Nonstop nr 2 2012 som pdf. - Mälarenergi AB
Nonstop nr 2 2012 som pdf. - Mälarenergi AB
Nonstop nr 2 2012 som pdf. - Mälarenergi AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
nonstop<br />
En tidning från <strong>Mälarenergi</strong>. Nr 2 <strong>2012</strong>.<br />
TEMA<br />
VATTEN<br />
Vattenkraftverket<br />
i Lennartsfors<br />
är <strong>Mälarenergi</strong>s<br />
västligaste utpost.<br />
Njut av fin paddling<br />
på Strömsholms<br />
kanal. Vi tipsar om<br />
guldkorn efter vägen.<br />
Läs om vattensajten<br />
och miljötratten<br />
– viktiga projekt för<br />
utbildning och miljö.<br />
MISSA INTE VÅR<br />
SOMMARPRESENT<br />
I POSTLÅDAN!<br />
Möt arkitekten till<br />
Förnyelsen Block 6<br />
<strong>som</strong> inspireras av<br />
natur och grönska.
LEDARE MÄLARENERGI<br />
Ett nummer fyllt<br />
med vatten.<br />
Sommar, vatten och förhoppningsvis en<br />
hel del sol. Det är väl det vi alla önskar<br />
oss nu. En period av avkoppling och<br />
värme där livet kan vara lite enklare,<br />
helt enkelt. Vatten är en del av livet,<br />
oavsett om vi badar, dricker eller vattnar<br />
blommorna med det. Därför ägnar vi en<br />
stor del av det här numret av <strong>Nonstop</strong><br />
till just vatten.<br />
Följ med på en tur på Strömsholms kanal och få lite tips om paddling och strandhugg<br />
eller läs om ett av våra vattenkraftverk vid Lennartsfors i Värmland. Du får<br />
också följa med ut i skolans värld och se hur vi samverkar med elever och lärare<br />
runt vår nya vattensajt där de får följa vattnets väg från Mälaren, till kranen<br />
hemma och sedan tillbaka till Mälaren igen – samverkan med skolan är en viktig<br />
del i vårt arbete.<br />
För att vattnets kretslopp och våra ledningsnät ska fungera är det viktigt att vi<br />
inte ”proppar” igen systemet. Tillsammans med bostadsföretaget Mimer och renhållningsföretaget<br />
Vafab går vi nu ut och informerar om vad man inte ska hälla<br />
ner i avloppen, med fokus på matfett och matoljor. Det är viktigt att vi alla hjälps<br />
åt och tar hand om vårt ledningsnät och vatten.<br />
Mälarregionen växer vilket betyder att vi både måste utveckla våra befintliga<br />
ledningsnät och bygga nya. Ett arbete <strong>som</strong> till största del sker under <strong>som</strong>marhalvåret,<br />
för att vi ska vara säkra på att allt fungerar när kylan och tjälen kommer.<br />
Ett exempel på ett sådant jobb är det vi gör på Rocklunda i Västerås.<br />
Själv kommer jag att spendera en stor del av <strong>som</strong>maren och semestern med<br />
familjen i vår stuga i Dalarna. Där tar vi vårt vatten från Badelundaåsen, samma<br />
ås <strong>som</strong> används för att leverera dricksvattnet här i Västerås. Ja, Badelundaåsen<br />
binder faktiskt samman Västmanland och Dalarna. Så oavsett om jag är i stugan<br />
eller hemma dricker jag vatten från samma ås.<br />
Och glöm inte bort att kranvatten är världens bästa dryck och törstsläckare<br />
– oavsett väderlek.<br />
Karin Ols<br />
Chef affär<strong>som</strong>råde Vatten<br />
nonstop nonstop<br />
En tidning från <strong>Mälarenergi</strong>. Nr 2 <strong>2012</strong>.<br />
TEMA<br />
VATTEN<br />
Vattenkraftverket<br />
i Lennartsfors<br />
är <strong>Mälarenergi</strong>s<br />
västligaste utpost.<br />
Läs om vattensajten<br />
och miljötratten <strong>som</strong><br />
jag varit med och tagit<br />
fram under året.<br />
Njut av fi n paddling<br />
på Strömsholms<br />
kanal. Vi tipsar om<br />
guldkorn efter vägen.<br />
MISSA MISSA INTE INTE VÅR VÅR<br />
SOMMARPRESENT<br />
I POSTLÅDAN!<br />
Möt arkitekten till<br />
Förnyelsen Block 6<br />
<strong>som</strong> inspireras av<br />
natur och grönska.<br />
NONSTOP 1202.indd 1 <strong>2012</strong>-06-05 12.32<br />
Omslagsbild<br />
Lasse Fredriksson.<br />
nonstop<br />
Ansvarig utgivare<br />
Ove Fredriksson, <strong>Mälarenergi</strong><br />
Redaktör<br />
Ann-Sofie Pfeiffer, <strong>Mälarenergi</strong><br />
Projekt- och produktionsledning<br />
Lena Idh, Agenti <strong>AB</strong><br />
Form och original<br />
Madelene Ulfberg, SNAP!<br />
Tryckeri<br />
Sörmlands Grafiska <strong>AB</strong><br />
VATTENVERK<br />
Vatten är en del av<br />
livet, oavsett om vi<br />
badar, dricker eller<br />
vattnar blommorna<br />
med det.<br />
FLOCKNINGS-<br />
MEDEL<br />
TILL AVLOPPSRENINGSVERKET<br />
Kundcenter: 021-39 50 50.<br />
Sjöhagsvägen 3, Västerås<br />
E-post: post@malarenergi.se<br />
Hemsida: www.malarenergi.se<br />
Postadress: Box 14, 721 03 Västerås<br />
BEHÖVER DU GÖRA EN FELANMÄLAN,<br />
RING: 021-18 19 00<br />
KALK<br />
<strong>Nonstop</strong><br />
<strong>nr</strong> 2<br />
delas ut till<br />
KLOR alla hushåll<br />
i Västerås,<br />
Hallstahammar,<br />
Köping, Arboga<br />
och Kungsör<br />
vecka 26.<br />
26<br />
Naturupplevelser<br />
och äventyr med<br />
kanot på Ströms-<br />
holms kanal.<br />
12<br />
Arkitekten <strong>som</strong> inspireras<br />
av natur och grönska.<br />
Vattensajten. Ett roligt sätt<br />
att lära sig om vattnets<br />
kretslopp.<br />
04<br />
18<br />
28<br />
Lennartsfors.<br />
<strong>Mälarenergi</strong>s<br />
västligast utpost.<br />
22<br />
Matolja i tratten i<br />
stället för i vasken.<br />
Lennartsfors<br />
är <strong>Mälarenergi</strong>s<br />
västligaste utpost.<br />
08<br />
Kraftpojkarna<br />
<strong>som</strong> säljer el till<br />
<strong>Mälarenergi</strong>.<br />
30<br />
Nu byts 700 meter<br />
fjärrvärmeledningar<br />
på Rocklunda. Här kan du surfa fritt i <strong>som</strong>mar.<br />
<strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />
3
TEMA VATTEN TEMA VATTEN<br />
Vi vill att alla barnen lär sig<br />
mycket om vatten och hur<br />
kretsloppet fungerar. Det är<br />
en sida av <strong>Mälarenergi</strong>s roll<br />
<strong>som</strong> samhällsbyggare.<br />
S<strong>AB</strong>INA BJÖRKLUND<br />
DU HITTAR<br />
VATTENSAJTEN PÅ<br />
WWW.MALARENERGI.SE<br />
KUL OCH INTRESSANT<br />
FÖR BÅDE<br />
STORA OCH SMÅ!<br />
VATTENVERK<br />
FLOCKNINGS-<br />
MEDEL<br />
Sabina Björklund och Maria<br />
Samson har tillsammans med en<br />
kommunikationsbyrå samt lärare<br />
och elever arbetat fram den nya<br />
vattensajten på <strong>Mälarenergi</strong>s<br />
hemsida.<br />
TILL AVLOPPSRENINGSVERKET<br />
Vattensajten.<br />
Ett roligt sätt att lära sig<br />
om vattnets kretslopp.<br />
Det regnar på oss. Vi dricker det. Vi badar och diskar i det. Samma vatten<br />
i ett evigt kretslopp. Men vad händer längs vägen? Med en ny interaktiv<br />
vattensajt på <strong>Mälarenergi</strong>s hemsida får skolbarnen följa vattnets väg i Västerås.<br />
TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: HENRIK MILL. ILLUSTRATIoN: TOBIAS FLYGAR.<br />
Den nya vattensajten blev tillgänglig<br />
på <strong>Mälarenergi</strong>s hemsida i<br />
april och de många besöken på<br />
sidan vittnar om att den väckt<br />
intresse från början. En vattensajt<br />
har funnits på <strong>Mälarenergi</strong>s hemsida<br />
tidigare, men nu illustreras<br />
vattnets väg, vilka hinder <strong>som</strong> kan uppstå och hur<br />
problem kan lösas, med animering och barnen kan<br />
själva gå in och hjälpa till med lösningar. Det finns<br />
förslag på experiment <strong>som</strong> skolklasser kan arbeta<br />
med och länkar till olika filmer om vatten på You-<br />
Tube. Filmerna handlar om allt från hur vattnet på<br />
jorden bildats till hur det färgsprakande livet ser ut<br />
under vattenytan vid Hawaii.<br />
– Vi vill att alla barnen lär sig mycket om vatten<br />
och hur kretsloppet fungerar. Det är en sida av <strong>Mälarenergi</strong>s<br />
roll <strong>som</strong> samhällsbyggare. Idén att bygga upp<br />
en ny, interaktiv, vattensajt har funnits länge, säger<br />
Sabina Björklund, skolinformatör och processtekniker<br />
på <strong>Mälarenergi</strong>, affär<strong>som</strong>råde vatten. Hon har varit<br />
med och arbetat fram den nya sidan tillsammans<br />
med Maria Samson på <strong>Mälarenergi</strong>s kommunikationsavdelning.<br />
Till sin hjälp har de haft två referensklasser och<br />
deras lärare, Eva Segerström på<br />
Emausskolan och Katarina<br />
Kumlin på Skallbergsskolan.<br />
Vattensajten vänder sig<br />
till två åldersgrupper –<br />
dels förskoleklass till och<br />
med årskurs tre och dels<br />
årskurserna fyra och<br />
fem. Den är anpassad<br />
till den nya läroplanen,<br />
LGR 11.<br />
Mikroorganismen Bettan<br />
och Vattendroppen Roger<br />
tar med barnen på en blöt<br />
resa i boken Vatte<strong>nr</strong>esan.<br />
På vattensajten börjar resan i Mälaren där vi hämtar vårt vatten. Vi får lära oss hur <strong>Mälarenergi</strong> gör vattnet drickbart på Hässlö vattenverk...<br />
KALK<br />
KLOR<br />
FÄLLNINGSMEDEL<br />
»<br />
AVLOPPSRENINGSVERK<br />
LUFT<br />
SAND<br />
<strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />
»<br />
5<br />
L
»<br />
TEMA VATTEN TEMA VATTEN<br />
På vattensajten finns även<br />
experiment <strong>som</strong> barnen<br />
kan göra både i skolan och<br />
hemma.<br />
6 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />
Katarina Kumlin är lärare i klass 2 A på Skallbergsskolan,<br />
hon tycker att sajten svarar bra mot läroplanens<br />
intentioner och att den fungerar utmärkt <strong>som</strong><br />
stöd i undervisningen.<br />
– Som lärare väljer man hur mycket eller lite man<br />
vill använda av det vattensajten erbjuder. I min klass<br />
har vi börjat med att gå igenom den. Vi har också<br />
gjort ett av experimenten och tittat på filmer på You<br />
Tube. Det har fungerat bra alltihop. Barnen tycker<br />
det är jätteroligt. Många har gått in på sidan hemifrån<br />
också och det är ett gott betyg, säger hon.<br />
Katarina anser att arbetssättet befäster kunskaper<br />
på ett bra sätt, i synnerhet <strong>som</strong> det hela följs upp<br />
med ett studiebesök på avloppsreningsverket.<br />
– Då blir det verklighet. Och efter studiebesöket<br />
kan vi fördjupa det hela ytterligare. Ungefär sex<br />
lektionstillfällen har vi använt till detta när vi är<br />
färdiga. I höst ska parallellklassen eventuellt också<br />
arbeta med vattensajten, berättar hon.<br />
Klass 2 A från Skallbergs skol an<br />
har precis fått se hur det fungerar<br />
i verkligheten vid ett besök på<br />
avlopps reningsverket.<br />
<strong>Mälarenergi</strong> samverkar i projektet med Västerås<br />
stad för att nå ut till alla skolor. Via Plugnet och lärarnas<br />
intranät skickas information ut om sajten.<br />
– Vattensajten innebär att lärarna får ett färdigt<br />
koncept. Hela undervisningen kan göras med hjälp av<br />
den. Och de <strong>som</strong> vill kan också komma hit på studiebesök,<br />
<strong>som</strong> ett extra plus, säger Maria Samson.<br />
Skolbarn har ända sedan 1970-talet kommit till<br />
avloppsreningsverket för att gå runt och titta på vad<br />
<strong>som</strong> händer med vattnet i olika delar av reningsprocessen.<br />
Tidigare tog ett studiebesök ungefär två timmar.<br />
Men eleverna <strong>som</strong> kommer på studiebesök nu vet så<br />
mycket mer efter<strong>som</strong> de har arbetet med vattensajten<br />
i skolan. Numera tar ett studiebesök 40 – 45 minuter.<br />
– Tidigare blev det mer <strong>som</strong> en enda lång lektion.<br />
Nu kan vi referera mycket till sajten. Och kan vi få<br />
både kortare och bättre studiebesök kan vi också ta<br />
emot fler, förklarar Sabina Björklund.<br />
VI SOM TESTAT<br />
SAJTEN!<br />
Att vattnet i kranen kommer från Mälaren,<br />
att det är viktigt att dricka vatten och att mikroorganismer<br />
äter bakterier. Det är några<br />
nyvunna kunskaper <strong>som</strong> vatten sajten och<br />
studiebesöket på Kungsängens vatte<strong>nr</strong>en ingsverk<br />
gett eleverna i klass 2A på Skallbergsskolan.<br />
Michela Bonetti vet numera att<br />
det enda <strong>som</strong> ska ner i toaletten<br />
är kiss, bajs och toalettpapper.<br />
Inte tuggummi, till exempel,<br />
<strong>som</strong> hon var tvungen att undervisa<br />
sin mamma om nyligen.<br />
Abdirizak Shariff minns när<br />
han tappade sina glasögon<br />
i toaletten hemma. De åkte<br />
längre och längre ner och gick<br />
inte att få tag i, så det blev nya<br />
glasögon. Nu förstår han var<br />
de gamla hamnade till sist; på<br />
avloppsreningsverket. Men då<br />
var de nog trasiga, tror han.<br />
Selma Eklind tycker att studiebesöket<br />
på avloppsreningsverket<br />
vad roligast av allt ihop.<br />
Men hon har tyckt om att gå<br />
in på vattensajten också. Både<br />
i skolan och hemma.<br />
Elvira Sannestedt är nu<br />
helt klar över varifrån vattnet<br />
i duschen kommer – från<br />
Mälaren. Hon tycker att hon<br />
lärde sig hur det fungerar på<br />
sajten, men att det var kul<br />
att se avloppsreningsverket i<br />
verkligheten.<br />
Vattensajten ingår i<br />
Mälar energis<br />
skolpaket.<br />
Vattensajten är framför allt framtagen <strong>som</strong> utbildningsmaterial<br />
till lärare och barn. Den är anpassad efter LGR 11<br />
och det finns även tryckt material för skolan att använda<br />
sig av i undervisningen. Men sajten är rolig för alla <strong>som</strong><br />
vill ha nya kunskaper och insikter om vårt vatten.<br />
FöRUTOM SPEL, INFORMATION, FILMER<br />
Och UTBILDNINGSMATERIAL FINNS DET häR<br />
TILLGäNGLIGT På VATTENSAJTEN:<br />
FöRSKOLE- Och LåGSTADIELäRARE<br />
KAN BESTäLLA:<br />
» www.malarenergi.se/vattensajten<br />
...och hur vattnet sedan pumpas ut till stadens invånare. Efter att vi använt vattnet till olika saker skickar vi det vidare till Kungsängens avloppsreningsverk där det renas i olika processer. Sen lämnar <strong>Mälarenergi</strong> tillbaka vattnet till Mälaren igen och kretsloppet är slutet.<br />
KALK KLOR<br />
FÄLLNINGSMEDEL<br />
AVLOPPSRENINGSVERK<br />
LUFT<br />
SAND<br />
LUFT<br />
SLAM<br />
Planering och upplägg.<br />
Här har vi samlat ett antal tips och råd <strong>som</strong> du kan använda i din undervisning och din planering. Vattensajten<br />
är uppbyggd i fem olika avsnitt och startar med vattnets kretslopp, därefter hur vattnet blir drickbart och vad<br />
vi gör med vårt vatten samt hur det renas. Sen avslutas sista sidan med att vi är tillbaka där allting började.<br />
På sida ett till fyra finns experiment, i <strong>pdf</strong>-form, <strong>som</strong> ni kan skriva ut och sedan utföra det när det passar er.<br />
Nu startar vi!<br />
1<br />
Början på<br />
vattnets kretslopp.<br />
På den första sidan hittar du fakta om vattnets kretslopp och bland annat en film om hur haven<br />
blev till. När ni tagit del av fakta, gjort experiment, spelat spelet och sett på film kan följande<br />
frågor diskuteras:<br />
• Var finns det vatten?<br />
• I vilka former finns vatten?<br />
• Var kommer vattnet ifrån?<br />
• Varför måste vi vara rädda om det vatten vi har, och på vilka sätt kan vi vara det?<br />
2<br />
Vattnet<br />
blir drickbart.<br />
Under avsnittet Vattnet blir drickbart får ni följa med på vattnets resa genom Vattenverket och få en snabbtitt hur det ser<br />
ut där vi tillverkar vårt dricksvatten. När ni lärt er om bakterier, utfört experiment och tittat in på vattenverket kan följande<br />
frågor diskuteras:<br />
• Varför kan vi inte dricka sjövattnet <strong>som</strong> det är?<br />
• Vad tror du händer om vi dricker sjövatten?<br />
• Vad tror du händer om man får i sig vatten <strong>som</strong> innehåller tillexempel bakterier <strong>som</strong> E.coli?<br />
3<br />
När vattnet<br />
är i våra händer.<br />
Vattensajten<br />
utgår från<br />
LGR 11.<br />
I vilka situationer hemma, i skolan eller på fritiden använder vi oss av vatten? Hur vi använder vatten får du svar på under<br />
avsnitt tre där du kan titta in i huset i den interaktiva speldelen, lära dig om virtuellt vatten, d.v.s. allt vatten <strong>som</strong> inte syns<br />
efter<strong>som</strong> det går åt till att producera produkter. När ni lärt er om detta och tittat på film och utfört experiment kan ni fundera<br />
tillsammans kring mängden vatten vi använder:<br />
• Ett badkar rymmer cirka 200 liter, och varje människa gör av med ungefär lika mycket per dag. Hur mycket vatten gör<br />
er klass av med per dag? Eller rent av varje familj i klassen?<br />
• Vatten är inte bara livsnödvändigt för vår överlevnad, utan även för växter och djur.<br />
• Vad kan du göra för att påverka och ta bättre hand om vattnet och vår miljö?<br />
• Visste du att människan består till 2/3 av vatten?<br />
• Det finns en uppsjö av miljömärkningar och miljömärkta varor för våra livsmedel, kläder, rengöringsmedel m.m. Låt<br />
barnen hitta minst 1 miljömärkt produkt på förskolan/skolan. Vet de vad miljömärket heter? Under sida 3 på Vattensajten<br />
finns ett bildspel med olika miljömärkning <strong>som</strong> du kan använda <strong>som</strong> underlag. Rätt svar på dem olika märkningarna<br />
hittar du i ”Lärarrummet”.<br />
>><br />
Planering<br />
och upplägg<br />
för lärare<br />
Vatte<strong>nr</strong>esan.<br />
Följ med Sara, Roger och Bettan<br />
på ett riktigt blött äventyr!<br />
Sagoboken<br />
Vatte<strong>nr</strong>esan<br />
Kunskapstest på vattensajten.<br />
Början på 1 vattnets kretslopp.<br />
VAD ÄR GRUNDVATTEN?<br />
1. Vatten i sjöar <strong>som</strong> är grunda.<br />
2. Vatten <strong>som</strong> finns naturligt i sprickor nere i marken<br />
3. Havsvatten<br />
VAD KALLAS DET NÄR VATTEN REGNAR OCH DUNSTAR, OM OCH OM IGEN?<br />
1. Vattnets naturliga kretslopp<br />
2. Regnets vattniga maratonlopp<br />
3. Det naturliga vattenloppet<br />
HUR OFTA BILDAS DET NYTT VATTEN PÅ JORDEN?<br />
1. En gång om året<br />
2. En gång vart hundrade år<br />
3. Aldrig, det är samma vatten <strong>som</strong> vi haft i flera miljoner år.<br />
2<br />
Vattnet<br />
blir drickbart.<br />
VARFÖR PUMPAR VI NER VATTNET I BADELUNDAÅSEN?<br />
1. Det finns ingen tillräckligt stor bassäng inomhus<br />
2. Vattnet ska få en godare smak, och blandas med grundvattnet<br />
3. Vi tillsätter frisk luft i vattnet<br />
VARFÖR BEHÖVER VI HA VATTENTORN MED RESERVLAGER AV VATTEN?<br />
1. Människor använder mer vatten på kvällen än på morgonen<br />
2. Människor använder mer vatten på morgonen än på kvällen<br />
3. Människor använder mer vatten än vad vattenverket kan tillverka, hela tiden<br />
I VATTENRENINGSVERKET FILTRERAR VI BORT BAKTERIER, SMUTS OCH SKRÄP.<br />
VAD KALLAS DESSA?<br />
1. Patogener<br />
2. Genologer<br />
3. Patienter<br />
>><br />
DIPLOM<br />
Grattis!<br />
Nu har du lärt dig allt<br />
om vattnets eviga kretslopp.<br />
Kunskapsprov Diplom<br />
Målarskisser Klistermärken<br />
Tilldelas
SAMHÄLLSBYGGARE SAMHÄLLSBYGGARE<br />
Kraftstationen i Lennartsfors<br />
har funnits sedan 1943, men arkitekturen och<br />
de höga, välvda och spröjsade fönstren<br />
vittnar om att byggnaden är<br />
mycket äldre än så.<br />
Lennartsfors<br />
är <strong>Mälarenergi</strong>s<br />
västligaste utpost.<br />
Bara en knapp halvmil från norska gränsen ligger Lennartsfors.<br />
Här finns det största av <strong>Mälarenergi</strong>s sju vattenkraftverk i Värmland.<br />
Tillsammans med intilliggande byggnader bildar kraftverket i<br />
Lennartsfors en kulturhistoriskt spännande miljö.<br />
TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: LASSE FREDRIKSSON.<br />
Det är glest mellan husen<br />
och mycket skog den<br />
sista vägsträckan mot<br />
Lennartsfors. När skogen<br />
glesnar och bebyggelsen<br />
tätnar är vi där. En liten<br />
bit in i samhället står det<br />
Mekanisk Verkstad på en vit skylt <strong>som</strong> pekar<br />
upp mot Lennartsfors Mekaniska Verkstad.<br />
Företaget är i<strong>nr</strong>ymt i en låg, modern<br />
företagsbyggnad och ser ut att kunna vara<br />
ortens centrala arbetsplats. Längre fram<br />
dyker en vacker gammaldags industribyggnad<br />
i rött tegel upp – Lennartsfors kraftstation.<br />
Bakom glittrar vattnet i sjön Foxen.<br />
Kraftstationen har funnits sedan 1943,<br />
men arkitekturen och de höga, välvda och<br />
spröjsade fönstren vittnar om att byggnaden<br />
är mycket äldre än så. Den byggdes 1886<br />
och i<strong>nr</strong>ymde ända till 1940 ett träsliperi. Här<br />
tillverkades pappersbalar <strong>som</strong> skeppades ut<br />
till bland annat England och Frankrike.<br />
<strong>Mälarenergi</strong> tog över kraftstationen 2006<br />
och blev på samma gång ägare till en smedja,<br />
en mekanisk verkstad, ett snickeri och en<br />
såg, vars historia hänger tätt ihop med det<br />
<strong>som</strong> nu är kraftstation. Det har i sin tur lett<br />
till ett samarbete mellan <strong>Mälarenergi</strong> och<br />
Trankils hembygdsförening <strong>som</strong> värnar om<br />
miljöns kulturhistoriska värden.<br />
– Som ägare underhåller vi även de fastigheter<br />
<strong>som</strong> hör till kraftverket. Därför har vi<br />
stått för vissa materialkostnader för upprustningen<br />
av smedjan <strong>som</strong> var i väldigt dåligt<br />
skick. Hembygdsföreningens folk arbetar<br />
ideellt med renoveringen. Det är en vinnvinnsituation,<br />
säger Göran Algroth på<br />
<strong>Mälarenergi</strong> <strong>som</strong> guidar oss vid kraftstationen.<br />
Göran Algroth är stabsamordnare inom<br />
vattenkraft på Mälar energi. Han kommer hit<br />
några gånger per år, för damminspektion,<br />
fastighetsfrågor och, <strong>som</strong> idag, för att göra<br />
mätningar.<br />
– Vi måste kontrollera att vi följer de tillstånd<br />
vi har när det gäller höjd på vattennivån<br />
och vilka vattenmängder vi ska tappa.<br />
Vi gör egenkontroller och Länsstyrelsen kan<br />
när <strong>som</strong> helst begära in mätdata. Frångår vi<br />
våra tillstånd är det ett miljöbrott, förklarar<br />
han.<br />
På väg ner mot kraftverket passerar vi<br />
några betongbarriärer <strong>som</strong> byggdes för<br />
bara tre år sedan, för att vid behov göra det<br />
möjligt att dämma upp och höja vattennivån<br />
så utflödet inte ska bli för stort.<br />
Inne i kraftverket luktar det olja och ljudnivån<br />
är hög. Här arbetar de fem generatorer<br />
<strong>som</strong> installerades 1943 då kraftverket<br />
Göran Algroth kontrollerar<br />
vattenkraftstationen några gånger per år.<br />
startade. Drivremmar snurrar i svindlande<br />
fart och ger intryck av en intensiv, men<br />
samtidigt ålderdomlig, produktion. En dag<br />
<strong>som</strong> denna, med fem generatorer igång,<br />
producerar Lennartsfors kraftverk 1,2 MW.<br />
En modernare generator, nummer sex, är<br />
för tillfället avstängd. Den står i en särskild<br />
tillbyggnad <strong>som</strong> gjordes 1956. När alla sex<br />
generatorer är igång har kraftverket en<br />
kapacitet på 3,3 MW och är <strong>Mälarenergi</strong>s<br />
största vattenkraftverk i Värmland.<br />
Fram till 1940 fanns alltså en helt annan<br />
verksamhet i den här byggnaden. I det <strong>som</strong><br />
nu är kraftverk fanns själva träsliperiet, i<br />
byggnadens förlängning, numera avskiljd<br />
från kraftverket, tillverkades pappersbalar<br />
och i den stora röda ladan alldeles<br />
8 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 9<br />
»
»<br />
SAMHÄLLSBYGGARE<br />
vid vattnet lagrades balarna i väntan på<br />
utskeppning när isen gjorde sjön ofarbar.<br />
”Massaboa” kallades ladan <strong>som</strong> fortfarande<br />
står kvar, men nu med ett skal av moderna<br />
plåtväggar. Redan på 1890-talet, alltså långt<br />
innan kraftverket startade, producerades<br />
el i den röda tegelbyggnaden. Träsliperiet<br />
hade en egen generator <strong>som</strong> försåg fabriken<br />
och de omkringliggande byggnaderna med<br />
el. Till och med förmannens privata bostad,<br />
och andra närliggande byggnader, fick elektricitet<br />
genom fabrikens generator.<br />
Under andra världskriget minerades de<br />
vattenvägar <strong>som</strong> träsliperiet var beroende<br />
av för sin export och 1940 måste företaget<br />
läggas ned. Men efter<strong>som</strong> det redan fanns<br />
viss elproduktion i byggnaden blev det naturligt<br />
att bygga ut en kraftstation här. Och<br />
i den del av det gamla träsliperiet <strong>som</strong> inte<br />
blev kraftverk, startade så småningom <strong>AB</strong><br />
Lennartsfors Mekaniska Verkstad.<br />
Några hundra meter från kraftstationen<br />
ligger tre röda träbyggnader på rad. Det är<br />
smedjan, en liten mekanisk verkstad och en<br />
såg, med ett snickeri på övervåningen. Det<br />
ELPRODUKTION I<br />
LENNARTSFORS<br />
6<br />
GENERATORER<br />
KAN TILLSAMMANS<br />
PRODUcERA<br />
3.3 Mw<br />
Smedjans faluröda träfasad är fräsch och nymålad<br />
och tegeltaket är nytt. Det är resultatet<br />
av <strong>Mälarenergi</strong>s och hembygdsföreningens<br />
samverkan för att sätta smedjan i stånd.<br />
var stödverksamheter till Lennartsfors bruk<br />
<strong>som</strong> hade verksamhet mellan 1842 och 1877<br />
och bland annat tillverkades båtar. Alldeles<br />
intill husen går den mycket smala Dalslands<br />
kanal. På andra sidan syns det rödvita hus<br />
<strong>som</strong> en gång var förmansbostad och granne<br />
med det står slussvaktarbostaden. Genom<br />
den här slussen passerar ett stort antal<br />
fritidsbåtar <strong>som</strong>martid. Kanalen är också<br />
populär bland kanotister.<br />
Smedjans faluröda träfasad är fräsch<br />
och nymålad och tegeltaket är nytt. Det är<br />
resultatet av <strong>Mälarenergi</strong>s och hembygdsföreningens<br />
samverkan för att sätta smedjan<br />
i stånd. Upprustningen ingår dessutom i<br />
ett projekt <strong>som</strong> hembygdsföreningen driver<br />
med EU-medel.<br />
Vid smedjan möts vi upp av Börje Jonasson<br />
från hembygdföreningen <strong>som</strong> låser upp<br />
och visar interiören. En invändig upprustning<br />
har också påbörjats, men den är inte<br />
färdig ännu. Lokalen är liten och mörk. Det<br />
är lätt att föreställa sig hettan från eld och<br />
glöd när arbetet var i full gång härinne.<br />
Rummet domineras av ässjan – en öppen<br />
eldhärd för upphettning av järn. Den var<br />
delvis raserad när upprustningen började<br />
och några nya stenar har murats in för att<br />
återställa den. Gamla verktyg är uppradade<br />
längs väggarna. Ett trästycke, format ungefär<br />
<strong>som</strong> ett ok, hänger också på väggen.<br />
”Bön” står det på det. Men det har ingenting<br />
med religiös bön att göra. Bön är ett<br />
annat kraftverk i närheten och trästycket är<br />
Börje Jonasson från Trankils<br />
hembygdsförening i den gamla<br />
smedjan <strong>som</strong> nu rustas upp.<br />
10 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 11<br />
Lennartsfors Snarkil<br />
Karlfors<br />
Kraftverkets första generator.<br />
en mall till järnband för en kraftverkstub.<br />
– Smedjan var egentligen en del av den<br />
mekaniska verkstaden <strong>som</strong> tillverkade och<br />
reparerade utrustning till först bruket, sedan<br />
träsliperiet och kraftverket. Det var verksamheter<br />
<strong>som</strong> fortfarande var igång under hela<br />
1960-talet, berättar Börje Jonasson.<br />
Börje Jonasson är mycket intresserad av<br />
de gamla verktyg och maskiner <strong>som</strong> använts<br />
genom åren. Den mekaniska verkstaden<br />
är full av maskiner under upprustning<br />
och Börje Jonasson har till och med lyckats<br />
här finns <strong>Mälarenergi</strong>s 41<br />
vattenkraftverk <strong>som</strong> gemensamt<br />
svarar för 21 procent av bolagets<br />
elproduktion.<br />
Blixbol<br />
Kolsäter<br />
Torp<br />
Borgvik Grums<br />
Karlstad<br />
Vänern<br />
köpa kompletterande delar på ”Blocket”. Speciellt<br />
glad är han över att kraftverkets allra<br />
första generator står på golvet i verkstaden,<br />
efter att ha förvarats hemma hos en ortsbo.<br />
En skylt på generatorn meddelar att den<br />
är tillverkad av det schweiziska företaget<br />
Brown Boveri i Kristiania (Oslo) 1891. Nu<br />
ska den rengöras och rustas och förses med<br />
en informationsskylt.<br />
– En av visionerna vi har är att kunna<br />
öppna husen här för allmänheten vissa dagar<br />
på <strong>som</strong>maren, berättar Börje Jonasson.<br />
När vi lämnar Lennartsfors ser vi oss<br />
omkring med lite nya ögon. Allt hänger ihop<br />
och allt förändras. Vid parkeringen ovanför<br />
kraftverket står, <strong>som</strong> en relik från gamla tider,<br />
brukets gamla stångjärnshammare <strong>som</strong><br />
flyttades från bruket till smedjan, men <strong>som</strong><br />
på 1920-talet definitivt tjänat ut även där.<br />
Och det moderna Lennartsfors Mekaniska<br />
Verkstad, <strong>som</strong> vi passerar även på väg ut<br />
från samhället, är i grunden samma företag<br />
<strong>som</strong> ända till 1996 också höll till i det<br />
vackra röda tegelhuset vid vattnet, i direkt<br />
anslutning till kraftverket.<br />
Högfors<br />
Segerfors<br />
Högbergsfors<br />
Östra born<br />
Finnhyttan<br />
Krokfors<br />
Stjärnfors<br />
Rällsälv<br />
Rällså<br />
Ludvika<br />
Bångbro<br />
Skinnskatteberg<br />
Frövifors<br />
Örebro<br />
FRISåGNING<br />
FöR ALL<br />
FRAMTID<br />
Under snickeriet, i en av byggnaderna<br />
nära kraftverket, finns en såg <strong>som</strong><br />
fortfarande används av traktens markägare.<br />
De har enligt mycket gamla avtal<br />
rätt att använda sågen till husbehov,<br />
så kallad frisågning.<br />
Avtalen gällde ”för all framtid” och när<br />
<strong>Mälarenergi</strong> blev ägare till sågen innebar<br />
det också ansvar för sågningen.<br />
– När någon markägare vill använda<br />
sågen förmedlar jag kontakten till en<br />
yrkesman <strong>som</strong> sköter det rent praktiskt,<br />
efter<strong>som</strong> vi måste se till att det görs på ett<br />
säkert sätt, berättar Göran Algroth.<br />
Att administrera sågningen är onekligen<br />
ett udda inslag i <strong>Mälarenergi</strong>s verksamhet<br />
och Göran har gjort vissa försök med att<br />
ta reda på hur intresset för frisågningen<br />
egentligen ser ut hos markägarna.<br />
– Jag har gått igenom fastighetsregistren,<br />
men det har skett stora förändringar<br />
sedan avtalen skrevs och ägarna är inte<br />
alltid lätta att hitta. Det blir lite komplicerat<br />
med avtal <strong>som</strong> gäller för ”all framtid”.<br />
De <strong>som</strong> skrev dem kunde knappast förutse<br />
hur framtiden skulle se ut, avslutar han.<br />
Östanfors<br />
Norrhammar<br />
Holmen<br />
Nygårdsforsen<br />
Gisslarbo<br />
Kolsva<br />
Lyftinge<br />
Ekeby<br />
Virsbo<br />
Ramnäs<br />
Surahammar<br />
Ålsätra<br />
Hallstahammar<br />
Sörstafors<br />
Östtuna<br />
Jäder<br />
Arboga<br />
Grindberga<br />
Hjälmaren<br />
Seglingsberg<br />
Västerkvarn<br />
Kallstena<br />
Skultuna<br />
Turbinhuset<br />
Västerås<br />
Mälaren
MÄLARENERGI TIPSAR!<br />
Naturupplevelser<br />
och äventyr med kanot på<br />
på Strömsholms kanal.<br />
Strömsholms kanal.<br />
En magisk känsla av att färdas i oupptäckt ingenmansland infinner sig<br />
redan TEXT: KRISTINA efter GREFBERG. några paddeltag. Spegelblankt vatten, ymnig grönska, orörda<br />
FoTo: H&P WESTER.<br />
blomsterängar, idylliska badvikar och små obebodda öar. Växtligheten<br />
förändras under färden när man passerar gränsen mellan Bergslagsklimat<br />
och Mälarklimat. Tystnaden bryts bara av porlandet från paddelns<br />
rörelse i vattnet, fågelkvittret och ett plask från en fiskstjärt. Eller var<br />
det en bäver?<br />
TEXT: KRISTINA GREFBERG. FoTo: HENRIK WESTER, VKL.<br />
STRöMShOLMS KANAL:<br />
11 mil<br />
PADDELLED<br />
14 SJöAR<br />
26 SLUSSAR<br />
8 VATTENKRAFTSTATIONER<br />
4 cAMPINGAR<br />
6 BADPLATSER<br />
22 BROAR<br />
1,35 METER DJUP<br />
MÄLARENERGI TIPSAR!<br />
En magisk känsla av att färdas i oupptäckt ingenmansland infinner sig redan efter några<br />
paddeltag. Spegelblankt vatten, ymnig grönska, orörda blomsterängar, idylliska badvikar<br />
och små obebodda öar. Växtligheten förändras under färden när man passerar gränsen<br />
mellan Bergslags klimat och Mälar klimat. Tystnaden bryts bara av porlandet från paddelns<br />
rörelse i vattnet, fågelkvittret och ett plask från en fiskstjärt. Eller var det en bäver?<br />
Strömsholms kanal har varit en tenkraftstationer <strong>som</strong> är i bruk, varav den oss inspireras av Rolf Mylläri, ansvarig för<br />
viktig vattentransportled genom äldsta – Västerkvarn – byggdes år 1915. kanalens vattenled, och Sven-Olof Wikström,<br />
Sveriges äldsta bruksbygd Hela kanalen är ett byggnadsminne och kanotansvarig vid Skantzö Bad & Camping<br />
Men du är inte först i den här vildmarken. Kanotleden längs Strömsholms kanal betraktas <strong>som</strong> lätt och kan<br />
sedan 1795. En kanalpaddling ingår i Ekomuseum Bergslagen.<br />
i Hallstahammar. Rolf ansvarar för kanalens<br />
Strömsholms kanal har varit en viktig vatten- paddlas med alla slags kanoter. Vanligast är att paddla nedströms,<br />
här blir inte bara en fantastisk Kanotleden längs Strömsholms kanal vattenstånd så att ingen ger sig ut när det<br />
transportled genom Sveriges äldsta bruksbygd och det finns många olika boendealternativ längs färden. Kanoter<br />
naturupplevelse. Här väntar ett betraktas <strong>som</strong> lätt och kan paddlas med alla är för högt och Sven-Olof hjälper till med<br />
sedan 1795. En kanalpaddling här blir inte bara och campingutrustning kan hyras på flera platser. Färden kantas av<br />
pärlband av upplevelser. Längs den elva slags kanoter. Vanligast är att paddla ned- kanoter och utrustning samt skjutsar kanot-<br />
en fantastisk naturupplevelse.<br />
smultronställen, och vi lät oss inspireras av Rolf Mylläri, ansvarig<br />
mil långa sträckan från blånande dalaberg ströms. Längs färden finns många olika hyrarna till den utvalda startplatsen. På<br />
för kanalens vattenled, och Sven-Olof Wikström, kanotansvarig vid<br />
till låglandet i Mälardalen kan du besöka boendealternativ, tältplatser, vindskydd, nästa uppslag berättar de om sina guldkorn<br />
»<br />
här väntar ett pärlband av upplevelser. Längs den elva mil långa Skanzö Bad & Camping i Hallstahammar. Rolf ansvarar för kana-<br />
många kulturhistoriska sevärdheter.<br />
vandrarhem och hotell. Kanoter och cam- längs vägen och delar med sig av praktiska<br />
sträckan från blånande dalaberg till låglandet i Mälardalen kan du lens vattenstånd så att ingen ger sig ut när det är för högt, och<br />
Från Virsbo i norr till Västerkvarn i söder pingutrustning kan hyras på flera platser. tips. Bästa tipset från båda är dock: ta det<br />
besöka många kulturhistoriska sevärdheter. Från Virsbo i norr till Sven-Olof kör kanothyrarna till den utvalda startplatsen. På nästa<br />
passerar du även åtta av <strong>Mälarenergi</strong>s vat- Färden kantas av smultronställen, och vi lät lugnt, njut och låt kanoten glida fram!<br />
Västerkvarn i söder passerar du även åtta av <strong>Mälarenergi</strong>s vat- uppslag berättar de om sina guldkorn längs vägen och delar med sig<br />
tenkraftstationer <strong>som</strong> är i bruk, varav den äldsta – Västerkvarn av praktiska tips. Bästa tipset från båda: ta det lugnt, njut och låt<br />
– byggdes år 1915. Hela kanalen är ett byggnadsminne och ingår i kanoten glida fram!<br />
Ekomuseum Bergslagen.<br />
KANOTUThyRNING:<br />
Kanalorterna samarbetar när<br />
det gäller kanotuthyrning och<br />
kanotcentraler finns i Smedje-<br />
backen, Fagersta, Surahammar<br />
och Skantzö Bad & camping<br />
i hallstahammar.<br />
Mer information finner du på:<br />
www.stromsholmskanal.se<br />
Ett kanotpaket<br />
inkl kanot, paddlar, flytväst,<br />
tält, liggunderlag och spritkök<br />
för två personer kostar cirka<br />
500 kronor för ett dygn och<br />
1050 kronor för tre dygn.<br />
Att enbart hyra en kanot<br />
kostar kring 300 kronor<br />
för ett dygn.<br />
På nästa uppslag visar vi en karta över paddelleden<br />
och några av strändernas smultronställen. Lycka till!»<br />
12 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 13
MÄLARENERGI TIPSAR!<br />
FoTo: PER ERIKSSoN.<br />
Om du hyr kanot vid Skantzö Bad och Camping i Hallstahammar kan du beställa skjuts för<br />
dig och din familj med utrustningen till startplatsen. Under vägen upp får du information om<br />
bad- och rastplatser, övernattningsmöjligheter, sevärdheter och praktiska tips, exempelvis<br />
vad man bör tänka på vid kraftstationerna. Du får också en färdbeskrivning för kanotister<br />
över hela Strömsholms kanal.<br />
Den första sträckan från Smedjebacken i Dalarna är vacker, men handlar mest om svårare<br />
sjöpaddling. Kanalen börjar på riktigt vid natursköna Semla, och den finaste kanotleden<br />
sträcker sig från Ängelsberg, alternativt från Virsbo, och söderut. Det är också här många<br />
väljer att starta sitt äventyr.<br />
Guldkorn efter vägen…<br />
Sven-Olof wikström, Skantzö Bad & camping och<br />
Rolf Mylläri, Strömsholms Kanal <strong>AB</strong> tipsar om guldkorn<br />
efter vägen från Smedjebacken till Borgåsund.<br />
1 Smedjebacken Vid Prästbadet och Herosvallen<br />
finns fina bad- och tältmöjligheter.<br />
2 Svinön På södra udden finns vidskydd,<br />
eldstad och TC. På östra udden finns brygga,<br />
badmöjligheter och plats för några tält.<br />
3 Gladtjärn Här finns camping och bad.<br />
4 Storsandviken Fin rastplats och långgrund<br />
badplats. På östra sidan: brygga,<br />
vindskydd, eldstad, TC och tältmöjlighet.<br />
5 Söderbärke Barkens pärla, en idyll värd<br />
att stanna till vid, ta en fika vid serveringen<br />
i Folkets Park. I Söderbärke finns även vandrarhem.<br />
Före bron ligger Hembygdsgården<br />
med kaffeservering. Vid bron ligger Brostugan<br />
med servering och övernattning.<br />
6 hugnora Cirka 300 meter nordost om<br />
järnvägsbron, i en liten öppning i vassen,<br />
finns fina badmöjligheter med långgrund<br />
sandbotten.<br />
7 Vad Rastplats med plats för några tält.<br />
8 Semla – Västanfors På den här sträckan<br />
ligger fyra vattenkraftverk <strong>som</strong> kräver<br />
upptag av kanoten.<br />
9 Västanfors Vid Hembygdsgården finns<br />
en handelsbod och servering samt servicehus<br />
med dusch och toalett.<br />
10 Ennora Här finns vindskydd och TC.<br />
11 ängelsberg Här finns badplats, vandrarhem<br />
och restaurang. Världsarvet Engelsbergs<br />
bruk är värt ett besök, lik<strong>som</strong> Skulpturparken<br />
och Oljeön, världens äldsta bevarade oljeraffinaderi.<br />
Man kan ta färjan Petronella från<br />
fastlandet eller lägga till med kanoten direkt<br />
på ön. I sjön Åmänningen finns vackra öar<br />
där man kan slå upp sitt tält.<br />
12 Kalvön Bra rastplats.<br />
13 Virsbo Virsbo bruk<strong>som</strong>råde ligger mellan<br />
Åmänningen och Virsbosjön. Här finns<br />
bruksmiljö från 1600-talet bevarad med<br />
herrgård och bruksmuseum samt Virsbo<br />
konsthall. Utanför Virsbo når man den första<br />
något svåra passagen, en liten sprängd<br />
kanalbit. Här kan det vara lite strömt, följ<br />
sjömarkeringen. Det finns en badplats och<br />
fina stenhällar att sola på. På Virsbosjön kan<br />
det blåsa, men här hittar du både små öar<br />
att övernatta på och om du har tur kan du<br />
dra upp en stor abborre eller två.<br />
14 Seglingsberg Här paddlar du i en<br />
smal, vacker passage (det kan dock vara<br />
starkt strömdrag). Naturskönt område med<br />
bondgård, kossor <strong>som</strong> betar och fina hus.<br />
Mellan Seglingsberg och Färmansbo finns<br />
vindskydd där man kan övernatta.<br />
15 Färmansbo Ta sikte på udden på piren,<br />
här hittar du en plats för njutning. Fågelkvitter,<br />
bäver- och gäddplask är allt <strong>som</strong> hörs.<br />
16 Stora Nadden Grund sjö med rikt fågelliv<br />
och en badplats.<br />
17 Lilla Nadden Fint att övernatta före inloppet<br />
på ön med vindskydd och en märklig<br />
ädelgran <strong>som</strong> bara finns här.<br />
18 Ramnäs Här kan man övernatta lyxigt<br />
på Schenströmska herrgården eller bara ta<br />
en fika på Kuskens café, räkmackan är vida<br />
känd. I det industrihistoriska området finns<br />
också glashytta och krukmakeri.<br />
19 Sjön Gnien Fågelskydd<strong>som</strong>råde med<br />
fågeltorn.<br />
20 Rävnäs Här finns en lägergård där man<br />
kan övernatta i tält.<br />
21 Magsjön Badplats, kiosk, beachvolley,<br />
hopptorn, toaletter och övernattning.<br />
22 Surahammar På gångavstånd från<br />
kanalen finns ett MC-museum.<br />
23 östersjön Räkna med vind, håll dig<br />
nära land.<br />
24 ålsätra Stort vindskydd på naturskön ö<br />
norr om slussen och kraftstationen.<br />
25 Trångfors Lancashiresmedja från 1875<br />
med vattenhjul och den gamla kraftstationen.<br />
Här finns färskvatten att fylla på<br />
vattenflaskan. Från Trångfors blir det 750<br />
meters vandring, med kanoten på kanotvagn,<br />
ner till Skantzsjön, hjälp finns att få.<br />
26 hallstahammar En paddeltur runt<br />
Skantzsjön rekommenderas. På Hallstahammars<br />
Brukshotell kan du äta en bit mat. På<br />
Skantzö Bad & Camping finns tempererat<br />
bad, vatte<strong>nr</strong>utschbana, bastu, tvättstuga,<br />
turistbyrå, restaurang med fullständiga rättigheter,<br />
mataffär och två caféer. Här finns<br />
även stuguthyrning. I närheten ligger Åsby<br />
trädgård och Åsby kött och vilt. Om du vill<br />
smaska i dig en bamsehamburgare ska du<br />
gå tvåhundra meter norrut till den populära<br />
Lustigkullagrillen.<br />
27 Sörstafors Gammalt brukssamhälle.<br />
28 Kolbäck Besök gärna det a<strong>nr</strong>ika Kolbäcks<br />
gästgivargård från 1670.<br />
29 Mölntorp Den gamla kvarnen Westerqwarn<br />
med anor från 1400-talet är idag<br />
ombyggd till restaurang, pub och café med<br />
minigolf och musikunderhållning. Varje<br />
måndag under <strong>som</strong>maren hålls här veteranbilsträffar.<br />
30 Strömsholm Hästälskarens Mecka. Ett<br />
hippologiskt centrum med årliga hästtävlingar.<br />
Strömsholms barockslott byggdes 1556<br />
på en ö i Kolbäcksån. Till sevärdheterna hör<br />
1700-talsi<strong>nr</strong>edningar och en betydande samling<br />
svenskt måleri. I Strömsholm kan du<br />
hitta olika typer av övernattning, bland annat<br />
ett vandrarhem intill Jazzens museum.<br />
31 Ladugårdssjön Naturreservat, fågelsjö.<br />
32 Borgåsund Borgåsund var under lång<br />
tid Mälarens största hamn och växte till ett<br />
eget samhälle. Idag är Borgåsund en riktig<br />
idyll med hamncafé och fiskebod. Strömsholms<br />
kanal slutar i farleden vid Kvicksund.<br />
Kanalkarta finns på hemsidan och i<br />
broschyrform hos kanotuthyrarna och på<br />
turistbyråer. även fiskekort kan köpas på<br />
flera platser.<br />
EN MIL LUGN<br />
PADDLING<br />
TAR cIRKA<br />
TRE TIMMAR.<br />
UPPSKATTAD<br />
PADDLINGSTID TILL<br />
STRöMShOLM FRåN:<br />
SMEDJEBAcKEN 6 – 7 DAGAR<br />
FAGERSTA 4 DAGAR<br />
VIRSBO VEcKOSLUT<br />
SEGLINGSBERG VEcKOSLUT<br />
SURAhAMMAR 2 DAGAR<br />
DELAVSTåND:<br />
Smedjebacken – hugnora 12 km<br />
hugnora – Semla 13 km<br />
Semla – Fagersta 2 km<br />
Fagersta – Uddnäs 2 km<br />
Uddnäs – Västanfors 2 km<br />
Västanfors – Virsbo 14 km<br />
Virsbo – Seglingsberg 8 km<br />
Seglingsberg – Ramnäs 8 km<br />
Ramnäs – Surahammar 9 km<br />
Surahammar – ålsätra 8 km<br />
ålsätra – Trångfors 3 km<br />
Trångfors – Sörkvarn 3 km<br />
Sörkvarn – Sörstafors 3 km<br />
Sörstafors – Västerkvarn 6 km<br />
Västerkvarn – Strömsholm 3 km<br />
14 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 15<br />
SMEDJE-<br />
BACKEN Torrbo<br />
3<br />
1<br />
2<br />
4<br />
Vanbo<br />
Tolfsbo<br />
Vibberbo<br />
5<br />
Söderbärke<br />
Västerbyhyttan<br />
6<br />
Vad<br />
7<br />
Viksberg<br />
8<br />
Hedkärra<br />
Oti<br />
8 9<br />
Ombenning<br />
10<br />
11<br />
Avestbo<br />
FAGERSTA<br />
Ängelsberg<br />
Oljeön 12<br />
Västervåla<br />
Åmänningen<br />
Västansjö<br />
13<br />
Virsbo<br />
14 Seglingsberg<br />
17<br />
15<br />
19<br />
16<br />
18<br />
Skantzen<br />
Kolbäck<br />
Ramnäs<br />
23<br />
24<br />
20<br />
21<br />
22<br />
25 Trångfors<br />
SURA-<br />
HAMMAR<br />
26<br />
27 Sörstafors<br />
30<br />
Strömsholm<br />
31<br />
HALLSTA-<br />
HAMMAR<br />
28<br />
Westerquarn<br />
29<br />
32 Borgåsund<br />
Mälaren<br />
Kvicksund
SOMMARKRYSSET<br />
torsk<br />
sluta<br />
skjuta!<br />
första<br />
april<br />
bli<br />
större<br />
läggs<br />
in<br />
fisk<br />
gripande<br />
hög<br />
<strong>som</strong><br />
fick gå<br />
torr<br />
3<br />
flott<br />
bolag<br />
bor i<br />
cork<br />
blåser<br />
fiskevatten<br />
?<br />
skriver<br />
noter<br />
sovs<br />
mest<br />
gagna<br />
turku<br />
befriad<br />
riv<br />
ligger<br />
lågt<br />
termiter<br />
kungakronorgolftour<br />
192 x 210 130 x 210<br />
först<br />
och sist<br />
klagan<br />
blyg-<br />
sam<br />
8<br />
är kass<br />
såg<br />
skomakare<br />
galenskap<br />
sjunger<br />
duett<br />
går i<br />
ljus<br />
rampfeber<br />
krokilektion<br />
ung<br />
dam<br />
frågar<br />
norum<br />
träd<br />
densamme<br />
kan<br />
mäklare<br />
blir<br />
vissa<br />
tecken<br />
exlän<br />
kliar<br />
måne<br />
färdfärdväg bra<br />
fett<br />
valor<br />
leasad<br />
begränsar<br />
det befordras<br />
snabbt<br />
uganda<br />
verk<br />
kanske<br />
estelle<br />
den lär<br />
hur man<br />
lär<br />
höjdare friresa<br />
står<br />
över<br />
kung<br />
ix<br />
teorin<br />
artig<br />
femma<br />
hörs<br />
från<br />
tik<br />
rysk<br />
stad<br />
©<br />
samson<br />
mindre<br />
i vatten<br />
tilltal<br />
tors<br />
flamma<br />
spridd<br />
rivaler<br />
virrig<br />
kubb<br />
längta<br />
plockar<br />
gubbar<br />
4 bak-<br />
15<br />
vatten<br />
kalligraf<br />
jetleggad<br />
utsikt<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16<br />
14<br />
6<br />
2<br />
7<br />
11<br />
lockvara<br />
vendetta<br />
smakar<br />
op<br />
gick<br />
ner<br />
on<br />
före<br />
majestät<br />
Skicka in din lösning senast den 5 augusti till:<br />
<strong>Mälarenergi</strong>, Box 14, 721 03 Västerås. Märk kuvertet: Mälarkryss.<br />
LÄGGS<br />
PUBEN<br />
SVÅL<br />
1<br />
NU ÅTER<br />
STIMU-<br />
VARA<br />
LÅG I<br />
I LÅDAN<br />
LERAT<br />
GRYMT-<br />
REST<br />
VAGGAN<br />
L Ö OXEN H FICK EVA S<br />
VÅRLJUS TÅ<br />
EN AV<br />
VÅRA TIO<br />
2<br />
GJORDE<br />
SNA-<br />
PORTAD<br />
BELA<br />
NEKADES L<br />
14<br />
KAN<br />
VID ÅR<br />
GE KÖK<br />
GLAS-<br />
AGTAK ENERGI T BRUK AD<br />
PÅ<br />
10<br />
LAMBGIFT<br />
KAN TA<br />
EN LATTE KAFEGÄSTE<br />
13<br />
GJORDE<br />
BOR PÅ<br />
FLICKAN<br />
ATTIKA<br />
OCH<br />
ATENARE KRÅKAN R<br />
PYGMA-<br />
GRISAR<br />
PÅ PÅ<br />
LION-<br />
JOBBA<br />
PÅKNAPP<br />
UPPHOV<br />
FÖRE<br />
L T KNOP SHAW TENTA?<br />
LOCKROP<br />
STEK-<br />
LÖV-<br />
SPADAR<br />
TRÄD<br />
PRIS<br />
ENERGI- BI- LÄGGS<br />
BETYDER<br />
NOTA VÄGEN PATIENT<br />
FYRA<br />
S E SO REV STÄ IV<br />
KROCK-<br />
12<br />
5<br />
ÖV-<br />
NINGAR KOLLISIONSKURSER<br />
9 11 PANNDEL<br />
PIGGHAJ<br />
HILLE-<br />
HOTELL-<br />
BARDER<br />
ORD<br />
GÖR RK<br />
– GÖR<br />
YXOR INN LOB KLIPP HÅ<br />
INTRES-<br />
SANT<br />
INNE<br />
VÄRDE-<br />
LÖS<br />
SEVÄRD GHET USEL<br />
NEGERAR<br />
3 6<br />
OMDÖ-<br />
HAR<br />
LÄGGA<br />
ALBERTS<br />
MESGILL<br />
JASPILOT<br />
STOR<br />
TILL<br />
ÄMNE<br />
KLOK O DRAKE EJ SOCKER SÖTA KORT P<br />
ÄR<br />
FARLIG<br />
STÅNG<br />
LÅNG-<br />
GAS<br />
VIK SOM<br />
ÄRMAD<br />
SPORT<br />
ÄR VÄL<br />
R TUR RN GDRÄKT LOREEN? AXEL<br />
EN I BONN<br />
GRISAR<br />
HUVUD<br />
FÖR<br />
SVÅRT<br />
SAMLADE<br />
CARDIGAN L SJUK EIN BÖNDER SU<br />
LITE<br />
SES VID 4<br />
7<br />
SYNS<br />
FRÅN<br />
FOT<br />
VIGS<br />
INTE I<br />
FRANSKA PÖ BUSIG NOT SPIKDEL KUPA G<br />
ÄR<br />
HÄSTENS<br />
SETMOR<br />
VIS-<br />
SKEN<br />
MAKARE<br />
OTYGLAT EV OLROG<br />
© 8<br />
EXCEP-<br />
SAMSON<br />
TIONELL<br />
TRÅDBRY<br />
DISKUTE-<br />
RAD LAG<br />
021-13 74 10<br />
RAR FNURRA L FRA<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14<br />
SKÖN UPPLYSNING<br />
16 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 17<br />
snäppa<br />
10<br />
kallas<br />
gw ?<br />
större<br />
kamp<br />
erad<br />
oro<br />
ände<br />
kykladösportförening<br />
stryk<br />
skyddsande<br />
Namn:<br />
Adress:<br />
Telefon:<br />
löftesrik<br />
tid<br />
bilmakare<br />
skivbolag<br />
etta<br />
1<br />
egennytta<br />
kan<br />
man i<br />
dans<br />
väl i<br />
götet<br />
skena<br />
latmask<br />
kan bli<br />
sylt<br />
un i usa<br />
9 ger<br />
5<br />
draghjälp<br />
upplysta<br />
lager<br />
näring<br />
för vaja<br />
kan tro<br />
blir väl<br />
valp<br />
sal<br />
kärl<br />
13<br />
tror<br />
inte<br />
mindre<br />
koppar<br />
vid<br />
val<br />
tar in<br />
längd<br />
kompisar <strong>som</strong><br />
hjälps åt att<br />
bära andra<br />
i klyka<br />
skrev<br />
om<br />
momo<br />
är det<br />
bakom<br />
mur<br />
separatister<br />
är våra<br />
skogar<br />
finns<br />
täta<br />
lottmått<br />
säd<br />
12<br />
16<br />
gud i<br />
djupet<br />
Extra stort<br />
Mälarkryss!<br />
I det här numret av <strong>Nonstop</strong> ger<br />
vi dig ett extra stort korsord att<br />
lösa i hängmattan, solstolen,<br />
båten eller din alldeles egna<br />
favoritplats i <strong>som</strong>mar.<br />
Skicka in din lösning senast den<br />
5 augusti. Tio personer vinner en<br />
musmatta och ett USB-minne.<br />
Vinnare i korsordet<br />
<strong>Nonstop</strong> <strong>nr</strong> 2-12.<br />
Göran Sjöberg, Köping<br />
Arne Sundström, Västerås<br />
Torah Andersson, Köping<br />
Judith Gerhardsson, Köping<br />
Kent Jarlekrantz, Västerås<br />
Stig Janzon, Arboga<br />
Kerstin Sjöqvist, Västerås<br />
Agneta Johansson Strid, Västerås<br />
Birgitta Eriksson, Arboga<br />
Jeanette Åbom, Kvicksund
MÄLARENERGI I SAMVERKAN MÄLARENERGI I SAMVERKAN<br />
Matolja i tratten<br />
i stället för<br />
i vasken.<br />
TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: HENRIK MILL.<br />
Miljötratten är utformad så att den ska<br />
passa att skruva fast på en petflaska.<br />
Flaskorna lämnas sedan i miljöboden<br />
på området och samlas in veckovis av<br />
VafabMiljö.<br />
På Vallby i Västerås har Mimer delat ut miljötrattar<br />
till sina hyresgäster. Matoljan, <strong>som</strong> ofta orsakar stopp<br />
i våra avlopp, ska samlas in och bli till biogas.<br />
Familjen Aslan på Vallby deltar i projektet <strong>som</strong><br />
genomförs i samverkan mellan Mälar energi,<br />
bostadsföretaget Mimer och renhållningsföretaget<br />
VafabMiljö.<br />
Jag tycker det är en bra tanke<br />
att samla in oljan på det här<br />
sättet när man vet vilka problem<br />
<strong>som</strong> kan uppstå annars,<br />
säger Yasemin Aslan. Förut<br />
spolade jag ner matoljan. Jag<br />
försökte vara försiktig och hälla<br />
bara lite i taget, men nu förstår jag att det<br />
inte spelade någon roll, det här är mycket<br />
bättre.<br />
Familjen Aslan använder relativt mycket<br />
olja i sin matlagning, till wok, kyckling och<br />
potatis.<br />
– Vi steker mycket potatis till barnen i<br />
olja, säger Yasemin. Vi har tre barn. De är<br />
sju och två år och en liten på åtta månader.<br />
Amir, <strong>som</strong> är två, brukar titta på när jag<br />
häller olja i flaskan.<br />
Tratten är utformad så att den passar<br />
att skruvas fast på en petflaska. Flaskorna<br />
lämnas sedan i miljöboden på området och<br />
samlas in veckovis av VafabMiljö.<br />
Ungefär ett år har familjen Aslan bott i den<br />
här lägenheten. Här har de inte drabbats av<br />
stopp i avloppet, men i den förra lägenheten<br />
hände det. Att samla ihop och bära<br />
mat oljan till miljöboden är en enkel åtgärd<br />
för att slippa sådana problem, tycker de.<br />
Yasemins man Yahya är van från sitt arbete.<br />
Han jobbar på Rönnby pizzeria. Där samlar<br />
de sedan länge all matolja i hinkar.<br />
En liter matolja,<br />
omvandlad till biogas,<br />
räcker för att driva en<br />
buss i nästan en mil.<br />
<strong>Mälarenergi</strong>, Mimer<br />
och VafabMiljö har<br />
ett gemensamt intresse<br />
av att matoljan inte hamnar i ledningsnätet.<br />
Därför bjöd Mälar energi in de båda andra<br />
bolagen till ett möte för att diskutera vad de<br />
kunde göra tillsammans. Resultatet blev en<br />
satsning på projektet med miljötrattar <strong>som</strong><br />
startade i mars.<br />
Sabina Björklund, processtekniker på<br />
<strong>Mälarenergi</strong>s affär<strong>som</strong>råde vatten, menar att<br />
det behövs ett samlat grepp om problemet<br />
och information till hushållen om varför det<br />
är viktigt att ta hand om matoljan.<br />
– 80 procent av stoppen i våra avlopp<br />
orsakas av fett. Vi använder ganska mycket<br />
frityrolja nuförtiden och olika marinader<br />
med olja har ökat enormt i livsmedelsbutikerna.<br />
Vi tycker att vi kanske häller ut bara<br />
en liten mängd ur en stekpanna till exempel.<br />
Men när alla gör så blir det sammantaget<br />
stora mängder <strong>som</strong> ställer till problem.<br />
– Det känns bra att vi tre kommunala<br />
bolag arbetar gemensamt kring projektet<br />
nu, säger hon.<br />
I mars 2013 ska projektet utvärderas. Då<br />
kommer man framför allt att titta på vilka<br />
mängder matolja <strong>som</strong> samlats in, för att<br />
kunna ta ställning till om det ska bli en<br />
fort sättning.<br />
NÅGRA ORD FRÅN<br />
PROJEKTÄGARNA:<br />
MIKAEL SöDERBERG, MIMER<br />
Mimer har stora<br />
problem med stopp<br />
i fastigheternas<br />
avloppssystem till<br />
följd av fett. Bara<br />
på Vallby kostar det<br />
tiotusentals kronor<br />
varje år.<br />
– Vi hoppas givetvis<br />
att miljötrattarna ska bidra till att stoppen<br />
blir färre, säger Mikael Söderberg, teknik-<br />
och miljöchef på Mimer. Vi vill att det ska<br />
vara enkelt för våra hyresgäster att göra<br />
rätt. Nu kan de bara ställa en petflaska<br />
med olja i miljöboden. Fungerar det<br />
bra sprider vi säkert miljötrattar till fler<br />
områden. Det är en liten kostnad för oss,<br />
jämfört med vad det kostar att åtgärda<br />
stopp.<br />
S<strong>AB</strong>INA BJöRKLUND, MäLARENERGI<br />
<strong>Mälarenergi</strong> drabbas<br />
av stoppen längre<br />
ut i ledningssystemet.<br />
Framför allt<br />
är det pumpstationerna<br />
<strong>som</strong> pumpar<br />
avloppsvattnet mot<br />
reningsverket <strong>som</strong><br />
täpps igen.<br />
– När det händer måste vi åka ut och<br />
rensa och det är ingen trevlig arbetsmiljö.<br />
Det är kletigt och smutsigt. Dessutom tar<br />
pumpstationerna stryk. Många tror att<br />
det är bättre att spola ner saker i toaletten<br />
än i köket. Men det spelar ingen roll.<br />
Det går ut i samma ledningssystem, säger<br />
Sabina Björklund på <strong>Mälarenergi</strong>.<br />
KARIN PETTERSON, VAF<strong>AB</strong>MILJö<br />
VafabMiljö samlar<br />
in den matolja<br />
hyresgästerna ställer<br />
i sina miljöbodar<br />
en gång i veckan.<br />
Under projektets<br />
första åtta veckor<br />
kom cirka 70 kg<br />
matfett in.<br />
– Vi hoppas givetvis att det ökar. Matfett<br />
är mycket energirikt och därmed ett bra<br />
tillskott till annat matavfall <strong>som</strong> rötas till<br />
biogas, säger Karin Petterson, utvecklingsingenjör<br />
på VafabMiljö. Den matolja<br />
<strong>som</strong> samlas in i petflaskor hälls manuellt<br />
över i större kärl <strong>som</strong> körs till VafabMiljös<br />
dotterbolag Växtkraft där biogasproduktionen<br />
sker.<br />
18 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 19
MÄLARENERGI TIPSAR MÄLARENERGI TIPSAR<br />
Prylar för<br />
<strong>som</strong>marens utflykter.<br />
Sommaren är här, picknick-korgar och grillar plockas fram och vi ger oss iväg<br />
för att njuta av sol och mat ute i naturen. Vi har hittat några saker <strong>som</strong><br />
hjälper dig att hålla maten kyld, ge kranvattnet sköna bubblor, få köttet<br />
perfekt grillat. Och kan du inte vara utan dina bärbara apparater tar du med<br />
dig en solcellsladdare.<br />
Matsäck<br />
i regnbågens<br />
alla färger.<br />
Med Frozzypack håller sig maten<br />
kylskåpskall i upp till sju timmar i<br />
rumstemperatur. Det är matlådans<br />
lock <strong>som</strong> innehåller en kylbevarande<br />
gelé, <strong>som</strong> efter tio timmar i<br />
frysen, ser till att maten håller sig<br />
kyld. Matlådorna är tillverkade<br />
i Sverige i livsmedelsgodkänd<br />
polypropylen. Volymen är 0,9 liter<br />
och måtten är 19,8 x 13,2 x 8 cm.<br />
Matlådan tål maskindisk och går<br />
att värma i mikrovågsugn (dock<br />
ej locket).<br />
Frozzypack kostar ca 150 kr<br />
och säljs bland annat på Naturkompaniet<br />
och Designtorget.<br />
Kylskåp i<br />
miniformat!<br />
Rare, medium<br />
eller welldone?<br />
Grilltången Solsidan med inbyggd<br />
termometer ser till så att alla<br />
får köttet precis <strong>som</strong> de vill ha<br />
det. En sensor känner av och<br />
piper när köttet fått rätt temperatur.<br />
Grillar du i mörker finns<br />
även en inbyggd spotlight. Grill-<br />
tången kan diskas i maskin efter<br />
att displayen kopplats bort.<br />
Grilltången går bland annat<br />
att beställa från culina.se<br />
där den kostar ca 575 kronor.<br />
Inbyggd<br />
termometer!<br />
Ladda energi med solens hjälp<br />
Med en Restore Portable Power Device från Brunton<br />
laddar du bärbara apparater <strong>som</strong> mobiltelefon, kamera,<br />
musikspelare med mera när du är långt ifrån ett eluttag.<br />
Den är väldigt effektiv, kompakt, helt vattentät och stöttålig.<br />
Totalt väger den 205 gram, med USB-munstycket<br />
inkluderat. Max uteffekt är 5V.<br />
Solcellsladdaren finns bland annat på<br />
Naturkompaniet för ca 899 kronor.<br />
Ge kranvattnet<br />
porlande bubblor<br />
Med en kolsyremaskin kan du<br />
snabbt och enkelt göra eget<br />
kol syrat vatten. Att köpa hem<br />
kolsyrat vatten på flaska från<br />
butiken är dyrt, tungt och belastar<br />
vår miljö. Aqvia Exclusive<br />
finns i färgerna Lime, Crème,<br />
Burnt Orange, Black och Sky Blue.<br />
Vill du smaksätta vattnet finns<br />
det flera essenser att välja på.<br />
Aqvia Exclusive säljs<br />
bland annat på Media<br />
Markt där den kostar<br />
ca 699 kronor.<br />
Lingon.<br />
Sommarens<br />
nya smak!<br />
Vattentäta tips!<br />
Att tänka på vid fyllning av poolen. Låt vattnet från slangen falla<br />
ner i poolen med en öppen stråle, lägg inte ner slangen i bassängen,<br />
detta kan medföra baksug om vattentrycket i ledningssystemet av<br />
någon anledning skulle sjunka, risk finns då att förorenat vatten kommer<br />
in i ledningssystemet. Större pooler med fast anslutning ska ha<br />
återströmningsskydd.<br />
Under slutet av badsäsongen. Använd poolvattnet till bevattning,<br />
klorhalten klingar snabbt av och kan efter några dagar användas<br />
för bevattning av gräsmattor eller rabatter. Tillsätt inga klorhöjande<br />
kemikalier den sista veckan och mät klorhalten med mätsticka. När<br />
kloret har sjunkit till
SAMHÄLLSBYGGARE<br />
Kraftpojkarna<br />
<strong>som</strong> säljer el till<br />
<strong>Mälarenergi</strong>.<br />
är det ni <strong>som</strong> är Kraftpojkarna? Det syns inte! Den kommentaren har Magnus<br />
Hellberg och hans kompanjon Peter Karlsson fått många gånger sedan företaget<br />
Kraftpojkarna <strong>AB</strong> bildades 1993. Det var då de bestämde sig för att köpa vattenkraftstationen<br />
Strömsnäs i Sagån, renovera den och börja sälja el till <strong>Mälarenergi</strong>.<br />
TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: LASSE FREDRIKSSON.<br />
Det är stilla och ganska tyst<br />
runt de små, faluröda husen<br />
vid kraftstationen. Bara fåglar<br />
och några fårs bräkande hörs<br />
i närheten. Vattnet sipprar,<br />
snarare än forsar, ner i strömfåran. Ovanför<br />
fördämningen ligger vattenspegeln blank.<br />
På andra sidan skymtar en vacker mangårdsbyggnad<br />
– Strömsnäs gård. Här fanns<br />
en liten vattenkraftstation redan tidigt på<br />
1900-talet och långt tillbaka, på 1500-talet,<br />
fanns en gårdskvarn på samma ställe.<br />
– Det här är min hobby, säger Magnus<br />
Hellberg, <strong>som</strong> visar oss runt.<br />
Till vardags är han vd för ett företag <strong>som</strong><br />
arbetar med anslutnings- och automationsteknik<br />
för olika industrisektorer i Sverige<br />
och internationellt. Han är civilingenjör med<br />
elektronik <strong>som</strong> i<strong>nr</strong>iktning. Hans stora teknikintresse<br />
var en viktig drivkraft när han<br />
tillsammans med sin kusin Peter Karlsson<br />
och Sven Nilsson, <strong>som</strong> inte längre är kvar<br />
i företaget, drog igång Strömsnäs vattenkraftstation<br />
igen. Kanske spelade det också<br />
in att Magnus föräldrar var engagerade i<br />
Nykvarns Hantverksby <strong>som</strong> också har ett<br />
kraftverk. Men därutöver menar Magnus att<br />
det krävdes ett visst mått av galenskap för<br />
att förverkliga idén att sätta kraftstationen<br />
i stånd. Den hade då inte varit i bruk på<br />
många år.<br />
– Vi tre killar grävde ner oss här ute i tre<br />
veckor och jobbade med att röja upp. Det<br />
växte granar genom dammluckorna och allt<br />
var ganska fallfärdigt. Bortsett från att vi ville<br />
producera el fanns det också ett intresse<br />
av att rädda miljön här. Om dammluckorna<br />
hade rasat så hade till exempel ägaren till<br />
gården inte haft kvar den fina vattenspegeln<br />
vid huset, berättar Magnus.<br />
På backen utanför turbinhuset står fortfarande<br />
den sorgliga skepnaden av en gammal<br />
generator <strong>som</strong> togs bort då, i samband<br />
med den stora röjningen 1993. Utbränd och<br />
totalt obrukbar till allt utom att stå där <strong>som</strong><br />
en påminnelse om hur det såg ut när upprustningen<br />
påbörjades. Magnus pekar också<br />
på gaveln till ett av de gamla trähusen.<br />
Där sitter urgamla ledningar <strong>som</strong> en gång<br />
i tiden matade ut den el <strong>som</strong> producerades<br />
vid den gamla kraftstationen. De får också<br />
sitta kvar <strong>som</strong> kuriosa.<br />
Turbinhuset renoverades 2008 och utrustningen<br />
är nu till stor del automatiserad, naturligt<br />
nog efter<strong>som</strong> det företag där Magnus<br />
är vd tillverkar den typen av utrustning.<br />
– Det är kul att pröva leksakerna här,<br />
säger han.<br />
Anläggningen sköter sig i stor utsträckning<br />
själv. Vattennivån regleras automatiskt<br />
och skulle något fel uppstå skickas automatiskt<br />
ett sms om det.<br />
Kuriosa från den tid då vattenkraftstationen<br />
var ny.<br />
»<br />
Vi tre killar grävde ner oss här<br />
ute i tre veckor och jobbade<br />
med att röja upp. Det växte<br />
granar genom dammluckorna<br />
och allt var ganska fallfärdigt.<br />
Bortsett från att vi ville producera<br />
el fanns det också ett<br />
intresse av att rädda miljön här.<br />
MAGNUS HELLBERG<br />
SAMHÄLLSBYGGARE<br />
22 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 23
»<br />
SAMHÄLLSBYGGARE<br />
Magnus kan i stort<br />
sett styra hela<br />
vattenkraftstationen<br />
från sin telefon.<br />
– Jag kan i stort sett styra alltihop från min<br />
Iphone, säger Magnus.<br />
Det <strong>som</strong> kan ha hänt när anläggningen<br />
larmar med sms är att vass eller gräs har<br />
fastnat och täppt till vid något galler och<br />
måste rensas bort. Ett något större ansvar<br />
för tillsynen faller på Magnus än på den<br />
andre delägaren, Peter Karlsson.<br />
– Jag bor i Västerås, medan Peter både<br />
bor och arbetar i Stockholm. Därför blir det<br />
naturligt att jag åker hit lite oftare. Ett par<br />
gånger i veckan brukar jag titta till det. Men<br />
egentligen kräver anläggningen inte mycket<br />
jobb. Sammanlagt är det kanske åtta – tio<br />
dagar om året <strong>som</strong> går åt till arbete här.<br />
Det är heller inget problem för delägarna<br />
att åka bort på semester. Skulle det bli ett<br />
tillfälligt driftstopp i anläggningen händer<br />
ingenting dramatiskt.<br />
Den el <strong>som</strong> produceras här matas direkt<br />
in i <strong>Mälarenergi</strong>s nät. I turbinhuset finns en<br />
mätare <strong>som</strong> registrerar den exakta produktionen.<br />
<strong>Mälarenergi</strong> fjärravläser mätaren och<br />
betalar till Kraftpojkarna enligt det aktuella<br />
priset på elbörsen.<br />
Årsproduktionen från det här kraftverket<br />
räcker till att försörja 25-30 eluppvärmda<br />
villor med el. Störst är produktionen under<br />
mars och april. Det finns just nu inga tankar<br />
på att öka kapaciteten från vattenkraftver-<br />
ket, men däremot umgås de båda ägarna<br />
med planer på att komplettera med sol -<br />
celler, <strong>som</strong> är mest effektiva mellan mars<br />
och oktober.<br />
– Vi kommer att börja med att installera<br />
solpaneler på våra egna hus först för att<br />
undersöka lite närmare hur det fungerar.<br />
Men sedan tänker vi oss en vridbar solpanel<br />
här, säger Magnus och pekar ut en plats<br />
ett 50-tal meter från turbinhuset. Även den<br />
produktionen skulle kopplas direkt in på det<br />
befintliga nätet.<br />
Att den bör placeras just på den plats<br />
Magnus pekar ut beror på att den kan fånga<br />
upp hela dagens solflöde där, om den vrider<br />
sig efter solens vandring på himlen. En<br />
vridbar solpanel fångar upp 20-25 procent<br />
mer än en fast.<br />
Magnus tror på en framtid för solparker i<br />
Sverige. Antalet soltimmar är lika många i<br />
Sverige <strong>som</strong> i Tyskland, men utbyggnaden<br />
här ligger långt efter Tyskland, där solenergi<br />
är subventionerad.<br />
– Vi tänker i två steg nu, förklarar han.<br />
Först en solpark <strong>som</strong> levererar el in i det befintliga<br />
nätet, men i ett senare skede kanske<br />
vi kan sälja solenergi till privatpersoner.<br />
<strong>Mälarenergi</strong> köper in el från ett 20-tal<br />
privata producenter, ungefär så stora <strong>som</strong><br />
Strömsnäs, men den finns också några <strong>som</strong><br />
Turbinhuset renoverades<br />
2008 och drivs nu med<br />
modern utrustning.<br />
är mindre. De flesta är vattenkraftproducenter,<br />
men också vind- och solenergi förekommer.<br />
– Det är bra med en mix i produktionen<br />
och vi ser gärna fortsatta och nya satsningar<br />
i lokal elproduktionen, säger Jonas<br />
Persson, nätmarknadschef på <strong>Mälarenergi</strong>.<br />
När det gäller utvecklingen av elproduktion<br />
från solpaneler ser han goda möjligheter<br />
för framtiden. Han tror att det på sikt<br />
kan bli en lönsam verksamhet, men betonar<br />
att den <strong>som</strong> vill satsa på det måste ha ett<br />
relativt långt perspektiv för ögonen.<br />
– Jag tror att det måste finnas ett intresse<br />
<strong>som</strong> kanske väger in miljöaspekter också.<br />
Investeringskostnaderna kommer säkert att<br />
gå ner vartefter tekniken utvecklas. Men en<br />
ekonomisk kalkyl måste ändå vara ganska<br />
långsiktig, säger han.<br />
är du intresserad<br />
av småskalig<br />
energiproduktion?<br />
Mikroproduktion är den småskaliga energiproduktion<br />
<strong>som</strong> elkunder kan starta på sin<br />
egen tomt, vid huset eller lägenheten och <strong>som</strong><br />
kan kvittas mot den egna förbrukningen.<br />
För att visa hur man kan gå tillväga byggde<br />
<strong>Mälarenergi</strong> förra året en demoanläggning<br />
<strong>som</strong> hittills haft närmare 500 besökare.<br />
Vi märker att intresset för mikroproduktion av el ökar,<br />
säger Jonas Persson, nätmarknadschef på <strong>Mälarenergi</strong>.<br />
Vi har haft besök av branschfolk, politiker och skolklasser,<br />
men även av privatpersoner <strong>som</strong> är intresserade<br />
av att starta en sådan produktion och få en nettodebitering.<br />
Det vi kunnat notera under det år <strong>som</strong> gått sedan demoanläggningens<br />
solpanel sattes upp är att den inte har producerat<br />
så mycket under vinterhalvåret <strong>som</strong> vi hade väntat oss. Det kan<br />
antingen bero på att det har varit en dålig vinter ur solsynpunkt,<br />
eller att vi inte tillräckligt ofta har varit där och borstat av snö.<br />
Även för dem <strong>som</strong> vill producera el med hjälp av solceller i den<br />
lilla omfattning <strong>som</strong> mikroproduktion innebär måste man räkna med<br />
att göra en kalkyl på ganska lång sikt.<br />
– De flesta kalkyler <strong>som</strong> jag har sett ligger på 10-15 år. Så lång<br />
tid får man räkna med idag att det tar innan det börjar löna sig. Det<br />
är fortfarande en förhållandevis dyr investering. Ska man ha mellan<br />
fem och tio kvadratmeter solceller, <strong>som</strong> är vanligt på ett torp eller<br />
en villa, så kostar det i storleksordningen 50 000 kronor.<br />
Det hela hamnar naturligtvis i ett annat läge om solenergi får<br />
mer politiskt stöd i form av subventioner. Idag kan man i Sverige<br />
få upp till 45 procent i bidrag för solcellsinstallationer. Tyskland är<br />
ett föregångsland, men även länder <strong>som</strong> Danmark och Spanien har<br />
börjat införa subventioner.<br />
» Vill du besöka demoanläggningen?<br />
Kontakta <strong>Mälarenergi</strong> Kundcenter på 021-39 50 50.<br />
Så här ser demoanläggningen<br />
ut<br />
<strong>som</strong> är placerad på<br />
<strong>Mälarenergi</strong>s tak.<br />
DU HAR VÄL<br />
TECKNAT ETT<br />
ELAVTAL?<br />
Om du inte har valt att teckna ett elavtal<br />
får du betala ett så kallat tillsvidarepris,<br />
ett pris <strong>som</strong> ofta är betydligt högre än om du<br />
gör ett aktivt val. Mälar energi uppmanar alla<br />
kunder att göra ett aktivt val.<br />
De här avtalen kan du välja<br />
hos <strong>Mälarenergi</strong>:<br />
Fast pris – Om trygghet är viktigast<br />
för dig rekommenderar <strong>Mälarenergi</strong> ett<br />
fast elavtal, det vill säga samma pris<br />
under hela avtalstiden. Avtalslängder<br />
finns från 6 månader upp till 5 år. Det<br />
3-åriga avtalet är <strong>Mälarenergi</strong>s mest<br />
tecknade avtal.<br />
Rörligt pris – Vill du vara flexibel<br />
och inte ha någon bindningstid samt<br />
hänga med i elprisets förändringar,<br />
månad för månad, väljer du rörligt<br />
elavtal. Cirka 30 procent av Sveriges<br />
hushåll har idag denna avtalsform.<br />
Mix 50/50 – Vill du ha både fast och<br />
rörligt väljer du Mix 50/50. I det här<br />
avtalet är halva din elförbrukning till<br />
ett fast pris (1-årsavtal) och den andra<br />
halvan har ett rörligt pris.<br />
Elpoolen – <strong>Mälarenergi</strong>s experter på<br />
elhandel sköter allt åt dig. Genom flera<br />
köp på elbörsen, när tidpunkten är<br />
bra, bygger de ihop ett fast pris åt dig<br />
och de andra i elpoolen. Du behöver<br />
Elpool<br />
inte göra någonting. Du tecknar dig för<br />
3 år och får ett nytt fast pris varje år<br />
utan att behöva bekymra dig om du tecknade vid rätt tidpunkt<br />
eller inte. Stora företag har, så länge det varit möjligt, haft denna<br />
avtalsform för att sänka sina elkostnader. Nu har alltså även<br />
privatpersoner möjlighet att vara med i en elpool.<br />
På www.malarenergi.se hittar du mer information om<br />
elmarknaden, avtalen, prisutvecklingen och dagsaktuella<br />
priser. har du inte tillgång till dator så ring Kundcenter på<br />
021-39 50 50 så hjälper de dig att välja ett passande elavtal.<br />
24 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 25
FÖRNYELSEN BLOCK 6 FÖRNYELSEN BLOCK 6<br />
<strong>Nonstop</strong> stämde träff<br />
med den ansvarige arkitekten<br />
Per Nyström från<br />
Scheiwiller Svensson<br />
Arkitektkontor för att<br />
prata om mötet mellan<br />
en tuff industrimiljö och<br />
ett mjukt kulturlandskap. Per Nyström har<br />
ena foten i södra Dalarna och den andra på<br />
landet mellan Stockholm och Uppsala där<br />
han är uppvuxen. Naturen och grönskan har<br />
stor inverkan på honom och hans sätt att<br />
förhålla sig till de projekt han ställs inför.<br />
Den intilliggande miljön har en avgörande<br />
betydelse när jag börjar skissa på ett nytt<br />
projekt, berättar han då vi träffas på projektkontoret<br />
bland ritningar och linjaler.<br />
Kulturlandskapet söderut från hamnområdet<br />
i Västerås, med Johannisbergs<br />
herrgård, ekarna och ängarna längs vägen<br />
ut mot Tidö-Lindö har varit en viktig del<br />
i hans tankar när han för cirka ett och ett<br />
halvt år sedan fick uppdraget att ta fram<br />
gestaltningsprogrammet för projektet med<br />
namnet Förnyelsen Block 6: den nya pannan<br />
och de anläggningar <strong>som</strong> hör till. Han<br />
kom då närmast från ett liknande projekt i<br />
Södertälje – Igelstaverket <strong>som</strong> bland annat<br />
utsågs till Årets Byggnad 2009 av Södertälje<br />
kommun. Erfarenheterna från Igelstaprojektet<br />
är förstås ovärderliga inför arbetet med<br />
Förnyelsen Block 6.<br />
Den 19 juni togs det symboliska första<br />
skoptaget för kraftvärmeverkets<br />
kommande Block 6. Vi blev nyfikna<br />
på hur arkitekten, <strong>som</strong> fick i uppdrag<br />
att designa den nya anläggningen,<br />
tänker och hur man tar sig an en<br />
sådan här stor uppgift.<br />
Arkitekten inspireras av<br />
natur och grönska.<br />
FoTo: ÖRJAN ERIKSSON. ILLUSTRATIoNER: ScHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR <strong>AB</strong>.<br />
Per Nyström är<br />
ansvarig arkitekt för<br />
Förnyelsen Block 6.<br />
Var börjar man, <strong>som</strong> arkitekt, i ett<br />
projekt <strong>som</strong> detta?<br />
På kontoret har vi arbetat med analys,<br />
gestaltning och konstruktion. Vi börjar alltid<br />
med en grundlig analys där vi tar hänsyn<br />
till faktorer <strong>som</strong> vad byggnaden ska användas<br />
till, den intilliggande miljön, logistik<br />
i området med mera. I gestaltningsfasen<br />
utkristalliserade sig två karaktärsbyggnader:<br />
bränsleberedningen och pannhuset.<br />
hur gick dina tankar kring byggnaden<br />
för bränsleberedningen?<br />
Det <strong>som</strong> är nytt här i Västerås är att det<br />
handlar om avfallsförbränning, vilket kräver<br />
en byggnad för bränsleberedning. Designen<br />
av byggnaden med den lätt stegrande profilen<br />
är anpassad efter den process och verksamhet<br />
<strong>som</strong> ska ske och hur den tekniska<br />
utrustningen <strong>som</strong> finns inuti byggnaden är<br />
konstruerad.<br />
Bränslelagrets tak kommer att<br />
täckas av gräs.<br />
Kommer det att lukta?<br />
Efter<strong>som</strong> bränslet kommer att bestå av<br />
avfall är det en högst relevant fråga hur<br />
man ska undvika att lukten sprids. Huset<br />
kommer att ha ett konstant undertryck.<br />
Dessutom finns kolfilterrenare i både mottagningen<br />
och i beredningen <strong>som</strong> renar<br />
luften. Det får absolut inte lukta och det<br />
är ett jätteviktigt mål.<br />
Berätta om gräset på taket och vi<strong>nr</strong>ankor<br />
på murar.<br />
Alla byggnader ska smälta in i den närliggande<br />
miljön och tillgodose stadsbyggnadskontorets<br />
önskemål. Därför har vi valt gräs<br />
(sedum) på taket till bränslehanteringen och<br />
vi<strong>nr</strong>ankor på stödmurar kring bränsleplanen.<br />
Vår stora utmaning är att matcha den tuffa<br />
industrimiljön med det mjuka kulturlandskapet<br />
med både den gröna skogen och blåa<br />
Mälaren intill. Syftet är att förstärka och<br />
försköna det offentliga uterummet och det<br />
är en viktig faktor i en arkitekts arbete.<br />
hur resonerade du kring pannhuset <strong>som</strong><br />
är den andra karaktärsbyggnaden?<br />
Efter lite funderande skissade vi med flygfotografier<br />
<strong>som</strong> grund. Den gröna nyansen<br />
går att koppla Kulörnyckel till den invändiga intilliggande ytor naturen.<br />
NCS S 8500-N (svart/bärstål o smide)<br />
Att det skulle NCS vara S 7500-B mosaik (blyertsgrå) kändes <strong>som</strong> en<br />
NCS S 3502-B (zinkgrå)<br />
självklarhet, vi hade goda erfarenheter av<br />
NCS S 1002-Y (bruten vit/ tak o ytterväggar)<br />
NCS S 1080-Y60R (orange/ accentkulör)<br />
det från andra anläggningar. Fasaden kom-<br />
mer att vara klädd i plåt och färgsättningen<br />
blir diskret med kulörer i grönt, ljusgrått och<br />
mörkgrått kombinerat med glas och betong.<br />
Material valet blev det mest ekonomiska och<br />
rationella att bygga med. Att något är exklusivt<br />
behöver inte innebära att det är dyrt.<br />
Vad har varit viktigt i det här projektet?<br />
Markelevation Cisternplan mot sydost<br />
Det är viktigt att man i ett tidigt skede och<br />
Förnyelseprojektet/ Invändigt designkoncept<br />
i en begränsad grupp lägger fast huvuddragen,<br />
det underlättar för arbetet framöver.<br />
Jag kan flödet i en sådan här process och<br />
jag visste vad vi gjort bra och vad vi kunde<br />
ha gjort annorlunda efter mina fyra år med<br />
Igelstaverket. I Förnyelsen Block 6 har jag<br />
ett bra samarbete med både tekniker och<br />
stadsbyggnadskontoret <strong>som</strong> gjort att vi<br />
tillsammans tagit fram ett gestaltningsprogram<br />
för yttre gestaltning <strong>som</strong> samtidigt<br />
säkerställer en funktionell anläggning<br />
26 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 27<br />
SMAKFULL<br />
FASAD-<br />
MOSAIK<br />
Cisternplan från söder<br />
Skorsten, byggnad för rökgasrening och,<br />
i grön mosaik, pannhus för Block 6.<br />
••••••••••• • ••••••••<br />
•• ••• ••••••• • • •••• •• ••<br />
••••••••••••••• •••••••••••<br />
••••••••• ••••••••••• •••••••• •••••••••••••• •• • ••••<br />
••••••• ••••••••••••••••••<br />
VINRANKOR<br />
PÅ MURAR<br />
an passad efter den teknik och process <strong>som</strong><br />
det handlar om.<br />
Efter<strong>som</strong> det här blir en unik anläggning<br />
kommer många att vilja göra studiebesök<br />
här i framtiden. Med lika medveten ljusoch<br />
färgsättning invändigt <strong>som</strong> utvändigt<br />
kommer det att bli en mycket inspirerande<br />
och spännande miljö, både att arbeta i och<br />
besöka. Det är viktigt att byggnaderna<br />
utstrålar <strong>Mälarenergi</strong>s stolthet.<br />
Utvändiga kulörer<br />
Invändiga kulörer<br />
Den 19 juni togs det symboliska första<br />
skoptaget och snart är byggnationen i full<br />
gång. Och man kan förmoda att det blir ett<br />
skådespel att följa framöver.<br />
» FÖRNYELSEN<br />
Referensbilder från Ingelstaverket<br />
BLOCK 6<br />
I Västerås kraftvärmeverk produceras<br />
el och fjärrvärme. De första enhe-<br />
Arkitekt: Per Nyström<br />
R41 _<strong>2012</strong>-04-12 SIDA 9<br />
terna togs i drift 1963 och sedan dess<br />
har verket förnyats och byggs till vid<br />
flera tillfällen. Block 6 blir en samförbränningsanläggning<br />
<strong>som</strong> kommer<br />
kunna eldas med både avfall och<br />
biobränsle. Anläggningen kommer<br />
att bli den största i sitt slag.<br />
På www.malarenergi.se/<br />
fornyelseprojektet kan du följa bygget<br />
via en webkamera och få kontinuerlig<br />
information om vad <strong>som</strong> pågår.<br />
Förnyelseprojektet/ Inv. designkoncept<br />
BESTÄLLARE: <strong>Mälarenergi</strong> <strong>AB</strong><br />
ARKITEKT: SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR <strong>AB</strong><br />
GRÄS PÅ<br />
TAKET
SAMHÄLLSBYGGARE SAMHÄLLSBYGGARE<br />
28 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />
KORTA FAKTA<br />
Fjärrvärmenätet i Västerås med<br />
omnejd är cirka 760 kilometer långt<br />
vilket motsvarar sträckan Västerås–<br />
Göteborg, tur och retur. 41 kilometer<br />
utgörs av betongkulvertar.<br />
Fjärrvärmenätets volym uppgår till<br />
35 000 kubikmeter (vatten).<br />
Nyanskaffningsvärdet för fjärrvärmenätet<br />
är beräknat till drygt<br />
4,5 miljarder kronor.<br />
Rören <strong>som</strong> byts ut vid Rocklunda har<br />
en i<strong>nr</strong>e diameter på 600 millimeter<br />
och en yttre diameter inklusive isolering<br />
på sammanlagt 900 millimeter.<br />
Varje rördel väger tre ton.<br />
Ombyggnaden och rörbytena vid<br />
Rocklunda är en investering på<br />
strax under 17 miljoner kronor.<br />
Cirka 85 rör av dimension 600<br />
ska grävas ned vid Rocklunda.<br />
Nu byts 700 meter<br />
Omläggning Rocklunda.<br />
fjärrvärmeledningar<br />
på Rocklunda!<br />
Just området vid Rocklunda utgör en knutpunkt<br />
för fjärrvärmen i Västerås. Här löper den matarledning<br />
<strong>som</strong> bland annat förser Tunby, Gryta, Rönnby, Skultuna,<br />
Hökåsen och Tillberga med fjärrvärme.<br />
Ledningarna vid Rocklunda har varit ett problem<br />
under en längre tid. De har under sina 45 år i marken<br />
ansatts hårt av vatten och fukt från utsidan. De läcker<br />
både här och där, och det är inte längre försvarbart<br />
att lappa och laga.<br />
– Vi har ett gammalt nät här i Västerås, bland de<br />
första i Sverige, och det finns ett stort förnyelsebehov.<br />
Varje läcka kostar i runda tal några hundratusen kron or<br />
att reparera och vi har kommit till en punkt vid Rocklunda<br />
när det inte går längre, säger Mats Svarc.<br />
Arbetet vid Rocklunda kommer att ske i tre etapper.<br />
I dagsläget är tre dygnslånga avstängningar<br />
inplanerade under perioden.<br />
Nu förnyar vi<br />
fjärrvärmenätet.<br />
Just nu pågår omfattande arbeten med att framtidssäkra<br />
fjärrvärmenätet vid Rocklunda i Västerås. Arbetet in leddes<br />
i slutet av april i år och beräknas pågå fram till november.<br />
– Vi måste göra det här nu för att säkerställa leveranserna till<br />
våra kunder, säger Mats Svarc, projektledare på <strong>Mälarenergi</strong>.<br />
Här på Rocklunda finns en av Västerås viktigaste<br />
knutpunkter för fjärrvärme. En del av en ringledning<br />
<strong>som</strong> försörjer hela staden, men framför allt<br />
Rocklunda, Tunby, Gryta, Rönnby, Skultuna, Hökåsen<br />
och Tillberga med fjärrvärme.<br />
TEXT: PER ANDERS LENHOV. FoTo: LASSE FREDRIKSSON.<br />
Ledningen byggdes 1967 och behöver nu bytas<br />
ut och läggas om. Arbetet kommer att pågå fram<br />
till och med november vecka 44. Under arbetets<br />
gång kommer de berörda områdena tidvis att<br />
drabbas av störningar i fjärrvärmeleveranserna.<br />
Rocklundaområdet i Västerås är sig – Ett avbrott kommer sällan lägligt, men vi gör<br />
inte riktigt likt just nu. Avspärr- allt vi kan för att komma ut med infor mation i god<br />
Områden <strong>som</strong> berörs:<br />
ningar av järn och betong ”pryder” tid innan avbrotten.<br />
Rocklunda, Tunby, Gryta, Rönnby, Skultuna,<br />
vägarna inom området och i anslut- Som kund får man vara beredd att rucka lite på<br />
ning till sportanläggningarna. Här sina Hökåsen dagliga och rutiner Tillberga. när avbrotten kommer. Att kan-<br />
och där gapar flera meter djupa ske För duscha avbrottsinformation kvällen innan istället besök: för på morgonen,<br />
gropar i marken, och än fler lär det eller malarenergi.se/avbrottsinfo<br />
att göra det på jobbet om möjligheter finns.<br />
bli vittnar grävmaskinerna om.<br />
För avbrottsinfo direkt i mobilen <strong>som</strong> SMS:<br />
Så här kommer det att se ut större delen av <strong>som</strong>- Planeringen av det omfattande arbetet inleddes<br />
skapa ett konto på malarenergi.se/minasidor<br />
maren och under hösten när Mälar energi bygger om för drygt ett år sedan och har skett, och sker fort-<br />
och byter ut drygt 700 meter av fjärrvärmenätet. löpande, i samråd med de olika aktörerna på Rock-<br />
– Vi väljer att göra det här under den varma årslundaområdet, Hoppas att däribland du har markägare, överseende Västerås med stad,<br />
tiden så att effekterna ska bli så ringa <strong>som</strong> möjligt polis detta, och räddningstjänst.<br />
vi arbetar så snabbt vi kan.<br />
för våra kunder, säger Mats Svarc <strong>som</strong> är projekt- Efter<strong>som</strong> verksamheterna vid de båda <strong>AB</strong>Bledare<br />
på <strong>Mälarenergi</strong>.<br />
arenorna, Bombardier Arena, Friskis & Svettis,<br />
tränings Kundcenter: hallarna och 021-39 ridhuset 50 kommer 50 att påverkas<br />
är Hemsida: det viktigt att malarenergi.se<br />
ha en god dialog med klubbarna<br />
och utövarna.<br />
– Vi har full koll på de aktiviteter och evenemang<br />
<strong>som</strong> pågår på området och i de olika hallarna.<br />
Själv klart kommer vi att ta största möjliga hänsyn<br />
till detta. Vi kommer även att lösa varmvattenförsörjningen<br />
till idrottsanläggningarna med separata<br />
mobila pannor, berättar Mats Svarc.<br />
Trafiken till och från Rocklunda kommer även<br />
den att påverkas. Det blir en hel del byggtrafik<br />
med lastbilar, grävmaskiner och andra nödvändiga<br />
maskiner <strong>som</strong> ska samsas med den övriga trafiken<br />
på begränsade körbanor.<br />
– Infarten vid Bombardier Arena är en flaskhals.<br />
Men vi försöker göra det så bra <strong>som</strong> det överhuvudet<br />
taget är möjligt, säger byggledare Patrik<br />
Viggeby.<br />
häR FöRNyAS<br />
FJäRRVäRMENäTET:<br />
Norrleden<br />
Rocklunda<br />
Fjärrvärmeledning<br />
Bombardier<br />
Arena<br />
E 18<br />
<strong>AB</strong>B<br />
Arena<br />
Gryta<br />
Friskis &<br />
Svettis<br />
Tunby<br />
Vasagatan<br />
Vega<br />
» AVBROTTS-<br />
INFORMA-<br />
TION.<br />
VIA HEMSIDAN<br />
Information om när<br />
avbrotten kommer<br />
att ske hittar du på<br />
<strong>Mälarenergi</strong>s hemsida<br />
- www.malarenergi.se/<br />
avbrottsinfo. Avbrotten<br />
kommer även att<br />
aviseras i VLT.<br />
VIA SMS<br />
Som kund kan du även<br />
få avbrottsinformation<br />
direkt i mobilen<br />
genom att registrera<br />
dig för SMS-tjänst hos<br />
<strong>Mälarenergi</strong>: Det kan<br />
du få genom att gå<br />
in på www.malarenergi.se/minasidor<br />
och<br />
skapa ett konto.<br />
<strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />
29
MÄLARENERGI INFORMERAR<br />
här kan du surfa<br />
fritt i <strong>som</strong>mar!<br />
Sommarsurfa i Västerås... ja, då handlar det inte om att till tonerna av de gamla<br />
surfrockarna Beach Boys rida på Mälarvågorna i solskenet. Det handlar om att<br />
fritt kunna surfa på nätet om du besöker Västerås i <strong>som</strong>mar.<br />
TEXT: P A LENHoV. FoTo: LASSE FREdRIKSSoN.<br />
Ifjol inledde <strong>Mälarenergi</strong> Stadsnät<br />
och internetleverantören Quicknet<br />
från Västerås ett samarbete <strong>som</strong><br />
innebar fri Wifi på några väl valda<br />
ställen i Västerås, bland annat<br />
Centralstation, Lögarängsbadet och<br />
Västerås Mälarcamping. <strong>Mälarenergi</strong><br />
Stadsnät tillhandahöll infrastruktur<br />
och teknik medan Quicknet tillhandahöll<br />
internettjänsten.<br />
Syftet var att <strong>som</strong> en utökad samhällsservice<br />
kunna erbjuda både besökare och<br />
invånare fri access till internet på öppna<br />
platser där många människor befinner sig<br />
under <strong>som</strong>maren.<br />
I <strong>som</strong>mar utökar man tjänsten med gästhamnen<br />
i centrala Västerås.<br />
De <strong>som</strong> kommer sjövägen och lägger till<br />
vid gästbryggan vid Lögarängen kommer<br />
att få ett litet välkomstpaket <strong>som</strong> bland annat<br />
innehåller information om gratis WiFi när de<br />
betalar hamnavgiften.<br />
– Det föll mycket väl ut i fjol. Det var många<br />
<strong>som</strong> nyttjade den fria uppkopplingen och vi<br />
fick riktigt bra respons under bland annat<br />
Powermeet då en stor del av sträckan hade<br />
täckning, berättar Christer Nordmark, försäljnings-<br />
och marknadschef på <strong>Mälarenergi</strong><br />
Stadsnät.<br />
Det fria WiFi-nätet, <strong>som</strong> får namnet<br />
Fri surf – <strong>Mälarenergi</strong> blir tillgängligt från<br />
och med 15 juni och är fritt från inloggnig<br />
och lösenord. Mobiltelefonen (Smartphone),<br />
datorn eller surfplattan letar själv upp<br />
nätet, sedan är det bara att surfa.<br />
– Vi tror att det här är en bra tjänst<br />
och servicefunktion. WiFi-användandet<br />
är jättestort bland ungdomarna, det är<br />
främst de <strong>som</strong> söker upp de trådlösa<br />
nätverken. Men vi ser nu att allt fler äldre<br />
använder det. Folk blir mer och mer vana<br />
att de här tjänsterna finns, säger Magnus<br />
Odéen, marknadsansvarig på Quicknet.<br />
Både Christer Nordmark och Magnus<br />
Odéen hoppas och tror att det här är en<br />
tjänst <strong>som</strong> kommer att utvecklas än mer<br />
inom kort, och då främst på publika<br />
platser samt i Västerås city.<br />
häR KAN DU<br />
SURFA FRITT<br />
FRåN 15 JUNI:<br />
LöGARäNGEN<br />
VäSTERåS<br />
MäLARcAMPING<br />
VäSTERåS GäSThAMN<br />
cENTRALSTATIONEN<br />
wIFI-NäTET<br />
hAR NAMNET:<br />
Fri surf-<strong>Mälarenergi</strong><br />
En <strong>som</strong>marpresent till<br />
dig från <strong>Mälarenergi</strong>!<br />
Tillsammans med det här numret av <strong>Nonstop</strong> fick du en present från <strong>Mälarenergi</strong>.<br />
Det är en kombinerad vattentermometer och UV-ljusmätare. Termometern används<br />
för att kolla badtemperaturen och UV-ljusmätaren visar hur mycket solstrålning det<br />
är så att du kan skydda dig ordentligt. Just nu är solinstrålningen hög på grund av<br />
solstormar.<br />
Om du inte fått kortet i din brevlåda, skicka ett mail till post@malarenergi.se<br />
eller ring Kundcenter så skickar de ett kort med post.<br />
Allt samlat på Mina Sidor.<br />
På <strong>Mälarenergi</strong>s kundsidor, Mina Sidor, får<br />
du en bra sammanfattning över alla produkter<br />
du har från <strong>Mälarenergi</strong>. Som inloggad<br />
har du tillgång till dina avtal, gamla fakturor,<br />
förbrukningsstatistik och du kan skapa<br />
rapporter. Tjänsten är förstås helt gratis<br />
Du skaffar Mina Sidor på<br />
www.malarenergi.se/minasidor.<br />
För att skapa ett konto behöver<br />
du ditt kundnummer hos <strong>Mälarenergi</strong><br />
samt ditt personnummer.<br />
Mina Sidor finns<br />
även att ladda ner <strong>som</strong><br />
app till din mobiltelefon.<br />
Avbrottsinfo direkt i mobilen.<br />
Om du vill ha information om<br />
planerade och oplanerade driftavbrott<br />
via sms beställer du den<br />
tjänsten på Mina Sidor. Kan vara<br />
bra nu i semestertider när du är<br />
borta under lång tid från hemmet.<br />
Skaffa autogiro och förenkla<br />
faktura betalningarna när du<br />
är bortrest.<br />
Du kan välja att betala din faktura på flera olika sätt. Extra bekvämt blir det<br />
om du väljer både autogiro och e-faktura.<br />
Autogiro innebär att fakturabeloppet automatiskt dras från ditt konto på förfallodagen.<br />
Ansökan om autogiro kan du göra direkt på www.malarenergi.se<br />
E-faktura är en elektronisk faktura <strong>som</strong> du betalar via din internetbank. Detta är ett enkelt<br />
och tryggt betalningssätt <strong>som</strong> inte belastar miljön med pappershantering. Vill du använda<br />
e-faktura kontaktar du din banks webbplats. Där anmäler du dina uppgifter enligt instruktionerna.<br />
Tänk på att det är fakturamottagaren <strong>som</strong> behöver göra anmälan. När banken har<br />
mottagit din registrering skickas en anmälan till oss och vi ändrar till e-faktura.<br />
MÄLARENERGI INFORMERAR<br />
Snacka med<br />
<strong>Mälarenergi</strong><br />
på Facebook!<br />
På vardagar mellan 8.00 – 16.00 finns<br />
personal från Kundcenter tillgängliga<br />
på Facebook. Förutom att ställa frågor<br />
och skriva i ”loggen” kan du se aktuella<br />
jobbannonser och pressmeddelanden.<br />
Självklart är du fortfarande välkommen<br />
att kontakta Kundcenter både på telefon:<br />
021-39 50 50 och mejl:<br />
post@malarenergi.se.<br />
Gilla <strong>Mälarenergi</strong> på<br />
Facebook du också!<br />
www.facebook.com/<br />
Malarenergi<br />
Grattis<br />
Victoria!<br />
Tidigare i år hade vi en tävling på<br />
Facebook där man kunde vinna en iPad.<br />
Tävlingen är nu avslutad och vi säger<br />
stort grattis till Victoria Furéh <strong>som</strong><br />
vann med sin motivering:<br />
”Med en laddad padda får det<br />
gärna gå en propp, på info och<br />
nöje blir det ändå inte stopp!”.<br />
<strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />
31
Välkommen i<br />
<strong>Mälarenergi</strong>s Elpool.<br />
Ett skönt sätt att jaga låga elpriser.<br />
15 öre<br />
lägre per kWh<br />
än genomsnittet<br />
för rörligt pris<br />
2010-2011<br />
Tycker du det är jobbigt att jaga låga elpriser? Gå med i <strong>Mälarenergi</strong>s Elpool.<br />
Då kommer en expert att bevaka den nordiska elbörsen och köpa el åt dig<br />
och de andra i poolen när priset verkar <strong>som</strong> bäst. Själv behöver du inte göra<br />
någonting. Och vi vet att det funkar. Precis så här brukar storföretagen köpa<br />
sin el och hittills har de alltid tjänat på det.<br />
Gå med i nästa Elpool på malarenergi.se/elpool<br />
eller ring vårt Kundcenter, tel 021-39 50 50.<br />
MÄLARENERGI<br />
ÖNSKAR ALLA EN<br />
HÄRLIG SOMMAR!<br />
EXTRA STORT<br />
SOMMARKRYSS<br />
HITTAR DU<br />
PÅ SID 16-17<br />
GRUPPFÖRSÄNDELSE<br />
Box 14, 721 03 Västerås<br />
www.malarenergi.se<br />
post@malarenergi.se