräldraintervjuer.uppskattades.och.i.synnerhet.uppföljningen,.då.alla.svar.till.frågorna.de.ställde.
redovisades. (anonymiserat),. vilket. gav. upphov. till. intressanta. reflektioner. och. samtal. i. klassen ..

Det.var.positivt.att.några.elever,.inkluderande.eleverna.med.svenska.som.sitt.andraspråk,.visade.
förbättrad.förmåga.till.att.arbeta.målinriktat,.och.alla.utom.en.nådde.godkänt.på.arbetsområdet ..
Arbetstiden.med.klassen.under.hösten.gav.mig.personligen.mer.kunskap.om.andraspråkseleverna.
i.gruppen,.deras.förutsättningar.och.behov,.framförallt.avseende.en.elev.med.omfattande.språkliga.
svårigheter.och.vars.skolerfarenhet.inleddes.med.ankomsten.till.Sverige.vid.tio.års.ålder ..Det.var.
framför.allt.den.eleven.som.mycket.tydligt.gjorde.det.klart.för.mig.hur.nödvändig.och.betydelsefull.
en.kontakt.mellan.ämneslärare.och.modersmålslärare.är ..Jag.lyckades.med.att.upprätta.en.kontakt.
med.två.lärare.ansvariga.för.studiehandledning,.en.kontakt.som.skulle.komma.att.utvecklas.över.
tid ..Arbetet.med.projektklassen,.under.denna.första.termin.av.deltagande.i.forskningscirkeln,.gav.
mig.även.tillfredsställelse.av.mer.personliga.skäl,.vilka.finns.att.söka.i.min.egen.historia.tillsammans.
med.klassen ..Vår.gemensamma.historia.har.under.åren.varit.både.turbulent.och.periodvis.kampfylld,.men.också.känts.dynamisk.och.spännande
..Under.hösten.-07.kände.jag.själv.att.min.roll.
som.lärare.i.gruppen.utvecklades.positivt.mot.bakgrund.av.den.stärkta.medvetenhet.om.begreppen.
mångfald.och.integration.som.arbetet.inom.forskningscirkelns.ram.gav.mig.och.denna.medvetenhet.och.kunskap.möjliggjorde.ett.närmande.till.gruppen.som.helhet,.men.framförallt.till.enskilda.
elever.i.gruppen .
. Innebörden.av.begreppen.mångfald.och.integration.har.visserligen.funnits.i.min.mentala.verktygslåda.före.forskningscirkel.och.arbetet.med.projektklass..Men.under.hösten.tog.jag.fram.begreppen.oftare.och.reflekterade.mer.kring.dem.mot.bakgrund.av.min.konkreta.undervisning,.i.synnerhet.i.relation.till.ambitionen.att.öka.andraspråkselevers.delaktighet.trots.språkliga.hinder
..Denna.
reflektion.fanns.naturligtvis.med.under.arbetet.med.demokrati.och.jag.tror.att.den.bidrog.till.att.få.
några.av.eleverna.att.faktiskt.bli.mer.delaktiga.i.sitt.SO-arbete,.vilket.även.några.utvärderingar.av.
arbetsområdet.antydde ..
Jag har lärt mig mycket nytt om demokrati och om Sveriges historia, speciellt om svenska revolutionen
1 1 -1 1 . Om när svenskarna var fattiga och hade inte pengar för mat…Jag börjar förstå mer om
demokrati och diktatur. (andraspråkselev, pojke)
Jag börjar förstå vad demokrati handlar om och jag tycker att det speglar på mitt sett. Jag tycker det är
rättviss att kvinnor nu förtiden har rösträtt…Vi har jobbat mycket och historia är roligt tycker jag, men
historia är rätt svårt. Eftersom jag inte kan så mycket svenska. Men jag ska försöka göra bättre jobb.
Hoppas jag får bra betyg. (andraspråkselev, flicka)
1

1 0
Jag tycker jag kan ta ställning i lokala och globala frågor som är viktiga…Det var intressant att se på
filmen om Pakistan.(pojke med svenska som modersmål)
Det jag har förbättrat mig är att jag förstår mer om politiken och demokratin. Innan förstod jag inte
mycket, nu fattar jag mer. Jag förstår demokratins värdegrund. (andraspråkselev, pojke)
Vi har jobbat med ideologierna och svenska demokratin som jag tyckte var intressant. (pojke med
svenska som modersmål)
Jag har jobbar mycket och har kämpat så mycket jag kan, men jag ska kämpa mycket mer nästa
termin…(andraspråkselev, pojke)
Jag tyckte det var riktigt intressant att få veta hur demokratin i Sverige har utvecklats. (flicka med
svenska som modersmål)
Jag kan mycket om rättigheter och skyldigheter. (pojke med svenska som modersmål)
Min.egen.utvärdering.avslutade.jag.med.att.ställa.upp.två.tabeller.och.i.dem.föra.in.vad.jag.hade.
uppfattat.som.positivt.respektive.negativt.under.arbetets.gång.i.projektklassen ..

+
+ Klassens igenkänning av demokratibegreppet sedan
tidigare arbete och viss uppskattning av upplägg, mål
(introt).
+ Helt ok arbetsfokus och intresse i gruppen, generellt,
förbättrad arbetsro under den gemensamma arbetstiden.
+ Gett mig möjligheten att ytterligare närma mig eleverna
med annan bakgrund än svensk.
+ Några elever som förut visat mycket lite (minimalt)
engagemang visat visst intresse att jobba mot målen.
+ Gett mig mer kunskap om individuella elever i klassen.
+ ”Öppnat” för ett närmande mellan mig och föräldrakollektivet
(ur mitt personliga perspektiv).
+ Alla i klassen nådde godkänt på arbetsområdet, utom
en (och en ”på gränsen”)
+ Återigen visat mig det givande, och ibland svåra, med
att jobba i denna elevgrupp.
-
- Inte alla i klassen jobbade ”optimalt”, en del skolk (som
vanligt) och återkommande sena ankomster, vilket ledde
till missade uppgifter och negativ inverkan på kontinuiteten
i arbetet, både för dem och för mig.
- Inte alla nådde godkänt på det specifika arbetsområdet.
- Ej uppnådda mål/revidering av mitt upplägg, t.ex.
avseende det mer direkta och aktiva föräldradeltagandet
under arbetet i klassen.
- För lite tid och för mycket stress mot slutet av terminen,
samt den allmänna arbetsbelastningen för mig, vilket
hindrat en kontinuerlig uppföljning lektion för lektion i
form av skriven dokumentation baserad på observationer/samtal.
- Återkommande tvivel kring kopplingen mellan de fem
arbetsveckorna med min utvalda klass och PROJEKTtanken…
inför vårterminen -08
Jag.lade,.tillsammans.med.eleverna.i.projektklassen,.upp.vårterminens.grovplanering.i.SO.och.i.den.
framstod.även.fortsättningsvis.demokratibegreppet.som.en.röd.tråd ..Historia.och.demokrati.tycktes.
framförallt.kunna.smälta.samman.väl.under.de.planerade.arbetsområdena.om.franska.revolutionen,.
revolutionsbegreppet.i.allmänhet.och.om.Kina.inför.det.OS.som.stod.för.dörren ..Hur skulle.jag.
fortsätta.arbetet.med.att.stärka.delaktighet,.utveckla.historiemedvetande.och.fördjupa.demokratikunskapen.under.våren?.Jag.hade.vissa.svårigheter.med.konkretionen,.men.jag.ville.fortsätta.jobba.
integrerat.med.historia.oavsett.annat.SO-ämne,.och.jag.hade.också.funderingar.kring.hur.jag.skulle.
få.in.arbete.med.bilder.i.större.utsträckning ..Inför.våren.gjorde.jag.följande.anteckning:.”Jag.är.nu.
personligen.mer.medveten.om.behoven.hos,.och.förutsättningarna.för,.eleverna.med.annan.språklig.
och.nationell.bakgrund…Det.är.min.ambition.att.under.våren.försöka.upprätta.ett.tydligare.sam-
1 1

1
arbete.med.deras.hemspråkslärare.respektive.lärare.ansvarig.för.studiehandledning…”.Jag.anade.att.
ett.sådant.samarbete.kunde.vara.avgörande.för.några.andraspråkselevers.känsla.av.delaktighet.och,.
i.förlängningen,.måluppfyllelse ..
våren -08: Jag skiftar fokus
Man.kan.som.lärare.ibland.förledas.att.tro.att.elever.med.annat.modersmål.än.svenska,.elever.som.
talar.och.tycks.förstå.svenska.väl.i.de.muntliga.sammanhangen.i.motsvarande.grad.också.kan.ta.till.
sig.texter.och.skriftliga.uppgifter ..Men.för.att.förstå.ämnestexter.inom.ramen.för.SO-läromedel.på.
högstadiet,.vilka.ligger.på.en.helt.annan.nivå.än.en.så.kallad.konversationsnivå,.krävs.en.mycket.god.
förmåga.att.behärska.det.svenska.språket ..Detta.faktum.framstod.med.smärtsam.klarhet.för.mig.
under.arbetet.med.projektklassen ..Jag.sökte.mig.ofta.medvetet.bort.från.befintligt.textmaterial ..Det.
gällde.också.så.kallat.lättmaterial,.som.för.många.andraspråkselever.inte.tycktes.fylla.den.önskade.
funktionen ..Det.är.en.typ.av.texter.vilka.saknar.det.”murbruk”.eller.sammanbindande.information,.
som.enligt.läsforskaren.Monica.Reichenberg.underlättar.för.elever.att.se.och.tolka.de.logiska.sambanden
. 176 .Men.trots.ett.mer.fokuserat.och.mer.medvetet.arbete.med.bilder,.tidslinjer,.tankekartor,.
textsamtal.och.studieteknik.i.anslutning.till.SO-arbetet.under.hösten.-07,.mot.bakgrund.av.min.
strävan.att.på.ett.mer.genomtänkt.sätt.närma.mig.mina.andraspråkselever,.upplevde.jag.själv.ofta.
ett.behov.av.fler.och.annorlunda.redskap ..Under.vårens.inledande.arbete.med.alla mina.klasser,.
kom.jag.mer.och.mer.att.förstå.hur.en.ordinarie.undervisning.i sig.inte.betyder.språkinlärning ..Jag.
funderade.en.hel.del.på.problemet.med.att.som.lärare.förutsätta.–.och.hoppas.–.att.undervisningen.
med.automatik.också.ska.träna.elevers.språk-,.läs-.och.begreppsförståelse .
. Sedan.hände.något,.som.kom.att.ändra.inriktningen.på.min.enskilda.projektuppgift ..Vi.lärare.
deltog.i.en.gemensam.fortbildning.på.skolan,.vilken.bland.annat.utgjordes.av.några.seminarieträffar.
i.grupp.om.Pauline.Gibbons.bok.Stärk språket – stärk lärandet ..Seminarieträffarna.var.spridda.över.
tid.och.inför.dessa.läste.vi.anvisade.kapitel.i.boken ..Ett.par.månader.in.på.vårterminen.och.efter.
några.kapitel.i.boken,.kom.mina.tankar.alltmer.att.kretsa.kring.möjligheten.att.låta.mitt.arbete.
inom.forskningscirkelns.ram.anknyta.till.vårens.fortbildning.om.språk.och.lärande ..Jag.tog.fasta.på.
underrubriken.till.”Stärk.språket…”.och.kom.fram.till.att.jag.ville.försöka.jobba.mer.konkret.med.
ett.”språk-.och.kunskapsutvecklande.arbetssätt.för.och.med.andraspråkselever.i.klassrummet” ..
176. Reichenberg.2008.s ..25ff .

. Jag.förstod.ganska.snart,.att.en.hel.del.av.det.jag.läst.av.Gibbons.måste.ges.tid.att.mogna,.men.jag.
plockade.ändå.några.få.tips.från.boken,.som.jag.prövade.i.projektklassen,.men.även.i.andra.klasser,.
under.våren ..Det.gällde.exempelvis.hur.man.kan.skapa.sammanhang.genom.”rätt”.tal.i.klassrummet,.
metoder.för.att.gå.från.tal.till.skrift,.vilket.jag.får.anledning.att.återkomma.till.och.jag.tänkte.oftare.i.
termer.av.begreppet.”stöttning” . 177. Jag.hade.en.betydelsefull.uppgift.genom.att.pröva.olika.strategier.
i.klassrummet.och.försöka.skapa.möjligheter.till.en.samtidig.kunskaps-.och.språkutveckling ..
. Dessa.funderingar.kring.ett.mer.riktat.språkutvecklande.arbetssätt.i.historieundervisningen.diskuterade.jag.med.vår.cirkelsamordnare.Per.på.ett.möte.i.början.av.maj
..Han.gav.mig.då.ett.boktips,.
och.sedan.boken,.som.var.Monica.Reichenbergs.Vägar till läsförståelse – texten, läsaren och samtalet ..
Boken.läste.jag.med.stort.intresse.och.kände.att.här.fanns.något.att.bygga.vidare.på.–.en.fördjupning.av.min.egen.tankeprocess.-.i.förhållande.till.den.riktning.som.min.projektuppgift.svängt.i.
under.våren ..Jag.kunde.spegla.mig.och.min.syn.på.undervisning.i.delar.av.innehållet ..Det.gällde.
sådant.som.jag.jobbat.med.sedan.länge.i.SO,.att.träna.lässtrategier,.att.träna.elever.i.att.bearbeta.faktatext.och.att.tala.om.innehåll.i.faktatexter.tillsammans.med.elever
..Jag.fann.också.mycket.konkreta.
förslag.på.hur.man.kan.arbeta.tillsammans.med.elever,.såväl.elever.i.allmänhet.som.andraspråkselever.i.synnerhet,.för.att.träna.deras.läs-.och.begreppsförståelse
..
. Jag.önskar.verkligen.att.jag.efter.vårterminen.kunnat.säga.att.jag.sett.hur.mina.andraspråkselever.
tagit.en.alltmer.aktiv.roll.i.sitt.lärande,.blivit.mer.delaktiga.och.att.mina.små.försök.till.en.tätare.
koppling.mellan.språk.och.lärande.under.våren.haft.en.klar.positiv.inverkan.på.deras.samtidiga.
kunskaps-.och.språkutveckling ..Men.det.kunde.jag.inte,.på.något.undantag.när ..Det.var.troligen.
för.tidigt,.men.berodde.också.på.att.jag.inte.hade.så.mycket.tid.som.krävdes.för.en.kontinuerlig.
genomtänkt.planering ..Som.Pauline.Gibbons.säger:.”Att.integrera.språk,.stoff.och.tänkande.kräver.
en.systematisk.planering.och.uppföljning .” 178 .Det.var.framför.allt.i.uppföljningsskedet.det.brustit ..
Emellertid,.en.process.var.igång ..
Läsåret 00 - 00
Jag.närmade.mig.höstens.undervisning.stärkt.av.vårens.funderingar.kring.hur.jag.skulle.träna.elevers,.framförallt.andraspråkselevers,.läs-.och.begreppsförståelse
..Att.jag.under.läsåret.ville.försöka.
prova. och. vidareutveckla. olika. språk-. och. kunskapsutvecklande. arbetssätt. inom. ramen. för. min.
177. Gibbons.2002.s ..35ff,.s ..66.ff,.s ..28.ff .
178. Gibbons.2002.s ..24 .
1

1
undervisning.i.SO-ämnena.torde.stå.klart ..De.övergripande.frågeställningarna.inför.fortsättningen.
av.mitt.projektarbete,.mitt.bidrag.till.vår.forskningscirkel,.blev.följaktligen.följande:
Hur kan och bör jag tänka och planera min undervisning i SO (historia) med en ökad medvetenhet om
andraspråkselevernas skilda behov och förutsättningar och de krav som uppstår till följd av dessa?
Vilka strategier, metoder, kan fungera för att träna mina elevers parallella språk- och kunskapsutveck-
ling, för att också öka deras delaktighet i klassrummet?
Hur kan min lärarroll förändras och/eller påverkas av strävan att integrera språkträning med ett stoff,
ett ämnesinnehåll?
Jag.skrev.ner.och.ställde.samman.några.konkreta.sätt.och.metoder,.vilka.jag.hämtade.från.både.Gibbons.och.Reichenberg
..Jag.gjorde.ett.subjektivt.urval.från.böckerna,.ett.urval.som.skulle.passa.mig.
och.min.undervisning ..Målsättningen.var.att.prova.för.mig.helt.nya.saker,.men.också.sådant.som.
jag.uppfattade.som.en.vidareutveckling.av.strategier.vilka.jag.själv.prövat.förut,.då.jag.gått.på.min.
egen.magkänsla.av.vad.som.krävts.i.elevgrupper .
insPirerad av ”stärk sPråket” – några exemPel
Jag.begränsar.mig.till.att.här.huvudsakligen.exemplifiera.mot.bakgrund.av.den.utmaning.och.de.
svårigheter.som.det.innebär.att.läsa.på.ett.andraspråk.och.tar.endast.upp.enstaka.exempel.mot.
bakgrund.av.tal.och.lyssnande ..Gibbons.skriver:.”Vad.andraspråkselever.behöver.är.tillgång.till.en.
språkligt.och.kulturellt.rik.omgivning,.en.mängd.olika.lässtrategier.och.möjlighet.att.få.utveckla.en.
effektiv.läsares.alla.roller .” 179 .Dessa.läsarens.alla.roller.fyllde.under.hösten.framför.allt.en.funktion.
för.mig.som.lärare,.de.var.något.att.förankra.de.mer.konkreta.arbetssätten.i.exempelvis.gällande.lässtrategier
..Jag.kunde.fortlöpande.reflektera.mot.bakgrund.av.dessa.”läsarens.alla.roller”.och.planera.
de.mer.konkreta.arbetssätten.mot.bakgrund.av.denna.reflektion:
- Läsaren som kodknäckare, att kunna förstå skriftspråkets ”teknologi”.
- Läsaren som textdeltagare. Läsaren kopplar texten med a) förkunskaper b) kunskap om omvärlden c)
kulturell kunskap d) kunskap om textstrukturer.
179. Gibbons.2002.s ..119 .

- Läsaren som textanvändare. Läsaren ges möjlighet att delta i sociala aktiviteter och läsningen sätts in
i ett socialt sammanhang.
- Läsaren som textanalytiker. Läsaren tränar a) kritisk läsning b) att läsa mellan raderna c) att se syftet
1 0
med en text.
Gibbons.menar.att.det.framförallt.är.svårt.för.andraspråkselever.att.kunna.förutse.en.texts.innehåll.
och.kunna.tolka.rubriker,.vilket.även.jag.noterat ..Men.dessa.svårigheter.har.också.en.majoritet.av.
mina.elever.med.svenska.som.sitt.förstaspråk,.vilket.även.visade.sig.under.höstens.arbete ..Förförståelsen.är.av.största.betydelse.för.att.kunna.närma.sig.en.text.och.för.att.förstå.vad.man.läser
..Därför.
ägnade.jag.mycket.tid.åt.olika.läsaktiviteter.när.text.förekom.under.höstens.lektionstid,.aktiviteter.
som.jag.direkt.hämtade.från.Gibbons ..Hon.framhåller.att.läsaktiviteter.ska.fylla.två.viktiga.funktioner:.1).hjälpa.läsaren.att.förstå.texten.och.2).hjälpa.läsaren.att.utveckla.goda.lässtrategier,.inför.
läsandet.av.andra.texter . 181. Det.optimala.hade.varit.att.alltid.arbeta.med.aktiviteter.före,.under.och.
efter.en.gemensam.läsning,.men.även.om.exempel.på.alla.dessa.tre.aktiviteter.förekom.vid.läsande.
under.hösten.hände.det.att.jag.då.och.då.endast.fick.med.aktivitet.före.och.under.eller.under.och.
efter.läsning ..Lektioner.är.oförutsägbara.och.då.och.då.föll.en.ursprunglig.planering.inför.arbetet.
med.en.text,.oftast.på.grund.av.stökiga.händelser.i.elevgruppen ..
. Syftet.med.aktiviteter före läsning.var.naturligtvis.främst.att.försöka.aktivera elevernas förkunskaper
och förbereda inför innehållet i en text . 182 .Jag.valde.ofta.att.berätta.mot.bakgrund.av.en.aktuell.
tidningsartikel,.som.antingen.visades.på.overhead.eller.lästes.gemensamt,.och.eleverna.fick.kommentera.och.ge.egna.åsikter.kring.den.aktuella.artikeln
..Detta.föll.särskilt.väl.ut.i.anslutning.till.
arbete.med.Mellanöstern.och.under.en.längre.tids.arbete.i.historia.och.samhällskunskap.under.
rubriken.”USA”,.omfattande.den.amerikanska.revolutionen,.medborgarrättsrörelsen.och.presidentvalet
..Om.jag.medvetet.valde.bort,.för.att.kunna.jämföra,.att.inte.försöka.aktivera.inför.läsning.av.
en.text.genom.berättande,.aktuell.artikel,.samtal.i.gruppen.eller.på.annat.sätt,.märktes.en.generell.
skillnad.i.arbetsro,.fokus.och.motivation.att.närma.sig.texten.och.börja.läsa ..Det.var.framför.allt.
andraspråkseleverna.och.andra.elever.med.språkproblematik.som.hade.svårt.att.komma.igång.och.
bli.delaktiga ..Om.de.ändå.lyckades.fokusera.på.sin.läsning.brast.koncentrationen.väldigt.kvickt.
och.kommentar.som.”men.jag.fattar.inget…”.hördes.från.dessa.elever ..Andra.före-aktiviteter.som.
180. Gibbons.2002.s ..116ff .
181. Gibbons.2002.s ..120 .
182. Gibbons.2002.s ..120ff .
1

1
jag.provade.under.hösten.var:.ord.och.meningar.från.en.text.som.ledtrådar,.studera.illustration.antingen.tillsammans.i.helgrupp.eller.i.par.och.diskutera.betydelsen.av.en.sådan,.bildsekvens.kopplad.
till.en.avgränsad.text.och.genomgång.på.modersmål.då.jag.bad.studiehandledande.lärare.följa.upp.
texten,.eller.en.bildsekvens.kopplad.till.en.läst.text.tillsammans.med.eleven ..
Aktiviteter under läsning.har,.enligt.Gibbons.bland.annat.syftet att göra eleverna uppmärksamma på
att läsning också är en interaktion,.vilken.sker.i.ett.socialt.sammanhang . 183 .Dessa.aktiviteter.anknyter.
för.övrigt.till.tidigare.träning.av.lässtrategier.och.studieteknik,.som.jag.vanemässigt.inkluderat.i.
SO-undervisningen ...Jag.använde.mig.nu.av.följande.strategier:.
a) Synliggörande och repetition av lässtrategier (rubriker, bilder, skumläsning, närläsning, sökläsning)
antingen skrivet på tavlan, efter samtal om vilken/vilka strategier som kunde passa bäst, eller upp-
satt på blädderblock i salen.
b) Gemensam läsning, stafettläsning, med pauseringar och nyanseringar under läsningens gång, vil-
ken också lämpade sig väl för att träna eleverna i att sammanfatta innehåll och det relevanta i
texten muntligen under stafettens förlopp.
c) Elever tränade att återberätta textavsnitt för varandra, i grupp eller par.
d) Ge en förebild.
Det.sistnämnda.föll.särskilt.väl.ut.i.min.tidigare.projektklass,.i.samband.med.arbetet.med.presidentvalet.i.USA
..Morgonen.efter.valresultatet.stod.klart.hade.jag.med.mig.en.inspelning.av.Obamas.
tacktal,.vilket.då.var.helt.aktuellt ..Jag.valde.att.visa.en.del.av.talet,.som.jag.menade.också.anknöt.
till.begreppet.historiemedvetande ..Men.innan.de.såg.och.hörde.honom.tala.gav.jag.en.liten.sammanfattning.av.vad.de.skulle.få.höra.och.bad.dem.uppmärksamma.några.historiska.händelser.som.
han.direkt.eller.indirekt,.berörde.i.sitt.tal ..Några.hade.uppfattat.vad.jag.hoppades,.men.även.om.alla.
uppskattade.att.få.höra.talet.var.det.många.som.inte.kunde.hänga.med.i.engelskan ..Senare.samma.
dag.hämtade.jag.en.fullständig.översättning.på.nätet,.valde.ut.just.det.avsnitt.i.talet.de.tidigare.
hört,.delade.ut.det.på.en.stencil,.läste.själv.upp.textavsnittet.högt,.medveten.om.pauseringens.och.
fraseringens.betydelse ..De.fick.sedan.i.par.läsa.tyst.och.genomföra.den.tvådelade.uppgiften,.nämligen.att.lyfta.fram.några.historiska.händelser.i.texten.och.diskutera.kopplingen.mellan.innehållet.i.
183. Gibbons.2002.s ..123ff .

texten.och.begreppet.historiemedvetande ..Alla.i.klassen.jobbade.koncentrerat.med.både.läsningen.
och.uppgiften,.vilken.föll.väl.ut ..
De.tre.aktiviteter efter läsningen.som.jag.framför.allt.använde.mig.av.under.hösten.var.följande: 184
.
a) Tidslinje, då eleverna i par eller grupp antingen ritade eller skrev en tidslinje mot bakgrund av innehållet
i en text eller att de själva lade en bildsekvens med bilder jag delade ut, vilken också den
ibland kom att fylla en funktion som tidslinje med bilder för att illustrera innehållet i en text.
b) De formulerade själva egna frågor till en text. Vid något tillfälle lät jag eleverna även skriva sådana
frågor, och även kommentarer om något de uppfattat som besvärligt att förstå, på post-it lappar.
Dessa sattes sedan upp på väggen följt av att de fick gå runt och ta ner några lappar med frågor
de ville besvara, men inte ta sina egna frågor. Inslaget med post-it lappar gjorde de exempelvis en
gång efter en film om rasismens historia, då de i samband med introduktionen av filminslaget fick
till uppgift att försöka formulera vettiga frågor till vad de såg och hörde. Denna övning uppskattades
i gruppen och koncentrationen under filmens gång låg på en nivå över den som tyvärr ibland
kan prägla en filmvisning.
c) Vi följde upp med gemensamt skriftligt sammanfattande av en text i form av en tankekarta eller
som punkter.
Under.historiearbetet,.då.vi.jobbade.med.den.amerikanska.revolutionen.och.medborgarrättsrörelsen.i.USA,.var.det.framför.allt.övningar.med.anknytning.till.bilder,.såväl.inför.en.text.som.i.
efterarbetet.med.en.text,.som.fungerade.väl ..Vid.stunder.av.mitt.berättande.kring.en.enskild.bild.
på.overhead.skapades.ofta.nyfikenhet.i.gruppen.inför.en.fortsättning.och.när.denna.skulle.hämtas.
ur.historiebokens.formella.text.skapade.nyfikenheten.i.sin.tur,.generellt,.en.god.beredskap.inför.att.
läsa.och.ta.till.sig.textens.innehåll ..Men.för.att.möjliggöra.elevernas.djupare.förståelse.för.begrepp,.
bakgrund.och.sammanhang.krävdes.uppföljning.av.texter ..Låt.mig.försöka.ge.ett.konkret.exempel.
på.en.efter läsning aktivitet.baserad.på.arbete.med.bilder.och.tidslinje,.som.jag.provade.i.båda.de.
niondeklasser.jag.hade.undervisning.i ..
. Jag.ville.att.eleverna.själva.skulle.skapa.en.kronologisk.bildsekvens.som.en.uppföljning.av.lärobokens.text.om.den.amerikanska.revolutionen,.en.bildövning.som.för.övrigt.utgjorde.ett.direkt.
resultat.av.mitt.eget.reflekterande.kring.två.läsarroller ..För.det.första,.eleverna.som.textdeltagare,.då.
184. Gibbons.2002.s ..128ff .
1

1
jag.hoppades.att.de.skulle.koppla.texten.till.sina.förkunskaper,.sådant.vi.tidigare.arbetat.med.i.historia.och.för.det.andra,.eleverna.som.textanvändare,.då.jag.ville.att.de.skulle.genomföra.övningen.
i.mindre.grupper ..Helt.enkelt.placera.texten/läsningen.i.ett.socialt.sammanhang.genom.gruppens.
samarbete.kring.bilderna ..I.varje.grupp.ingick.5-8.elever.och.jag.tog.in.en.grupp.åt.gången.i.klassrummet,.för.jag.lättare.skulle.kunna.observera.samarbetet.i.varje.grupp
..Jag.hade.tänkt.avsätta.30.
minuter.per.grupp,.men.några.grupper.behövde.mer.tid.till.sina.diskussioner.om.bildernas.innehåll.
och.den.kronologi.de.skulle.enas.om,.vilket.var.en.positiv.konsekvens.av.arbetet.i.dessa.grupper ..
Jag.kallade.uppgiften.”30.bilder.–.400.år.amerikansk.historia”.och.materialet.som.varje.grupp.fick.
ut.bestod.av.ja,.trettio.bilder.beskrivande.ett.perspektiv.på.amerikansk.historia,.från.triangelhandel.
till.Barack.Obama ..Det.som.framförallt.gav.stimulans.åt.diskussionerna.i.grupperna.var.de.bilder.
som.de.kunde.känna.igen.mot.bakgrund.av.vad.de.jobbat.med.tidigare,.till.exempel.triangelhandel,.
slaveri.och.Martin.Luther.King ..Denna.förkunskap.bidrog.till.att.stegra.aktiviteten.i.gruppen.och.
göra.alla.delaktiga.–.även.alla.andraspråkseleverna ..Den.nya.kunskapen,.om.självständighetsförklaring.och.revolution,.som.de.närmat.sig.genom.mitt.berättande.och.historiebokens.text.gavs.liv.
och.ett.sammanhang ..De.lyckades.väl.med.att.tillsammans.placera.in.många.bilder.som.resultat.av.
diskussioner.och.argumenterande.i.grupperna ..När.de.sedan.skulle.berätta.om.bildernas.motiv,.ge.
förklaring.till.bildernas.ordningsföljd.och.om.hur.de.resonerat.inom.gruppen.visade.många.prov.på.
sin.förmåga.att.kunna.se.utvecklingslinjer.och.beskriva.förändringsprocesser ..Jag.tror.att.bildarbetet.
i.grupperna.gav.stöd.åt.vissa.elevers.förmåga.att.se.helheter,.vilket.jag.misstänker.även.kan.träna.
deras.förmåga.att.urskilja.beröringspunkterna.mellan.de.tre.tidsperspektiven.förfluten.tid,.nutid.
och.framtid .
. Jag.försökte.även.under.hösten.träna elevernas lyssnande,.konsten.att.lyssna.och.tolka.det.hörda.
budskapet,.vilket.på.många.vis.kan.vara.en.större.utmaning.än.tränandet.av.deras.läsförståelse . 185 .
Enligt.Gibbons.”är.lyssnandet.nyckeln.till.språkutveckling.och.då.i.synnerhet.för.andraspråkselever”,.men.hon.pekar.även.på.att.”många.av.dagens.barn.inte.är.vana.vid.tystnad.och.har.aldrig.lärt.
sig.att.lyssna.uppmärksamt .” 186 .Betydelsen.av.ett.gott.arbetsklimat,.en.arbetsro.i.klassrummet,.är.
många.gånger.avgörande.för.att.en.aldrig.så.genomtänkt.planering.ska.fungera ..Vid.de.tillfällen.
mina.ambitioner.att.genomföra.arbetssätt.med.kopplingen.kunskaps-.och.språkutveckling.inte.nått.
ända.fram,.har.det.oftast.varit.brister.i.arbetsro.i.gruppen.som.lagt.hinder.i.vägen ..De.största.förlorarna.vid.de.tillfällena.har.utgjorts.av.andraspråkseleverna.och.elever.med.andra.språksvårigheter.
185. Gibbons.2002.s ..141ff .
186. Gibbons.2002.s ..141,.s ..147 .

och.diagnoser ..Träning.av.lyssnande.måste.göras.regelbundet,.och.jag.provade.under.hösten.att.
dela.ut.fakta.och.skriva.upp.ledtrådar.på.tavlan.inför.ett.lyssningsmoment,.till.exempel.då.de.skulle.
lyssna.på.ett.utdrag.ur.en.bok.eller.inför.mitt.berättande ..Jag.bad.dem.vid.några.tillfällen.räcka.upp.
handen,.då.de.uppfattade.relevant.innehåll.i.vad.de.hörde,.enligt.uppdraget.jag.hade.gett.dem ..Det.
fungerade.väl.i.en.klass.men.utmynnade.i.kaos.i.en.annan ..Strategier.att.träna.elevers.lyssnande.år.
något.jag.absolut.vill.fortsätta.utveckla,.med.inspiration.från.bland.annat.Pauline.Gibbons .
. En.absolut.majoritet.av.eleverna.i.de.klasser.jag.undervisar.upplever.otrygghet.och.ängslan.i.talsituationer.och.dessa.känslor.bär.alla.kategorier.av.elever.på,.men.i.allra.högsta.grad.några.av.mina.
andraspråkselever ..Det.är.särskilt.märkbart.då.det.förväntas.att.de.ska.prestera.och.visa.sin.kunskap.
genom.tal .
. Jag.började.under.hösten.mer.frekvent.försöka.avdramatisera.olika.typer.av.talsituationer.i.klassrummet
..Eleverna.fick.exempelvis.genomföra.samtal.i.par.och.i.grupp.kring.något.de.haft.i.läxa.och.
utvärderingar.efter.hösten.visade.att.många.av.eleverna.uppskattade.inslaget ..Ibland.lät.jag.elever.
gå.fram.och.sätta.sig.vid.katedern.för.att.berätta.för.kamraterna.om.innehållet.i.en.läxa.eller.om.
resultatet.av.en.uppgift/övning.de.gjort,.då.jag.också.uppmuntrade.dem.att.använda.tavlan.till.att.
skriva.och.rita.för.att.klargöra ..Jag.lät.ofta.elever.sitta.ner.framme.vid.tavlan,.då.de.flesta.med.automatik.slappnade.av.om.det.inte.krävdes.att.de.stod.upp
...De.som.provade.detta.några.gånger.blev.
alltmer.trygga.för.att.sedan.själva.ta.initiativ.till.att.använda.tavlan,.ställa.frågor.till.kamrater.och.
till.att.kommentera.lyssnande.kamraters.inlägg .
. Två.andraspråkselever.gjorde.formella.muntliga.redovisningar.-.men.lärarstödda ..I.samband.
med.dessa,.då.jag.rent.fysiskt.fanns.i.direkt.närhet.till.eleven.och.hjälpte.till.att.formulera.och.förtydliga.under.redovisningens.gång,.framstod.begreppet.”stöttning”
vid tal i klassrummet.som.väldigt.
tydligt.för.mig.själv . 187 .Vid.något.tillfälle.antog.redovisningen.mer.formen.av.ett.samtal.eleven.och.
mig.emellan.framför.den.lyssnande.gruppen ..När.jag.medvetet.strävade.efter.att.träna.elevers.talande.kände.jag.samtidigt.behovet.av.att.fortsätta.och.vidareutveckla.detta,.eftersom.jag.inte.lyckades.
jobba.fokuserat.och.genomtänkt.med.tillräckligt.många.elever.under.hösten .
187. Gibbons.2002..s ..35ff .
1

1 0
insPirerad av ”vägar till läsförståelse” – några exemPel
Elevernas eget arbete kan vara förödande. De passiva läsarna lämnas ensamma med
ogranskade texter… alla lärare, inte bara lärare i svenska, har ansvar för elevernas läsförståelse.
(Från intervju med Monica Reichenberg, läsforskare, Skolvärlden nr. 1 /oktober 00 .)
Jag.fann.näring.till.mina.egna.funderingar.kring.hur.jag.skulle.stötta.elevers.skolmotivation.och.
hjälpa.dem.att.skapa.en.positiv.självbild.i.lärandesituationer,.i.mycket.av.det.som.Monica.Reichenberg.tar.upp.i.sin.bok.Vägar
tilll läsförståelse ..Detta.mot.bakgrund.av.riskerna.och.de.negativa.
konsekvenserna.av.att.elever.inte.förstår.vad.de.läser.i.skolsituationen .
God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt
lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Upprepade misslyckanden med att förstå texter
kan få förödande konsekvenser. Många elever har som en följd av sina svårigheter utvecklat en negativ
självbild och är fyllda av ängslan och oro inför sina misslyckanden med läsning… Vad händer
på sikt med dessa elever? Genom sin passiva läsning får de ytliga och fragmentariska kunskaper om
det samhälle de lever i. Vilka följder kan det få om de inte förstår sin omvärld? Vad händer om de helt
ger upp och ansluter sig till dem som kan ge ett enkelt och auktoritärt svar? För att förebygga detta
är det viktigt att du som pedagog ger dina elever aktiv vägledning i hur de ska ta till sig innehållet i
faktatexter. 1
Jag.har.själv.länge.känt.vikten.av.att.försöka.få.elever.att.uppleva.inre.förväntningar.om.att.lyckas,.
när.de.ställs.inför.olika.prestationssituationer ..Men.då.en.stor.del.av.arbetet.i.skolan.är.ämnesteoretiskt,.där.det.skrivna.ordet.har.en.så.avgörande.roll,.fungerar.dessvärre.många.prestationssituationer.
som.hinder.för.elevers.inre.förväntningar.om.att.lyckas ..Min.erfarenhet.säger.mig.också.att.många.
andraspråkselever.ställs.inför.det.faktum.att.deras.höga.ambitioner.i.skolarbetet.inte.realiseras.av.
motsvarande.höga.prestationer,.det.vill.säga.att.klyftan.mellan.deras.ambitionsnivå.och.prestationsnivå.är.alltför.bred
..Om.man.som.elev.dessutom.upplever.hur.denna.klyfta.alltmer.vidgas.över.tid.
påverkas.naturligtvis.självvärderingen.och.motivationen.inför.arbetsuppgifter.och.prestationssituationer.generellt
.
188. Reichenberg.2008.s ..11ff .

. I.mitt.lärarhantverk.vill.jag.använda.många.olika.redskap.och.arbetssätt.för.att.träna.elevernas.
språk-.och.kunskapsutveckling ..Men.för.att.söka.ytterligare.”vägar.till.läsförståelse”.och.bli.mer.
förtrogen.med.sådana.vägar,.provade.jag.under.höstterminen.2008.några.metodtips.hämtade.från.
Reichenbergs.bok ..Märk.väl.att.mitt.prövande.endast.markerade.inledningen.på.ett.planerat.återkommande.arbete.med.dessa.metoder
.
. En.av.de.största.utmaningarna.under.hösten.var.som.vanligt.att.anpassa.arbetssätt.och.material.
bland.annat.texter,.till.spridningen.på.elevernas.läsförmåga.och.läsförståelse.inom.en.och.samma.
grupp ..Den.ena.ytterligheten.i.klasserna,.vilken.utgjordes.av.de.goda.läsarna,.bekvämlighetsläsarna,.
skulle.förmås.anstränga.sig.för.att.utveckla.sin.läsförmåga.mot.bakgrund.av.olika.textgenrer,.in.i.
zonen för närmaste utveckling. 189. Den.andra.ytterligheten,.representerades.av.en.andraspråkselev.och.
några.elever.med.diagnosen.dyslexi.och.generell.språkstörning ..Reichenberg.påpekar.för.övrigt,.att.
andraspråkselever.som.fått.grundläggande.läs-.skrivträning.på.sitt.modersmål.i.regel.når.snabbare.
i.kapp . 190 .Hon.lyfter.också.fram.betydelsen.av.det.lärarledda.strukturerade.textsamtalet,.ett.samtal.
som.även.lämpar.sig.väl.vid.introduktion.av.en.för.eleverna.helt.ny.text,.ny.textgenre.eller.ny.lärobok
. 191
. Eleverna.fick.under.hösten.mer.regelmässigt.träna.sig.i.att.analysera.en.boks.omslag,.titel,.författarpresentation,.innehållsförteckning,.rubriker.och.huvudidéer
..Det.som.framstod.som.särskilt.
givande.vid.de.tillfällena.var.den.funktion.som.dessa.gemensamma.analyser,.exempelvis.av.en.texts/
boks.förpackning,.hade.för.att.väcka.förkunskaper.till.liv ..Det.gemensamma.samtalet.skapade.på.så.
sätt.utrymme.för.återknytande.till.och.repetition.av.kunskap.och.begrepp.från.tidigare.arbetsområden
.
. Reichenberg. presenterar. fyra. olika. modeller. för. strukturerade. textsamtal. tillsammans. med.
elever:.1).Att.läsa.”mellan.raderna”.2).Instructional.Conversations.3).Reciprocal.Teaching.och.4).
Questioning.the.Author . 192 .Jag.provade.inslag.från.den.tredje.och.fjärde.modellen.under.hösten.i.
mina.klasser,.då.de.två.modellerna.kändes.mest.passande.för.mina.elever.vid.de.tillfällena ..Syftet.
med.Reciprocal Teaching (ömsesidig.undervisning),.som.lämpar.sig.för.kortare.textavsnitt.åt.gången,.
är.att.uppnå.ökad.textförståelse.hos.eleverna,.och.det.bygger.på.fyra.aktiviteter: .193
189. Reichenberg.2008.s ..58.ff .
190. Reichenberg.2008.s ..60 .
191. Reichenberg.2008.s ..63.ff,.s ..70.ff .
192. Reichenberg.2008.s ..83ff .
193. Reichenberg.2008.s ..85 .
1 1

1
- Eleven sammanfattar läst text med egna ord i segment.
1. Eleven ställer frågor på/till texten, för att träna sig att skilja det väsentliga från oväsentligheter.
- Eleven reder ut oklarheter i texten för att lyfta det svåra.
1. Eleven föregriper med stöd av bilder och rubriker för att dels träna sig att förutsäga ett innehåll och
dels träna sig att dra slutsatser av redan läst text. 1
Denna.modell.uppvisar.stora.likheter.med.vissa.exempel.från.Pauline.Gibbons.metoder,.men.det.
jag.framförallt.uppskattade.med.modellen.var.ömsesidigheten,.där.målsättningen.är.att.elever.själva.
blir.förtrogna.med.rollen.som.samtalsledare ..Det.ska.erkännas.att.jag.till.dags.dato.främst.själv.varit.
samtalsledare.mot.bakgrund.av.de.fyra.nämnda.aktiviteterna.och.denna.modell.måste.tränas.återkommande.för.att.nå.en.verklig.ömsesidighet
..De.gånger.jag.låtit.elever.ta.över.den.ledande.rollen.
i.textsamtalet,.efter.att.själv.ha.inlett,.har.eleven.framför.allt.haft.svårigheter.att.reda.ut.oklarheter.
och.gärna.fastnat.i.detaljfrågor ..Men.jag.är.övertygad.om.att.elever,.både.som.samtalsledare.och.
medläsare,.kan.träna.förmågan.att.urskilja.de.bärande.idéerna ..Ett.sådant.konsekvent.genomförande.av.modellen.hann.jag.emellertid.inte.uppnå.under.hösten
..En.positiv.effekt.visade.sig.dock,.med.
en.generell.ökning.av.delaktighet.i.gruppen.vid.läsande ..Ibland.var.det.dock.till.textens.nackdel.att.
eleverna.inte.gavs.möjlighet.att.själva.först.läsa.igenom.den .
. Syftet.med.Questioning the Author (QtA).är.att.minska.avståndet.mellan.läsare.och.författare.
för.att.delvis.också.lyfta.skuldbördan.från.elever.som.inte.förstått.textens.innehåll.och.budskap . 195 .
Målsättningen.är.även.att.träna.elevers.kritiska.förhållningssätt,.samt.stimulera.dem.att.bli.mer.
aktiva.och.medskapande ..En.förutsättning.för.att.få.denna.modell.att.fungera.är.att.eleverna.är.
relativt.inskolade.i.en.aktiv.läsarroll ..En.sådan.läsarroll.har.jag.försökt.träna.in.mina.elever.i.sedan.
en.längre.tid.tillbaka,.men.i.synnerhet.sedan.min.projektuppgift.ändrade.karaktär.under.våren.-08 ..
Den.aktiva.läsarrollen.innebär.bland.annat.vana.vid.att.i.samband.med.gemensam.läsning.stanna.
upp.och.reflektera.kring,.tala.om.och.sammanfatta.textavsnitt ..En.av.fördelarna.med.QtA,.som.
jag.uppfattade.det.i.höstas,.var.att.eleverna.först.skulle.läsa.igenom.hela.texten.själva ..Men.denna.
modell.krävde.dels.mer.förberedelse.och.dels.mer.genomtänkt.aktivitet.under.läsningen.av.mig.som.
lärare,.i.jämförelse.med.den.modell.jag.tidigare.beskrivit ..Sammanfattningsvis.gällde.det.att.med.eftertanke.ha.segmenterat.texten.i.förväg,.där.jag.misstänkte.att.eleverna.skulle.ha.svårt.att.förstå.och.
194. Reichenberg.2008.s ..86ff .
195. Reichenberg.2008.s ..91ff .

ha.förberett.såväl.ingångs-.som.uppföljningsfrågor.anpassade.till.de.olika.textsegmenten ..Exempel.
på.ingångsfrågor.kunde.vara:.Vad.vill.författaren.få.fram.här?.Vilket.är.budskapet?.Kan.du.föreställa.
dig.hur.författaren.har.tänkt.här?.Varför.skriver.författaren.så.här?.Meningen.med.uppföljningsfrågorna.var.att.få.eleven.att.tänka.kring.hur.texten.hängde.ihop.med.tidigare.kunskap
..Hur.hänger.
detta.samman.med.vad.vi.tidigare.talat.om.gällande…?.Minns.ni.när.vi.läste…?.Vilken.likhet.ser.ni.
mellan…och.det.ni.läst.nu?.Kunde.författaren.uttryckt.det.annorlunda,.i.så.fall.hur?
. Mot.slutet.av.höstterminen.hoppades.jag.kunna.jobba.mer.med.QtA.under.resterande.delen.av.
läsåret,.men.då.mer.regelmässigt.enligt.den.lathund.som.återfinns.i.Reichenbergs.bok . 196
Något om resultatet mot bakgrund av mina frågeställningar
Jag.begränsar.mig.här.till.att.knyta.an.till.ett.övergripande.syfte.med.min.projektuppgift.inom.
ramen.för.forskningscirkeln,.nämligen.min.strävan.att.arbeta.mer.med.språk-.och.kunskapsutvecklande.
arbetssätt. i. SO-undervisningen .. Det. syftet. utkristalliserades. genom. en. längre. process.
under.våren.2008,
Hur kan och bör jag tänka och planera min undervisning i SO (historia) med en ökad medvetenhet om
andraspråkselevernas skilda behov och förutsättningar och de krav som uppstår till följd av dessa?
. Ja,.egentligen.handlar.detta.om.att.jag.även.framöver.måste.anstränga.mig.för.att.sköta.den.
delen.av.mitt.uppdrag.som.går.ut.på.att.individualisera.undervisningen,.för.att.försöka.möta.alla.
elevers.behov.och.förutsättningar ..Detta.är.naturligtvis.inget.nytt.i.sig,.men.min.medvetenhet.om.
de.svårigheter.som.andraspråkselever.kan.ha.mot.bakgrund.av.läs-.och.begreppsförståelse.har.definitivt.stärkts.under.det.senaste.året
..Det.är.i.sanning.en.utmaning.för.den.elevgruppen.att.bära.
den.dubbla.bördan.av.att.samtidigt.utveckla.sitt.andraspråk.med.att.skaffa.sig.kunskaper,.som.i.
huvudsak.delges.dem.på.detta.språk,.för.att.nå.måluppfyllelse.i.många.teoretiska.ämnen!.
. Andraspråkselevernas.personliga.utmaningar.måste.motsvaras.av.att.jag,.som.deras.lärare,.antar.
min.utmaning,.att.jag.skaffar.mig.beredskap.och.kunskap.och.att.jag.fortsätter.utveckla.metoder.
och.arbetssätt.som.möjliggör.för.eleverna.att.träna.såväl.språket.som.kunskapen ..Det.senaste.året.
har.jag.närmat.mig.denna.utmaning.och.som.jag.vid.något.tillfälle.nämnde.vid.en.träff.i.vår.forsk-
196. Reichenberg.2008.s ..95 .
1

1
ningscirkel:.”Jag.kan.aldrig.gå.tillbaka ..Hädanefter.kommer.jag.alltid.försöka.tänka.på.hur.jag.t .ex ..
presenterar.en.text,.eller.hur.jag.kan.göra.annorlunda.för.att.få.med.mig.alla.vid.läsning…” .
. Jag.rekommenderar.också.att.man.låter.arbetet.tillsammans.med.andraspråkseleverna.präglas.av.
kommunikation.och.samarbete.med.lärare.som.kan.ge.studiehandledning.på.elevernas.modersmål ..
I.maj.-08,.när.jag.sedan.en.längre.tid.tillbaka.hade.haft.en.någorlunda.regelbunden.kontakt.med.
två.studiehandledande.kollegor,.skrev.jag.följande.i.ett.mejl.till.dem.mot.bakgrund.av.våra.gemensamma.elevers.då.aktuella.arbete:.
Jag är mycket glad att de klarade HI-provet och att båda är så fokuserade och tycks vilja visa alltmer
delaktighet under vårt gemensamma so-arbete. Jag vill ha en fortsatt dialog med er två framöver. Jag
är övertygad om att ett mer nära samarbete oss emellan främjar deras språk- och kunskapsutveckling
– eller vad tror ni?
Jo,.det.trodde.mina.kollegor.och.båda.har.gett.uttryck.för.att.även.de.märkt.en.positiv.utveckling.
hos.eleverna,.vilket.också.visat.sig.i.måluppfyllelsen ..Dessa.båda.elever,.en.av.dem..tidigare.nämnd.
som.inledde.sin.skolgång.med.ankomsten.till.Sverige.10.år.gammal,.nådde.målen.för.godkänt.i.alla.
fyra.so-ämnen.efter.hösten,.med.en.termin.kvar.i.år.9 ..Jag.är.själv.övertygad.om.att.så.inte.skulle.
varit.fallet,.utan.den.kontakt.som.jag.och.de.studiehandledande.kollegorna.haft ..Det.är.en.kommunikation.som.jag.intensifierat.i.takt.med.mitt.deltagande.i.forskningscirkeln,.med.veckovisa.mejl,.
samtal.och.uppföljningar.av.elevers.konkreta.SO-uppgifter.hos.studiehandledande.lärare ..Den.ena.
eleven.har.tydligt.visat.tecken.på.att.känna.en.ökad.trygghet.med.sitt.SO-arbete,.mot.bakgrund.av.
hans.kännedom.om.den.kontakt.som.finns.oss.lärare.emellan,.vilket.även.haft.en.positiv.effekt.på.
hans.allmänna.delaktighet ..Den.andra.elevens.studiehandledande.lärare.har.berättat.att.det.tyvärr.
inte.är.så.vanligt.med.samarbete.i.vardagen.mellan.ämneslärare.och.lärare.i.modersmål,.vilket.hon.
efterlyser.mer.av ..Den.av.mina.elever.som.hon.jobbat.med.har.enligt.henne,.lärt.sig.”förstå.texter.
bättre.och.har.större.ordförråd.i.båda.språken” .
. Det.senaste.årets.resultat,.representerat.både.av.mina.tolkningar.av.vad.som.hänt.i.klassrummet.
tillsammans.med.eleverna.och.enskilda.elevers.prestationer,.säger.mig.att.jag.ska.fortsätta.pröva.för.
mig.nya.sätt.och.framför.allt.jobba.vidare.på.samarbetet.i.vardagen.kring.våra.gemensamma.andraspråkselever
...
.
Vilka strategier, metoder, kan fungera för att träna mina elevers parallella språk- och kunskapsutveckling,
för att också öka deras delaktighet i klassrummet?

Resultatet.av.de.strategier.och.metoder.som.jag.inspirerats.av.och.använt.det.senaste.läsåret.kan.alla.
fungera.väl.för.att.öka.elevernas.delaktighet.i.klassrummet ..Jag.vill.poängtera.att.det.gäller.alla.elever.
och.således.inte.endast.andraspråkseleverna ..Vid.de.tillfällen.då.en.metod.inte.fallit.så.väl.ut.som.
jag.hoppats.och.föresatt.mig,.finns.anledningen.att.söka.antingen.i.olyckliga.omständigheter.som.
gruppdynamiken.vid.det.konkreta.tillfället,.eller.i.det.faktum.att.man.som.lärare.behöver tid.för.att.
förfina.och.bli.bra.på.nya.metoder .
. Huruvida.de.elever.jag.jobbat.tillsammans.med.utvecklat.såväl.sitt.språk.som.sina.kunskaper.
såsom.ett.direkt.resultat.av.vad.jag.prövat.och.försökt.genomföra,.kan.jag.inte.dra.några.säkra.
slutsatser.om ..Det.är.för.tidigt.i.min/vår.process,.men.jag.känner.mig.ganska.säker.på.att.den.ökade.
delaktighet.som.några.elever.uppvisat.i.samband.med.olika.metoder.och.övningar.även.bidragit.till.
en.förbättrad.måluppfyllelse.för.enskilda .
. Om.jag.ska.tolka.vad.elever.själva.sagt.till.mig.vid.informella.samtal.i.anslutning.till.olika.övningar.och.i.utvärderingar.har.många.framför.allt.uppskattat.arbetet.med.bilder.i.anslutning.till.
texter.de.läst ..En.elev.sa:.”När.vi.gjorde.franska.revolutionen.med.bilder.på.en.tidslinje.var.det.
intressant…man.förstod.texten.mycket.bättre.då .”.Varför.tycker.du.så,.frågade.jag.och.fick.till.svar:.
”Jo,.man.såg.hur.dom.som.inte.hade.makt.gjorde.för.att.få.makt .”.Samma.elev.besvarade.också.
frågan.”Hur.kan.jag,.Mia,.göra.för.att.bättre.hjälpa.dig.att.lyckas.nästa.termin?”.i.en.utvärdering.
efter.hösten.så.här:.”Du.har.ju.snackat.med.---.(läraren.som.han.får.studiehandledning.hos),.så.ni.
ska.snacka.mer.om.saken .”.En.annan.andraspråkselev.skrev.så.här.i.sin.utvärdering:.”Jag.har.kunnat.
koncentrera.mig.mycket.bättre.med.rätt.material….Hon.(Mia).ger.mig.extra.material.och.det.hjälper.mig.mycket
.”.En.tydlig.tendens.i.både.samtal.och.utvärderingar.är.att.många.elever.uppskattat.
att.arbeta.med.bilder.och.glädjande.nog.helst.tillsammans.med.andra.i.en.grupp ..Det.får.mig.naturligtvis.att.vilja.utforska.fler.möjligheter.att.koppla.arbete.med.text.och.läsande.till.bilder.framöver,.i.
synnerhet.mot.bakgrund.av.att.också.vilja.sträva.efter.att.träna.elevers.historiemedvetande .
. Jag.kunde.nämligen.se.något.tydligare.tendens.till.ett.mer.utvecklat.historiemedvetande.hos.
några.av.mina.elever.efter.olika.typer.av.övningar,.exempelvis.arbete.med.bilder,.inom.ramen.för.
historieavsnittet. om. USA,. vilket. även. några. elever. tycks. ha. uppmärksammat. hos. sig. själv:. ”Jag.
tycker.att.jag.har.blivit.bättre.på.att.förstå.kopplingen.och.hur.allting.hänger.samman,.speciellt.
när.vi.arbetade.med.amerikansk.historia .”.En.andraspråkselev,.en.flicka,.säger.så.här:.”Jag.förstår.
bättre.när.vi.läser.tillsammans.och.vi.förklarar.vad.texten.betyder…Jag.har.lärt.mig.jättemycket.om.
historia,.hur.det.hade.varit.då.och.nu.och.vad.kommer.hända.i.framtiden ..Upptäckare,.slavari.och.
triangelhandel.har.tränat.mig.mest…”.Ytterligare.en.elev.spekulerar.kring.framtid.”Jag.har.lärt.mig.
1

1
mycket.om.konsekvenser…att.slaveriet.var.konsekvens.från.att.man.’upptäckte’.Amerika…så.har.
jag.lärt.mig.om.att.tänka.framåt…nu.kan.jag.på.ett.ungefär.räkna.ut.hur.det.kommer.att.vara.om.
några.år .”.Några.få.ställer.sig.något.mer.avvaktande.till.bildarbetets.betydelse.för.dem.själva,.även.
om.de.för.stunden.kunnat.visa.delaktighet.i.den.konkreta.övningen,.och.framhåller.istället.min.roll.
som.berättare:.”Jag.har.lärt.mig.mycket.mer.om.saker ..Förr.visste.jag.mycket.men.bara.vad.som.
fanns.på.ytan.och.inte.på.insidan…Böcker.har.hjälpt.mig.mycket.men.Mia.har.hjälpt.till.när.hon.
förklarar.med.inlevelse .”.En.annan.elev,.även.detta.en.pojke.säger.”…jag.har.lärt.mig.saker.som.jag.
inte.hade.en.blekaste.aning.om ..Jag.fick.all.kunskap.om.Amerikas.historia.som.faktiskt.har.hjälpt.
mig.tänka.annorlunda ..Jag.lär.mig.klart.bäst.när.du.(Mia).pratar.om.sakerna.vi.ska.lära.oss ..Man.
blir.mer.intresserad.för.du.gör.det.så.bra…”
. En.sak.står.helt.klar.för.mig,.väldigt.många.olika.metoder.och.strategier.kan.fungera,.eftersom.
eleverna.jag.möter.är.många.och.olika ..
Hur kan min lärarroll förändras och/eller påverkas av strävan att integrera språkträning med ett stoff,
ett ämnesinnehåll?
Med.tanke.på.hur.jag.vanligen.fungerar.i.min.lärarroll,.bortom.arbetet.med.min.projektuppgifts.
intentioner,.så.har.inte.mina.försök.att.jobba.mer.kunskaps-.och.språkintegrerat.förändrats.nämnvärt
..Men.jag.har.noterat.att.min.egen.roll.i.klassrummet.ändå.påverkats.under.inflytande.av.min.
strävan.att.skapa.fler.möjligheter.och.ökat.utrymme.till.språk-.och.ämnesutvecklande.arbetssätt.och.
strategier ..Jag.har.dock.alltid.uppfattat.mig.själv.som.en.styrande.lärare ..Fast.kanske.är.det.snarare.
behoven.i.min.egen.klass.som.jag.varit.mentor.för.under.de.senaste.tre.och.ett.halvt.åren,.med.dess.
elevsammansättning,.som.format.mig ..Jag.tror.fullt.och.fast.på.nödvändigheten.att.vara.en.aktivt.
närvarande.lärare.i.allt.som.görs.i.elevgruppen.inne.i.klassrummet,.i.synnerhet.mot.bakgrund.av.
elevernas.läs-.och.språkutveckling ..Alltför.många.elever.klarar.inte.av.att.bli.lämnade.åt.sig.själva.vid.
till.exempel.grupparbeten,.temaarbeten.och.egen.”forskning”,.vilket.i.högsta.grad.även.gäller.många.
av.mina.andraspråkselever ..Det.senaste.året.har.min.roll.som.styrande.förstärkts.något,.tror.jag.i.alla.
fall ..Men.ska.jag.ha.en.rimlig.chans.att.genomföra.och.fördjupa.vissa.delar.av.vad.jag.föresatt.mig.
att.göra.framgent,.som.att.låta.elever.träna.förståelse.av.faktatexter,.bör.jag.helt.enkelt.gilla.läget ..
Min.roll.är.på.väg.att.bli.än.mer.styrande.och.drivande.i.klassrummet,.åtminstone.i.detta.skede.av.
mina.ambitioner .

Kort om framtiden och slutord om forskningscirkeln
Att.arbeta.som.lärare.Malmö.kan.komma,.om.det.inte.redan.gör.det,.att.ställa.andra.krav.på.en.lärare.mot.bakgrund.av.att.57-58.procent.av.Malmös.barn.har.utländsk.bakgrund
..Jag.vill.aktualisera.
behovet.och.nödvändigheten.av.korrekt.information.om.andraspråkselever.som.kommer.nya.till.
de.klasser.som.man.undervisar.i ..Ibland.går.betydelsefull.tid.förlorad.i.arbetet.kring.en.elev,.tid.
som.är.dyrbar.om.man.ska.lyckas.med.att.ge.eleven.de.nödvändiga.språkliga.och.kunskapsmässiga.
redskapen.inför.framtiden .
. I.framtiden.vill.jag.själv.fortsätta.utveckla.samarbetet.med.modersmålslärare.och.lärare.ansvariga.
för.studiehandledning ..Men.jag.tror.också.att.ett.närmare.samarbete.mellan.ämneslärare.och.lärare.
i.svenska.som.andraspråk.kan.fylla.en.betydelsefull.funktion.för.att.möta.andraspråkselevers.behov,.
göra.dem.mer.delaktiga.i.såväl.språk-.som.ämnesutveckling,.samt.för.att.stärka.deras.möjligheter.
till.måluppfyllelse.i.ämnena .
. I.framtiden.vill.jag.således.skapa.utrymme.för.fler.och.mer.regelbundna.informella.samtal.med.
elever.kring.undervisningens.innehåll.och.deras.upplevelse.av.densamma,.i.första.hand.mot.bakgrund.av.min.strävan.att.söka.kunskap.om.följder.och.resultat.för.enskilda.elever.av.ett.mer.integrerat.språk-.och.kunskapsutvecklande.arbetssätt
..Jag.hade.troligen.haft.en.något.klarare.bild.av.
resultatet,.om.jag.mer.återkommande.lyckats.ställa.uppföljande.frågor.till.mina.elever.efter.specifika.
uppgifter,.övningar.och.lektioner ..Visserligen.hade.jag.informella.samtal.med.enskilda.elever.vid.
några.tillfällen.men.inte.alls.i.den.utsträckning.som.jag.strävade.efter ..Jag.hoppas.kunna.infria.min.
ambition.framöver,.då.jag.tror.att.regelbundna.elevsamtal.kopplade.till.konkret.lektionsinnehåll.
och.elevarbete.kan.hjälpa.den.enskilde.eleven.till.kunskap.om.det.egna.lärandet .
. På.längre.sikt.hoppas.jag.kunna.fylla.ytterligare.några.fack.i.min.verktygslåda.för.att.bli.bättre.på.
vad.jag.gör ..Det.skulle.även.vara.intressant.att.genomföra.en.studie.över.en.längre.tid.mot.bakgrund.
av.arbetssätt.för.att.stimulera.elevers.språk-.och.kunskapsutveckling.inom.SO-undervisningen.i.
allmänhet.och.historieundervisningen.i.synnerhet ..
. Till.alla.lärare.som.ännu.inte.haft.den.goda.möjligheten.att.delta.i.en.forskningscirkel,.vill.jag.
rikta.en.innerlig.rekommendation.att.göra.så ..Oavsett.syftet.med.cirkeln,.vida.ramar.-.inte.styrt.
–.som.i.vår.forskningscirkel.eller.ett.givet.forskningstema,.så.ta.chansen.eller.skapa.möjligheten.till.
denna.typ.av.fortbildning ..Kamraterna.i.den.cirkel.jag.deltagit.i.har.alla.bidragit.till.att.skapa.utrymme.och.dynamik.åt.den.egna.reflektionen.och.jag.är.mycket.tacksam.för.att.vår.forskningscirkel.
möjliggjort.en.utveckling.av.min.egen.pedagogiska.praktik .
1

1
skolutveckling och forskningscirklar
tankar och reflektioner ur ett
skolledarperspektiv
Francesca Eklund
Skolutveckling – vad är det?
Begreppet.skolutveckling.rymmer.många.olika.tolkningar.och.infallsvinklar ..Skolan.har.ett.pedagogiskt.uppdrag.och.skolutveckling.borde.vara.allt.det.som.kan.föra.oss.framåt.och.få.oss.att.lyckas.
i.detta.uppdrag;.Allt.som.ger.eleven.bättre.förutsättningar.att.lyckas.eller.med.läroplanens.ord:.
”Strävan.ska.vara.att.skapa.de.bästa.samlade.betingelserna.för.elevernas.bildning,.tänkande.och.
kunskapsutveckling .” 197 .....
. Men.skolans.värld.är.komplex ..Vad.jag.kan.konstatera,.efter.att.ha.arbetat.i.skolans.värld.i.16.år,.
är.att.alla.de.olika.parter.som.är.involverade.ofta.har.olika.utgångspunkt.när.det.gäller.att.förhålla.
sig.till.skola ..Skolutveckling.kan.handla.om.allt.som.berör.skolans.verksamhet,.från.bedömaröverensstämmelse.till.skolmat
..Således.kan.det.vara.skillnad.i.vad.man.lägger.i.begreppet.skolutveckling.
dels.utifrån.vem.man.är,.det.vill.säga.utifrån.vilket.perspektiv.man.har,.dels.utifrån.vad.man.prioriterar.som.viktiga.utvecklingsfrågor
..Det.är.exempelvis.helt.olika.att.förhålla.sig.till.skolutveckling.
utifrån.den.egna.skolerfarenheten.för.ett.antal.år.sedan.eller.utifrån.sina.barns.pågående.skolgång ..
För.föräldern.kan.begreppet.skolutveckling.rymma.det.som.känns.viktigast.just.utifrån.det.enskilda.
barnets.eller.den.enskilda.skolans.situation .
. Den.som.förhåller.sig.till.skola.utifrån.kravet.på.resultat,.utifrån.internationella.och.nationella.
mätningar. om. skolresultat. och. statistiska. mätningar,. salsa-. och. meritvärden,. den. personen. kan.
lägga.ner.en.helt.annan.mening.i.begreppet.skolutveckling ..Den.som.är.starkt.engagerad.i.olika.
samhällsfrågor.ser.kanske.i.skolans.utveckling.möjligheten.att.rusta.för.sådana.behov,.exempelvis.
trafiksäkerhet,.miljöfrågor,.entreprenörskap.eller.genusfrågor ..
. För.den.grupp.som.arbetar.i.skolan,.som.träffar.barn,.ungdomar,.föräldrar.och.annan.skolpersonal.varje.dag,.för.dem.som.verkar.i.och.faktiskt.bedriver.skola.kan.skolutveckling.innefatta.allt.det.
197. Lpo.94.s ..9 .

som.nämns.här.ovan ..Men.det.blir.något.specifikt.för.dem.att.förhålla.sig.till.skola.och.utveckling.
eftersom.de.faktiskt.är.skola.och.därmed.har.ett.helt.eget.perspektiv ..
. Det.är.alltså.vara.svårt.att.definiera.begreppet.skolutveckling ..Vad.man.snabbt.kan.enas.om.är.
att.skolutveckling.är.något.viktigt.och.nödvändigt ..Vi.kanske.också.kan.enas.om.vem.som.direkt.
berörs.av.skolutveckling ..Givetvis.berör.det.eleven.och.hennes/hans.skolgång.och.studieresultat ..
Ska.vi.leta.efter.en.huvudperson.i.skolutvecklingsfrågor.kan.jag.inte.tänka.mig.annat.än.att.det.är.
den.enskilde.läraren.som.intar.denna.huvudroll ..Om.vi.sedan.med.kvalitet.vill.diskutera.vad.skola.
och.utveckling.verkligen.är.så.måste.vi.fråga.oss.vad.vi.faktiskt.vet.om.skolan.och.dess.förutsättningar,.verksamhet.och.resultat
..Det.är.här.forskningen.stiger.in.på.arenan ..Den.forskningsdisciplin.
som.vuxit.fram.och.som.tar.sig.an.sådan.kunskap.benämns.numera.med.ett.samlingsbegrepp.för.
utbildningsvetenskap ..Det.innefattar.all.typ.av.forskning.som.berör.skola.och.utbildning,.kunskapsutveckling.och.lärande,.även.lärande.utanför.skola.och.andra.utbildningsinstitutioner
..
. Inom. utbildningsforskning. skiljer. man. på. kunskapsutveckling. och. verksamhetsutveckling ..
Skolforskning.ska.leda.till.att.fördjupa.kunskapen.om.skolan.och.dess.roll.i.samhället ..Vad.man.
sedan.gör.med.de.forskningsresultat.som.presenteras,.hur.man.drar.nytta.av.och.implementerar.
forskningsresultaten.kan.mycket.väl.innebära.verksamhetsutvecklande.åtgärder ..I.min.text.när.jag.
talar.om.skolutveckling.avser.jag.ett.övergripande.begrepp.som.innefattar.såväl.det.ena.som.det.
andra . 198
Har forskningen svårt att få gehör i skolans värld?
Jag.var.på.den.nationella.konferensen.Forskningscirklar som metod för skolutveckling.som.hölls.på.
lärarutbildningen.i.Malmö.5.december.2008 ..Där.medverkade.bland.annat.Elisabet.Nihlfors,.Vetenskapsrådet,.Peter.Holmberg,.Skolverket.och.Sven.Persson,.Malmö.högskola.och.RMS
..De.talade.
om.skolverkets.nya.ambition.att.framhäva.ett.evidensbaserat.arbetssätt.för.att.öka.måluppfyllelsen,.
vilket. innebär. att. lärare. ska. använda. sig. av. metoder. som. man. vet. ger. goda. resultat .. Samtidigt.
betonade.de.forskningens.svårigheter.att.nå.fram.till.skolans.värld ..De.menade.att.lärare.inte.i.
någon.större.utsträckning.använder.sig.av.forskning.i.skolan ..Det.var.intressant.att.lyssna.till.dessa.
anföranden ..Det.lyftes.problem.som.berör.dokumentation.och.spridning.och.det.konstaterades.ett.
behov.av.kontaktytor.för.att.olika.parter.ska.kunna.veta.vad.som.pågår.och.vart.man.kan.vända.sig.
för.att.få.information ..
198. www .forskning .se .
1

1 0
. Är.det.så.att.lärare.i.den.svenska.skolan.inte.använder.sig.av.den.forskning.och.de.forskningsresultat.som.finns?.Var.finns.hindren.i.sådana.fall?.Det.kanske.inte.handlar.om.ointresse.eller.ovilja.
utan.om.helt.andra.faktorer ..Kan.det.ha.att.göra.med.vetenskapens.vägar.in.i.skolan?.Kan.det.ha.
att.göra.med.behov.av.nätverk.som.sammanbinder.den.som.är.fördjupad.i.akademiska.studier.med.
den.som.praktiserar.på.fältet?.Kan.det.ha.att.göra.med.andra.faktorer.i.den.aktuella.arbetssituationen,.den.kultur,.som.lärarna.befinner.sig.i?.Kanske.att.annat.i.den.omedelbara.verkligheten.upptar.
lärarens.uppmärksamhet?.Jag.tror.att.vi.måste.fördjupa.oss.i.denna.fråga ..Skolutveckling.borde.vara.
nära.sammanbundet.med.forskning.kring.skola ..Men.det.är.viktigt.att.vi.hittar.former.för.forskning.
där.man.dels.drar.nytta.av.och.lyssnar.till.den.kompetens.som.finns.i.skolans.värld,.dels.involverar.just.lärarna.och.ger.dem.möjlighet.att.vara.en.del.i.själva.forskandet
..Vi.bör.fundera.över.hur.
mycket.kunskap.vi.tillskriver.dem.som.dagligen.vistas.i.skolan.och.är skola ..Detta.beskrivs.väl.av.
Ingrid.Carlgren,.när.hon.resonerar.kring.framväxten.av.den.praxisnära.forskningen.och.citerar.två.
andra.forskare,.Zeichner.och.Noffke:.”Under.1980-.och.90-talen.har,.i.en.rad.andra.länder,.uppfattningen.att.en.ensidig.akademisk.forskning.inte.är.tillräcklig.för.att.utveckla.vare.sig.kunskaperna.
eller.verksamheterna.inom.det.utbildningsvetenskapliga.området.vuxit.sig.starkare” . 199
. Jag.tror.att.vi.i.dagsläget.redan.kommit.långt.vad.gäller.att.se.behovet.att.öppna.nya.vägar.så.att.
skola.och.forskning.kan.mötas ..Forskningscirkeln.är.en.sådan.väg ..Vi.är.nog.snarare.i.den.fas.då.vi.
börjat.slå.upp.portarna ..
Lindeborgsskolans forskningscirkel tar form
När.Lindeborgsskolan.våren.2007.fick.förfrågan.om.intresset.för.att.starta.upp.en.forskningscirkel.
på.vår.skola,.var.det.med.en.stark.tro.på.att.det.skulle.vara.utvecklande.för.vår.verksamhet.som.jag.
gick.vidare.med.frågan.till.mina.kollegor.i.skolledningen ..Givetvis.ville.vi.satsa.på.detta.och.tanken.
presenterades.för.SO-lärarna.på.skolan ..Sven.Persson,.betonade.starkt.vid.den.tidigare.nämnda.
konferensen.i.december.att.rektorer.är.en.nyckelgrupp.vad.gäller.skolutvecklingsfrågor.och.forskning.samt.”att.det.är.viktigt.att.möta.lärare.som.är.villiga.att.beforska.sin.egen.praktik.i.lärarskapet”
..
Jag.vill.understryka.att.skolledningen.på.vår.skola.var.mycket.positiv.till.att.starta.forskningscirkeln,.
men.det.var.av.avgörande.betydelse.att.Resurscentrum för mångfaldens skola.i.Malmö,.RMS,.gick.in.
och.bidrog.ekonomiskt.så.att.cirkeln.blev.genomförbar ..Skolan.fick.ersättning.för.de.två.timmar.i.
veckan.som.lärarna.var.upptagna.med.cirkelarbetet,.vilket.gjorde.att.vi.personalmässigt.ändå.kunde.
199. Carlgren.2002.s ..8,.Ingrid.Carlgren.cit ..av.Zeichner.och.Noffke.(2001) .

täcka.våra.behov ..Att.ekonomiskt.få.utrymme.på.ett.sådant.vis.för.att.arbeta.med.utvecklingsfrågor.
tror.jag.kan.vara.avgörande.för.skolan ..Bland.de.prioriteringar.som.måste.göras.i.en.skolas.verksamhet.får.varje.kostnad.stor.betydelse.och.blir.föremål.för.avvägning
.
Skola, styrning och skolutveckling
Skolutveckling.är.en.fråga.som.regleras.på.flera.olika.nivåer ..Vi.har.styrdokument.på.nationellt/statligt.plan.(skollag,.läroplan.och.kursplaner).och.kommunalt.plan.(skolplan.och.övriga.program.och.
riktlinjer) ..Alla.de.styrdokument.som.finns.syftar.till.att.göra.den.svenska.skolan.till.kvalitet.och.
struktur.likvärdig ..Skollagen.säger.att.det.på.kommunal.nivå.ska.finnas.styrdokument.för.skolutveckling
...”I.alla.kommuner.skall.det.finnas.en.av.kommunfullmäktige.antagen.skolplan.som.visar.
hur.kommunens.skolväsende.skall.gestaltas.och.utvecklas…” 200
. I.skrivande.stund.har.Malmö.stad.ett.sådant.dokument,.Skolplan för Malmö,.vilket.sätter.upp.
mål.och.riktlinjer.för.skolverksamheten.och.dess.utveckling ..På.stadsdelsförvaltnings-.och.nämndnivå.arbetas.planer.och.budget.fram.som.i.sin.tur.innebär.ramar.utifrån.vilka.respektive.skolområde.
och.skola.på.lokal.nivå,.ska.konkretisera.vad.utveckling.faktiskt.innebär.i.den.egna.verksamheten.
och.hur.man.måste.prioritera.och.ta.sig.an.de.direktiv/mål.som.finns . De.områden.som.man.i.den.
nuvarande.skolplanen.för.Malmö.definierat.och.vill.prioritera.i.kommunens.skolverksamhet,.och.
som.särskilt.följs.upp.och.utvärderas,.är.följande:.”språkutveckling,.trygghet,.säkerhet.och.hälsa,.
demokrati.och.inflytande.samt.interkulturellt.arbete” 201 .
. Utgångsläget.för.vår.forskningscirkel.var.att.vi.hade.en.förändrad.elevsammansättning.på.skolan..Det.första.läsåret.när.cirkeln.startades.tog.vi.nämligen.emot.elever.från.ett.för.skolan.nytt.upptagningsområde;.ett.område.med.till.allra.största.del.elever.med.invandrarbakgrund
..Hur.skulle.vi.
på.bästa.sätt.möta.dessa.elever?.Skulle.något.komma.att.förändras?.Skulle.det.komma.att.ställa.nya.
krav.på.undervisningen?.Enligt.grundskolans.läroplan.är.ett.interkulturellt.arbete.viktigt .
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt samman-
hang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter
över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse
för den kulturella mångfalden inom landet. 0
200. Skollagen.2.kap ..8§ .
201. Skolplan.för.Malmö.2004.04.01.s ..4 .
202. Lpo.94.s ..8 .
1 1

1
Avstampet.i.de.förändrade.förhållanden.som.skulle.råda.på.vår.skola.kändes.i.allra.högsta.grad.förenligt.med.de.mål.som.skolan.har.fått.i.uppdrag.att.arbeta.mot
..Det.är.lätt.att.se.kopplingar.mellan.
vår.forskningscirkels.arbete.och.de.prioriterade.målen.”språkutveckling,.trygghet,.säkerhet.och.hälsa,.demokrati.och.inflytande.samt.interkulturellt.arbete”.i.Malmö.stads.skolplan
..Skolplanen.lyfter.
faktiskt.upp.själva.begreppet.mångfald.och.trycker.specifikt.på.att.vi.här.har.ett.område.som.vi.med.
förenade.krafter,.grundskola.och.högskola,.bör.etablera.ett.pedagogiskt.utvecklingsarbete.kring:..
Samverkan med Malmö högskola inom ramen för ”Mångfaldens skola” ökar ytterligare
möjligheterna för skolorna att utveckla verksamheten så att den passar alla elever. Interkulturellt
arbete måste ses som en tillgång i alla Malmöskolor. Olikheter mellan människor
skall ses som en tillgång, en unik möjlighet för Malmö. 0
I.cirkelns.arbete.blev.frågan.om.mångfalden.ämnesknuten.och.adresserad.specifikt.till.historieundervisningen
..Behovet.av.denna.koppling.till.just.historieämnet.finner.man.att.även.Myndigheten.
för.skolutveckling.gjort.i.sin.skrift.”En.samtalsguide.om.kunskap,.arbetssätt.och.bedömning”,.en.
skrift.som.utgår.från.den.omfattande.utvärderingen.som.Skolverket.genomförde.av.grundskolans.
utveckling,.Den nationella utvärderingen, 2003.(NU.03) 204
När eleverna representerat kulturell mångfald, med historiska rötter i skilda miljöer och
länder, får undervisningen en spännande näring genom att visa att inget är självklart
men att allt är sammanflätat av olika samband som påverkar elevernas nutid och framtid.
Att i undervisningen uppmärksamma och använda de mångkulturella möjligheterna är
särskilt viktigt, då forskning visar att läroböckerna i historia inte förmår att knyta an till
denna samhällsförändring. 0
Arbete i process/Process i arbetet
I.början.tror.jag.det.fanns.en.viss.förvirring.i.forskningscirkeln ..Det.fanns.vissa.förväntningar.på.
att.det.skulle.finnas.en.plan.och.en.färdig.fråga,.en.uppgift.för.lärarna.att.ta.itu.med ..Avsikten.med.
forskningscirkeln.var.emellertid.den.motsatta,.att.utifrån.den.egna.verkligheten.förstå.vad.som.
203. Skolplan.för.Malmö.2004.04.01,.s.16 .
204. Iselau.2008.s ..7 .
205. Iselau.2008.s ..32 .

var.viktigt.att.ta.fasta.på.och.fördjupa.sig.i ..Det.är.en.process.som.måste.ha.sin.gång ..Tålmodigt.
träffades.deltagarna.och.lät.arbetet.rota.sig ..Så.småningom.utkristalliserades.olika.frågeställningar.
vilka.en.del.av.deltagarna.fastnade.för.och.valde.att.arbeta.vidare.med ..Jag.skulle.vilja.framställa.den.
process.som.arbetet.i.en.forskningscirkel.innebär.på.detta.sätt:.
• Formulerar frågeställningar
• Går utanför sin egen
undervisningssituation
• Delger erfarenheter,
nya infallsvinklar
och reflektioner
• Genomför
• Testar teorier och
hypoteser, prövar
sig fram
• Reflekterar över
effekter och reslutat
• Drar slutsatser
• Förhåller sig hypotetiskt
• Formulerar hypoteser
• Teoretiserar systematiskt
det som sker i undervisningen
Lärarna.visste.också.att.deras.arbete.skulle.utmynna.i.en.produkt ..Forskningscirkelns.arbete.skulle.
dokumenteras.i.form.av.en.skrift.där.var.och.en.bidrog.med.en.egen.artikel.om.just.sitt.arbete ..
Resultatet.av.det.är.den.bok.du.nu.håller.i.dina.händer .
På vilket sätt har då Lindeborgsskolans forskningscirkel inneburit
skolutveckling?
Som.skolledare.har.jag.en.föreställning.om.vilken.funktion.jag.önskar.att.forskningscirkeln.har.
på. Lindeborgsskolan. och. vilka. resultat. av. cirkelns. arbete. som. skulle. vara. relevanta. för. oss .. Jag.
ser.framför.allt.cirkelns.arbete.som.en.möjlighet.till.kunskapsbyggande.i.yrkesutövning,.didaktisk.
och.metodisk.ämnesfördjupning,.kunskapsfördjupning.inom.verksamheten.samt.möjlighet.till.nätverksskapande
..Ytterst.är.det.rektor.på.en.skola.som.ska.leda.arbetet.för.att.nå.måluppfyllelse.och.
1

1
driva.utvecklings-.och.kompetensfrågor ..Ur.det.perspektivet.är.det.viktigt.att.forskningscirkelns.
resultat.har.relevans.för.kvalitetssäkring.och.bedömaröverensstämmelse ....
. Den.kompetens.som.representanterna.från.Malmö.högskola.har.tillfört,.med.kunskap.om.ämnesteori,.didaktik.och.lärarutbildning,.samt.inte.minst.kunskap.om.de.senaste.forskningsrönen.har.
varit.inspirationskällan.i.cirkelns.arbete ..Men,.om.uttrycket.tillåts,.cirkeln.hade.inte.slutits.om.den.
kunskap.utifrån.praktisk.erfarenhet.och.tillämpning.som.lärarna.kunde.tillföra.hade.saknats ..
. Våra.lärare.har.alla.fått.ämneskunskaper.inom.sin.examen ..Men.ämnesforskningen.står.naturligtvis.
inte. still. utan. utvecklas. och. går. vidare .. Inom. exempelvis. skolämnet. historia. finns. en.
lång. tradition. av. ämnesdidaktisk. forskning. i. England. och.Tyskland. som. har. fått. internationell.
uppmärksamhet ..Det.har.bl.a.handlat.om.historiemedvetande,.färdigheter.och.förmågor.samt.progression.inom.ämnet
..Det.är.av.stor.betydelse.menar.jag.att.lärare.håller.sig.à.jour.med.den.diskurs.
som.finns.och.den.ämnesdidaktiska.utveckling.som.pågår.i.vår.omvärld ..Jag.tror.att.den.enskilde.
läraren.behöver.det.för.att.kunna.granska.sin.egen.undervisning.i.praktiken,.förhålla.sig.till.den.
och.utveckla.den ..Dessutom.är.det.min.övertygelse.att.man.som.lärare.mår.bra.av.den.stimulans.
det.innebär.att.få.förkovra.sig.i.sådant.som.känns.meningsfullt.för.det.dagliga.utövandet.i.skolans.
verksamhet ..Lärarens.stora.betydelse.för.elevernas.lärande.och.vikten.av.att.läraren.känner.glädje.
och.inspiration.i.sitt.yrkesutövande.framhävs.också.av.Skolverket ..Förtrogenhet.inom.ämnet.och.
metodisk.och.didaktisk.kunskap.är.avgörande.faktorer.för.den.framgångsrika.läraren .
Den samlade forskningen visar att det är lärarens kompetens som är den resurs som har störst betydelse
för elevernas resultat (… ) Dessa lärare, i sin tur, har i högre grad lärarutbildning och utbildning
inom ämnet, uttrycker i högre grad att de har mycket god tillit till sin metodiska och didaktiska
förmåga och upplever i högre grad att det är roligt att undervisa i ämnet. 0
Forskning och lärares kunskap
Jag.kan.se.svårigheterna.med.kontakten.mellan.akademisk.forskning.och.skolans.dagliga.praktik ..
Det.är.nog.så.att.just.själva.mötet.uteblir ..Om.vetenskaplig.forskning.bedrivs.av.akademiker.som.
kommer.in.i.skolvärlden.med.ett.tredjepartsperspektiv.och.inte.involverar.den.expertis.som.finns.
i.skolan,.så.tror.jag.att.möjligheterna.till.ett.sådant.möte.minskar ..Lärarna.måste.tillskrivas.den.
kompetens.och.den.insikt.som.de.faktiskt.har.genom.sin.praktik.i.skolans.värld ..Skola.är.en.mjuk.
206. Iselau.2008.s ..19-20 .

verksamhet.där.människor.med.olika.bakgrund.och.erfarenhet.i.ryggsäcken.möts.och.ska.fungera,.
interagera.tillsammans.för.att.sedan.uppnå.specifikt.uppställda.resultat ..Det.är.en.mycket.komplex.
verksamhet.där.det.mesta.är.avhängigt.av.en.otalig.mängd.faktorer ..Att.forska.i.ett.sådant.sammanhang.är.speciellt
..Det.blir.svårt.att.tillämpa.icke.kvalitativ.forskning ..Det.är.visserligen.möjligt.att.
göra.mätningar.och.avläsningar.av.verkligheten.där.vissa.slutsatser.kan.dras,.men.dessa.innebär.inte.
i sig.ett.utvecklingsarbete.eftersom.förankringen.i.det.mjuka.sammanhanget.då.saknas ..
. Jag.talar.i.min.text.om.lärarnas kunskap.och.menar.i.första.hand.den.kunskap.som.i.skolforskningssammanhang.skiljer.sig.från.den.kunskap.som.den.akademiska.forskaren.från.ämnesinstitutionen.har
..Jag.menar.att.läraren.har.en.alldeles.specifik.expertis.som.man.endast.kan.besitta.om.
man.vistats.i.skola.och.haft.erfarenhet.av.undervisning.och.av.att.hantera.de.många.frågor.som.
ryms.inom.skolans.uppdrag.och.vardag ..Detta.som.också.har.kallats.wisdom of practice . 207 .En.annan.
kunskap.läraren.besitter.är.ämneskunskapen ..Den.utgör.det.kitt.som.gör.det.möjligt.för.läraren.att.
förverkliga.läroplanens.kursplaner.och.skapa.förutsättningar.för.att.eleven.ska.kunna.nå.målen ..
. Något.som.framkommer.i.denna.forskningscirkels.arbete.är.den.vikt.som.lärarna.lägger.vid.att.
få.fördjupa.sig.i.kunskaper.inom.det.egna.ämnet ..Kanske.kan.jag.uppleva.att.detta.är.ett.perspektiv.
som.ibland.faller.i.glömska.vad.gäller.grundskolans.lärare ..I.diskussioner.kring.skolans.mål.och.
resultat.framhävs.ofta.de.stora.övergripande.målen.baserade.på.samhälleliga.värderingar.och.krav.
och.som.regleras.i.våra.styrdokument ..Fortbildning.i.grundskolan.blir.ofta.riktad.mot.övergripande.
områden.som.IUP,.ledarskap,.skriftliga.omdömen,.likabehandlingsfrågor.eller.kärnämnena ..Den.
typen.av.fortbildning.är.oerhört.viktig.och.central.i.vårt.uppdrag.och.vi.kan.inte.ge.avkall.på.den ..
På.Lindeborgsskolan.har.vi.exempelvis.gjort.en.del.satsningar.inom.matematik.och.språk ..Särskilt.
återkommer. i. forskningscirkeln. det. arbete. lärarna. haft. i. studiecirklar. kring. boken.Stärk språket
stärk lärandet.vilket.förmodligen.innebär.att.man.ansett.det.vara.betydelsefull.fortbildning . 208 .Ämnesspecifika.kunskaper.är.ett.instrument.som.den.enskilde.läraren.behöver.för.att.kunna.göra.sin.
undervisning.intressant,.inspirerande.och.givande ..Jag.tror.att.det.kan.vara.betydelsefullt.att.ibland.
göra.specifika,.riktade.satsningar.även.inom.de.olika.skolämnena ..Detta.är.minst.lika.viktigt.bland.
lärarna.för.de.yngre.åldrarna ..Lärarna.har.viss.tid.avsatt.för.individuell.kompetensutveckling ..Denna.kan.ge.utrymme.för.ämnesspecifik.fortbildning.och.gör.det.också.i.viss.grad
..Min.uppfattning.är.
dock.att.det.ofta.rör.sig.om.kortare.pass.och.tillfällen.som.inte.samordnas.med.eller.förankras.hos.
207. Schulman.2004 .
208. Gibbons.2002 .
1

1
övriga.kollegor.och.jag.tror.att.det.är.svårt.för.lärarna.att.hitta.kvalitativa.satsningar.som.verkligen.
går.på.djupet.och.utvecklar.ämnesfrågor.inom.just.grundskolan ..
. Naturligtvis.är.det.skolans.vida.uppdrag.som.ställer.krav.på.nödvändig.fortbildning.i.de.mer.
övergripande. frågorna .. Jag. hade. som. sagt. inte. velat. ge. avkall. på. tillfällen. att. samla. personalen.
kring.våra.stora.centrala.frågor.i.uppdraget,.något.som.också.är.en.kvalitetssäkringsfråga.och.en.
förutsättning.för.att.vi.ska.klara.ut.vår.uppgift ..Som.jag.ser.det.kompletterar.de.olika.behoven.av.
fortbildning.varandra ..Då.vi.i.skolledningen.på.Lindeborgsskolan.tog.beslutet.att.inleda.detta.utvecklingsarbete.tillsammans.med.RMS.insåg.vi.också.att.SO-lärarna.måste.få.tillfälle.till.ämnesfördjupning
..Direkt.i.inledningsskedet.avsatte.vi.därför.ämnesriktade.fortbildningspengar.och.en.hel.
dag.av.de.gemensamma.planeringsdagar.som.personalen.har.innan.eleverna.kommer.till.skolstarten.
till.ämnesfortbildning ..Alla.SO-lärare.på.skolan,.inte.bara.de.som.deltog.i.cirkeln,.deltog.därför.i.en.
fortbildningsdag.om.skolämnet.historia ..Lärarna.från.Lindeborgsskolan.fick.ensamma.representera.
historieämnet.på.grundskolan ..Resten.av.deltagarna.på.den.aktuella.studiedagen.kom.nämligen.från.
gymnasieskolan ..Dagen.var.mycket.uppskattad.av.lärarna.som.uttryckte.att.man.gärna.ville.delta.
på.fler.liknande.evenemang ..Nästföljande.år.hade.vi.inte.möjlighet.att.delta.i.liknande.evenemang.
men.vi.har.gått.in.för.att.under.läsåret.satsa.på.att.avsätta.tid.för.återkommande.ämneskonferenser.
och.vid.några.tillfällen.har.deltagarna.haft.möjlighet.att.gå.på.en.del.evenemang.och.föreläsningar.
som.varit.av.intresse.för.cirkelns.arbete ....
. Jag.tror.att.det.är.viktigt.att.man.som.lärare.får.tillfälle.att.reflektera.över.sin.verksamhet ..I.en.
forskningscirkel. får. du. dessutom. möjlighet. att. göra. det. tillsammans. med. andra .. Detta. innebär.
ökade.chanser.till.utveckling.eftersom.du.inte.stannar.kvar.i.de.tankar.och.förställningar.som.är.
dina.egna,.utan.du.har.förmånen.att.möta.andras.uppfattningar ..När.dessa.möten.sedan.sker.kan.
de.föra.dig.vidare.framåt.i.nya.tankebanor.som.annars.kanske.inte.varit.synliga.för.dig ..Jag.tror.
också.att.det.är.viktigt.att.som.lärare.få.lov.att.formulera.sig.kring.det.man.gör ..Det.handlar.om.
stora. frågor. kring. planering,. urval. av. stoff,. metoder,. färdigheter. och. förmågor. samt. inte. minst.
bedömningsfrågor ..När.lärare.formulerar.sig.kring.dessa.saker.blir.nästa.steg.att.man.teoretiserar ..
Vad.händer.om . .?.Kan.det.vara.så.att . .?.Men.om.jag.använder.de.här . .?.Meningen.är.att.man.ska.ge.
sig.i.kast.med.att.omsätta.i.den.pedagogiska.praktiken.det.man.diskuterat.sig.fram.till ..Man.lär.av.
sina.erfarenheter ..Eftersom.en.cirkel.har.sina.återträffar.finns.tillfälle.till.uppföljning ..Därmed.blir.
inte.teoretiserandet.ett.engångstillfälle.och.tomma.ord.utan.man.kommer.tillbaka.till.det.och.har.
dessutom.prövat.det.man.funderat.över.i.sitt.arbete.med.eleverna ..Man.får.tillfälle.till.återkoppling.

och.vidare.reflektioner.tillsammans.med.de.övriga.deltagarna ..På.detta.vis.är.jag.helt.övertygad.om.
att.det.skett.en.stor.utveckling.under.de.nästan.två.år.som.gått ..
Vår forskningscirkel som skolutveckling
På.den.tidigare.nämnda.konferensen.Forskningscirklar som metod för skolutveckling.vid.Malmö.högskola,.tror.jag.det.var.Elisabet.Nihlfors.som.citerade.Marie.Cardinals.bok.Med
andra ord.(1982) ..
Jag.menar.att.det.stämmer.väl.med.hur.arbetet.i.vår.forskningscirkel.fungerat .
…om.tanken.och.samtalet
När jag talar med dig tänker jag inte färdigt först och talar sedan. Jag tänker i och genom vårt samtal!
Det du säger och det jag säger är råmaterial i en tankeprocess som äger rum mitt emellan oss.(fritt
återgiven av förf.)
Jag.skulle.vilja.påstå.att.den.process.som.forskningscirkeln.inneburit.skapat.utveckling.på.olika.
plan:
läraren
Jag.menar.att.den.enskilde.läraren.har.blivit.stärkt.i.sin.lärarroll ..Dels.är.det.en.effekt.av.att.ha.fått.
fördjupa.sig.i.frågor.som.berör.det.ämnet.man.undervisar.i.och.därmed.också.ha.fått.erfara.en.stärkt.
yrkesidentitet.med.ökad.förtrogenhet.med.ämnet.och.forskningen ..Dels.har.de.diskussioner.man.
har.fört.vad.gäller.svårigheter.och.möjligheter.i.undervisningen.förstärkt.insikten.i.olika.didaktiska.
och.pedagogiska.strategier.och.därmed.stärkt.lärarrollen.generellt .
gruPPen
Naturligtvis.är.det.ett.viktigt.resultat.att.lärarna.i.gruppen.kommit.varandra.nära.i.sina.diskussioner.
under.nästan.två.års.tid ..I.sitt.utbyte.av.erfarenheter.och.uppföljningen.av.det.dagliga.arbetet.har.
gruppen.svetsat.sig.samman.i.samförstånd.kring.pedagogiska.frågor.och.som.arbetande.enhet .
ämnet
Jag.vågar.påstå.att.lärarna.har.vunnit.djupare.insikter.i.skolämnet.historia.och.dess.karaktär ..De.har.
diskuterat.stoff.och.urval.av.stoff.i.förhållande.till.årskurserna,.innehåll.över.längre.stråk.i.grundskolan,.strukturen.eller.”den.röda.tråden”,.begreppsförståelse,.kunskaper.och.färdigheter
..Utifrån.
1

1
mångfaldsperspektivet.har.gruppen.behandlat.kärnfrågor.som.har.betydelse.för.undervisningen ..
Allt.detta.fördjupar,.skulle.jag.påstå,.kvaliteten.på.historieundervisningen .
undervisningen generellt
Våra.SO-lärare.undervisar.i.alla.fyra.SO-ämnen ..Några.i.gruppen.undervisar.dessutom.i.ytterligare.
något.skolämne ..Det.är.min.övertygelse.att.många.pedagogiska.landvinningar.som.gjorts.får.effekt.även.inom.andra.ämnen.och.behöver.inte.alls.vara.knutna.till.just.historieämnet
..Ett.slående.
exempel.på.det.är.konkretiseringen.i.historieämnet.av.språkutvecklingsfrågorna.för.andraspråkseleverna.och.det.stora.utrymme.detta.haft.i.cirkeln
..I.sådana.fall.har.vi.höjt.kvaliteten.även.på.övrig.
undervisning ..Mycket.av.det.som.diskuterats.har.direkt.haft.fokus.på.eleven.och.elevens.möjligheter.
till.utveckling.och.vad.läraren.kan.göra.för.att.föra.denna.framåt ..Även.detta.är.övergripande.resonemang.som.grundar.sig.på.de.värdefrågor.vilka.skolan.arbetar.efter.i.enlighet.med.läroplanen.och.
som.får.betydelse.för.all.undervisning.och.allt.arbete.lärare-elev.emellan ..
. Jag.vill.alltså.hävda.att.forskningscirkelns.arbete.har.inneburit.skolutveckling.och.varit.ett.kvalitetshöjande.arbete
..Forskning.möter.praktik.och.blir.ett.verktyg.för.läraren ..Den.ämnesfördjupning.
cirkeldeltagarna.fått.genom.att.delta.på.konferenser,.ta.del.av.föreläsningar,.läsa.böcker.och.artiklar.
har.kopplats.ihop.med.de,.på.erfarenhet.baserade,.pedagogiska.diskussioner.man.fört.i.gruppen.
där.reflektioner.fött.resonemang.som.teoretiserats.och.prövats.i.praktiken.för.att.sedan.utvärderas.
och.dokumenteras ..När.man.läser.lärarnas.texter.ser.man.tydligt.hur.eleven.och.dennes.kunskapsutveckling.ständigt.varit.i.centrum.för.forskningscirkelns.arbete
..Det.för.oss.tillbaka.till.vad.jag.
inledde.med.att.konstatera.nämligen.att.skolutveckling.innefattar.”allt.det.som.ger.eleven.bättre.
förutsättningar.att.lyckas” .
. Ämnesgruppen.har.stärkts.och.inte.minst.betydelsefullt.har.mötet.mellan.lärare.från.de.tidigare.
och.senare.årskurserna.varit ..Den.röda.tråden.genom.grundskoletiden.(målstyrd,.efter.färdigheter.
att.utveckla,.snarare.än.innehållstyrd).och.tillvaratagandet.av.elevens.kapacitet.är.grundstenar.av.
oerhört.stor.vikt.då.vi.talar.om.att.stimulera.elevens.kunskapsutveckling ..Läraren.från.de.yngre.årskurserna.har.i.cirkeln.varit.en.stor.tillgång.då.hon.visat.på.hur.man.kan.arbeta.med.historia.redan.
med.det.lilla.barnet.och.att.det.kan.finnas.vägar.att.påbörja.redan.i.tidig.ålder.för.att.längre.fram.nå.
mål.om.analytisk.förmåga,.kritiskt.tänkande,.slutledningsförmåga.etc ..som.finns.med.i.våra.bedömningskriterier
..Det.har.framförts.önskemål.om.att.framöver.ha.gemensamma.ämneskonferenser.för.
lärarna.som.arbetar.i.de.yngre.och.de.äldre.årskurserna ..Detta.upplever.jag.som.ytterligare.ett.tecken.
på.hur.vi.gått.framåt.i.vårt.tänkande.kring.eleven.och.undervisningen .

…det fortsatta arbetet på Lindeborgsskolan då?
Jag.uppfattar.det.som.att.det.finns.en.viss.oro.hos.cirkeldeltagarna.i.detta.skede ..De.tycker.att.det.
är.synd.att.arbetet.nått.sitt.mål.och.ska.avslutas ..Lärarna.har.upplevt.det.som.mycket.positivt.att.de.
fått.tillfälle.till.en.systematisk.reflektion.vilken.på.ett.konstruktivt.sätt.fört.dem.framåt.och.stärkt.
dem.i.deras.pedagogiska.roll.och.yrkesutövning ..Jag.önskar.att.det.arbetssätt.som.deltagarna.etablerat.inte.kommer.att.försvinna.utan.att.det.kommer.att.leva.kvar.i.ämnesgruppen.så.att.lärarna.som.
ingår.där.även.i.fortsättningen.kommer.att.kunna.stötta.varandra.och.hjälpas.åt .
. Det.finns.en.direkt.koppling.till.förbättrad.undervisning.i.det.arbete.lärarna.gått.igenom ..Det.
vittnar.lärarnas.dokumentation.om ..På.vilket.sätt.det.kommer.att.avspeglas.i.en.högre.grad.av.
måluppfyllelse.är.emellertid.svårt.att.säga;.Det.återstår.kanske.ännu.att.se ..Om.Lindeborgsskolans.
forskningscirkel.vill.jag.säga.att.den.har.inneburit.ett.arbete.där.vår.skola.i.sanning.visat.att.den.kan.
vara.en.lärande.organisation.på.det.sätt.som.den.beskrivs.i.Skolplan för Malmö:
Malmös pedagogiska verksamhet ska vara en lärande organisation med utmaningar för alla – elever såväl
som personal och skolledare. Inom ramen för ”Mångfaldens skola” satsar vi tillsammans med Malmö
högskola, Lärarutbildningen på forskning och utveckling av nya pedagogiska verktyg. 0
Och.det.är.vad.jag.önskar.mest.av.allt;.att.motorn.får.stå.påslagen.och.fortsätta.driva.arbetet.framåt.
i.den.lärande.organisation.som.vi.behöver.vara.för.att.kunna.föra.skolutvecklingen.vidare .
209. Skolplan.för.Malmö.2004.04.01.s ..9 .
1

1 0
referenslista
Tryckta källor
Ahonen,.Sirka.(1990).The Form of Historical Knowledge and the Adolescent Conception of it,.University.of.Helsinki
.
Alfredson,.Hans.(1996).Attentatet i Pålsjö skog. En historia om några sabotörer och Sverige under andra
världskrige av Holger Axel Andersson. Utgiven och redigerad av Hans Alfredson,.Gedin .
Alin-Åkerman,.Britta.(2008).De första sju åren,.Natur.och.Kultur .
Andersson,.Lars.M,.Zander,.Ulf.(red .).(1999).Tänk om…Nio kontrafaktiska essäer,.Historiska.media
.
Andersson,.Nils.(red .).(2008).Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet,.
Aktuellt.om.historia.2008:1,.Historielärarnas.förening ..
Angvik,.Magne,.von.Borries, Bodo.(eds .).(1997).Youth and history: a comparative European survey
on historical consciousness and political attitudes among adolescents ...,.Hamburg,.Körber-Stiftung .
Arevik,.Sten,.Hartzell,.Ove.(2007) Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning,.Stockholms.universitets.förlag
.
Broekkamp,.Hein,.van.Hout-Wolters,.Bernadette.(2007).“The.Gap.Between.Educational.Research.
and.Practice:.A.literature.review,.symposium,.and.questionnaire .”.Educational Research and Evaluation.
Vol. 13, No. 3, June 2007.
Bross,.Helena,.Nilsson,.Barbro.(1999).I.Sverige.för.100.år.sedan ..Barnen
på Björklunda gård,.Bonnier

Carlgren,.Ingrid.(2002).”Forskning.av.denna.världen.II ..Om.teorins.roll.i.praxisnära.forskning”,.
Praxisnära forskning – varför, vad och hur?
Cooper,.Hilary.(2002).History in the early years,.Routledge .
Copeland,.Tim.(1998).”Constructing.history:.all.our.yesterdays”,.i.Teaching the primary curriculum
for constructive learning. (eds .). Michael. Littledyke. and. Laura. Huxford,. David. Fulton. Publishers.
Ltd .
Donaldson,.Margaret.(1985).Hur barn tänker,.Liber .
Doverborg,.Elisabeth,.Pramling.Samuelsson,.Ingrid.(2000).Att förstå barns tankar,.Libers .
Egidius,.Henry.(2006).Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning,.Studentlitteratur .
Ehrensvärd,.Carl.August.(1790).Moralisk och Politisk Hand bok .
Ekholm,.Mats.(2005).Att fånga kunnandet om lärande och undervisning,.DS.2005:16 .
Eliasson,.Per.(2008a).“Då.måste.man.ju.förstå.hur.historien.påverkar.människor.som.påverkar.
historien.igen”,.i.Aktuellt om historia.2008:1,.(red .).Nils.Andersson,.Historielärarnas.förening .
Eliasson,.Per.(2008b).”Kulturarv.och.medborgerlig.bildning.i.den.svenska.grundskolan .”.i..Kanon
och kulturarv - Historia och samtid i Danmark och Sverige ..(red .).Jes.Wienberg,.Anna.Wallette.&.
Lars-Eric.Jönsson,.Makadam.förlag/.Centrum.för.Danmarksstudier .
Evenshaug,.Oddbjörn,.Hallen,.Dag.(2005).Barn- och ungdomspsykologi,.Studentlitteratur .
Falkenberg,.Cecilia,.Håkansson,.Erik.(2004).Storylinehandboken,.Runa.förlag .
Gibbons,.Pauline.(2006).Stärk språket – stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för
och med andraspråkselever i klassrummet,.Hallgren.&.Fallgren .
1 1

1
Goda cirklar. För ökad kunskap och utveckling (2006),.Forsknings-.och.utvecklingsenheten,.Stockholms.stad
..
Grever,.Maria,.Sturman,.Siep.(red .).(2007).Beyond the canon. History for the 21st Century,.Palgrave.
Macmillan .
Gruber,.Sabine.(2008) När skolan gör skillnad,.Liber .
Gustavsson.Marsh,.Eva,.Lundin,.Ylva.(2006).Storyline i praktiken: Vikingatiden,.Runa.förlag .
Halldén,.Gunilla.(2003).”Barnperspektiv:.Ideologi.–.Metodologi”.i.Pedagogisk Forskning i Sverige,.
Årg.8.Nr.1-2.2003,.Göteborgs.Universitet .
Halldén,.Ola.(1994).”On.the.paradox.of.understanding.history.in.an.educational.setting .” Teaching
and learning in history..(eds .).Gaea.Leinhardt,.Isabel.L ..Beck.&.Catherine.Stainton,.Lawrence.
Erlbaums.Associates .
Högberg,.Anders.(2008).Kulturarv.och.skolan.–.en.kommentar .”.i.Aktuellt om historia.2008:1,.
(red .).Nils.Andersson,.Historielärarnas.förening .
Hellgren,.Zenia.(2008).“Myten.om.det.mångkulturella.samhället”,.i.Migration och Etnicitet.(red .).
Mehrdad.Darvishpour.och.Charles.Westin,.Studentlitteratur .
Holmstrand,.Lars.&.Härnsten,.Gunilla.(2003).Förutsättningar för forskningscirkeln i skolan – En
kritisk granskning,.Myndigheten.för.skolutveckling,.Stockholm.2003 .
Hultman,.Glenn.(2001).Intelligenta improvisationer. Om lärares arbete och kunskapsbildning i vardagen
..Studentlitteratur .
Husbands,.Chris,.Kitson,.Alison,.Pendry,.Nanna.(2003).Understanding history teaching. Teaching
and learning about the past in secondary school,.Open.university.Press .

Iselau,.Gunnar.(2008).Samhällsorienterande.ämnen:.En.samtalsguide.om.kunskap,.arbetssätt.och.
bedömning,.Myndigheten.för.skolutveckling .
Jahoda,.Gustav.(1963).“Children’s.concepts.of.time.and.history”,.i.Educational Review,.Volume.15,.
Issue.2.February.1963 .
Karlegärd,.Christer.(1986).Blir det som det blir?.Rapport.1986:6,.Lärarhögskolan.i.Malmö .
Karlegärd,.Christer,.Toftenow,.Hans.(red .).(1990).Miljöhistoria,.Studentlitteratur .
Karlegärd,.Christer,.Toftenow,.Hans.(red .).(1996).Berätta magistern, berätta!.Rapporter.om.utbildning,.Nr.7.1996,.Lärarhögskolan.i.Malmö
.
Korp,.Helena.(2006).Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion,
Malmö.Studies.in.Educational.Sciences.No.24 .
Lee,.Peter.(2004).“Understanding.history”.i Theorizing historical consciousness ..(ed .).Peter.Seixas,.
University.of.Toronto.Press .
Lee,.Peter,.Dickinson,.Alaric,.Ashby,.Rosalyn.(1998).“Researching.children´s.ideas.about.history .”.
Learning and reasoning in history,.(eds .) ..James.F ..Voss.&.Marc.Carretero,.RoutledgeFarmer .
Levstik,.Linda.S,.Barton,.Keith.C ..(2005).Doing history: Investigating With Children in Elementary
and Middle Schools,.Lawrence.Erlbaum.Associates .
Liljefors.Persson,.Bodil.(2008).”Kolonialism,.stereotyper,.myter.och.bilder”.i.Aktuellt om historia.
2008:1,.red ..Nils.Andersson,.Historielärarnas.förening .
Lindholm,.Yvonne(2008)..Mötesplats skolutveckling. Om hur samverkan med forskare kan bidra till
att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete,. Pedagogiska. institutionen .. Stockholms.universitet
.
1

1
Lozic,.Vanja.(2008).“Historieundervisning.i.kanons.skugga”,.i.Aktuellt om historia.2008:1,Historielärarnas.förening
.
Lundgren,. Ulf. P. (1979). Att organisera omvärlden – En introduktion till läroplansteorier, Stockholm
.
Marks,.Robert.B.(2004).Den moderna världens ursprung,.Arkiv.förlag .
Mauthner,.Melanie.(1997).“Methodological.Aspects.of.Collecting.Data.from.Children:.Lessons.
from.Three.Research.Projects”.i.Children & Society.Volume.11.1997 .
Mayall,.Berry.(2008).”Conversations.with.Children”.i.Research with Children.(eds .).Pia.Christensen.
och.Allison.James,.Routledge .
Mellberg,.David.(2004),.”Det.är.inte.min.historia”.i.Historien.är.nu,.En introduktion till historiedidaktiken,.Studentlitteratur
.
Morgan,.Myfanwy,.Gibbs,.Sara,.Maxwell,.Krista,.Britten,.Nicky.(2002).“Hearing.Children’s.voices:.
methodological.issues.in.conduction.focus.groups.with.children.aged.7-11.years”.i.Qualitative Research.2002;2:5
.
Nordgren,.Kenneth.(2007).”Det.förflutnas.skådeplats”.i.Pedagogiska Magasinet,.2007:3 .
Persson,.Sven.(red .).(2007).Forskningscirklar i praktiken. Elevperspektiv på undervisning och lärande,.
Malmö.högskola/.Malmö.stad .
Persson,.Sven.(2007).”Handledning.i.forskningscirklar”.i.Handledning i pedagogiskt arbete,.(red .).
Tomas.Kroksmark.&.Karin.Åberg ..Studentlitteratur .
Persson,.Sven.(2008).Forskningscirklar. En vägledning,.Malmö.stad .
Piaget,.Jean.(1969).The Childs Conception of Time,.Routledge.&.Kegan.Paul .

Polkinghorne,.Donald.E.(2005).“Narrative.Psychology.and.Historical.Consciousness”.i.
Narration, identity and historical consciousness,.(ed .).Jürgen.Straub,.Berghahn.Books .
Reichenberg,.Monica.(2008).Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet,.Natur.och.kultur .
Ronström,.Owe,.Runfors,.Ann,.Wahlström,.Karin.(1995).Det här är ett svensk dagis,.Mångkulturellt.Centrum,.Botkyrka
.
Rüsen,.Jörn.(2004).Berättande och förnuft,.Daidalos .
Rüsen,.Jörn.(2005).History, Narration, Interpretation, Orientation,.Berghahn.Books .
Schulman,. Lee. S .(2004),. The Wisdom of Practice. Essays on Teaching, Learning, and Learning to
Teach,.Jossey-Bass .
Selghed,.Bengt.(2006).Betygen i skolan. Kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis,.Studentlitteratur
.
Siljehag,.Eva,.Härnsten,.Gunilla.(1998).Ett led i en långsiktig process. Forskningscirklar vid en grundskola,.Institutionen.för.specialpedagogik,.Lärarhögskolan.i.Stockholm
.
Skollagen .
Skolplan.för.Malmö.(2004),.Malmö.stad .
Somekh,. Bridget. (2006). “Constructing. Inter-Cultural. Knowledge. and. Understanding. through.
Collaborative.Action.Research”,.Journal for Teachers and Teaching: Theory and Practice,.Special.Issue.
‘The.Dark.Side.of.the.Moon’:.A.critical.look.at.teacher.knowledge.construction.in.collaborative.
settings,.Vol.12,.no.1 .
SOU.(Statens.offentliga.utredningar) (2008) En hållbar lärarutbildning,.SOU 2008:109 .
1

1
Sydsvenskan.2007-12-24 .
Tholin,.Jörgen.(2006).Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och betygskriterier – historiska
betingelser och implementering av ett nytt system, Högskolan.i.Borås .
Vancleaf,. David.W,. Strickland,. Eric.V .. (1987). ”Kindergarten. childrens´s. knowledge. of. history:.
concepts.and.sources”.i.Southern Social Studies Quarterly.13:1.1987 .
Wibeck,.Victoria.(2000).Fokusgrupper; Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod,.Studentlitteratur
.
Wikström,.Inger (1996).”Samhällsorienterande.ämnen.är.språk.och.kultur .”.i Den mångkulturella
skolan,.(red .).Eva-Stina.Hultinger.&.Christer.Wallentin,.Studentlitteratur
Wineburg,.Sam.(2001).Historical thinking and other unnatural acts. Charting the future of teaching
the past, Temple.University.Press .

Elektroniska källor
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www .vr .se
FoU inom utbildning..Detta är utbildningsvetenskap .
www .forskning .se
Furumark,.Sven-Gunnar.(2002).Upplevelsebaserat lärande..
http://www .lh .luth .se/sefu/uppl .pdf
God praxis vid forskning med video.
http://www .codex .vr .se/texts/etikHSFR .pdf
Matematikbiennalen .se
http://matematikbiennalen .ncm .gu .se/
Perlestam,.Anna.Å.&.Wästberg,.Anette.(2008).Forskningscirkeln och dess påverkan på historieundervisning
i en mångkulturell miljö. Examensarbete.i.Historievetenskap.och.lärande,.Lärarutbildningen,.Malmö.Högskola
.
http://hdl .handle .net/2043/6289
Statistiska.centralbyrån.(2003).Befolkningsstatistik 2003,.Be0101 .
www .scb .se/statistik/BE/BE0101/_dokument/BE0101_BS_2003 .doc
The.National.Curriculum.for.England.(1999).Key Stages 1-3 History
http://curriculum .qca .org .uk/uploads/Design%20and%20technology%201999%20programme
%20of%20study_tcm8-12063 .pdf
VA-rapport.2004:4 ..Lärares syn på Vetenskap,.Vetenskap.&.Allmänhet .
www .v-a .se/dokument/larare/larares_syn_pa_vetenskap/download
1

1
Övriga källor
Protokoll.forskningscirkeln.2007.–.2009
.
Samtal.Anette.Hultén.och.Joel.Rudnert.090312

1 0

Klassrummet och cirkeln
– en forskningscirkel om historieundervisning i det mångkulturella klassrummet.
Resurscentrum för mångfaldens skola
började erbjuda lärare och skolledare att delta i forskningscirklar våren 2007. Denna
rapport redovisar de erfarenheter som lärarna i den historiedidaktiska forskningscirkeln
på Lindeborgsskolan i Malmö gjorde under nästan två år. Utgångspunkten för cirkeln
var frågan om hur historieundervisningen skulle påverkas av att skolans upptagningsområde
förändrades till att omfatta fler elever med invandrarbakgrund.
Deltagarna i cirkeln redogör själva i sina artiklar för de undervisningsförsök som genomfördes,
de undersökningar som gjordes samt för de slutsatser som kan dras av dessa.
De senaste åren har begreppet forskningscirkel kommit att spridas alltmer inom skolans
värld. Det är därför angeläget att analysera hur denna arbetsform kan fungera i olika
avseenden och vilken betydelse den kan ha. För att göra detta lämnar vi flera olika perspektiv
på vår cirkels arbete och på forskningscirkeln som arbetsform.
Samtliga deltagare i forskningscirkeln och även den skolledare som initierade arbetet
medverkar.
Per Eliasson, universitetslektor, och Joel Rudnert, högskoleadjunkt i historia vid Lärarutbildningen/Malmö
högskola har tillsammans lett forskningscirklen. Per Eliasson bidrar
med reflektioner om den praxisnära forskningscirkelns praxis.
Rapporten vänder sig till lärare, skolledare och skolpolitiker men också till andra som vill
veta mer om forskning och skolutveckling.
Resurscentrum för mångfaldens skola/FoU-utbildning
Avdelning barn och ungdom
Malmö stad
www.malmo.se/mangfaldiskolan