Lägesrapport bostadsförsörjning mars 2013.pdf - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

EN SOCIALT HÅLLBAR BOSTADSFÖRSÖRJNING I MALMÖ 42 MÅL 1 KOMMUNEN SKA AKTIVT MOTVERKA BOENDE SEGRE GATION I MALMÖ GENOM ATT STI MU LERA TILL ETT ALLSI DIGT BOSTADSBYG GANDE VAD GÄLLER OLIKA UPPLÅTEL SEFORMER, LÄGEN HETS STORLEKAR OCH HUS TYPER. INDIKATORER HANDLINGSPLAN Andelar av bostäder i olika upplåtelse former, lägenhets storlekar och hustyper i stadsde larna och dessas förändring över tiden. Uppgifter för 2012 är vid tryck inte färdigställda. Enligt siffror från 2011 fanns drygt 148 200 bostäder i Malmö varav 85 % finns i flerbostadshus. Ca 46 % av bostäderna var upplåtna med hyresrätt, 39 % med bostadsrätt och 15 % med äganderätt. Kommunala hyresrätter ökade något mer i antal under 2011 jämfört med samma period 2010. Ökningen skedde framförallt i Husie stadsdel, men en lite ökning skedde även i Centrum. Även antalet privata hyresrätter har gjort en svag ökning under 2011 jämfört med föregående år. Det var framförallt i Limhamn-Bunkeflo de ökade, men även lite i Oxie och Husie. Antalet bostadsrätter gjorde en svag ökning under 2011, och det var i Limhamn-Bunkeflo och Centrum som det ökade mest, men en lite ökning gjordes även i Oxie och Husie. Äganderätterna har under 2011 ökat något mindre än föregående år, och ökningen var framförallt i Husie. När det gäller fördelningen av lägenhetsstorlekar så har, under perioden 2007-2011, treor och tvåor i snitt ökat mest per år, och ettor ökat minst. De flesta ettorna finns i Södra innerstaden, flest tvåor finns det i Centrum, de flesta treorna finns i Fosie, och i Limhamn-Bunkeflo finns flest fyror, femmor, sexor och småhus., Husie och Oxie finns flest småhus. Fastighetskontoret påverkar bostadsbyggan det exempel vis genom markanvis ningsavtal samt köpe- och tomträttsavtal så att olika upplåtelse former och lä gen hetsstorlekar byggs i nypro duktionen samt att ett antal lä genheter i nypro duktion också avsätts för socialt bo ende. Fastighetskontoret arbetar aktivt med markpolitiken på flera olika sätt. I kontorets verksamhetsplan förtydligas det genom flera verksamhetsmål. Bland annat har kontoret en målsättning att tillhandahålla ett varierat utbud av mark för olika former av bostadsbyggande och att bostadsområden ska innehålla blandade upplåtelseformer. På kommunal mark prioriterar staden hyreslägenheter och kontoret lyfter särskilt fram att MKB ska ges möjlighet att påbörja nybyggnation enligt stadens och MKB:s gemensamma planering. Genom fastighetskontorets markanvisningar ska konkurrens gynnas som leder till nyproduktion av bostäder med god kvalitet till rimliga kostnader för brukarna. Fastighetskontoret har dessutom målsättningen att varje år möjliggöra byggstart av 1 500 nya bostäder på mark som tillhandahålls av Malmö stad. Fastighetskontoret bidrar även genom markanvisningsavtal och exploateringsavtal till att lägenheter för bostadssocial verksamhet anskaffas samt att behovet av kommunala servicelokaler tillgodoses. Lägenhetsenheten på fastighetskontoret svarar för den juridiska, tekniska och ekonomiska förvaltningen av kommunens inhyrda lägenheter för socialt boende. Målen är att stödja kommunens bostadssociala verksamhet genom att införskaffa och förvalta lägenheter samt att andrahandshyresgäster i övergångslägenheter ska ges möjlighet att överta förstahandskontraktet inom två år. Detta sker bland annat genom anskaffande av 200 lägenheter per år och genom att utveckla samarbete med fastighetsägare och stadsdelar. Under 2012 fanns det 1 036 avtal, varav 325 var genomgångslägenheter och 721 övergångslägenheter. Under 2012 anskaffades 147 övergångslägenheter samtidigt som 138 avtal övertagits av hyresgästerna. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att hänsyn tas vid detaljplane ring till vilka hustyper som behövs i områ det. Varken upplåtelseformer eller lägenhetsstorlekar kan regleras i detaljplanen, däremot hustyper. I arbetet med en detaljplan görs en bedömning av hur området ser ut och vad det behöver kompletteras med. Att ta fram en ny detaljplan för ett område är en process som görs i samarbete med bland annat markägaren.
MÅL 2 ALLA MALMÖBOR SKA KUNNA ERBJUDAS EN BO STAD SOM MOT SVARAR DET BEHOV MAN HAR GE NOM EN GOD TILLGÅNG TILL ETT VARIERAT UTBUD AV BOSTÄ DER PÅ MARK NADEN. FRÅGAN OM TILLGÄNGLIGHET SKA HA SÄRSKILT FOKUS. INDIKATORER HANDLINGSPLAN Antalet hemlösa barnfamiljer som bor på hotell och vand rarhem. Antalet hemlösa Antalet hemlösa barn Trångboddhet Hemlösheten har legat på en relativt jämn nivå i Malmö de senaste åren, men i jämförelse med 2011 så har vuxna hemlösa minskat något, från 1039 personer till 997 för 2012. Hela minskningen finns i åldersgruppen 18-24 år och det är ensamstående utan barn som minskar mest, men ensamstående med barn är också något färre. Även antalet barn under 18 år som lever i hemlösa hushåll minskade från 240 år 2011 till 231 år 2012. I Rosengård som har flest barn minskade de från 100 till 70. Av de totalt 997 vuxna hemlösa 2012 bedömdes 70 procent ha behov av en egen bostad enbart. Elva procent behövde en bostad tillsammans med någon form av stöd. Övriga behövde antingen någon form av kollektivboende, ett boende utan krav på drogfrihet eller en särskild boendeform som LSS eller vårdboende. Utöver kommunens egna och upphandlade kommungemensamma boenden, platser som köps av privata entreprenörer och hotell har kommunen drygt 1 000 lägenheter för andrahandsuthyrning till hemlösa. En fjärdedel av dessa är genomgångs- eller referensboende som ska underlätta tillträde på den ordinarie bostadsmarknaden. Övriga är avsedda att omvandlas till förstahandskontrakt. Under 2012 omvandlades 138 kontrakt vilket är en relativt kraftig ökning då det tidigare år handlat om mellan 80-100 lägenheter. Stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och MKB arbetar med att på olika sätt öka bo stadsbyggandet i Malmö. Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande togs fram under hösten 2009, på uppdrag av kommunstyrelsen. Denna ingår nu i stadsbyggandskontorets linjearbetet, och en viktig del är att ta fram fler bostäder i detaljplaner och bibehålla den goda planberedskapen. Fokus är att öka bostadsbyggandet och under 2012 har det bland annat inneburit en satsning för unga på bostadsmarkanden. Ung- Bo12, Sveriges första bostadsmässa för unga, genomfördes under september och syftade till att skapa nationell debatt kring bristen på boende för unga. Målet var att tänja på gränser och hitta nya lösningar på bostasdsituationen i framtiden. En dialog med Boverket och socialdepartementet är igång och ett första steg är 20 experimentbostäder. Lärdomar från UngBo12 kan framöver möjligen generaliseras och tillämpas i staden som helhet. Fastighetskontoret har som målsättning att möjliggöra byggstart av minst 1500 nya bostäder varje år på mark som tillhandahålles av Malmö stad. Det sker även ett samarbete med MKB så att deras nyproduktionsplaner kan förverkligas. Likaså finns det ett samarbete med Fastighetsägarna Syd, som syftar till att ge mindre och medelstora aktörer möjlighet att genom nyproduktion utöka sina bestånd. Det finns även en avsiktsförklaring med PEAB om att påbörja 500 nya lägenheter per år med fokus på hyresrätter. Under 2012 fördelades nästan 1 400 nya byggrätter förutom de som fördelats tidigare år. Av dessa nya byggrätter fördelades 260 till MKB och 356 till PEAB. MÅL 3 KOMMUNEN SKA UNDERLÄTTA FÖRMEDLINGEN AV HYRESBOSTÄ DER TILL DE BOSTADSSÖ KANDE. INDIKATORER HANDLINGSPLAN Förverkligandet av en kommu nal bostadsför medling i Malmö under mandat peri o den. Bostadsförmedlingen Boplats Syd kom igång i september 2009. Antal förmedlade hyresbostä der. Under 2012 förmedlades totalt 3183 lägenheter från 19 fastighetsägare, vilket är samma nivå som motsvarande tid förra året. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att en kommunal bostadsförmedling kom mer till stånd. Boplats Syd har varit igång sedan september 2009, och är en marknadsplats för lediga hyreslägenheter och där Malmös kommunala och privatägda bostadsbolag medverkar. Lägenheterna förmedlas efter kötid samt efter fastighetsägarnas krav. Målsättningen är en regional bostadsförmedling, och diskussion förs med andra kommuner. 2012 gick Svedala och Staffanstorp med, och sedan januari 2013 är även Lomma med. 43
Page 2 and 3: Lägesrapporten är framtagen av an
Page 4 and 5: Kommunens arbete med bostadsförsö
Page 6 and 7: 6 Det är byggherrarnas bedömninga
Page 8 and 9: 8 Tendensen har varit starkare att
Page 10 and 11: 10 OMBILDNINGAR AV HYRESRÄTTER Und
Page 12 and 13: 12 Antal 8000 7000 6000 5000 4000 3
Page 14 and 15: 14 byggstarter är till och med nå
Page 16 and 17: 16 Sveriges låga inflation och sva
Page 18 and 19: 18 Lagakraftvunna detaljplaner 2012
Page 20 and 21: Det har i Malmö hänt mycket som h
Page 22 and 23: 22 VARIERADE UPPLÅTELSEFORMER Malm
Page 24 and 25: 24 Läs mer om UngBo 12: www.ungbo1
Page 26 and 27: 26 HEMLÖSHET Malmö stad genomför
Page 28 and 29: 28 Läs mer om Områdesprogrammen h
Page 30 and 31: 30 Social hållbarhet ett långsikt
Page 32 and 33: 32 Läs mer om översiktsplanen: ww
Page 34 and 35: 34 men här finns stor potential f
Page 36 and 37: 36 av pendlarna bor i Skåne. Vad s
Page 38 and 39: 38 ________________________________
Page 40 and 41: 40 tet, vilket i sin tur styr anvä
Page 44 and 45: 44 MÅL 4 KOMMUNEN SKA ARBETA FÖR
Page 46 and 47: 46 MÅL 9 BOSTADSBYGGANDET SKA I HU

Lägesrapport bostadsförsörjning mars 2013.pdf - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?