Lägesrapport bostadsförsörjning mars 2013.pdf - Malmö stad

Lägesrapporten är framtagen av analysgruppen 

för bostadsförsörjning: Hanna Björklund, Annika 

Reischmann och Kristoffer Arvidson, stadsbyggnadskontoret, 

samt Christian Röder, fastighetskontoret. 

Skribenter till Lägesrapporten utöver analysgruppen: 

Maria Kronogård, Karin Andersson, Jan Haak, 

och Gunnar Bergström stadskontoret, 

Tyke Tykesson, Daniel Svanfelt och Philip Tanimura, 

stadsbyggnadskontoret samt Therese Löfgren, 

Malmö Högskola. 

Beställargrupp: Christer Larsson, stadsbyggnadskontoret, 

Jan-Inge Ahlfridh, stadskontoret, Börje 

Klingberg, fastighetskontoret. 

Styrgrupp: Johan Emanuelson, Susanne Käsper, och 

Åke Hesslekrans, stadsbyggnadskontoret, Christer 

Hjelm, Boplats Syd, Håkan Thulin, fastighetskontoret 

och Jan Haak, stadskontoret. 

Layout: Stina Andersson, stadsbyggnadskontoret. 

Illustration framsida: Džiugas Lukoševičius, stadsbyggnadskontoret. 

2 

INNEHÅLL 

SAMMANFATTNING ......................................................................3 

1. INLEDNING ........................................................... 4 

Malmö stads arbete med bostadsförsörjning ......................................... 4 

Om rapporten ..................................................................................................... 4 

2. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2012 ....5 

Bostadsbyggande och ekonomi nationellt...............................................5 

Bostadsprisernas utveckling ..........................................................................5 

Konjunkturen och bostadsbyggandet i Malmö ..................................... 6 

Bostadsbyggandet i Malmö 2012 ..................................................................7 

Ombildningar av hyresrätter ........................................................................10 

Boplats syd ..........................................................................................................10 

Bostäder och befolkningsförändringar .................................................... 11 

Sammanfattning ...............................................................................................13 

3. PLANLÄGE OCH PROGNOS FÖR BOSTADSBYGGANDE ............15 

Fortsatt osäker ekonomisk utveckling ......................................................15 

Befolkningsprognos ........................................................................................16 

Planer på gång ..................................................................................................16 

Byggstarter 2013 ................................................................................................ 17 

Sammanfattning ...............................................................................................19 

4. AKTUELLT I MALMÖ ................................................................................ 20 

Nya bostadspolitiska mål ............................................................................. 20 

Energieffektivt bostadsbyggande ..............................................................21 

Varierade upplåtelseformer ..........................................................................22 

Bostadsbristen för unga ledde till UngBo 12 ..........................................23 

Hemlöshet.......................................................................................................... 26 

Områdesprogram för socialt hållbart Malmö ....................................... 28 

Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ....................................... 28 

Sammanfattning .............................................................................................. 29 

5. STRATEGISKA PLANERINGSFRÅGOR ...............................................31 

Ny översiktsplan för Malmö ..........................................................................31 

Framtidens kollektivtrafik ..............................................................................32 

Malmö i regionen .............................................................................................33 

Sammanfattning .............................................................................................. 36 

Referenser .......................................................................................................... 38 

UPPFÖLJNINGAR ........................................................................39 

Så använder Malmö stad sina verktyg för bostadsförsörjning ....... 39 

Uppföljning av bostadspolitiska mål 2012 .............................................. 39

SAMMANFATTNING 

De senaste tio åren har det påbörjats i genomsnitt drygt 1 000 bostäder 

per år i Malmö. En ovanligt stor andel av de byggstartade bostäderna 

2012 var hyresrätter, vilket sannolikt beror på det osäkra ekonomiska läget. 

Samtidigt har antalet ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt i det 

befintliga beståndet minskat kraftigt under de senaste åren. 

Det ekonomiska läget medför svårigheter att göra prognoser för bostadsbyggandet. 

Planberedskapen är fortsatt god, vilket gör det möjligt att 

byggstarta 2 000 bostäder under 2013, men på grund av konjunkturen är 

en försiktig uppskattning att ungefär hälften så många bostäder kommer 

att byggstartas. 

För 2012 fortsatte befolkningen att öka kraftigt i Malmö, med 4 900 

personer. Det främsta skälet till ökningen är ett positivt födelsenetto, men 

även utrikes flyttnettot var positivt. Däremot har flyttnettot till Danmark 

under de senaste tre åren varit negativt. Bostadsbyggandet har inte gått i 

takt med befolkningsökningen och trångboddhet är ett problem i delar av 

staden. Antalet hemlösa minskade dock något under året. 

Malmös kommunala bostadskö, Boplats Syd växer, både vad gäller antalet 

köande, nästan en tiondel fler än jämfört med 2011, och antalet förvaltare 

som förmedlar bostäder genom kösystemet. Under året blev också 

Boplats Syd den regionala bostadskö som varit avsikten sedan starten, när 

bostäder belägna i Staffanstorp och Svedala började förmedlas. Kötiden är 

för närvarande cirka två år för att få en bostad i Malmö. En lång tid kan 

tyckas men betydligt kortare än i andra storstäder i Sverige. 

Likt andra storstäder är Malmös attraktionskraft störst för unga och 

hälften av stadens invånare är under 35 år. Under 2012 gjorde Malmö 

stad en satsning på ungas boende i och med boutställningen UngBo 12, 

som rönte stor uppmärksamhet lokalt såväl som nationellt. Under 2013 

ligger fokus på att implementera de viktiga erfarenheterna från UngBo 12 

i det befintliga bostadsförsörjningsarbetet, samt att få fart på byggandet 

av bostäder som även unga har möjlighet att efterfråga. 

Lägesrapporten tar även upp konkreta byggprojekt med intressant 

profil, bland annat ekologiskt byggande i Västra hamnen samt de för 

Malmö ovanliga upplåtelse- och boendeformerna ägarlägenhet och kollektivboende. 

Malmös nya översiktplan ÖP2012, framtidens kollektivtrafik, 

Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, liksom regionala samarbeten 

som Malmö ingår i är fler exempel på ämnen som avhandlas. 

Sist men inte minst ska nämnas att kommunfullmäktige under slutet 

av året beslutade om nya bostadspolitiska mål. I vanlig ordning görs uppföljningar 

på de bostadspolitiska målen i slutet av lägesrapporten, dock är 

det målen som antogs under 2009 som följs upp eftersom de nya målen 

antogs i slutet av november 2012. I Malmö har bostadsförsörjningen stått 

i fokus under lång tid – det handlar dels om att bygga tillräckligt mycket 

för att tillgodose efterfrågan och behov hos en växande befolkning, dels 

om att se till att stadens tillväxt sker balanserat, att alla ska ha möjlighet 

att finna en rimlig bostad. 

Trots en fortsatt osäker ekonomisk 

utveckling, en avvaktande 

inställning på bostadsmarknaden 

och ett minskande 

bostadsbyggande i riket, ökade 

antalet byggstarter i Malmö 

under 2012 jämfört med 2011, 

och landade på drygt 1 300 bostäder. 

En god mark- och planberedskap 

och ett driftigt allmännyttigt 

bostadsbolag i kombination 

med ett aktivt bostadsförsörjningsarbete 

bidrog till att 

hålla bostadsbyggandet på en 

jämn nivå. 

3

Kommunens arbete med bostadsförsörjningen 

och att planera 

för utvecklingen av bostadsbeståndet 

är en viktig 

strategisk fråga. I lag 

(2000:1383) om kommunernas 

bostadsförsörjningsansvar 

regleras att kommunerna har 

ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen 

så att alla 

kan bo bra och att riktlinjer för 

bostadsförsörjningen ska tas 

fram varje mandatperiod och 

antas av kommunfullmäktige. 

Formerna för hur planeringen 

ska bedrivas eller hur riktlinjerna 

ska se ut finns det däremot 

inga krav på. 

Läs mer om Malmö stads arbete 

med bostadsförsörjningen: 

www.malmo.se/medborgare/ 

stadsplaneringtrafik/Stadsplaneringvisioner/Bostadsforsorjning 

4 

1. INLEDNING 

MALMÖ STADS ARBETE MED BOSTADSFÖRSÖRJNING 

I Malmö är det stadsbyggnadsnämnden som svarar för upprättandet av 

bostadsförsörjningsprogram efter de riktlinjer som kommunstyrelsen beslutar. 

Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörjningen på flera olika 

sätt. Ansvaret och samordningen av bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadskontoret. 

Här hålls de övergripande frågorna kring bostadsförsörjningsfrågor 

ihop av en projektorganisation med beställargrupp, styrgrupp 

och analysgrupp som består av direktörer, chefer och medarbetare 

från stadsbyggnadskontoret, stadskontoret och fastighetskontoret. Utöver 

dessa grupper arbetar stadsdelsförvaltningar, Boplats Syd och LiMa 1 med 

bostadsfrågor direkt kopplade till de boende i Malmö stad. Från dessa 

hämtas värdefull kunskap till analyser och rapporter. Lägesrapport för bostadsförsörjning 

analyserar bostadsmarknadsläget och följer upp de bostadspolitiska 

mål som antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. 

Andra rapporter som ges ut med jämna mellanrum är Tertialrapport 

– uppföljning av bostadsplanering och byggande samt Planlägesrapport 

- uppföljning av detaljplaner för bostäder. 

OM RAPPORTEN 

Lägesrapport för bostadsförsörjning 2013 tar i det inledande kapitlet upp 

utvecklingen på bostadsmarknaden, bostadsbyggandet samt befolkningsförändringar 

i Malmö under det senaste året. Efterföljande kapitel redovisar 

vad Malmö gör för att öka bostadsbyggandet och nå de bostadspolitiska 

mål som satts upp. Kapitel 3 redovisar prognoser och planarbetet 

för kommande år. I kapitel 4 behandlas särskilt aktuella frågor i Malmö 

och hur Malmö stad arbetar med dessa. Under 2012 har staden antagit 

nya bostadspolitiska mål och anordnat en uppmärksammad bostadsmässa, 

UngBo 12, för och av unga som är en grupp som bostadsmarknaden 

har svårt att möta. I kapitlet ges också en bild av hemlösheten i Malmö 

och hur staden arbetar med frågan, samt några exempel på annorlunda 

typer av bostäder som byggts i staden under året. Kapitel 5 redovisar några 

strategiska frågor i Malmö; en ny översiktsplan är under framtagande, 

framtidens kollektivtrafik och hur staden arbetar med regionala frågor beskrivs. 

I vanlig ordning avslutas rapporten med uppföljningar av de bostadspolitiska 

målen, samt en beskrivning av hur Malmö stad har valt att 

arbeta med de viktigaste kommunala verktygen för att arbeta med bostadsförsörjning. 

1 LiMa, Lokaler i Malmö, tillhör fastighetskontorets lokalförsörjningsavdelning och 

fungerar som internkonsult för alla förvaltningar inom Malmö stad när det gäller 

lokalfrågor.

2. UTVECKLINGEN PÅ 

BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2012 

BOSTADSBYGGANDE OCH EKONOMI NATIONELLT 

Konjunkturutvecklingen i Sverige har under året varit instabil. Under 

våren fanns en optimism och den svenska ekonomin stod stark trots det 

oroliga finansiella världsläget. Men under hösten försvagades den svenska 

tillväxten och enligt Konjunkturinstitutet förväntas den svenska tillväxten 

nu bli betydligt svagare än normalt, och återhämtningen på arbetsmarknaden 

dröjer till 2014 (Konjunkturinstitutet, december 2012). Detta är 

bidragande orsaker till att utvecklingen på bostadsmarknaden bromsas 

och att bostadsbyggandet just nu går trögt. 

Bostadsbyggandet minskade i Sverige under 2012, för flerbostadshus med 

16 procent och för småhus med cirka 39 procent jämfört med 2011 enligt 

preliminära siffror från SCB (www.scb.se, 2013-02-22). I Malmö 

däremot ökade bostadsbyggandet något enligt Malmö stads egna siffror. 

Dessutom förändrades fördelningen mellan upplåtelseformerna och under 

2012 byggdes något fler hyresrätter än bostadsrätter både i riket och 

i Malmö. För 2013 förväntas bostadsbyggandet gå ner ytterligare för riket 

totalt, men antalet hyresrätter antas öka, framförallt i Stockholm och 

Malmö. Enligt Boverkets bedömningar för 2013 kan återhämtningen på 

bostadsmarknaden i Sverige bli mer utdragen än vid finanskrisen 2008- 

2009, och bostadsbyggandet ökar först när konjunkturläget stabiliserats 

(Boverket, november 2012). 

BOSTADSPRISERNAS UTVECKLING 

Prisutvecklingen på bostäder påverkas framförallt av ekonomisk och demografisk 

tillväxt och konjunkturläget. 2010 infördes bolånetaket för att 

begränsa omfattningen på hushållens bostadslån, men enligt Boverket har 

belåningsgraden ändå ökat (BKN/Boverket, Oktober 2012). Den relativt 

låga nyproduktionen i förhållande till en stadigt ökande befolkning i 

Malmö har bidragit till att minska prisnedgången och delvis stödja återhämtningen 

av prisutvecklingen under 2012. Trots den ekonomiska oron 

har prisutvecklingen totalt sett i Sverige ökat för både bostadsrätter och 

villor under det senaste året. Detsamma gäller för storstäderna Stockholm 

och Göteborg, men inte för Malmö. 

Även utvecklingen i Malmö och Lund skiljer sig åt. Enligt Mäklarstatistiks 

prisutveckling kostar en genomsnittlig bostadsrätt i Malmö 16 900 

kr/m2, en minskning med en procent det senaste året. I Lund har däremot 

priserna ökat med fem procent. Motsvarande för hela landet är en 

ökning med åtta procent. Villapriserna i Malmö var oförändrade under 

2012 och låg i januari 2013 på 23 800 kr/m2. I Lund ökade villapriserna 

med sju procent. Motsvarande siffra för hela landet är en ökning med två 

procent. (www.maklarstatistik.se, januari 2013) 

De senaste tio åren har det i 

snitt byggstartats drygt 1 000 

bostäder per år i Malmö. Den 

ekonomiska oron i Sverige och 

omvärlden under det gångna 

året har satt sina spår i utvecklingen 

på bostadsmarknaden. 

Både i Malmö och i övriga Sverige 

har bostadsbyggandet 

mattats av under 2012, ändå 

har antalet byggstarter varit något 

högre än förväntat i Malmö 

med hänsyn till ekonomin. 

5

6 

Det är byggherrarnas bedömningar av köpkraftens utveckling i förhållande 

till produktions- och förvaltningskostnaderna som styr nivåerna och 

upplåtelseformerna på bostadsbyggandet. Trenderna för hur Stockholm, 

Göteborg och Lunds prisökningar utvecklas och Malmös större prisnedgångar 

på årsbasis är signaler som pekar på stora variationer. I Malmö har 

utvecklingen på den danska sidan betydelse likaså hushållens och företagens 

syn på framtiden. Pågående statliga utredningar och regeringsuppdrag 

påverkar också bostadsmarknadens funktionssätt för prisutvecklingen 

för nyproduktion och inom det befintliga beståndet. 

KONJUNKTUREN OCH BOSTADSBYGGANDET I MALMÖ 

Diagrammet här intill visar sambanden mellan konjunktursvängningar 

och bostadsbyggande i Malmö under 2000-talet 1 . Under 1970- och 

1980-talen påverkade konjunkturen bostadsbyggandet i mindre grad än 

under 1990-talet och framåt eftersom det då fanns subventioner för bostadsbyggande. 

Sedan början av 1990-talet är byggandet allt mer konjunkturkänsligt 

och reagerar nu nästan direkt på konjunktursvängningar. 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

-20 

-40 

-60 

-80 

Källa: bearbetad statistik från SCB 

Byggstarter och BNP-utveckling 

% BNP utv* Byggstart, % avvikelse från medel 

Under 1990-talet var bostadsbyggandet i Malmö i ett slags chocktillstånd 

efter finanskrisen i början av decenniet. Byggandet låg då på en låg nivå 

relativt BNP-utvecklingen. Samtidigt kan man notera att bostadsbyggandet 

ändå följer konjunktursvängningarna – men utifrån en låg nivå. De 

senaste tio åren har det i genomsnitt påbörjats drygt 1 000 bostäder per 

år i Malmö. I början av 2000-talet och åren efter krisen 2008 låg dock 

antalet påbörjade bostäder kring 500 per år. Genomsnittet vägs upp av 

1 Diagrammet visar den procentuella BNP-utvecklingen (relativt föregående år) och 

den procentuella avvikelsen från medeantalet färdigställda bostäder i Malmö. BNPutvecklingen 

har multiplicerats med tio för att tydliggöra sambanden. Det är alltså 

korrelationen mellan de två variablerna som redovisas, inte absoluta siffror.

de goda åren 2006 och 2010 då nära 2 000 bostäder byggstartades. Det 

höga antalet byggstarter 2006 beror på att många byggföretag skyndade 

på projekt för att kunna ta del av bostadsbyggnadssubventioner som togs 

bort 2007. Under 2010 byggstartades många projekt som lagts på is under 

den ekonomiska krisen som startade hösten 2008. 

BOSTADSBYGGANDET I MALMÖ 2012 

För ett par år sedan byggstartades fler bostäder i Malmö än på länge, 

och det blev en kraftig uppgång på bostadsmarknaden efter finanskrisen 

2008/2009, se diagram nedan. Även 2011 inleddes positivt, men under 

sommaren vände bostadsmarknaden tvärt, och följdes av en avvaktande 

utveckling under hösten. Få nya bostäder byggstartades och priserna på 

bostadsrätter och villor sjönk. Byggstarter sköts fram något i tiden och 

trycket på bygglovsbeslut respektive startbesked var inte lika stort som 

under den första halvan av 2011. Även 2012 inleddes försiktigt och under 

första halvåret var det fortsatt få byggstarter i Malmö. Under senare 

delen av hösten påbörjades dock flera större projekt och antalet byggstartade 

bostäder steg igen. 

Antal 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Byggstartade bostäder i Malmö 2006-2012 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Flerbostadshus Småhus 

Källa: Malmö stadsbyggnadskontor 

Byggstartade bostäder 

Under 2012 påbörjades drygt 1 300 nya bostäder i Malmö, en svag ökning 

jämfört med 2011, då cirka 1 200 bostäder byggstartades. Av de 

byggstartade bostäderna var drygt 1 200 lägenheter i flerbostadshus och 

120 småhus. Under 2012 ökade andelen hyresrätter till nära 60 procent 

av de påbörjade bostäderna i Malmö, jämfört med cirka 45 procent i riket 

totalt sett (www.scb.se, 2013-02-22). Vid samma tid 2011 och 2010 

låg andelen byggstartade hyresrätter på cirka 50 procent respektive 47 

procent i Malmö. 

En viktig fråga för Malmö stad har varit att bostadsbyggande sker med 

varierade upplåtelseformer, bostadstyper och storlekar på bostäderna för 

att det ska vara möjligt att hitta en lämplig bostad för alla skeden i livet. 

7

8 

Tendensen har varit starkare att bygga bostadsrätter tidigare men det dåliga 

konjunkturläget har under 2012 gjort att ett flertal planerade projekt 

har ändrats från bostadsrätter till hyresrätter under planeringens gång eftersom 

det varit svårt att sälja bostadsrätterna. 

Upplåtelseform befintligt bestånd 

(2011) 

Hyresrätter Bostadsrätter Småhus 

39% 

15% 

MKB har under året bidragit till att flera projekt med hyresrätter har påbörjats. 

De har under 2012 påbörjat ungefär 300 bostäder, och i ytterligare 

en kvot med beviljade marklov finns cirka 280 bostäder planerade 

för byggstart under de första månaderna 2013. Flertalet av de hyresrätter 

som byggstartats under 2012 finns i Västra Hamnen och Hyllie, där det 

första projektet längs Hyllie Allé startades under året av Roth Fastigheter, 

med 52 hyresrätter. MKB startade i slutet av året 170 bostäder i kvarteret 

Trevnaden i Sofielund. Ikano bostad byggstartade 142 hyresrätter i kvarteret 

Bågen i Kirseberg. Större projekt med bostadsrätter har under årets 

på börjats i Limhamns hamnområde, Dockan i Västra Hamnen, Hyllie 

och kvarteret Kaninen i Centrum. 

Byggstartade bostäder 2012 efter byggherre och bostadstyp 

46% 

Byggherre Småhus antal Flerbostadshus* 

antal 

Upplåtelseform byggstartade bostäder 

2012 

Hyresrätter Bostadsrätter Småhus 

9% 

Totalt antal Andelar av 

totalen 

MKB 295 295 22% 

NCC 190 190 14% 

Ikano bostad 142 142 11% 

Peab 30 131 161 12% 

Skanska Nya Hem 51 86 137 10% 

JM 84 84 6% 

Roth fastigheter 52 52 4% 

Byggvesta Klippern 43 43 3% 

Stadsfastigheter 37 37 3% 

Stena fastigheter 36 36 3% 

Övriga 40 108 148 11% 

Totalt 121 1 204 1 325 100% 

* Lägenheter i flerbostadshus inkl. specialbostäder 

32% 

Källa: Malmös stadsbyggnadskontor och stadskontor 

59%

Antal 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Byggstartade och färdigställda bostäder i Malmö 2002-2012 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Byggstarter Färdigställda 

Källa: Malmös stadsbyggnadskontor och stadskontor 

Färdigställda bostäder 

Under 2012 färdigställdes cirka tio procent fler bostäder i Malmö än under 

2011 som en följd av det höga antalet byggstarter under 2010. Totalt 

färdigställdes drygt 1 360 bostäder i Malmö under 2012. Av dessa var 

knappt 1 160 lägenheter i flerbostadshus och drygt 200 småhus. Av de 

färdigställda bostäderna under året var 39 procent hyresrätter, 46 procent 

bostadsrätter (inklusive ägarlägenheter) och 15 procent småhus, samma 

fördelning som i det befintliga beståndet. För 2013 förväntas antalet färdigställda 

bostäder minska något som en följd av att antalet byggstartade 

bostäder 2011 var betydligt färre än 2010. I stadsdelarna Centrum, Limhamn-Bunkeflo 

och Husie färdigställdes det stora antalet av de nya bostäderna. 

Färdigställda bostäder efter byggherre och bostadstyp 2012 

Byggherre Småhus antal Flerbostadshus* 

antal 

Totalt antal Andelar av 

totalen 

HSB 204 204 15% 

Akelius 147 147 11% 

Midroc 108 108 8% 

Skanska Nya Hem 53 28 81 6% 

Stena fastigheter 77 77 6% 

Klyvaren Förvaltning 73 73 5% 

Viktoria Park 71 71 5% 

JM 36 33 69 5% 

Derome 68 68 5% 

Nevsten 68 68 5% 

Peab 30 32 62 5% 

Hagagruppen 51 51 4% 

MKB 29 29 2% 

Stadsfastigheter 27 27 2% 

Övriga 87 141 228 17% 

Totalt 206 1 157 1 363 100% 

* Lägenheter i flerbostadshus inkl. specialbostäder 

9

10 

OMBILDNINGAR AV HYRESRÄTTER 

Under perioden 1999-2012 har nära 9 000 lägenheter ombildats från 

hyresrätt till bostadsrätt i Malmö. 2 Detta kan jämföras med att det totalt 

sett färdigställts drygt 12 000 bostäder under samma period. Allt sedan 

1999 har antalet ombildningar ökat för varje år, undantaget 2006. 

År 2009 bröts dock denna trend och antalet ombildningar minskade med 

ungefär en tredjedel jämfört med 2008. Med stor sannolikhet berodde 

nedgången på finanskrisen som bröt ut då. För att ett köp ska kunna genomföras, 

och därmed en ombildning, krävs att tvåtredjedelar av hyresgästerna 

är för en ombildning, att fastighetsägaren vill sälja och att det 

finns ekonomiska förutsättningar för ett köp. 

I diagrammet nedan visas utvecklingen för ombildningar i Malmö för 

åren 1999-2012. I Sverige totalt nyregistrerades 630 bostadsrättsföreningar 

under 2012, vilket är 18 procent färre jämfört med 2011. 3 

Antal 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

15 

Källa: hittabrf.se 

Ombildningar från hyreslägenheter till bostadsrättslägenheter 

1999-2012 

89 

114 

481 

555 

BOPLATS SYD 

Boplats Syd är en kommunal bostadsförmedling av hyreslägenheter från 

kommunala och privata fastighetsägare i flera kommuner. Huvuduppgiften 

är att erbjuda en enkel och rättvis bostadskö fri från diskriminering. 

Alla bostäder förmedlas därför strikt efter kötid i kombination med fastighetsägarnas 

krav. Boplats Syd administrerar även kommunala tomter. 

Avsikten har sedan starten 2009 varit att Boplats Syd skulle förmedla lägenheter 

i flera kommuner och under 2012 blev detta verklighet när av- 

2 Lagen om förvärv av hyresfastighet (1975:1132) upphävdes 1 mars 2010 och 

Förköpslagen (1967:868) upphävdes 1 maj 2010. Det innebär att kommunen inte 

längre gör någon prövning av de fastigheter som överlåts i Malmö, vilket i sin 

tur medför att kommunen själv inte kan ta fram statistik över ombildningar av 

hyreslägenheter till bostadsrätter. Uppgifterna om antalet ombildningar har därför 

köpts av Hittabrf.se. 

3 Fastighetsnytt på webben 2013-01-23. Statistik från Hittabrf.se 

1058 

1198 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

878 

1257 

1283 

828 

875 

287 

66

tal tecknades med Folksam om förmedling av företagets lägenheter i Staffanstorp 

och med Volito om förmedling i Svedala. Under 2012 förmedlade 

Boplats Syd nära 3 200 hyreslägenheter från 19 fastighetsägare. Av bostäderna 

var 20 stycken belägna i Staffanstorp och tre stycken i Svedala. 

Majoriteten av de förmedlade lägenheterna utgörs av Malmös kommunala 

bostadsbolag, MKB. Under 2012 förmedlade Boplats Syd drygt 2 600 

MKB-lägenheter vilket utgjorde 82 procent av alla förmedlade bostäder. 

Andelen förmedlade lägenheter från privata fastighetsägare utgjorde 18 

procent under 2012, vilket är en ökning med två procentenheter sedan 

2011. 

Under 2012 fanns det nära 39 000 personer som hade en aktiv betald 

registrering under 2012 och som därmed någon gång under 2012 har 

kunnat söka lägenhet. Av dessa personer har cirka 20 400 personer sökt 

minst en lägenhet och över 9 800 har sökt minst 10 lägenheter under 

2012. Under 2012 har antalet köande ökat med över 3 500 personer. 

Den genomsnittliga kötiden som krävdes för att, oavsett lägenhetstyp, få 

ett förstahandskontrakt under 2012 var 742 dagar, eller strax över två år, 

vilket är samma genomsnittliga kötid som under 2011. Om studentbostäderna 

undantas blir den genomsnittliga kötiden i stället 765 dagar. Kötiden 

för att få en bostad i Malmö är avsevärt kortare än kötiderna till allmännyttorna 

i till exempel Stockholm, Göteborg och Lund. 

BOSTÄDER OCH BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR 

Malmös befolkning har ökat årligen sedan 1985 och var vid årsskiftet 

2012/2013 cirka 307 800 personer. Befolkningen i Malmö ökade med 

drygt 4 900 personer, vilket är cirka 1 050 fler jämfört med föregående 

år. För tredje året i rad har Malmö mer än 5 000 nyfödda. Malmös totala 

flyttningsnetto för 2012 blev drygt 2 500 personer vilket är strax över 

600 personer fler jämfört med föregående år. 

Vem flyttar till Malmö? 

Liksom övriga storstäder i Sverige har en stor andel av Malmös invånare 

internationell bakgrund och många är unga. Nästan exakt halva befolkningen 

är under 35 år. Diagrammet på nästa sida visar vari befolkningsökningen 

har bestått under 2000-talet och början av 2010-talet. En ansenlig 

andel av Malmös befolkningsökning har utgjorts av invandring 

från utlandet. Under 2012 tog Malmö emot 856 flyktingar, främst från 

Afghanistan, Irak, Mellanöstern, Somalia och Syrien. Liksom tidigare år 

var inflyttningen störst till stadsdelarna Rosengård, Fosie, Södra Innerstaden 

och Hyllie. 

Migrationsverket bedömer att under 2013 kommer 45 500 nyanlända 

invandrare beviljas uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, av flyktingliknande 

skäl eller som anhöriga till någon tidigare kommunmottagen 

11

12 

Antal 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

-1000 

-2000 

2000 

Källa: SCB 

Befolkningsförändringar och färdigställda bostäder under 2000-talet i Malmö 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

invandrare. Flyktingmottagandet i Malmö kommer därför vara fortsatt 

stort. Bostadssituationen för nyanlända i Malmö är mycket svår och de 

flesta kommunplacerade flyktingar bor inneboende eller har ambulerande 

boende. Endast cirka 20 procent av flyktingarna har eget hyreskontrakt 

när de kommunplaceras. Att vara inneboende innebär oftast trångboddhet 

och nyanlända flyktingar flyttar ofta mellan stadsdelar vilket innebär 

att det sällan är en trygg form av inneboende som är aktuell. 

En annan betydande grupp inflyttare i Malmö under 2000-talet har 

kommit från Danmark. Malmös bostadsmarknad påverkas mycket av 

den danska ekonomin och utvecklingen på bostadsmarknaden i Köpenhamnsregionen. 

Under mitten av 2000-talet var inflyttningen från Danmark 

stor, men under de två senaste åren har flyttströmmen vänt. Detta 

som en följd av lägre bostadspriser och fler lediga bostäder i Köpenhamnsregionen 

efter en stor byggboom där under 2000-talets andra hälft. 

Det inrikes flyttnettot till Malmö var däremot negativt under flera år i 

mitten av 2000-talet, men har under senare delen av 2000-talet varit positivt, 

dock i minskande omfattning på senare år. 

Behov och efterfrågan skiljer sig åt mellan de olika grupperna av inflyttare 

i Malmö. Unga efterfrågar i hög grad mindre och billiga lägenheter, 

flyktingar har få möjligheter att själva välja var de ska bo och blir ofta 

inneboende, medan inflyttare från Danmark eller övriga Sverige ofta flyttar 

till Malmö på grund av jobb och kan efterfråga bostäder med hög 

standard i populära områden. Samtidigt är hyresrätter en viktig boendeform 

både för hushåll som saknar sparat kapital och för dem som väljer 

att flytta för att de har fått arbete eller studieplats på orten men är osäkra 

på hur länge de vill eller kan bo kvar. 

2008 

2009 

2010 

2011 

2012 

Utrikes flyttningsnetto övriga 

Flyttningnetto Danmark 

Inrikes flyttningsnetto 

Födelsenetto 

Färdigställda bostäder 

År

För 2012 kan det liksom för 2011 konstateras att Malmö har ett negativt 

flyttningsnetto när det gäller åldergruppen 0-5 år på minus 600 personer. 

Flyttningsnettot för åldersgruppen 30-39 år ligger också på minus 600. 

Detta innebär att det är fler barnfamiljer som väljer att flytta ut från Malmö 

än som väljer att flytta in. Detta kan vara en avspegling av bostadsstrukturen 

i Malmö i förhållande till kranskommunerna. De villor som 

barnfamiljerna efterfrågar finns på rimligt pendlingsavstånd till rimliga 

priser i andra kommuner. 

Befolkningsökning och bostadsbyggande i Malmös 

stadsdelar 

Utifrån preliminära siffror ökade folkmängden i samtliga stadsdelar utom 

Rosengård, som minskade med strax över 100 personer under 2012. Befolkningen 

i Rosengård har tidigare år ökat kraftigt trots att inga eller få 

nya bostäder har tillkommit. Årets negativa befolkningstillväxt kan vara 

en effekt av en redan mycket hög boendetäthet i stadsdelen. I de stadsdelar 

som det tillkom bostäder genom nyproduktion under året har befolkningen 

ökat mest. Den största ökningen skedde i stadsdel Centrum, därefter 

kommer Limhamn-Bunkeflo med drygt 1 100 personer och Husie 

med 470 personer. Stadsdelen Centrum är fortsatt den största stadsdelen 

med cirka 47 000 invånare och Fosie näst störst med strax under 44 000 

invånare. 

Antal 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

-200 

Centrum 

Södra Innerstaden 

Källa: Malmö stadskontor 

Befolkningsökning och färdigställda bostäder 

i Malmös stadsdelar 2012 

Västra Innerstaden 

Limhamn-Bunkeflo 

Hyllie 


De senaste åren har det i genomsnitt byggstartats drygt 1 000 bostäder 

per år i Malmö. Bostadsbyggandet tenderar dock att följa konjunktursvängningarna, 

och så har det även varit under den senaste turbulensen i 

ekonomin. Men trots lågkonjunktur och lågt bostadsbyggande generellt i 

riket har det byggts något mer än förväntat i Malmö under året. Antalet 

Fosie 

Oxie 

Rosengård 

Färdigställda lägenheter 

2012 

Befolkningsökning 

Husie 

Kirseberg 

13

14 

byggstarter är till och med något fler än under 2011. Malmö stad arbetar 

med att föra en god dialog med byggherrar och ha en god planberedskap 

vilket ger goda förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Dock är 

det svårt att förutspå ekonomins inverkan på bostadsbyggandet i Malmö. 

Staden påverkas även av vad som sker i den danska ekonomin och på bostadsmarknaden 

i Köpenhamnsregionen. 

Ett allsidigt bostadsbyggande 

Lågkonjunkturen har även påverkat vilka upplåtelseformer de nybyggda 

bostäderna får. Ett flertal bostadsprojekt har inletts som bostadsrätter, 

men på grund av svagt intresse från kunder har de omvandlats till hyresrätter. 

Samtidigt har omvandlingen av befintliga bostäder från bostadsrätt 

till hyresrätt kraftigt avtagit. Sannolikt som en konsekvens av den svaga 

ekonomin. Omfattningen på byggandet av bostadsrätter och omvandlingen 

av hyresrätter till bostadsrätter har tidigare varit oroande och Malmö 

stad följer utvecklingen vad gäller upplåtelseformerna. Just hyresrätten 

är viktig både för debutanter på bostadsmarknaden som saknar sparat 

kapital, och för att arbetsamarknaden ska fungera väl. Att acceptera ett 

jobberbjudande är lättare om det finns möjlighet att finna bostad på orten. 

Ett allsidigt bostadsbyggande i alla områden vad gäller olika upplåtelseformer, 

lägenhetsstorlekar och hustyper ingår i ett av de bostadspolitiska 

målen Malmö stad har satt upp och en viktig del i utvecklingen av 

en integrerad stad. 

Just integration är en viktig fråga för Malmö där en stor andel av befolkningen 

är nyinflyttad från andra länder. I Malmö finns många debutanter 

på bostadsmarknaden och särskilt flyktingar möter en svår bostadssituation, 

ofta som inneboende och i trångbodda lägen. Områdesprogrammen, 

Malmö stads satsning för att lyfta eftersatta stadsdelar, hanterar en 

del av de problem som nyinflyttade kan råka ut för genom satsningar till 

exempel för att samla hyresvärdar kring bostadssituationen. En annan 

grupp som möter svårigheter på bostadsmarkanden är unga. Malmö är 

en ung stad och under 2012 anordnade staden UngBo 12, en tävling och 

bostadsmässa, vars idéer och förslag staden nu arbetar vidare med. Mer 

finns att läsa i kapitel 4 om UngBo 12 och Områdesprogrammen, bland 

annat. 

En bostadskö 

Malmös bostadsmarknad är ansträngd efter år av lågt bostadsbyggande 

och stor befolkningsökning. Det krävs en kötid på i genomsnitt över två 

år i Boplats Syd för att hitta den bostad man vill ha. Dock har bostadsbristen 

inte nått sådana nivåer som i till exempel Stockholm, Göteborg 

och Lund. Boplats Syd har under året knutit fler hyresvärdar till sig och 

diskussioner med fler stora hyresvärdar pågår. Även ett antal kommuner i 

MalmöLundregionen har anslutit sig till Boplats Syd.

3. PLANLÄGE OCH PROGNOS FÖR 

BOSTADSBYGGANDE 

FORTSATT OSÄKER EKONOMISK UTVECKLING 

Den fortsatta svaga ekonomiska utvecklingen framförallt i Europa dämpar 

den svenska ekonomin under 2013 och framåt. Kombinationen av 

lågkonjunktur och strukturella faktorer innebär att det kommer ta tid 

innan ekonomin har återhämtat sig. I Sverige förväntas hushållens och 

företagens efterfrågan utvecklas svagt vilket innebär att investeringarna 

och arbetslösheten väntas stiga. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting; 

SKL, förväntas BNP öka med 1,2 procent under 2013, vilket är 

samma tillväxt som under 2012. Trots vikande sysselsättning finns det 

en förväntan att skatteunderlaget fortsätter att utvecklas positivt. Detta 

gäller framförallt i Stockholm, Göteborg och Malmö och kommunerna 

i deras närhet. Återhämtningen på arbetsmarknaden och ökande sysselsättning 

kommer igång först under 2014 och framåt. I Skåne gör Arbetsförmedlingen 

i sin senaste prognos bedömningen att arbetslösheten och 

varselläget ökar framförallt inom bygg, transport och detaljhandeln. Ungdomsarbetslösheten 

är en särskild utmaning i Skåne och ligger på 18 procent 

(tre procentenheter högre än för riket). Positivt för Malmö är att allt 

fler huvudkontor väljer att etablera sig i staden. Nyligen beslutade till exempel 

Ikea att etablera ett av sina huvudkontor i Hyllie, bland annat på 

grund av närheten till Copenhagen Airport. 

Stimulera ekonomin 

En långsiktig planering för att stimulera ekonomin förutsätter en nära 

koppling till utbyggnaden av infrastruktur. Regeringens arbete med den 

kommande infrastrukturpropositionen är ett viktigt led för att stimulera 

till regional utvecklingskraft. Under 2013 arbetar staden inom ramen för 

MalmöLundregionens fördjupade samarbete kring de mest prioriterade 

infrastruktursatsningarna i Skåne på kort och lång sikt och som kan hantera 

kapacitetsbristerna i Malmö och Skåne. Genom ett storstadspaket för 

infrastruktur påverkas incitamenten för näringslivet och till byggherrarna 

att bygga fler bostäder i Malmö och som bättre motsvarar den efterfrågan 

och det behov som finns inom ramen för en hållbar utveckling. 

Vid årsskiftet tog Sverige över ordförandeposten i Nordiska ministerrådet. 

Huvudfokus på det svenska ordförandeskapet är att utveckla samarbetsformerna 

i en tid med stor osäkerhet i den globala ekonomin. Det 

handlar bl.a. om att lösa upp gränshinder mellan Sverige och Danmark 

och för att underlätta till fler människor i arbete och utbildningar och för 

investeringar i infrastruktur. Öresundskomiteen har här en viktig roll att 

fylla i arbetet för att riva gränshinder, att revidera det svenskdanska skatteavtalet 

och för att säkra att inga nya hinder uppstår som försvårar den 

ekonomiska integrationen i Öresundsregionen. 

I Malmö stad står ett ökat bostadsbyggande 

fortsatt i fokus 

och staden arbetar på flera 

sätt för att detta ska ske. En 

del i detta arbete är att ta fram 

detaljplaner med nya bostäder 

och på så sätt skapa förutsättningar 

för att fler bostäder 

byggs. Men det råder viss osäkerhet 

kring antalet byggstarter 

under 2013 med hänsyn till 

den ekonomiska utvecklingen. 

Detta är något som avspeglas 

framförallt på byggandet 

av bostadsrätter och småhus, 

medan byggandet av hyresrätter 

sannolikt fortsätter som planerat. 

Läs mer om planer och 

bostadsbyggande: 

Tertialrapport - uppföljning av bostadsbyggande 

och planering redovisar 

aktuellt bostadsbyggande 

i Malmö. 

Planlägesrapport - uppföljning av 

detaljplaner för bostäder redovisar 

halvårsvis uppföljning av detaljplaner. 

15

16 

Sveriges låga inflation och svaga efterfrågan innebär att ekonomin behöver 

stimuleras. För att göra detta har reporäntan sänkts till 1,0 procent 

och bedöms höjas först under 2014 när inflationen och konjunkturen 

återhämtat sig. 

BEFOLKNINGSPROGNOS 

Malmö hade vid årsskiftet 2012/2013 en folkmängd på cirka 307 800 

personer, en ökning med cirka 4 900 personer under 2012. I prognosen 

(från 2012) som sträcker sig fram till 2016 beräknas folkmängden då vara 

cirka 325 000 personer i Malmö, en ökning med cirka 17 000 personer 

eller sex procent. Inflyttningarna till Malmö har under de senaste åren 

legat runt 20 000 per år och väntas under 2013 ligga på ungefär samma 

nivå. Under 2012 flyttade 19 800 personer till Malmö. Antalet födda antas 

öka fortsatt med cirka 100 fler barn per år. Antalet döda antas minska 

något varje år till prognosperiodens slut och ligga på cirka 2600. Under 

prognostiden antas främst Centrum och Limhamn-Bunkeflo och Hyllie 

att öka mest då det är i dessa stadsdelar som det byggs flest nya bostäder. 

Något som är svårt att förutspå är världsläget och flyktingmottagandet. 

Prognosen är dock att flyktingmottagandet i Malmö kommer att vara 

fortsatt stort. Enligt stadskontorets justerade prognos från hösten 2012 

väntas befolkningen öka med cirka 3 600 personer under 2013. Stadskontoret 

presenterar en ny befolkningsprognos under våren 2013. 

PLANER PÅ GÅNG 

Malmös stora utbyggnadsområden är Västra Hamnen, Hyllie, Limhamn/ 

Bunkeflo och Norra Sorgenfri. Antalet planerade bostäder varierar något 

från år till år, men Malmö stad har de senaste åren påbörjat och färdigställt 

ett stort antal detaljplaner för bostäder, vilket gör att det finns en 

god planberedskap. Under 2012 har de större detaljplanearbetena för bostäder 

pågått i ovan nämnda utbyggnadsområden, samt i Husie. 

I årsskiftet 2012/2013 pågick arbete med detaljplaner för drygt 7 500 

bostäder. Under 2012 anmäldes detaljplaner för cirka 1 400 bostäder i 

stadsbyggnadsnämnden. De fyra senaste åren, 2009-2012, har det anmälts 

detaljplaner i Stadsbyggnadsnämnden för cirka 8 500 bostäder, vilket 

är planer för i snitt drygt 2 100 bostäder per år. 

Detaljplaner med knappt 1 700 bostäder vann lagakraft 2012, vilket 

var mer än dubbelt så många som för 2011. Av dessa var drygt 1 000 på 

kommunal mark. Se projekten i kartorna på sidorna 17 och 18. De detaljplaner 

med bostäder som vunnit laga kraft under året finns vid Dragörkajen 

och i kvarteret Cementen i Limhamn hamnområde, Västra 

Hamnen, och Hyllie. Det är till största del lägenheter i flerbostadshus 

som planeras. Under 2013 fortsätter planeringen av nya bostäder framförallt 

i Västra Hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri.

Anmälda detaljplaner 2012 

nytorp 2 

30 lägenheter 

sågaren 7 

1 småhus 

hjortsvampen 

1 småhus 

vintrie 6:3 mfl 

7 småhus 

lastbryggan 1 mfl 

30 småhus 

bilen 17 kv 1-4 


marknadsplatsen 4-6 


LIMHAMN-BUNKEFLO 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

VÄSTRA INNERSTADEN 

BYGGSTARTER 2013 

Malmö stad har god planberedskap. I nuläget finns sammantaget drygt 

5 000 bostäder i klara detaljplaner. Det finns alltså goda förutsättningar 

för bostadsbyggande i Malmö de närmaste åren, och byggstart av närmare 

2 000 bostäder under 2013 är en rimlig målsättning med bakgrund av 

antalet planerade bostäder. Osäkerheten på bostadsmarknaden ser dock 

ut att kvarstå under 2013, vilket gör det svårbedömt hur många bostäder 

som faktiskt kommer att byggstartas i Malmö under 2013. I dagsläget 

är det rimligt att anta att cirka 1 000 bostäder kan komma att byggstartas. 

Skillnaden mellan beviljade bygglov och byggstartade bostäder ökade 

kraftigt under 2011, vilket betyder att byggherrarna avvaktade i större 

utsträckning med att byggstarta bostadsprojekten. Under 2012 har den- 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

HYLLIE 

CENTRUM 

trollhättan 4,6,7 


SÖDRA 

INNERSTADEN 

FOSIE 

( ( ( ( ( ( ( 

ROSENGÅRD 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

KIRSEBERG 

( ( 

( ( ( ( ( ( ( ( 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

Antal bostäder i anmälda detaljplaner 2012. Källa: Malmö stadsbyggnadskontor 

( 

( ( ( ( ( 

( ( ( ( ( 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

( ( ( ( ( ( ( ( 

kantatgatan omr ö om 

30 radhus 

katrinelund 26 


OXIE 

HUSIE 

brännaren 2 


draken 


( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

soltofta 

äldreboende 

stjärntofta 2 

1 småhus 

smörbollen 53 

2 småhus 

0 1 2 3 km 

¯ 

© Karta Malmö Stadsbyggnadskontor 2012 

17

18 

Lagakraftvunna detaljplaner 2012 

torsken mfl 


milano 7 

2 lägenheter 

cementen 13 del av 

490 lägenheter, 40 småhus 

dragörkajen 


kungsörnen 

2 lägenheter 

häcksaxen 


marknadsplatsen 3 


marknadsplatsen 4-6 


vintrie 24:84 

1 småhus 

bilen 8 


LIMHAMN-BUNKEFLO 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

bilen 16 kv 6,12 


VÄSTRA INNERSTADEN 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

HYLLIE 

CENTRUM 

klyvaren 2 


SÖDRA 

INNERSTADEN 

FOSIE 

( ( ( ( ( ( ( 

ROSENGÅRD 

stapelbäddsparken omr v om 


( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

KIRSEBERG 

( ( 

( ( ( ( ( ( ( ( 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

( 

( ( ( ( ( 

( ( ( ( ( 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 

Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2012. Källa: Malmö stadsbyggnadskontor 

na skillnad minskat och i dagsläget finns drygt 500 bostäder i beviljade 

bygglov, som ännu inte har byggstartats (januari 2013). 

( ( ( ( ( ( ( ( 

HUSIE 

Stadsbyggnadskontoret har 49 pågående detaljplaner med bostadsändamål 

och 15 detaljplaner som vunnit laga kraft under 2012, med sammanlagt 

9 200 bostäder (januari 2013). Det finns även ett stort antal bostäder 

i detaljplaner från 2010 och 2011 som ännu inte har byggstartas trots beviljade 

bygglov. Exempelvis finns cirka 1 600 bostäder kvar i detaljplanen 

för Hyllie allé som vann laga kraft i december 2010. Bygglovsprocessen är 

igång för en del av projekten i Hyllie, och ett av projekten byggstartades 

under 2012. 

OXIE 

trevnaden 1 


0 1 2 3 km 

åstofta 

1 småhus 

¯ 

© Karta Malmö Stadsbyggnadskontor 2012


God planberedskap 

Malmös planberedskap är god. I dagsläget finns sammantaget cirka 5 000 

bostäder i klara detaljplaner. Skillnaden mellan beviljade bygglov och 

byggstartade bostäder ökade kraftigt under 2011, vilket visar att byggherrarna 

avvaktade i större utsträckning med att byggstarta sina bostadsprojekt. 

Under 2012 minskade skillnaden och vid årsskiftet fanns drygt 500 

bostäder som ännu inte byggstartats i beviljade bygglov. Det ger signaler 

om att byggherrarna haft lättare att komma igång med planerade projekt 

under året. Enligt Boverkets bedömningar för 2013 så kan återhämtningen 

på bostadsmarknaden i Sverige bli mer utdragen än vid finanskrisen 

2008-2009, och bostadsbyggandet ökar först när konjunkturläget 

stabiliserats 

Hur många bostäder byggstartas i Malmö 2013? 

Bostadsbyggandet väntas gå ner ytterligare för riket totalt under kommande 

år, men antalet hyresrätter förväntas öka, framförallt i Stockholm 

och Malmö. Med hänsyn till planläget är byggstart av 2 000 bostäder under 

2013 en rimlig målsättning. Men osäkerheten på bostadsmarknaden 

ser ut att kvarstå under 2013, vilket gör det svårbedömt hur många bostäder 

som verkligen kommer att byggstartas i Malmö under 2013. Stadsbyggnadskontorets 

bedömning är att cirka 1 000 bostäder kan komma 

att byggstartas. De områden som är aktuella för nya bostäder är framförallt 

i Västra Hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri. 

Fortsatt befolkningsökning 

Malmös befolkning väntas öka under 2013 men inte lika kraftigt som 

under 2012. Fram till 2016 väntas befolkningen öka med cirka 17 000 

personer och en fortsatt hög utbyggnadstakt är nödvändig för att bostadsmarknaden 

ska fungera väl. En hög utbyggnadstakt med god kvalitet på 

bostäder och miljöer med varierade upplåtelseformer, bostadstyper och 

bostadsstorlekar är en av Malmös stora utmaningar framöver och något 

staden arbetar mycket med. 

19

Det har i Malmö hänt mycket 

som har bäring på bostadsmarknaden 

under 2012. Under 

året har Malmö stad hållit Sveriges 

första bostadsmässa för 

unga – UngBo 12, antagit nya 

bostadspolitiska mål, påbörjat 

ett stort arbete med att försöka 

minska de sociala klyftorna 

i staden och fortsatt utvecklingen 

kring hållbart byggande, för 

att nämna några händelser. 

20 

Bostadspolitiska mål 2010-2014 

Antagna av kommunfullmäktige 

2012-11-22 

1. Staden ska aktivt motverka boendesegregation 

i Malmö genom att 

stimulera till ett allsidigt bostadsbyggande 

i alla områden vad gäller 

olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar 

och hustyper. Staden 

ska också verka för en funktionsblandad 

stad, där boende 

blandas med arbetsplatser och 

annan service. 

2. Alla Malmöbor ska kunna erbjudas 

en bostad som motsvarar deras 

behov och efterfrågan genom 

en god tillgång till ett varierat utbud 

av bostäder. Boplats Syd ska 

underlätta förmedlingen av hyresbostäder 

till de sökande. 

4. AKTUELLT I MALMÖ 

Följande kapitel beskriver några av de utmaningar som Malmö stad står 

inför, som också tas upp i de bostadspolitiska målen, och de lösningar 

staden försöker arbeta med. Från sociala utmaningar, till två grupper som 

har blivit allt mer lidande av en kärvare bostadsmarknad, till konkreta 

projekt som möjliggör medborgardeltagande och höjer ribban för energieffektivitet. 

Sist i denna rapport finns i vanlig ordning en direkt uppföljning 

av Malmö stads arbete med de bostadspolitiska målen med indikatorer 

och handlingsplan. 

NYA BOSTADSPOLITISKA MÅL 

Under 2012 antogs nya bostadspolitiska mål för Malmö stad av kommunfullmäktige. 

Målen gäller fram till valet 2014 och beskriveri i tio 

punkter på vilket sätt staden vill att bostadsmarknaden ska utvecklas. Under 

2013 kommer indikatorer och en handlingsplan, som bland annat 

visar var ansvaret ligger för att de bostadspolitiska målen ska uppnås, att 

arbetas fram på stadsbyggnadskontoret. Till handlingsplanen knyts också 

en utbyggnadsplan som anger i vilken ordning och omfattning Malmö 

stad planerar att bostadsutbyggnaden ska ske. 

De nya målen bygger i stort sett på de bostadspolitiska mål som antogs 

2009. Eftersom de tidigare 13 bostadspolitiska målen gällt fram till de 

nya antogs, utvärderas de i slutet av lägesrapporten. I 2014 års Lägesrapport 

görs uppföljningar på de senast antagna målen. 

3. Utemiljön och boendekvaliteten 

ska hålla god standard i Malmös 

samtliga bostadsområden. 

4. Bostadsplanering ska ske med 

högsta möjliga demokratiska ambitioner. 

5. Behov av lokaler för skola, barnomsorg, 

vård, omsorg, socialt boende 

och mötesplatser ska vid all 

produktion av bostäder komma 

tidigt in i planprocessen och byggas 

ut i takt med bostadsbyggandet. 

6. Staden ska genom god mark- och 

planberedskap skapa förutsättningar 

för ny produktion av bostäder. 

7. Staden ska ha en aktiv markpolitik 

som bidrar till att goda bostäder 

med hyresrätt till rimliga kostnader 

byggs. 

8. Staden ska medverka till att skapa 

förutsättningar för en allsidig bostadsförsörjning 

i regionen. 

9. För att stimulera nyproduktion av 

bostäder ska en god service erbjudas 

till byggherrar som är intresserade 

av att bygga bostäder i staden. 

10. Byggandet av nya bostäder ska 

ske med hög ställda ekologiska 

krav.

ENERGIEFFEKTIVT BOSTADSBYGGANDE 

Malmö stad har höga ambitioner när det gäller miljön. Allt sedan bostadsmässan 

Bo01 med fokus på hållbarhet har staden utvecklat system 

för att säkerställa hållbarhet i samhällsplanering och byggande. Det senast 

färdigställda kvarteret i Västra Hamnen är Fullriggaren och redan 

när projektet startade 2007 fanns ett stort fokus på hållbarhetsfrågorna. 

Området består av 636 lägenheter varav 544 hyresrätter, 37 bostadsrätter, 

34 ägarlägenheter, 9 LSS-lägenheter och 12 genomgångslägenheter. Här 

finns även en förskola med fyra avdelningar, kontor och ett parkeringshus. 

Fullriggaren i Västra hamnen. Källa: Fullriggaren byggherregrupp 

Fullriggaren är ett av de första större områdena där man tillämpar Miljöbyggprogram 

Syd. I ambitionskontraktet uppfyller alla byggnaderna kraven 

A eller B för energi. Det har lett till att området nu är Sveriges största 

samling av energieffektiva byggnader. Kontorsfastigheten är dessutom 

klassad enligt certifieringssystemet Green Building. Tillämpningen av 

grönytefaktorn som anges i detaljplanen samt kärnområdet Urban ekologisk 

mångfald i Miljöbyggprogram Syd har också lett till grönare innergårdar, 

gröna tak och gröna fasader. Fullriggaren utmärker sig på fler 

sätt. Det är landets största område för insamling av organiskt avfall med 

avfallskvarnar och alla som bor och arbetar i området har ett gratis medlemskap 

i en bilpool de första fem åren. 

Fullriggaren har beviljats 25 miljoner kronor i stöd från Delegationen för 

hållbara städer, vilket har bidragit till att genomföra de hållbara satsningarna 

inom projektet, t ex avfallskvarnar och energieffektivisering. 

Under hela processen har det pågått ett samarbete i form av en så kallad 

byggherredialog med Malmö stad och de tolv byggherrarna. I dialogen 

har man kunnat belysa olika hållbarhetsfrågor och samordningen av dessa 

och andra byggrelaterade frågor. Malmö stad och byggherrarna har även 

gemensamt anlitat en särskild hållbarhetssamordnare för arbetet med 

hållbarhetsfrågorna. Inflyttningen i Fullriggaren startade i oktober 2011 

och idag bor nära 1 000 personer i området (2012-11-21). 

21

22 

VARIERADE UPPLÅTELSEFORMER 

Malmö stad har länge verkat för att bostadsbyggande ska ske med varierade 

upplåtelseformer där värnandet om hyresrätten varit särskilt viktig. 

Men även andra typer av boenden ger viktiga tillskott till utbudet av bostäder 

i staden. Här beskrivs två mindre vanliga former av boenden. 

Ägarlägenheter i Västra Hamnen 

Sverige fick under 2009 en ny upplåtelseform, ägarlägenheten. Denna 

upplåtelseform gör det möjligt att äga en lägenhet i ett flerbostadshus på 

samma sätt som att äga ett småhus, och skiljer sig alltså från bostadsrätter 

där de boende äger andelar i en förening, som i sin tur äger fastigheten. 

I en ägarlägenhet har ägaren likt en småhusägare full frihet att bygga om 

och hyra ut till annan part, vilket också skiljer sig från vad bostadsrättsinnehavare 

har möjlighet till. Det finns fler likheter mellan ägarlägenheter 

och småhus, exempelvis betalas kostnad för lagfart samt fastighetsavgift 

på samma sätt. En skillnad mellan småhus och ägarlägenhet är att yttertak, 

fasad, förråd och andra gemensamma anordningar för ägarlägenheter 

förvaltas av en samfällighetsförening för ägarna av ägarlägenheterna. 

Ägarlägenheten förefaller dyrare än bostadsrätt i och med kostnad för lagfart 

och en högre fastighetsavgift. Att det idag inte är möjligt att omvandla 

bostäder i befintligt bestånd till ägarlägenheter medför samma kostnadsproblematik 

som gäller för all nyproduktion oavsett upplåtelseform. 

Dock medföljer en större frihet i och med att ombyggnation och uthyrning 

kan göras utan vidare. 

White arkitekter och andra aktörer på bostadsmarknaden uppger att den 

nya upplåtelseformen väckt ett stort intresse hos dem. Samtidigt som 

flera andra bostadsbyggare valde att bygga hyres- eller bostadsrätter där 

de ursprungligen avsåg bygga ägarlägenheter, drev White igenom Malmös 

hittills största projekt med ägarlägenheter, Slupen 5 med 31 lägenheter 

i Västra Hamnen, som färdigställdes under 2012 och invigdes av 

bostadsminister Stefan Attefall. Trots färdigställandet har White konstaterat 

att marknaden inte riktigt är mogen än för ägarlägenheter. Hyres- 

och bostadsrättsmarknaderna 

är kända, men ägarlägenhetsmarknaden 

är fortfarande 

en okänd boendeform för de 

flesta och det var få som vågade 

teckna kontrakt på en 

stor ägarlägenhet på ritstadiet 

långt före byggstart och inflyttning. 

I skrivande stund är 

majoriteten av lägenheterna 

sålda, medan några hyrs ut av 

White. 

Ägarlägenheter i Västra Hamnen. Källa: White, fotograf Peter Brinch.

Kollektivhus i Sofielund 

Kollektivhus är en samlingsterm för hus som främjar kollektiva boendeformer 

och drivs av olika sammanslutningar där de boende ingår - bostadsrättsföreningar, 

kooperativa hyresrättsföreningar, ideella föreningar, 

et cetera. I kollektivhus är närheten till de andra boende central, och 

tryggheten som följer av att nära umgås med sina grannar lyfts fram som 

ett starkt argument för denna boendeform. Tillsammans utför de boende 

sysslor (till exempel matlagning) som normalt skulle fallit på varje enskilt 

hushåll, och delar också på investeringar i husgeråd, som blir gemensam 

egendom. Utöver den enskilda bostaden finns i huset också gemensamma 

lokaler där de boende kan umgås, och tillsammans utöva hushållssysslor 

och fritidaktiviteter. Ofta sköter föreningen också hela eller delar av fastighetsskötseln, 

och fattar gemensamt beslut om drift och underhåll. 

Föreningen Kollektivhus i Malmö (KiM) har sedan 2009 arbetat för att 

det ska nyproduceras ett kollektivhus i Malmö, och arbetet börjar närma 

sig sitt slut. I november 2012 togs det första spadtaget för kvarteret Trevnaden, 

där MKB kommer att uppföra 45 lägenheter som KiM:s medlemmar 

ska kunna flytta in i under 2014. Resterande lägenheter och de som 

blir lediga senare kommer att förmedlas genom Boplats Syd. KiM har varit 

delaktiga genom hela planeringsprocessen, såväl gällande exempelvis 

energifrågor som utformning och arkitektur. 

BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA LEDDE TILL UNGBO 12 

Malmö är sett till demografin en ung stad - nästan hälften av befolkningen 

är under 35 år och 65 000 personer finns i gruppen 18-30 år, de som 

brukar kallas de unga vuxna. De ungas problem med att ta sig in på bostadsmarknaden 

är kända liksom dess primära orsaker - brist på de lägenheter 

unga i allmänhet kan efterfråga (hyresrätter med rimlig hyra) i 

kombination med att unga ofta har oregelbunden eller svag betalningshistorik. 

Detta gör att unga har svårt att mäta sig i konkurrensen med andra 

grupper på bostadsmarknaden. 

En stor andel av gruppen unga är studenter och vid Malmö högskola studerar 

i nuläget ca 25 000 personer, en siffra som förväntas sjunka till ca 

23 500 de närmaste åren. En minskad studentpopulation kommer sannolikt 

att föra med sig ett minskat tryck på den idag pressade studentbostadsmarknaden. 

Hur stor den förväntade minskningen blir beror på en 

rad olika faktorer såsom antal studentbostäder tillgängliggjorda genom 

uppsägningar, andelen regionala, nationella och internationella studenter 

samt det generella läget på bostadsmarknaden i Malmö. 

Trots en minskande mängd studenter bedömer Malmö högskola att det 

finns behov av fler studentbostäder - ett komplement till de bostäder som 

finns idag och som kan efterfrågas av de mer resurssvaga grupperna inom 

För studenter om studentbostäder 

i Malmö: 

www.mah.se/studentbostad 

23

24 

Läs mer om UngBo 12: 

www.ungbo12.se 

studentpopulationen. Högskolan märker idag av att studenter, svenska 

såväl som internationella, tackar nej till bostäder där hyresnivåerna upplevs 

vara för höga. För studenterna finns alltså en liknande problematik 

som för den större gruppen unga. Enligt Sveriges förenade studentkårer 

kan endast en femtedel av Sveriges studenter täcka sina levnadskostnader 

med studiemedel, trots att ett antal höjningar gjorts av detta de senaste 

åren. Framförallt är det kostnaden för bostaden som har blivit allt större 

och därmed svårare att hantera. (http://sfs.se/sfs-asikter/studenters-ekonomi) 

UngBo 12 

För att belysa studenters och ungas svårigheter på bostadsmarknaden och 

försöka hitta vägar att arbeta med problemen anordnade Malmö stad genom 

stadsbyggnadskontoret under 2012 UngBo 12, Sveriges första boutställning 

med fokus på bostäder för unga. I det tidigare bussgaraget i 

Norra Sorgenfri hölls i september, utöver en utställning av ungas möjliga 

bostadslösningar för unga, också en rad aktiviteter som belyste olika aspekter 

av ungas boende. Ett antal tongivande personer från såväl politik, 

näringsliv, offentliga verksamheter och ideella organisationer besökte utställningen, 

och en konstruktiv dialog fördes om byggandet av bostäder 

för unga. Utställningen har bidragit till att debatten om ungas boende är 

mer aktuell än någonsin på nationell nivå, där diskussioner förs och konkreta 

förslag arbetas fram för att hitta nya sätt att arbeta med frågan. En 

lista med åtgärdspunkter för att öka byggandet av bostäder för unga har 

också tagits fram och undertecknats av Malmö stad, Boverket och ett antal 

av de fastighetsbolag som varit involverade i UngBo 12. 

Utställningen föregicks av en närmare årslång process där unga i Malmö 

och i övriga Sverige tävlade om att få ställa ut sitt bidrag på bostäder för 

unga på mässan. Sammanlagt ca 350 innovativa förslag på bostäder för 

unga placerade runtom i Malmö skickades in till tävlingen. Utifrån tävlingsförslagen 

växte en bild fram av vad unga av idag önskar av sitt boende. 

Fem bostadstrender 

Fem trender kunde urskiljas bland tävlingsförslagen: 

• Det föränderliga boendet: En önskan om ett flexibelt boende, både 

med avseende på bostäder i mobila container- och modullösningar, 

men även bostäder som den boende själv, genom smarta lösningar, 

kunde förändra på insidan. 

• Mer än bara boende: Ofta återfanns bostäderna i spännande kombinationer 

med exempelvis arbetsplatser, nöjesutbud och restauranger. 

• Det gröna boendet: Gröna inslag i form av exempelvis gröna tak och 

fasader eller stadsodlingar. 

• Det kollektiva boendet: Olika kollektiva inslag var vanligt förekommande, 

antingen i form av kollektiva boendelösningar eller ett ökat 

fokus på olika slags samlingslokaler för de boende.

• Det bilfria boendet: Bilen och dess tillhörande parkeringsplats lyste 

med sin frånvaro, istället satsades på integrerade cykel- och kollektivtrafiklösningar. 

Utmärkande trender bland de inkomna tävlingsförslagen i UngBo. 

UngBo och framtiden 

För Malmö stads räkning handlar det framöver om att tillgodogöra sig de 

lärdomar, idéer och tankar som väcktes inom tävlingen och i de många 

arrangemangen på utställningen. En markanvisningstävling för i Norra 

Sorgenfri avgjordes i februari. Här kommer elva experimentlägenheter för 

22 boende att byggas med förhoppningen att tänja på gränserna för att 

få till stånd bra bostäder till rimliga priser. Malmö stad kommer också att 

analysera de 350 tävlingsförslagen för att komma fram till vilka av dem 

som är genomförbara och på vilka platser i Malmö det kan vara aktuellt 

med bostäder för studenter eller unga. Dialogen med Boverket och socialdepartementet 

om hur vi gemensamt kan komma fram till nya vägar 

för att få igång byggandet av bostäder som unga kan efterfråga fortsätter. 

Under hösten uppdrog regeringen åt Boverket att se över regler och för 

byggandet av student- och ungdomsbostäder och föreslå ändringar i lagar, 

förordningar med mera. Malmö stad ingår även i Boverkets nätverk 

för byggande av mindre bostäder. En fortsatt tät dialog med byggherrar 

för att bidra till byggande av bostäder som unga kan efterfråga är också 

högt prioriterat framöver. 

25

26 

HEMLÖSHET 

Malmö stad genomför sedan 1996 årligen en kartläggning av antalet 

hemlösa. 1 Den senaste kartläggningen baseras på situationen den 1 oktober 

2012 och av den framgår att antalet hemlösa minskat något sedan 

2011. Hela minskningen finns i åldersgruppen 18-24 år och det är ensamstående 

utan barn som minskar mest. Även ensamstående med barn 

är något färre. Kommunfullmäktiges mål för hemlöshetsarbetet är att den 

socialt betingade hemlösheten ska minska, vilket den också gjort. Hit 

hör personer med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller samsjuklighet. 

Denna grupp minskade också under 2012. Även antalet barn under 18 

år som lever i hemlösa hushåll minskade något. I Rosengård som har flest 

hemlösa barn minskade de med en fjärdedel. Tabellen nedan visar antalet 

vuxna hemlösa uppdelat på stadsdel de tre senaste åren. 

Antalet vuxna hemlösa per stadsdel de senaste åren 

Stadsdel 2010 2011 2012 Förändring Förändring 

(antal) 

(%) 

2011-12 2011-12 

Centrum 162 180 162 -18 -10 

Södra Innerstaden 206 228 226 -2 -1 

Västra Innerstaden 55 49 50 +1 +2 

Limhamn - Bunkeflo 17 32 15 -17 -53 

Hyllie 69 64 68 +4 +6 

Fosie 170 189 144 -45 -24 

Oxie 21 18 17 -1 -6 

Rosengård 106 165 163 -2 -1 

Husie 43 48 71 +23 +48 

Kirseberg 51 66 81 +15 +23 

Totalt 900 1 039 997 -42 -4 

Källa: Stadskontoret 

En följd av bostadsbristen 

Under 2000-talet har en ökande andel av de hemlösa utgjorts av personer/familjer 

som är hemlösa till följd av rådande bostadsbrist. Många av 

dem har försörjningsstöd och har därmed inte förutsättningar att kon- 

1 Enligt Socialstyrelsens definition från 1999 är en person som saknar egen eller 

förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande 

eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller 

är uteliggare. Person som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution 

inom socialtjänst, SiS eller landsting räknas om han/hon planeras skrivas ut inom 

tre månader efter mätperioden men ännu inte har någon bostad ordnad. Som 

hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta om 

han/hon på grund av bostadslöshet varit i kontakt med den uppgiftslämnande 

myndigheten/ organisationen under mätperioden. Det centrala är att en hemlös 

löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation 

där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta 

några stadigvarande sociala relationer.

kurrera på den ordinarie bostadsmarknaden eftersom försörjningsstöd 

inte godkänns som inkomst av andra hyresvärdar än MKB. Många är relativt 

nyanlända till Sverige och har inte tidigare boende i Sverige som 

kan ge referenser. Mellan 2011 och 2012 har den här gruppens andel av 

de hemlösa ökat från 49 till 51 procent. Fördelningen ser dock mycket 

olika ut över Malmö som helhet vilket diagrammet nedan visar. 

I kartläggningen görs en bedömning av boendebehovet för varje enskild 

hemlös. Av de totalt 997 vuxna hemlösa 2012 bedömdes 70 procent ha 

behov av en egen bostad enbart. Elva procent behövde en bostad tillsammans 

med någon form av stöd. Övriga behövde antingen någon form av 

kollektivboende, ett boende utan krav på drogfrihet eller en särskild boendeform 

som LSS eller vårdboende. 

Antal 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Centrum 

Södra Innerstaden 

Social och strukturell hemlöshet uppdelat på stadsdel år 2012 

Västra Innerstaden 

Limhamn-Bunkeflo 

Hyllie 

Källa: Stadskontoret 

Kommunala boenden och bostäder 

Utöver kommunens egna och upphandlade kommungemensamma boenden, 

platser som köps av privata entreprenörer och hotell har kommunen 

drygt 1 000 lägenheter för andrahandsuthyrning till hemlösa. En fjärdedel 

av dessa är genomgångs- eller referensboende som ska underlätta tillträde 

på den ordinarie bostadsmarknaden. Övriga är avsedda att omvandlas 

till förstahandskontrakt. Under 2012 omvandlades 138 kontrakt vilket 

är en relativt kraftig ökning då det tidigare år handlat om mellan 80- 

100 kontrakt. 

Vräkningar 

Varje år vräks knappt 90 hushåll i Malmö. I preventivt syfte finns Hyresrådgivningen 

på miljöförvaltningen som ger råd direkt till malmöbor 

samt anordnar föreläsningar och boskola för en stor grupp intressenter. 

Bland annat besöks gymnasieskolor med fokus på information gällande 

det första egna boendet. Att som ung komma in på bostadsmarknaden 

kan vara svårt och goda förkunskaper ökar förutsättningarna för att behålla 

det boende man hittar. Rådgivningen arbetar med såväl direkta som 

förebyggande insatser för att avvärja vräkningshot mot individer och öka 

kunskapen om rättigheter och skyldigheter i boendet bland malmöborna. 

Fosie 

Oxie 

Rosengård 

Husie 

Social 

Strukturell 

Kirseberg 

27

28 

Läs mer om 

Områdesprogrammen här: 

www.malmo.se/Kommunpolitik/ 

Sa-arbetar-vi-med... 

/Områdesprogram 

Läs mer om 

Malmökommissionen här: 

www.malmokommissionen.se 

OMRÅDESPROGRAM FÖR SOCIALT HÅLLBART 

MALMÖ 

Områdesprogrammen är en femårig investering för att förbättra levnadsvillkoren, 

öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där 

välfärden är som lägst. Beslutet om programmen togs i Malmös kommunstyrelse 

2010 och involverar alla Malmös förvaltningar, vilket gör det 

till en unik satsning. Det unika med den är också att istället för att göra 

få saker på många platser, så gör staden många saker på få platser. Några 

exempel som berör bostadsmarknaden ges nedan. 

En viktig del i arbetet i Herrgården-Rosengård är att bredda utbudet av 

bostadstyper. Stadsbyggnadskontoret har under året deltagit i samarbetsprojektet 

Botildenborg som omfattar ny radhusbebyggelse i Rosengårdsfältet. 

Dialog om intentioner och genomförande av förändringar Herrgården 

har förts. En arkitekttävling för en förtätning i Rosengård i form 

av ett högre hus med bostäder och blandade funktioner har också genomförts. 

Stadsbyggnadskontoret har en aktiv roll i dialogerna med byggherrar 

och exploatörer i området. Ett viktigt projekt är också planeringen för 

komplettering av bostäder i kvarteret Taxeringsintendenten. 

I Seved deltar Stadsbyggnadskontoret i områdesmiljögruppen i områdesprogram 

Seved. I denna grupp hanteras bland annat trafikfrågor, tomter, 

lokaler, fastighetsägare och lägenheter. Fram till idag har områdesmiljögruppen 

lyckats etablera någon form av kontakt med drygt 90 procent av 

fastighetsägarna. Intresset för att skapa säkrare och tryggare miljöer ökar. 

Dessutom fortsätter arbetet med att inspektera och besiktiga fastigheter 

för att kvalitetssäkra bostadsmiljön. 

Liksom i Seved och Herrgården, arbetar Malmö stad förvaltningsövergripande 

och tillsammans med de boende, i Holma-Kroksbäck, Lindängen 

och Segevång genom Områdesprogrammen för att förbättra den fysiska 

miljön lokalt. Förtätning är en viktig princip för att förbättra utemiljön. 

KOMMISSIONEN FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART 

MALMÖ 

Miljöfrågorna har stått i fokus i stora ny- och omvandlingsprojekt i Malmö 

när staden har genomgått transformationen från en industristad med 

hög utflyttning och hög arbetslöshet till kunskapsstad med hög inflyttning. 

Fortfarande är dock arbetslösheten hög i Malmö jämfört med övriga 

riket. Samtidigt har skillnaderna i livsvillkor ökat mellan olika delar 

av staden, och de grupper som stod längst från att etablera sig på bostadsmarknaden 

har halkat efter ännu mer. Detta är en oacceptabel utveckling 

både ur ett individperspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Att hantera 

de sociala utmaningarna är centrala för att staden ska fortsätta vara en 

attraktiv plats att besöka, leva i och flytta till.

Medelivslängden är nästan sju år mindre i vissa områden än i andra i 

Malmö. Orsakerna till dessa stora skillnader i hälsa är att många saknar 

de viktigaste förutsättningarna för god hälsa, som arbete, bra utbildning, 

acceptabelt boende och ekonomiska och sociala resurser. 

Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är politiskt oberoende och 

har av kommunstyrelsen fått uppdraget att utarbeta förslag till strategier 

för att minska skillnader i hälsa och förbättra livsvillkoren bland Malmöborna. 

Kommissionens uppdrag är att ta fram ett vetenskapligt underlag 

som bas för hur hälsan ska kunna förbättras för alla Malmöbor, särskilt 

för de mest utsatta. Uppdraget innebär att ta sig an en komplex problematik 

som kräver långsiktiga strategiska beslut och åtgärder. Slutrapporten 

med rekommendationer presenterades den 1 mars 2013. 

En ytterligare åtgärd som startats under året är en social investeringsfond 

som inrättats med målsättning att stärka och förbättra livsvillkoren för 

barn och unga i Malmö. Det finns tydliga samband mellan familjebakgrund, 

hälsa, utbildning, dåliga uppväxtvillkor och social utsatthet som 

vuxen, och fonden gör det möjligt att arbeta långsiktigt och satsa resurser 

på förebyggande arbete på nya sätt, till exempel gränsöverskridande. I 

längden ger det stora vinster, inte minst mänskliga. Det innebär också att 

kostnader för mer omfattande insatser i framtiden kan undvikas. Fonden 

om 50 miljoner kronor kan även användas för att genomföra förslag som 

tagits fram i arbetet med Kommission för ett socialt hållbart Malmö eller 

Områdesprogrammen. 


Bostadsbristens konsekvenser och Malmö stad arbete 

Malmö arbetar på flera fronter med bostadsförsörjningen. Att öka bostadsbyggandet 

är en viktig del i arbetet för att behov och efterfrågan av 

bostäder för den ökande befolkningen ska tillgodoses. När de grundläggande 

behoven av en fungerande bostad inte tillgodoses får det konsekvenser 

på olika sätt, den allra svåraste konsekvensen är naturligtvis hemlöshet. 

Det är en viktig fråga för Malmö stad och ökat bostadsbyggande 

hjälper denna grupp endast på mycket lång sikt. En annan grupp som 

direkt märker av en allt svårare bostadsmarknad är unga som debuterar 

på bostadsmarknaden. Eftersom Malmös befolkning till stor del består 

av unga genomförde staden under 2012 den uppmärksammade tävlingen 

och bostadsmässan UngBo 12 tillsammans med ett antal byggherrar. 

Satsningen fick stort gehör och har genererat mycket debatt i Malmö och 

nationellt. Fler bostäder som också unga kan efterfråga, där små och billiga 

hyresrätter är en viktig del, behöver dock tillkomma på bostadsmarknaden. 

Malmö stad har därför fortsatt arbetet med UngBo och rannsakar 

nu vad kommunen kan göra för att bidra till att sådana bostäder byggs. 

29

30 

Social hållbarhet ett långsiktigt arbete 

Områdesprogrammen har varit ett sätt att ta ett helhetsgrepp om utvecklingen 

i några områden där välfärden är som lägst, med insatser i den fysiska 

miljön, men även i arbetsmarknadsfrågor, hälsa och sociala nätverk 

till exempel. Men arbetet med de sociala frågorna behöver ta ytterligare 

ett steg och därför tillsattes under året Kommissionen för ett hållbart 

Malmö som under våren gett förslag på åtgärder för att stärka den socialt 

hållbara utvecklingen i staden. 

Malmös ambition är att gå i bräschen samtidigt som staden försöker hantera 

svåra problem och göra konkreta insatser. Det har Malmö stad gjort 

med energilösningar och miljöfrågor sedan arbetet med Bo01 i Västra 

Hamnen, och fler exempel på byggnader och bostäder tillkommer kontinuerligt. 

Fler exempel på vad som görs för att uppnå de bostadspolitiska 

målen finns att läsa i uppföljningar, sist i denna rapport.

5. STRATEGISKA PLANERINGSFRÅGOR 

NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ 

Malmös gällande översiktsplan antogs år 2000 och aktualiserades 2006. 

En ny översiktsplan, ÖP2012, är under framtagande. Från maj till november 

2011 pågick samråd och i februari 2013 sändes ett utställningsförslag 

på remiss. Målsättningen är att en ny ÖP ska antas av kommunfullmäktige 

under tredje kvartalet 2013. 

ÖP2012 blickar två decennier framåt i tiden. Staden står inför flera svåra 

utmaningar inför framtiden. Det är av avgörande betydelse för Malmös 

utveckling att skapa en socialt balanserad stad med goda livsbetingelser 

för alla. Staden ska kunna växa men med minsta möjliga påverkan på 

miljön – lokalt och globalt. 

Tydliga prioriteringar 

De övergripande målen för den nya översiktsplanen är att Malmö ska 

vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv 

plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och 

är ömsesidigt beroende av varandra. Inget av målen kan uppnås utan de 

andra. 

Malmös omvandling från in- 

dustristad till kunskapsstad 

och som har skett under de 

senaste två decennierna är 

omvittnad. Ännu kvarstår 

stora utmaningar för Malmö 

och dessa ska hanteras 

i den översiktsplan som 

arbetas fram. Samtidigt får 

allt fler planeringsfrågor en 

regional dimension och det 

blir allt färre uppgifter som 

kan hanteras enbart med 

åtgärder innanför Malmös 

kommungräns. 

Kartan visar inriktningen att stadens bebyggelse i huvudsak ska växa inåt med bebyggelsekoncentration vid kollektivtrafiknoder 

samt föreslagen infrastruktur och strukturerade gröna stråk. Källa: Översiktsplan för Malmö, ÖP2012, Planstrategi. 

31

32 

Läs mer om översiktsplanen: 

www.malmo.se/op 

Tydliga prioriteringar ska generera en robust stadsstruktur som präglas av 

närhet, som är tät och grön, som läker samman staden – socialt och fysiskt 

– och som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv, och 

därmed arbetstillfällen. För att bidra till att uppnå miljömålen ska resurssnålhet 

och energieffektivitet prioriteras, liksom satsningar på förnybar 

energi och på ett trafiksystem med minimerad miljöpåverkan. 

Välfungerande bostadsmarknad en grundförutsättning 

I förslaget till ny översiktsplanen slås fast att en väl fungerande bostadsmarknad 

är en grundförutsättning för stadens tillväxt och välfärd. En 

god och långsiktigt hållbar bostadsförsörjning är därför ett av kommunens 

viktigaste planeringsmål. För att bidra till stadens attraktionskraft 

och stödja en god utveckling behöver bostadsproduktionen hålla jämna 

steg med befolkningsutvecklingen och skapa ett varierat utbud av attraktiva 

bostäder i olika lägen. Malmö stad ska möjliggöra en omfattande 

nyproduktion av bostäder. Kommunen ska vara ett starkt stöd i nybyggnadsprocesserna, 

bland annat genom en god planberedskap och ett aktivt 

planarbete. 

Förtätning 

En övergripande inriktning i Malmös översiktsplanering är att Malmö 

främst ska växa inåt, innanför Yttre Ringvägen. Malmö är en stad som 

kan vara ”nära” ur flera olika synvinklar. Den täta staden ska vara flexibel 

och yteffektiv och funktionsblandning ska så långt som möjligt eftersträvas 

för ett intensivt och rikt stadsliv. Inriktningen att bygga en tätare 

stad och växa inåt formulerades redan i den nu gällande översiktsplanen, 

ÖP2000. Under det senaste decenniet har på detta sätt skapats ett antal 

attraktiva bostadsmiljöer, exempelvis genom utbyggnaden av Västra 

Hamnen. Andra pågående projekt som Limhamns hamnområde, Hyllie 

och Norra Sorgenfri är exempel på hur den tätare bebyggda staden kan 

bidra till attraktiva bostäder med hög grad av närhet på olika sätt: närhet 

till Köpenhamn och omvärlden, närhet till havet och närhet till centrum. 

Andra förtätningsprojekt, med varierande omfattning, som till exempel 

kompletteringen av kvarteret Kaninen vid Triangelstationen, bostadsrättsföreningen 

Gyllenstjärnans hus vid Lilla Torg och som byggdes av NCC, 

de nya bostadshusen i Fäladsmarken mellan Segevång och Östra Sjukhuset 

och MKBs seniorbostäder i kvarteret Lien i Lorensborg visar hur man 

genom förtätning kan bredda bostadsutbudet i olika delar av staden och 

skapa bostäder med höga kvaliteter av olika slag i attraktiva lägen. 

FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK 

Inom projektserien Framtidens kollektivtrafik har arbetet fortskridit med 

att utreda en framtida spårvägsetablering. Under 2012 har ett arbetsmaterial 

för förstudie och planprogram arbetats fram för internremiss inom 

stadens förvaltningar. I denna studie ingår att se på en fysisk spårvägsinvesterings 

följdeffekter på etableringar av till exempel bostäder och verksamheter

Erfarenhetsmässigt skapar strukturerande investeringar, typiskt spårtrafik, 

ett ökat exploateringstryck från både det privata näringslivet och offentliga 

aktörer. Norska Bergen har efter öppnandet av den moderna spårvägen 

2010 erfarit mångdubbla investeringar i form av förtätningsprojekt i 

anslutning till spårvagnshållplatserna och man liknar spårvägen vid ”ett 

fluepapir for investorer” (”ett flugpapper för investerarna”). I Malmö har 

dessa effektsamband tydliggjorts i samband med öppnandet av Citytunneln 

och etableringar i anslutning till den nya järnvägsstationen i Hyllie. 

Dessa förväntningar och effekter beskrivs och utvecklas i planprogramsdelen 

av nu framtagen förslagshandling, som kommer att samrådas under 

2013. Redan nu kan man konstatera att med föreslagen inriktning i 

förslag till ny översiktsplan, så kan det rymmas tiotusentals nya bostäder 

(och arbetsplatser) inom fem minuters promenad från de tänkta spårvägshållplatserna. 

Dock bör det understrykas att den realistiskt genomförbara 

utbyggnadskapaciteten är lägre. Föreslagna utbyggnader ska också 

ses i ett långt tidsperspektiv med tanke på att genomförandeprocesserna 

är komplexa. 

Eriksfältsgatan efter utbyggnader längs spårvägsstråket (gulgrön toning) sett från 

sydöst. Illustration: Džiugas Lukoševičius, Malmö stadsbyggnadskontor. 

MALMÖ I REGIONEN 

För Malmö har de flesta planeringsfrågor en regional dimension och allt 

fler uppgifter behöver hanteras i samverkan. När invånare och företag 

i och omkring Malmö lever och verkar oberoende av kommungränser 

måste Malmö vidga sitt perspektiv. Sydvästra Skåne är idag en väl integrerad 

bostads-, utbildnings- och arbetsmarknad som har möjlighet att 

växa och utvecklas med goda levnadsförhållanden och bibehållna miljökvaliteter. 

Efter tio år med Öresundsförbindelsen har också integrationen 

med Själland till en fungerande Öresundsregion kommit en bit på väg, 

33

34 

men här finns stor potential för att ytterligare stärka Malmös konkurrenskraft 

och välfärd. Några av de viktigaste utmaningarna att samverka kring 

framöver är etableringen av ESS och vilket behov och efterfrågan detta 

kan komma att innebära, vad det innebär att utgöra en universitets- och 

högskoleregion, hur vi kan verka för att spara värdefull åkermark, att bygga 

kollektivtrafiknära, hur kommunerna kan agera för att bostadsbyggande 

ska ske på ett hållbart sätt, regionens orters olika roller, etc. 

Malmö stad arbetar för att stödja den regionala utvecklingen genom aktivt 

engagemang på många regionala arenor och nära samverkan med 

Köpenhamns kommun, Lunds kommun och kommunerna som ingår i 

MalmöLundregionen 1 . 

Strukturbild för Skåne 

De närmaste tio åren spås Skåne öka med över 10 000 personer per år 

och 45 procent av tillväxten väntas ske i Malmö och Lund (Pleiborn, 

2012). Under året har Region Skånes förslag till strategier för Den flerkärniga 

miljonstaden Skåne (Region Skåne/Strukturbild för Skåne, 2012) 

blivit klar och i den konstateras att Skåne är helt beroende av sina tillväxtmotorer 

där Malmö, tillsammans med Lund, är den viktigaste. Men 

det är tillsammans med sitt omland som Malmö kan fortsätta utvecklas i 

positiv riktning och utgöra den dragningskraft staden haft de senaste 15 

åren. Även de övriga strategierna som tagits fram går väl ihop med Malmös 

ambitioner i översiktsplanen; att stärka tillgängligheten, växa effektivt 

med en hållbar markanvändning, skapa attraktiva miljöer som erbjuder 

hög livskvalitet och att stärka Skånes relation till Öresundsregionen, 

södra Östersjön och södra Sverige. 

MalmöLundregionen 

Befolkningen i de elva kommuner som ingår i MalmöLundregionen uppgår 

till 650 000 invånare, varav Malmös andel är nästan hälften. MalmöLundregionens 

andel av befolkningen i Skåne är 52 procent vilket är 

vilket är något mer än i början av 2000-talet. Befolkningstillväxten har 

också varit högre här under 2000-talet än i de andra storstadsregionerna 

i Sverige (MalmöLundregionen, 2011). Främst är befolkningsökningen 

en följd av stor inflyttning. Rörligheten ökade också under perioden, andelen 

inpendlare ökade i samtliga kommuner som ett led i förbättrade 

kommunikationer, korta reseavstånd och ökad specialisering inom näringslivet. 

Skåne i stort har en unik tillgänglighet med väl utbyggt kollektivtrafiksystem 

och Malmö är en viktig inpendlingsort för skåningarna. 

Byggtakten har varit lägre i MalmöLundregionen än i övriga storstadsområden 

under 2000-talet och trots ett uppsving i takten under 2004-08 

avtog bostadsbyggandet snabbare i MalmöLundregionen än i övriga storstadsområden 

(MalmöLundregionen, 2011). Under de senaste tio åren 

har det färdigställts drygt 21 500 bostäder i MalmöLundregionen, varav 

ca 8 500 bostäder i Malmö. Under samma period ökade MalmöLundregionen 

med nära 79 000 personer, drygt hälften av dessa i Malmö stad. 

1 Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, 

Trelleborg och Vellinge.

MalmöLundregionen har under många år samarbetet kring vissa frågor och 

tagit fram gemensamma underlag för översiktsplanering vid ett flertal tillfällen. 

Samarbetet är nu inne i en fördjupningsfas och ska inriktas på fyra 

strategiskt viktiga frågor: näringslivsutveckling arbetsmarknads- och utbildningsfrågor, 

praktiska samverkansfrågor samt fysisk planering och infrastruktur. 

En tjänstemannagrupp med planerare har haft till uppgift att 

ta fram ett förslag till hur en gemensam strukturplan kan tas fram och om 

förslaget antas av politikergruppen påbörjas arbetet under hösten 2013. 

Antal 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Källa: SCB. 

Befolkningsökning och färdigställda bostäder i 

MalmöLundregionen 2003-2011 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Färdigställda bostäder MalmöLund förutom Malmö 

Färdigställda bostäder Malmö 

Befolkningsökning MalmöLundregionen utom 

Malmö 

Befolkningsökning Malmö 

MalmöLundsamarbetet 

Även samarbetet mellan Malmö och Lund (MalmöLundsamarbetet) 

har intensifierats under senare år. Under 2012-13 arbetas en gemensam 

strukturbild för MalmöLund fram med en fördjupad vision för 2030. 

Visionen bygger på en stark tillväxt längs ”ryggraden” från Brunnshög i 

norra Lund via Burlöv till Hyllie i södra Malmö. Inom samarbetet finns 

beredningsgrupper inom olika områden där politiker från båda kommunerna 

arbetar tillsammans. Beredningsgruppen för infrastruktur och 

samhällsplanering anordnade en workshop för politiker och tjänstemän 

i Malmö och Lund under hösten 2012. Temat var Hur kan vi arbeta gemensamt 

för att öka bostadsbyggandet? Arbetet med att hitta gemensamma 

vägar fram för att bidra till ökat bostadsbyggande fortsätter under 

våren 2013. En viktig fråga att ha med på dagordningen är bland annat 

vilken betydelse ESS kommer att få för bostadsmarknaden. 

Malmö och Köpenhamn 

Malmö är en del av den större Köpenhamnsregionen och dagligen pendlar 

ungefär 20 000 personer mellan Skåne och Själland, nära 90 procent 

35

36 

av pendlarna bor i Skåne. Vad som händer på bostadsmarknaden och i 

ekonomin påverkar på båda sidor Öresund. Liksom Malmö har Köpenhamn 

på senare år sett en mycket kraftig befolkningstillväxt. Medan Malmö 

har ökat i snitt med cirka 5 000 personer om året så har Köpenhamn 

ökat med cirka 10 000. Bostadsbyggandet har inte matchat befolkningsökningen 

i någon av städerna under senare år, vilket fått till följd att befolkningen 

generellt bor allt trängre. Samtidigt har det byggts ett stort 

antal bostäder i Köpenhamn vilket medfört att flera danska familjer som 

tidigare valt att bosätta sig i Skåne nu flyttat tillbaka till Köpenhamnsregionen. 

Malmö stad och Köpenhamns kommun utvecklar nu sin planering med 

gemensamt helhetsperspektiv. Städerna har gemensamt intresse av att 

stärka regionens konkurrenskraft och attraktivitet genom förbättrad integration, 

ökad kritisk massa och utnyttjande av den dynamik som ligger 

i tillhörigheten i två nationer. Städerna marknadsför sig nu gemensamt 

gentemot internationella företag och investerare som Copenhagen-Malmo 

Region. Goda kommunikationer med en stor internationell flygplats 

och goda järnvägsförbindelser och en stor välutbildad rekryteringsbas ger 

regionen goda förutsättningar för internationella företag. 

Fler förbindelser mellan städerna kommer att behövas och möjligheterna 

för en ”Öresundsmetro” som kopplar samman städernas centrala delar 

utreds. Copenhagen Airport och framtida snabbtågsförbindelser är andra 

frågor av stort gemensamt intresse. Hamnverksamheten drivs idag i ett 

samägt bolag och energiförsörjning, markpolitik, utbildning och näringsliv 

är områden där konkret samarbete kan utvecklas. 


Malmö stad har under ett par decennier utvecklats från industristad i kris 

till en växande miljömedveten storstad med kunskapsintensivt näringsliv. 

Samtidigt återstår stora utmaningar för att tillväxten ska komma hela 

befolkningen till gagn. Det krävs återigen prioriteringar och strategiska 

beslut för att staden ska fortsätta utvecklas i positiv riktning. Översiktplanen 

och regionala samarbeten på olika nivåer har viktiga roller i detta 

strategiska arbete. 

Malmö och framtiden 

Malmös nya översiktsplan ÖP2012 blickar två decennier framåt i tiden. 

En socialt balanserad stad med goda livsbetingel¬ser för alla står i centrum 

framöver, samtidigt som staden ska växa men med minsta möj¬liga 

påverkan på miljön – lokalt och globalt. En av de viktigaste principerna 

när det gäller den fysiska bebyggelsen är förtätning, Malmö ska framförallt 

växa innanför yttre Ringvägen. Ett sätt att arbeta med hållbara trafiklösningar 

är att satsa på spårvagn inom staden. Framtidens kollektivtrafik 

förändrar förutsättningar i staden för var bostadsbyggande är lönsamt 

och efterfrågas och skapar hållbar utveckling.

Med sina olika styrkor kompletterar Köpenhamn och Malmö varandra och stärker 

Öresundsregionens utvecklingskraft och tillväxtmöjligheter. 

Källa: Översiktsplan för Malmö, ÖP2012, Planstrategi. 

Bostadsmarknaden är regional 

Malmö är Skånes största regionala kärna och tillväxtmotor och därför av 

central betydelse för Skåne. Samtidigt är Malmö aldrig starkare än sitt 

omland, stadens utveckling är starkt sammankopplad med närliggande 

kommuner och städer. Förutsättningen för att regionen ska växa hållbart 

där ekonomi, miljö och inte minst sociala livsbetingelser väger lika tungt, 

kräver regionala samarbeten. Bostadsmarknad och arbetsmarknad är nuförtiden 

regionala och förbättrade kommunikationer förstärker detta. Att 

bostadsmarknaden fungerar är en viktig fråga både för möjligheten att 

flytta till arbete och för att välfärden ska fungera. Förutsättningarna på 

bostadsmarknaden i Skåne är speciella av framförallt två skäl; närheten 

till Danmark och Skånes goda kommunikationer. Bostadsmarknadsläget 

och den ekonomiska utvecklingen i Danmark påverkar bostadsmarknaden 

i Skåne samtidigt som det goda pendlingsläget över sundet och inom 

Skåne ger en stor rekryteringsbas och möjligheter för befolkningen att bo 

på rimligt pendlingsavstånd oavsett bostadspreferenser. En viktig fråga för 

framtiden är därför Öresundsintegrationen och möjligheterna att pendla. 

Malmö stad fördjupar under året samarbetet med Köpenhamns kommun, 

samarbetet inom MalmöLund och MalmöLundregionens samarbete. 

37

38 

________________________________________ 

REFERENSER 

www.scb.se. (2013-02-22). 

BKN/Boverket. (Oktober 2012). Varför amortera? Marknadsrapport. 

Boverket. (november 2012). Boverkets indikatorer. 

http://sfs.se/sfs-asikter/studenters-ekonomi. (u.d.). 

www.maklarstatistik.se. (januari 2013). 

Konjunkturinstitutet. (december 2012). Konjunkturbarometer. 

MalmöLundregionen. (2011). Befolkning, arbetsmarknad och 

bostadsbyggande i MalmöLundregionen. 

Mäklarsamfundet. (Januari 2013). Två år med bolånetaket – Hur har 

bostadsmarknaden och konsumenterna påverkats? 

Pleiborn, M. (2012). Bostadsbehovet till följd av ESS. Region Skåne. 

Region Skåne/Strukturbild för Skåne. (2012). Förslag till strategier för den 

flerkärniga miljonstaden Skåne. 

www.malmobusiness.com. (2013). Analys av näringslivet i Malmö gjord 

januari 2013.

UPPFÖLJNINGAR 

Bostadsbyggandet utvecklas inte i takt med behovet just nu och har under 

lång tid inte svarat upp mot befolkningsökningen i Sverige. Över partigränser 

och sektorer finns en rörande enighet om att bostadsbyggandet 

måste öka i omfattning, inte minst med tanke på den stora andelen unga 

som är på väg att flytta hemifrån och ska ut i arbetslivet. Under 2012 har 

en mängd utredningar och uppdrag inom plan, bygg och bostadsförsörjning 

tillsatts av regeringen. Regeringen har bland annat tagit initiativ för 

att se över och korta planprocesserna och gett länsstyrelserna extra medel 

för att korta handläggningstiderna för överklagandeärenden enligt plan- 

och bygglagen. Ett annat försök till att sporra till ökat bostadsbyggande 

är en utredning om slopade kommunala särkrav som genererat stor debatt 

inom planerar- och byggsektorn. Enhetliga bullerregler är också under 

utredning, liksom författningsändringar för att stimulera byggnation 

av student- och ungdomsbostäder. Även upplåtelseformer har hamnat 

under utredning och Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad trädde 

i kraft den 1 februari 2013. Även lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 

är under utredning och Boverkets översyn över lagen behandlades 

på remiss under hösten 2012 i Malmö. 

I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att kommunerna 

har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen så att alla kan bo 

bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram varje mandatperiod 

och antas av kommunfullmäktige. Formerna för hur planeringen 

ska bedrivas eller hur riktlinjerna ska se ut finns det däremot inga krav 

på. I Malmö är det stadsbyggnadsnämnden som svarar för upprättandet 

av bostadsförsörjningsprogram efter de riktlinjer som kommunstyrelsen 

beslutar. Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörjningen på flera 

olika sätt. Lägesrapport för bostadsförsörjning är ett sätt att följa upp 

och analysera bostadsmarknadsläget och hur kommunen arbetar med att 

uppfylla de bostadspolitiska mål som antas av kommunfullmäktige under 

varje mandatperiod. Det finns flera möjligheter att påverka bostadsbyggandet 

och marknaden i den riktning som har pekats ut i de bostadspolitiska 

målen. Några av de kraftfullaste verktygen kommunen har presenteras 

nedan. Därefter redovisas uppföljningen av de bostadspolitiska målen 

som också antogs 2009. 

SÅ ANVÄNDER MALMÖ STAD SINA VERKTYG FÖR 

BOSTADSFÖRSÖRJNING 

I detta avsnitt redovisar vi uppföljningar på hur kommunen arbetar med 

frågan. Inledningsvis genom att beskriva de tre starkaste instrumenten 

som finns för en kommun att arbeta med bostadsförsörjning. 

Planmonopolet 

Med stöd av det kommunala planmonopolet enligt plan och bygglagen, 

har kommunen det samlade ansvaret för översikts- och detaljplanearbe- 

39

40 

tet, vilket i sin tur styr användningen av mark, vatten och bebyggelseutveckling 

i staden. Stadsbyggnadskontoret arbetar med att ta fram översiktsplaner 

och detaljplaner och det pågår just nu ett omfattande planarbete 

som kan läsas mer om i kapitel 3. När det gäller detaljplaner så finns 

det för närvarande 49 pågående detaljplaner med bostadsändamål samt 

15 detaljplaner för bostadsändamål som vunnit laga kraft under 2012. 

De pågående detaljplanerna avser cirka 7 500 planerade bostäder, vilket 

ger en god planberedskap för de kommande åren. I enlighet med stadsbyggnadskontorets 

verksamhetsplan för 2012 kommer bostadsförsörjningsfrågorna 

att ha fortsatt hög prioritet. 

En ny översiktsplan är under framtagande och planeras att antas under 

hösten 2013. Översiktsplanen visar på möjliga förtätnings- och exploateringsområden, 

och utbyggnadskapaciteten i den nya översiktsplanen 

kommer att möjliggöra bostäder för 100 000 invånare inom de närmsta 

20 åren. 

Allmännyttan 

Allmännyttiga bolag i Sverige ska helt eller till större delen ägas av kommunen 

och vara öppna för alla. Tidigare skulle bolagen drivas utan vinstsyfte 

men fr.o.m. 2011 gäller att de ska drivas enligt affärsmässiga principer. 

För många kommuner utgör det allmännyttiga bostadsbolaget ett 

viktigt redskap i bostadsförsörjningen, både genom att företaget tar stort 

socialt ansvar men också för samhällsutvecklingen i stort, då de kan driva 

bostadsbyggandet. Att bygga bra bostäder till rimliga kostnader för alla, 

oavsett inkomstgrupp eller samhällsklass, är allmännyttans ursprungliga 

och mest grundläggande uppgift. 

Malmös kommunala bostadsbolag, MKB Fastighets AB, har en marknadsandel 

på 33 procent av hyresrättsmarknaden och är Malmös största 

hyresvärd. MKB:s andel av det totala bostadsbeståndet i Malmö är 15 

procent. Genom nya ägardirektiv 2010 har kommunfullmäktige fastställt 

krav på de resultat MKB ska åstadkomma för att en ansvarsfull och balanserad 

nyproduktion och förvaltning ska komma till stånd. Verksamhetsidén 

är att MKB genom balanserad hyressättning och nyproduktion 

ska bidra till en positiv utveckling i Malmö. En väl fungerande bostadsmarknad 

är en viktig grundförutsättning för stadens tillväxt och välfärd. 

MKB:s roll är att bland annat genom innovativ och föredömlig förvaltning, 

investeringsaktivitet, hyressättning stödja en sådan utveckling. Social 

och miljömässig hållbarhet ska vara viktiga element i verksamheten, 

som ska baseras på långsiktighet och affärsmässighet. En stor utmaning 

för MKB är att balansera vinstintresset med ett socialt engagemang. Stadens 

mål är att MKB ska bygga 500 nya bostäder per år under en femårsperiod. 

Markpolitik 

Med ett betydande fastighetsinnehav har Malmö stad stora möjligheter 

att påverka utvecklingen i planerad riktning. Malmö stad äger idag en 

stor andel marken i kommunen. Framförallt är det obebyggda fastigheter, 

som brukar kallas för ”markreserven”, vilket innebär att marken utgör

kommunens reserv för den framtida utbyggnaden av staden. Ett exempel 

som kan nämnas är när Malmö stad redan på 50-talet reserverade mark 

för Yttre Ringvägen, vilket kom till användning när Öresundsbron blev 

en realitet. Andra exempel är de stora utbyggnadsområdena Västra Hamnen 

och Hyllie. 

Malmö stad arbetar genom fastighetskontoret med att utveckla markpolitiken 

på flera olika sätt. I kontorets verksamhetsplan förtydligas det genom 

flera verksamhetsmål. Bland annat har kontoret en målsättning att 

tillhandahålla ett varierat utbud av mark för olika former av bostadsbyggande 

och att bostadsområden ska innehålla blandade upplåtelseformer. 

På kommunal mark prioriterar staden hyreslägenheter och kontoret lyfter 

särskilt fram att MKB ska ges möjlighet att påbörja nybyggnation enligt 

stadens och MKB:s gemensamma planering. Genom fastighetskontorets 

markanvisningar ska konkurrens gynnas som leder till nyproduktion av 

bostäder med god kvalitet till rimliga kostnader för brukarna. Fastighetskontoret 

har dessutom målsättningen att varje år möjliggöra byggstart av 

1 500 nya bostäder på mark som tillhandahålls av Malmö stad. Under 

2012 fördelades nästan 1 400 nya byggrätter. Relaterat till gällande översiktsplan 

finns det för åren 2011 till och med 2017 nästan 20 000 möjliga 

byggrätter i projekt på kommunal mark, varav nästan hälften är fördelade. 

Fastighetskontoret bidrar även genom markanvisningsavtal och exploateringsavtal 

till att lägenheter för bostadssocial verksamhet anskaffas samt 

att behovet av kommunala servicelokaler tillgodoses. 

En reviderad markanvisningspolicy håller på att tas fram. En markanvisningspolicy 

är ett dokument som beskriver vilka fördelningsgrunder och 

rutiner som tillämpas vidfördelning av kommunens mark till olika intressenter. 

Den nu gällande policyn är från 2007. 

Malmö stads inriktning mot en förtätning av staden föranleder att nya 

metoder tas fram för markpolitiken. Förtätning kommer till stor del att 

ske på mark som Malmö stad inte äger. 

UPPFÖLJNING AV BOSTADSPOLITISKA MÅL 2012 

Den 22 november 2012 antogs nya bostadspolitiska mål för innevarande 

mandatperiod. Nu när de bostadspolitiska målen är beslutade kommer 

ett arbete med indikatorer och handlingsplan till de nya målen arbetas 

fram under våren 2013. Handlingsplanen visar bland annat var ansvaret 

ligger för att de bostadspolitiska målen uppnås. Indikatorerna och handlingsplanen 

beslutas av stadsbyggnadsnämnden. 

På följande sidor finns uppföljningar av de bostadspolitiska målen från 

2009, eftersom det är de som legat till grund för arbetet under året. De 

bostadspolitiska målen från 2012 följs upp i nästa års lägesrapport, tillsammans 

med de nya indikatorerna. 

41

EN SOCIALT HÅLLBAR BOSTADSFÖRSÖRJNING I MALMÖ 

42 

MÅL 1 

KOMMUNEN SKA AKTIVT MOTVERKA BOENDE SEGRE GATION I MALMÖ GENOM ATT STI MU LERA TILL ETT ALLSI 

DIGT BOSTADSBYG GANDE VAD GÄLLER OLIKA UPPLÅTEL SEFORMER, LÄGEN HETS STORLEKAR OCH HUS TYPER. 

INDIKATORER HANDLINGSPLAN 

Andelar av bostäder i olika upplåtelse former, 

lägenhets storlekar och hustyper i stadsde larna och 

dessas förändring över tiden. 

Uppgifter för 2012 är vid tryck inte färdigställda. 

Enligt siffror från 2011 fanns drygt 148 200 bostäder i Malmö 

varav 85 % finns i flerbostadshus. Ca 46 % av bostäderna 

var upplåtna med hyresrätt, 39 % med bostadsrätt och 

15 % med äganderätt. 

Kommunala hyresrätter ökade något mer i antal under 

2011 jämfört med samma period 2010. Ökningen skedde 

framförallt i Husie stadsdel, men en lite ökning skedde även 

i Centrum. 

Även antalet privata hyresrätter har gjort en svag ökning 

under 2011 jämfört med föregående år. Det var framförallt 

i Limhamn-Bunkeflo de ökade, men även lite i Oxie och Husie. 

Antalet bostadsrätter gjorde en svag ökning under 2011, 

och det var i Limhamn-Bunkeflo och Centrum som det ökade 

mest, men en lite ökning gjordes även i Oxie och Husie. 

Äganderätterna har under 2011 ökat något mindre än föregående 

år, och ökningen var framförallt i Husie. 

När det gäller fördelningen av lägenhetsstorlekar så har, 

under perioden 2007-2011, treor och tvåor i snitt ökat mest 

per år, och ettor ökat minst. De flesta ettorna finns i Södra 

innerstaden, flest tvåor finns det i Centrum, de flesta treorna 

finns i Fosie, och i Limhamn-Bunkeflo finns flest fyror, 

femmor, sexor och småhus., Husie och Oxie finns flest småhus. 

Fastighetskontoret påverkar bostadsbyggan det exempel vis 

genom markanvis ningsavtal samt köpe- och tomträttsavtal 

så att olika upplåtelse former och lä gen hetsstorlekar byggs i 

nypro duktionen samt att ett antal lä genheter i nypro duktion 

också avsätts för socialt bo ende. 

Fastighetskontoret arbetar aktivt med markpolitiken på flera olika 

sätt. I kontorets verksamhetsplan förtydligas det genom flera verksamhetsmål. 

Bland annat har kontoret en målsättning att tillhandahålla 

ett varierat utbud av mark för olika former av bostadsbyggande 

och att bostadsområden ska innehålla blandade upplåtelseformer. 

På kommunal mark prioriterar staden hyreslägenheter och 

kontoret lyfter särskilt fram att MKB ska ges möjlighet att påbörja 

nybyggnation enligt stadens och MKB:s gemensamma planering. 

Genom fastighetskontorets markanvisningar ska konkurrens gynnas 

som leder till nyproduktion av bostäder med god kvalitet till 

rimliga kostnader för brukarna. Fastighetskontoret har dessutom 

målsättningen att varje år möjliggöra byggstart av 1 500 nya bostäder 

på mark som tillhandahålls av Malmö stad. Fastighetskontoret 

bidrar även genom markanvisningsavtal och exploateringsavtal till 

att lägenheter för bostadssocial verksamhet anskaffas samt att behovet 

av kommunala servicelokaler tillgodoses. 

Lägenhetsenheten på fastighetskontoret svarar för den juridiska, 

tekniska och ekonomiska förvaltningen av kommunens inhyrda lägenheter 

för socialt boende. Målen är att stödja kommunens bostadssociala 

verksamhet genom att införskaffa och förvalta lägenheter 

samt att andrahandshyresgäster i övergångslägenheter ska 

ges möjlighet att överta förstahandskontraktet inom två år. Detta 

sker bland annat genom anskaffande av 200 lägenheter per år och 

genom att utveckla samarbete med fastighetsägare och stadsdelar. 

Under 2012 fanns det 1 036 avtal, varav 325 var genomgångslägenheter 

och 721 övergångslägenheter. Under 2012 anskaffades 147 

övergångslägenheter samtidigt som 138 avtal övertagits av hyresgästerna. 

Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att hänsyn tas vid detaljplane 

ring till vilka hustyper som behövs i områ det. 

Varken upplåtelseformer eller lägenhetsstorlekar kan regleras i detaljplanen, 

däremot hustyper. I arbetet med en detaljplan görs en 

bedömning av hur området ser ut och vad det behöver kompletteras 

med. Att ta fram en ny detaljplan för ett område är en process 

som görs i samarbete med bland annat markägaren.

MÅL 2 

ALLA MALMÖBOR SKA KUNNA ERBJUDAS EN BO STAD SOM MOT SVARAR DET BEHOV MAN HAR GE NOM EN 

GOD TILLGÅNG TILL ETT VARIERAT UTBUD AV BOSTÄ DER PÅ MARK NADEN. FRÅGAN OM TILLGÄNGLIGHET SKA 

HA SÄRSKILT FOKUS. 


Antalet hemlösa barnfamiljer som bor på hotell och 

vand rarhem. 

Antalet hemlösa 

Antalet hemlösa barn 

Trångboddhet 

Hemlösheten har legat på en relativt jämn nivå i Malmö de 

senaste åren, men i jämförelse med 2011 så har vuxna hemlösa 

minskat något, från 1039 personer till 997 för 2012. 

Hela minskningen finns i åldersgruppen 18-24 år och det 

är ensamstående utan barn som minskar mest, men ensamstående 

med barn är också något färre. Även antalet 

barn under 18 år som lever i hemlösa hushåll minskade från 

240 år 2011 till 231 år 2012. I Rosengård som har flest barn 

minskade de från 100 till 70. 

Av de totalt 997 vuxna hemlösa 2012 bedömdes 70 procent 

ha behov av en egen bostad enbart. Elva procent behövde 

en bostad tillsammans med någon form av stöd. Övriga 

behövde antingen någon form av kollektivboende, ett boende 

utan krav på drogfrihet eller en särskild boendeform 

som LSS eller vårdboende. 

Utöver kommunens egna och upphandlade kommungemensamma 

boenden, platser som köps av privata entreprenörer 

och hotell har kommunen drygt 1 000 lägenheter för 

andrahandsuthyrning till hemlösa. En fjärdedel av dessa är 

genomgångs- eller referensboende som ska underlätta tillträde 

på den ordinarie bostadsmarknaden. Övriga är avsedda 

att omvandlas till förstahandskontrakt. Under 2012 omvandlades 

138 kontrakt vilket är en relativt kraftig ökning 

då det tidigare år handlat om mellan 80-100 lägenheter. 

Stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och MKB arbetar 

med att på olika sätt öka bo stadsbyggandet i Malmö. 

Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande togs fram under 

hösten 2009, på uppdrag av kommunstyrelsen. Denna ingår 

nu i stadsbyggandskontorets linjearbetet, och en viktig del är att 

ta fram fler bostäder i detaljplaner och bibehålla den goda planberedskapen. 

Fokus är att öka bostadsbyggandet och under 2012 har det bland 

annat inneburit en satsning för unga på bostadsmarkanden. Ung- 

Bo12, Sveriges första bostadsmässa för unga, genomfördes under 

september och syftade till att skapa nationell debatt kring bristen 

på boende för unga. Målet var att tänja på gränser och hitta nya 

lösningar på bostasdsituationen i framtiden. En dialog med Boverket 

och socialdepartementet är igång och ett första steg är 20 experimentbostäder. 

Lärdomar från UngBo12 kan framöver möjligen 

generaliseras och tillämpas i staden som helhet. 

Fastighetskontoret har som målsättning att möjliggöra byggstart 

av minst 1500 nya bostäder varje år på mark som tillhandahålles av 

Malmö stad. Det sker även ett samarbete med MKB så att deras nyproduktionsplaner 

kan förverkligas. Likaså finns det ett samarbete 

med Fastighetsägarna Syd, som syftar till att ge mindre och medelstora 

aktörer möjlighet att genom nyproduktion utöka sina bestånd. 

Det finns även en avsiktsförklaring med PEAB om att påbörja 

500 nya lägenheter per år med fokus på hyresrätter. Under 2012 

fördelades nästan 1 400 nya byggrätter förutom de som fördelats 

tidigare år. Av dessa nya byggrätter fördelades 260 till MKB och 356 

till PEAB. 

MÅL 3 

KOMMUNEN SKA UNDERLÄTTA FÖRMEDLINGEN AV HYRESBOSTÄ DER TILL DE BOSTADSSÖ KANDE. 


Förverkligandet av en kommu nal bostadsför medling i 

Malmö under mandat peri o den. 

Bostadsförmedlingen Boplats Syd kom igång i september 

2009. 

Antal förmedlade hyresbostä der. 

Under 2012 förmedlades totalt 3183 lägenheter från 19 

fastighetsägare, vilket är samma nivå som motsvarande tid 

förra året. 

Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att en kommunal bostadsförmedling 

kom mer till stånd. 

Boplats Syd har varit igång sedan september 2009, och är en marknadsplats 

för lediga hyreslägenheter och där Malmös kommunala 

och privatägda bostadsbolag medverkar. Lägenheterna förmedlas 

efter kötid samt efter fastighetsägarnas krav. Målsättningen är en 

regional bostadsförmedling, och diskussion förs med andra kommuner. 

2012 gick Svedala och Staffanstorp med, och sedan januari 

2013 är även Lomma med. 

43

44 

MÅL 4 

KOMMUNEN SKA ARBETA FÖR ATT UTVECKLA OCH HÖJA BOENDE KVALITETEN I BOSTADS OMRÅDENA. 


Antalet stadsutvecklingspro gram som påbör jats under 

mandatperioden. 

Tre DialogPM har tagits fram som har karaktären av stadsutvecklingsprogram; 

Rosengård, Fosiestråket och Holma- 

Kroksbäck-Hyllie. Planprogram för spårvagnar, samt planprogram 

för delområde i staden är på gång. 

Stadsbyggnadskontoret ansvarar för arbete med stadsutveckling 

i de befintliga bostads områ dena. 

DialogPM som har tagits fram har skett i nära dialog med stadsdelsförvaltningarna. 

Stadsbyggnadskontoret är en del i arbetet 

med områdesprogrammen, vars syfte är att dels förbättra levnadsvillkoren 

i områden där välfärden är som lägst, dels uppgradera 

den fysiska miljön. 

MÅL 5 

BOSTADSBYGGANDE OCH PLA NERING SKA SKE MED HÖGSTA MÖJLIGA DEMOKRA TISKA AM BI TIONER. 


Kvalitativ och kvantitativ be skrivning av hur allmänheten 

nås i planarbetet. 

Alla detaljplaner och översiktsplaner i Malmö ställs ut under 

samråds- och utställningsskedet enligt reglerna i plan- och 

bygglagen och tillfälle ges då för berörda att uttrycka sina 

synpunkter. 

Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att ut veckla samar betet 

med allmänheten i planarbe tet. 

I samband med detaljplane- och översiktsplanearbetet arrangeras 

bland annat seminarier, workshops, informationsmöten, referensgruppsträffar 

för att informera medborgarna om kommande satsningar 

och skapa förutsättningar för en god dialog. 

MÅL 6 

STADSDELARNAS BEHOV AV LOKALER FÖR SKOLA, BARN OMSORG, VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT BOENDE VID 


Stadsdelscheferna anser att man erbjuds möj lighet att 

komma in tidigt i plan pro ces sen. 

Det allra tidigaste förvaltningsövergripande forumet för 

info om nya planer är Startblocket. Innan planen anmäls 

i SBN ska den ha varit uppe i startblocket. Alla stadsdelar 

bjuds in till detta möte, vilket hålls cirka en gång per månad. 

Antal startmöten (möten som inleder alla planarbeten) 

som stadsdelsförvaltningarna varit kallade till och antal 

möten man har deltagit i. 

Alla stadsdelar bjuds in till varje möte, oavsett om där är ett 

ärende i deras stadsdel. Under 2012 har det sammanlagt 

varit nio startmöte och vid sju av dessa har stadsdelar varit 

representerade. 

Stadsbyggnadskontoret fortsätter att ut veckla samarbe tet med 

stadsdelarna och andra be rörda förvaltningar i planeringsfrå gor. 

I samband med Dialog PM för Rosengård, Fosiestråket och Hyllie- 

Holma-Kroksbäck har samarbetet med stadsdelarna utvecklats till 

ett mer aktivt deltagande från stadsdelarnas sida. Dessa Dialog-PM 

är en del av översiktsplaneprocessen och utgör utgångspunkten 

för vidare detaljerad planering. Det har bl a inneburit att stadsdelen 

också i fortsatt planering kunnat vara mer delaktig. Även i Områdesprogrammen 

är stadsbyggnadskontoret och stadsdelsförvaltningarna 

aktiva. Samarbete med stadsdelarna sker även i samband 

med de nya bostadspolitiska målen. 

Stadsbyggnadskontoret frågar stadsdelsche ferna en gång per 

mandatperiod när de upple ver att de har fått möjlighet att 

komma in i planpro cessen 

Stadsdelarna är nu med på ett tidigt stadium i planprocessen, genom 

att de bjuds in till Startblocket när det är ärenden som ligger i 

respektive stadsdel.

EN EKONOMISKT HÅLLBAR BOSTADSFÖRSÖRJNING I MALMÖ 

MÅL 7 

KOMMUNEN SKA GENOM GOD MARK OCH PLANBE REDSKAP SKAPA FÖRUTSÄTT NINGAR FÖR NY PRODUKTION 


Planberedskapen 

I januari 2013 pågick detaljplaner för 7000 nya bostäder. De 

fyra senaste åren, 2009-2012, har det påbörjats detaljplaner 

för cirka 8 500 bostäder, vilket är i snitt drygt 2 100 planerade 

bostäder per år. 

Under 2012 vann 15 detaljplaner med bostadsändamål 

laga kraft, vilka möjliggör 1700 nya bostäder. Av dessa var 

drygt 1000 på kommunal mark 

Antal nyproducerade bostäder i relation till befolkningens 

tillväxt. 

Befolkningen i Malmö stad ökade under 2012 med drygt 

4 700 personer, under samma år färdigställdes 1301 bostäder. 

Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att till räck ligt många detaljplaner 

tas fram för att sä ker ställa bostads produktionen. 

Under åren 2009-2012 har detaljplaner för i snitt drygt 1600 bostäder 

per år antagits av stadsbyggnadsnämnden. 

Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att i den översikt liga planeringen 

se till att det finns marktillgång i fram tiden. 

Malmös översiktsplan antogs år 2000 och reviderades och kompletterades 

2005. I dessa finns riktlinjer för markanvändningen. I 

Malmö 2005 finns en utbyggnadsordning som omfattar 15 000 bostäder 

i tre etapper fram till 2020. Arbetet med en ny kommun-omfattande 

översiktsplan pågår, som väntas antas 2013. 

I fastighetskontorets verksamhetsplan 2012 anges att det ska möjliggöras 

byggstart av minst 1500 nya bostäder på mark som tillhandahålls 

av Malmö stad. Under 2012 fanns det 1 459 möjliga 

byggrätter i projekt på kommunal mark. Av dessa var 1 370 byggrätter 

fördelade på olika byggherrar. 

MÅL 8 

KOMMUNEN SKA HA EN AKTIV MARKPOLITIK SOM BIDRAR TILL ATT GODA BOSTÄDER MED HYRESRÄTT TILL 

RIMLIGA KOSTNADER BYGGS. 

Indikatorer Handlingsplan 

Andelen nyproducerade hyres rätter. 

Hyreskostnaden för nyprodu cerade hyresrät ter. 

Av de 3943 bostäder som nyproducerades under perioden 

2008-2012 var 35 % (1380) byggda som hyresrätter. 

Hyreskostnaden för en nyproducerad hyresrätt 2011 varierar 

mellan 1300 kr/kvm och 1700 kr/kvm för en trerumslägenhet 

(källa: Hyresgästföreningen). Variationen beror 

främst på att standarden och läget varierar. 

Fastighetskontoret ansvarar för att genom markanvisningsavtal 

samt köpe- och tomt rätts avtal påverka bostadsbyggandet 

så att fler hy resrätter kan byggas i om råden 

där det behövs och att rimliga hyresnivåer efter strä vas. 

Genom fastighetskontorets markanvisningar ska konkurrens gynnas 

som leder till nyproduktion av bostäder med god kvalitet till 

rimliga kostnader för nyttjarna. Målsättningen är att bostadsområden 

skall innehålla blandade upplåtelseformer men på kommunal 

mark prioriterar fastighetskontoret hyreslägenheter. Se även mål 

ett. 

45

46 

MÅL 9 

BOSTADSBYGGANDET SKA I HUVUDSAK SKE I OMRÅDEN DÄR INFRASTRUKTUR I FORM AV VATTEN OCH AV 

LOPP, GATOR, KOLLEKTIVTRAFIK OCH ÖVRIG KOMMUNAL OCH PRIVAT SERVICE REDAN FINNS. 


Antal nybyggda bostäder i områden med infrastruktur 

och kommunal service jämfört med antal nybyggda bostäder 

utanför befintlig infrastruktur. 

Kommentar: Lämpligt underlag för att bedöma indikatorn 

saknas. 

MÅL 10 

KOMMUNEN SKA MEDVERKA TILL ATT SKAPA FÖRUT SÄTTNINGAR FÖR EN ALLSIDIG BO STADS FÖRSÖRJ NING I 


Kommunens deltagande i regi onala samarbe ten. 

Kommunen deltar i MalmöLundregionen. Kommunen deltar 

också i Region Skånes ”Strukturbild för Skåne”. Samarbete 

mellan kommunerna Malmö och Lund, och med Köpenham 

i ÖP frågor. 

Bostadsförmedlingen undersöker möjlighe ten att skaffa en regional 

överblick över till gången på bostäder i regi onen. 

Boplats Syd startade i september 2009 och avsikten är att få till 

stånd ett regionalt samarbete i bostadsförsörjningsfrågor. Svedala, 

Staffanstorp och Lomma har gått med i Boplats Syd och diskussion 

pågår med fler kommuner. Kommunen deltar i regionala samarbeten 

rele vanta för bostadsförsörjningen. Kommunen deltar 

i flera regionala samarbeten som omfattar bostadsförsörjning både i 

MalmöLundregionen, Skåne och Öresundsregionen. 

MÅL 11 

FÖR ATT STIMULERA NYPRO DUKTION AV BOSTÄDER SKA EN GOD SERVICE TILL BYGGHER RAR VERKSAMMA I 


Antal byggherrarna verk samma i Malmö som anser 

att kommunen arbetar på ett bra sätt för att stimulera 

nypro duktion av bo städer. 

Kundundersökningar görs med beställare/byggherrar tre 

gånger per år för både bygglov och detaljplaner. Enligt 

sammanställningen för 2012 så är byggherrarna överlag 

nöjda med hur samarbetet mellan dom och kommunen 

fungerar. För detaljplanerna bedöms kontorets bemötande, 

handläggningstid, professionalitet och tillgänglighet, och 

där får kontoret överlag höga poäng. Handläggningstiden, 

precis som för bygglov, är den kategori som får något lägre 

betyg men det är ett godtagbart resultat. 

Stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret ser till att hänsyn 

tas till infrastruktur och service i planering och marktilldelning. 

I samband med detaljplanering och marktilldelning tas hänsyn till 

infrastruktur och service. I framtagandet av en ny Översiktsplan betonas 

förtätningsalternativet ytterligare. 

Fastighetskontoret och stadsbyggnadskonto ret fortsät ter att 

utveckla sina sam arbeten med byggherrarna. 

Fastighetskontoret frågar byggherrarna en gång per mandatperiod 

om samar betet med kom munen i syfte att stimulera 

nyproduk tion av bostäder. 

Diskussioner med byggherrar har skett kontinuerligt under året.

ETT EKOLOGISKT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART BOSTADS BYGGANDE 

MÅL 12 

BYGGANDET AV NYA BOSTÄ DER SKA SKE ENLIGT HÖGT STÄLLDA EKOLOGISKA KRAV. 


Årlig utvärdering av att pro grammet för ekolo giskt 

byg gande följs vid nybygg na tion av bostä der. 

Miljöbyggprogram SYD antogs 2009 av Kommunfullmäktige. 

Programmet har ersatt det gamla programmet för Ekologiskt 

hållbart byggande i Malmö. Revidering och komplettering 

har utförts och Version 2 av programmet har antagits 

under hösten 2012. 

MÅL 13 

KOMMUNEN SKA VERKA FÖR EN BEBYGGELSE UTVECKLING SOM FRÄMJAR EN EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECK 


Planläggning i förhållande till infrastruktur 

Det är framförallt i översiktsplanen som riktlinjerna för bebyggelseutvecklingen 

tas fram. 

Ett program för ekologiskt byggande tas fram och Stadsbyggnadskontoret 

och Fas tighets kontoret ansva rar för att 

detta följs. 

Miljöbyggprogram SYD har tagits fram och reviderats. Fastighetskontoret 

ställer krav på att programmet följs då markförsäljning 

sker. 

ÖP 

Arbetet med en ny översiktsplan är i full gång där fokus ligger på 

förtätning av den befintliga staden. 

47

Lägesrapport bostadsförsörjning mars 2013.pdf - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?