29.08.2013 Views

Nonstop nr 2 2012 som pdf. - Mälarenergi AB

Nonstop nr 2 2012 som pdf. - Mälarenergi AB

Nonstop nr 2 2012 som pdf. - Mälarenergi AB

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

nonstop<br />

En tidning från <strong>Mälarenergi</strong>. Nr 2 <strong>2012</strong>.<br />

TEMA<br />

VATTEN<br />

Vattenkraftverket<br />

i Lennartsfors<br />

är <strong>Mälarenergi</strong>s<br />

västligaste utpost.<br />

Njut av fin paddling<br />

på Strömsholms<br />

kanal. Vi tipsar om<br />

guldkorn efter vägen.<br />

Läs om vattensajten<br />

och miljötratten<br />

– viktiga projekt för<br />

utbildning och miljö.<br />

MISSA INTE VÅR<br />

SOMMARPRESENT<br />

I POSTLÅDAN!<br />

Möt arkitekten till<br />

Förnyelsen Block 6<br />

<strong>som</strong> inspireras av<br />

natur och grönska.


LEDARE MÄLARENERGI<br />

Ett nummer fyllt<br />

med vatten.<br />

Sommar, vatten och förhoppningsvis en<br />

hel del sol. Det är väl det vi alla önskar<br />

oss nu. En period av avkoppling och<br />

värme där livet kan vara lite enklare,<br />

helt enkelt. Vatten är en del av livet,<br />

oavsett om vi badar, dricker eller vattnar<br />

blommorna med det. Därför ägnar vi en<br />

stor del av det här numret av <strong>Nonstop</strong><br />

till just vatten.<br />

Följ med på en tur på Strömsholms kanal och få lite tips om paddling och strandhugg<br />

eller läs om ett av våra vattenkraftverk vid Lennartsfors i Värmland. Du får<br />

också följa med ut i skolans värld och se hur vi samverkar med elever och lärare<br />

runt vår nya vattensajt där de får följa vattnets väg från Mälaren, till kranen<br />

hemma och sedan tillbaka till Mälaren igen – samverkan med skolan är en viktig<br />

del i vårt arbete.<br />

För att vattnets kretslopp och våra ledningsnät ska fungera är det viktigt att vi<br />

inte ”proppar” igen systemet. Tillsammans med bostadsföretaget Mimer och renhållningsföretaget<br />

Vafab går vi nu ut och informerar om vad man inte ska hälla<br />

ner i avloppen, med fokus på matfett och matoljor. Det är viktigt att vi alla hjälps<br />

åt och tar hand om vårt ledningsnät och vatten.<br />

Mälarregionen växer vilket betyder att vi både måste utveckla våra befintliga<br />

ledningsnät och bygga nya. Ett arbete <strong>som</strong> till största del sker under <strong>som</strong>marhalvåret,<br />

för att vi ska vara säkra på att allt fungerar när kylan och tjälen kommer.<br />

Ett exempel på ett sådant jobb är det vi gör på Rocklunda i Västerås.<br />

Själv kommer jag att spendera en stor del av <strong>som</strong>maren och semestern med<br />

familjen i vår stuga i Dalarna. Där tar vi vårt vatten från Badelundaåsen, samma<br />

ås <strong>som</strong> används för att leverera dricksvattnet här i Västerås. Ja, Badelundaåsen<br />

binder faktiskt samman Västmanland och Dalarna. Så oavsett om jag är i stugan<br />

eller hemma dricker jag vatten från samma ås.<br />

Och glöm inte bort att kranvatten är världens bästa dryck och törstsläckare<br />

– oavsett väderlek.<br />

Karin Ols<br />

Chef affär<strong>som</strong>råde Vatten<br />

nonstop nonstop<br />

En tidning från <strong>Mälarenergi</strong>. Nr 2 <strong>2012</strong>.<br />

TEMA<br />

VATTEN<br />

Vattenkraftverket<br />

i Lennartsfors<br />

är <strong>Mälarenergi</strong>s<br />

västligaste utpost.<br />

Läs om vattensajten<br />

och miljötratten <strong>som</strong><br />

jag varit med och tagit<br />

fram under året.<br />

Njut av fi n paddling<br />

på Strömsholms<br />

kanal. Vi tipsar om<br />

guldkorn efter vägen.<br />

MISSA MISSA INTE INTE VÅR VÅR<br />

SOMMARPRESENT<br />

I POSTLÅDAN!<br />

Möt arkitekten till<br />

Förnyelsen Block 6<br />

<strong>som</strong> inspireras av<br />

natur och grönska.<br />

NONSTOP 1202.indd 1 <strong>2012</strong>-06-05 12.32<br />

Omslagsbild<br />

Lasse Fredriksson.<br />

nonstop<br />

Ansvarig utgivare<br />

Ove Fredriksson, <strong>Mälarenergi</strong><br />

Redaktör<br />

Ann-Sofie Pfeiffer, <strong>Mälarenergi</strong><br />

Projekt- och produktionsledning<br />

Lena Idh, Agenti <strong>AB</strong><br />

Form och original<br />

Madelene Ulfberg, SNAP!<br />

Tryckeri<br />

Sörmlands Grafiska <strong>AB</strong><br />

VATTENVERK<br />

Vatten är en del av<br />

livet, oavsett om vi<br />

badar, dricker eller<br />

vattnar blommorna<br />

med det.<br />

FLOCKNINGS-<br />

MEDEL<br />

TILL AVLOPPSRENINGSVERKET<br />

Kundcenter: 021-39 50 50.<br />

Sjöhagsvägen 3, Västerås<br />

E-post: post@malarenergi.se<br />

Hemsida: www.malarenergi.se<br />

Postadress: Box 14, 721 03 Västerås<br />

BEHÖVER DU GÖRA EN FELANMÄLAN,<br />

RING: 021-18 19 00<br />

KALK<br />

<strong>Nonstop</strong><br />

<strong>nr</strong> 2<br />

delas ut till<br />

KLOR alla hushåll<br />

i Västerås,<br />

Hallstahammar,<br />

Köping, Arboga<br />

och Kungsör<br />

vecka 26.<br />

26<br />

Naturupplevelser<br />

och äventyr med<br />

kanot på Ströms-<br />

holms kanal.<br />

12<br />

Arkitekten <strong>som</strong> inspireras<br />

av natur och grönska.<br />

Vattensajten. Ett roligt sätt<br />

att lära sig om vattnets<br />

kretslopp.<br />

04<br />

18<br />

28<br />

Lennartsfors.<br />

<strong>Mälarenergi</strong>s<br />

västligast utpost.<br />

22<br />

Matolja i tratten i<br />

stället för i vasken.<br />

Lennartsfors<br />

är <strong>Mälarenergi</strong>s<br />

västligaste utpost.<br />

08<br />

Kraftpojkarna<br />

<strong>som</strong> säljer el till<br />

<strong>Mälarenergi</strong>.<br />

30<br />

Nu byts 700 meter<br />

fjärrvärmeledningar<br />

på Rocklunda. Här kan du surfa fritt i <strong>som</strong>mar.<br />

<strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />

3


TEMA VATTEN TEMA VATTEN<br />

Vi vill att alla barnen lär sig<br />

mycket om vatten och hur<br />

kretsloppet fungerar. Det är<br />

en sida av <strong>Mälarenergi</strong>s roll<br />

<strong>som</strong> samhällsbyggare.<br />

S<strong>AB</strong>INA BJÖRKLUND<br />

DU HITTAR<br />

VATTENSAJTEN PÅ<br />

WWW.MALARENERGI.SE<br />

KUL OCH INTRESSANT<br />

FÖR BÅDE<br />

STORA OCH SMÅ!<br />

VATTENVERK<br />

FLOCKNINGS-<br />

MEDEL<br />

Sabina Björklund och Maria<br />

Samson har tillsammans med en<br />

kommunikationsbyrå samt lärare<br />

och elever arbetat fram den nya<br />

vattensajten på <strong>Mälarenergi</strong>s<br />

hemsida.<br />

TILL AVLOPPSRENINGSVERKET<br />

Vattensajten.<br />

Ett roligt sätt att lära sig<br />

om vattnets kretslopp.<br />

Det regnar på oss. Vi dricker det. Vi badar och diskar i det. Samma vatten<br />

i ett evigt kretslopp. Men vad händer längs vägen? Med en ny interaktiv<br />

vattensajt på <strong>Mälarenergi</strong>s hemsida får skolbarnen följa vattnets väg i Västerås.<br />

TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: HENRIK MILL. ILLUSTRATIoN: TOBIAS FLYGAR.<br />

Den nya vattensajten blev tillgänglig<br />

på <strong>Mälarenergi</strong>s hemsida i<br />

april och de många besöken på<br />

sidan vittnar om att den väckt<br />

intresse från början. En vattensajt<br />

har funnits på <strong>Mälarenergi</strong>s hemsida<br />

tidigare, men nu illustreras<br />

vattnets väg, vilka hinder <strong>som</strong> kan uppstå och hur<br />

problem kan lösas, med animering och barnen kan<br />

själva gå in och hjälpa till med lösningar. Det finns<br />

förslag på experiment <strong>som</strong> skolklasser kan arbeta<br />

med och länkar till olika filmer om vatten på You-<br />

Tube. Filmerna handlar om allt från hur vattnet på<br />

jorden bildats till hur det färgsprakande livet ser ut<br />

under vattenytan vid Hawaii.<br />

– Vi vill att alla barnen lär sig mycket om vatten<br />

och hur kretsloppet fungerar. Det är en sida av <strong>Mälarenergi</strong>s<br />

roll <strong>som</strong> samhällsbyggare. Idén att bygga upp<br />

en ny, interaktiv, vattensajt har funnits länge, säger<br />

Sabina Björklund, skolinformatör och processtekniker<br />

på <strong>Mälarenergi</strong>, affär<strong>som</strong>råde vatten. Hon har varit<br />

med och arbetat fram den nya sidan tillsammans<br />

med Maria Samson på <strong>Mälarenergi</strong>s kommunikationsavdelning.<br />

Till sin hjälp har de haft två referensklasser och<br />

deras lärare, Eva Segerström på<br />

Emausskolan och Katarina<br />

Kumlin på Skallbergsskolan.<br />

Vattensajten vänder sig<br />

till två åldersgrupper –<br />

dels förskoleklass till och<br />

med årskurs tre och dels<br />

årskurserna fyra och<br />

fem. Den är anpassad<br />

till den nya läroplanen,<br />

LGR 11.<br />

Mikroorganismen Bettan<br />

och Vattendroppen Roger<br />

tar med barnen på en blöt<br />

resa i boken Vatte<strong>nr</strong>esan.<br />

På vattensajten börjar resan i Mälaren där vi hämtar vårt vatten. Vi får lära oss hur <strong>Mälarenergi</strong> gör vattnet drickbart på Hässlö vattenverk...<br />

KALK<br />

KLOR<br />

FÄLLNINGSMEDEL<br />

»<br />

AVLOPPSRENINGSVERK<br />

LUFT<br />

SAND<br />

<strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />

»<br />

5<br />

L


»<br />

TEMA VATTEN TEMA VATTEN<br />

På vattensajten finns även<br />

experiment <strong>som</strong> barnen<br />

kan göra både i skolan och<br />

hemma.<br />

6 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />

Katarina Kumlin är lärare i klass 2 A på Skallbergsskolan,<br />

hon tycker att sajten svarar bra mot läroplanens<br />

intentioner och att den fungerar utmärkt <strong>som</strong><br />

stöd i undervisningen.<br />

– Som lärare väljer man hur mycket eller lite man<br />

vill använda av det vattensajten erbjuder. I min klass<br />

har vi börjat med att gå igenom den. Vi har också<br />

gjort ett av experimenten och tittat på filmer på You<br />

Tube. Det har fungerat bra alltihop. Barnen tycker<br />

det är jätteroligt. Många har gått in på sidan hemifrån<br />

också och det är ett gott betyg, säger hon.<br />

Katarina anser att arbetssättet befäster kunskaper<br />

på ett bra sätt, i synnerhet <strong>som</strong> det hela följs upp<br />

med ett studiebesök på avloppsreningsverket.<br />

– Då blir det verklighet. Och efter studiebesöket<br />

kan vi fördjupa det hela ytterligare. Ungefär sex<br />

lektionstillfällen har vi använt till detta när vi är<br />

färdiga. I höst ska parallellklassen eventuellt också<br />

arbeta med vattensajten, berättar hon.<br />

Klass 2 A från Skallbergs skol an<br />

har precis fått se hur det fungerar<br />

i verkligheten vid ett besök på<br />

avlopps reningsverket.<br />

<strong>Mälarenergi</strong> samverkar i projektet med Västerås<br />

stad för att nå ut till alla skolor. Via Plugnet och lärarnas<br />

intranät skickas information ut om sajten.<br />

– Vattensajten innebär att lärarna får ett färdigt<br />

koncept. Hela undervisningen kan göras med hjälp av<br />

den. Och de <strong>som</strong> vill kan också komma hit på studiebesök,<br />

<strong>som</strong> ett extra plus, säger Maria Samson.<br />

Skolbarn har ända sedan 1970-talet kommit till<br />

avloppsreningsverket för att gå runt och titta på vad<br />

<strong>som</strong> händer med vattnet i olika delar av reningsprocessen.<br />

Tidigare tog ett studiebesök ungefär två timmar.<br />

Men eleverna <strong>som</strong> kommer på studiebesök nu vet så<br />

mycket mer efter<strong>som</strong> de har arbetet med vattensajten<br />

i skolan. Numera tar ett studiebesök 40 – 45 minuter.<br />

– Tidigare blev det mer <strong>som</strong> en enda lång lektion.<br />

Nu kan vi referera mycket till sajten. Och kan vi få<br />

både kortare och bättre studiebesök kan vi också ta<br />

emot fler, förklarar Sabina Björklund.<br />

VI SOM TESTAT<br />

SAJTEN!<br />

Att vattnet i kranen kommer från Mälaren,<br />

att det är viktigt att dricka vatten och att mikroorganismer<br />

äter bakterier. Det är några<br />

nyvunna kunskaper <strong>som</strong> vatten sajten och<br />

studiebesöket på Kungsängens vatte<strong>nr</strong>en ingsverk<br />

gett eleverna i klass 2A på Skallbergsskolan.<br />

Michela Bonetti vet numera att<br />

det enda <strong>som</strong> ska ner i toaletten<br />

är kiss, bajs och toalettpapper.<br />

Inte tuggummi, till exempel,<br />

<strong>som</strong> hon var tvungen att undervisa<br />

sin mamma om nyligen.<br />

Abdirizak Shariff minns när<br />

han tappade sina glasögon<br />

i toaletten hemma. De åkte<br />

längre och längre ner och gick<br />

inte att få tag i, så det blev nya<br />

glasögon. Nu förstår han var<br />

de gamla hamnade till sist; på<br />

avloppsreningsverket. Men då<br />

var de nog trasiga, tror han.<br />

Selma Eklind tycker att studiebesöket<br />

på avloppsreningsverket<br />

vad roligast av allt ihop.<br />

Men hon har tyckt om att gå<br />

in på vattensajten också. Både<br />

i skolan och hemma.<br />

Elvira Sannestedt är nu<br />

helt klar över varifrån vattnet<br />

i duschen kommer – från<br />

Mälaren. Hon tycker att hon<br />

lärde sig hur det fungerar på<br />

sajten, men att det var kul<br />

att se avloppsreningsverket i<br />

verkligheten.<br />

Vattensajten ingår i<br />

Mälar energis<br />

skolpaket.<br />

Vattensajten är framför allt framtagen <strong>som</strong> utbildningsmaterial<br />

till lärare och barn. Den är anpassad efter LGR 11<br />

och det finns även tryckt material för skolan att använda<br />

sig av i undervisningen. Men sajten är rolig för alla <strong>som</strong><br />

vill ha nya kunskaper och insikter om vårt vatten.<br />

FöRUTOM SPEL, INFORMATION, FILMER<br />

Och UTBILDNINGSMATERIAL FINNS DET häR<br />

TILLGäNGLIGT På VATTENSAJTEN:<br />

FöRSKOLE- Och LåGSTADIELäRARE<br />

KAN BESTäLLA:<br />

» www.malarenergi.se/vattensajten<br />

...och hur vattnet sedan pumpas ut till stadens invånare. Efter att vi använt vattnet till olika saker skickar vi det vidare till Kungsängens avloppsreningsverk där det renas i olika processer. Sen lämnar <strong>Mälarenergi</strong> tillbaka vattnet till Mälaren igen och kretsloppet är slutet.<br />

KALK KLOR<br />

FÄLLNINGSMEDEL<br />

AVLOPPSRENINGSVERK<br />

LUFT<br />

SAND<br />

LUFT<br />

SLAM<br />

Planering och upplägg.<br />

Här har vi samlat ett antal tips och råd <strong>som</strong> du kan använda i din undervisning och din planering. Vattensajten<br />

är uppbyggd i fem olika avsnitt och startar med vattnets kretslopp, därefter hur vattnet blir drickbart och vad<br />

vi gör med vårt vatten samt hur det renas. Sen avslutas sista sidan med att vi är tillbaka där allting började.<br />

På sida ett till fyra finns experiment, i <strong>pdf</strong>-form, <strong>som</strong> ni kan skriva ut och sedan utföra det när det passar er.<br />

Nu startar vi!<br />

1<br />

Början på<br />

vattnets kretslopp.<br />

På den första sidan hittar du fakta om vattnets kretslopp och bland annat en film om hur haven<br />

blev till. När ni tagit del av fakta, gjort experiment, spelat spelet och sett på film kan följande<br />

frågor diskuteras:<br />

• Var finns det vatten?<br />

• I vilka former finns vatten?<br />

• Var kommer vattnet ifrån?<br />

• Varför måste vi vara rädda om det vatten vi har, och på vilka sätt kan vi vara det?<br />

2<br />

Vattnet<br />

blir drickbart.<br />

Under avsnittet Vattnet blir drickbart får ni följa med på vattnets resa genom Vattenverket och få en snabbtitt hur det ser<br />

ut där vi tillverkar vårt dricksvatten. När ni lärt er om bakterier, utfört experiment och tittat in på vattenverket kan följande<br />

frågor diskuteras:<br />

• Varför kan vi inte dricka sjövattnet <strong>som</strong> det är?<br />

• Vad tror du händer om vi dricker sjövatten?<br />

• Vad tror du händer om man får i sig vatten <strong>som</strong> innehåller tillexempel bakterier <strong>som</strong> E.coli?<br />

3<br />

När vattnet<br />

är i våra händer.<br />

Vattensajten<br />

utgår från<br />

LGR 11.<br />

I vilka situationer hemma, i skolan eller på fritiden använder vi oss av vatten? Hur vi använder vatten får du svar på under<br />

avsnitt tre där du kan titta in i huset i den interaktiva speldelen, lära dig om virtuellt vatten, d.v.s. allt vatten <strong>som</strong> inte syns<br />

efter<strong>som</strong> det går åt till att producera produkter. När ni lärt er om detta och tittat på film och utfört experiment kan ni fundera<br />

tillsammans kring mängden vatten vi använder:<br />

• Ett badkar rymmer cirka 200 liter, och varje människa gör av med ungefär lika mycket per dag. Hur mycket vatten gör<br />

er klass av med per dag? Eller rent av varje familj i klassen?<br />

• Vatten är inte bara livsnödvändigt för vår överlevnad, utan även för växter och djur.<br />

• Vad kan du göra för att påverka och ta bättre hand om vattnet och vår miljö?<br />

• Visste du att människan består till 2/3 av vatten?<br />

• Det finns en uppsjö av miljömärkningar och miljömärkta varor för våra livsmedel, kläder, rengöringsmedel m.m. Låt<br />

barnen hitta minst 1 miljömärkt produkt på förskolan/skolan. Vet de vad miljömärket heter? Under sida 3 på Vattensajten<br />

finns ett bildspel med olika miljömärkning <strong>som</strong> du kan använda <strong>som</strong> underlag. Rätt svar på dem olika märkningarna<br />

hittar du i ”Lärarrummet”.<br />

>><br />

Planering<br />

och upplägg<br />

för lärare<br />

Vatte<strong>nr</strong>esan.<br />

Följ med Sara, Roger och Bettan<br />

på ett riktigt blött äventyr!<br />

Sagoboken<br />

Vatte<strong>nr</strong>esan<br />

Kunskapstest på vattensajten.<br />

Början på 1 vattnets kretslopp.<br />

VAD ÄR GRUNDVATTEN?<br />

1. Vatten i sjöar <strong>som</strong> är grunda.<br />

2. Vatten <strong>som</strong> finns naturligt i sprickor nere i marken<br />

3. Havsvatten<br />

VAD KALLAS DET NÄR VATTEN REGNAR OCH DUNSTAR, OM OCH OM IGEN?<br />

1. Vattnets naturliga kretslopp<br />

2. Regnets vattniga maratonlopp<br />

3. Det naturliga vattenloppet<br />

HUR OFTA BILDAS DET NYTT VATTEN PÅ JORDEN?<br />

1. En gång om året<br />

2. En gång vart hundrade år<br />

3. Aldrig, det är samma vatten <strong>som</strong> vi haft i flera miljoner år.<br />

2<br />

Vattnet<br />

blir drickbart.<br />

VARFÖR PUMPAR VI NER VATTNET I BADELUNDAÅSEN?<br />

1. Det finns ingen tillräckligt stor bassäng inomhus<br />

2. Vattnet ska få en godare smak, och blandas med grundvattnet<br />

3. Vi tillsätter frisk luft i vattnet<br />

VARFÖR BEHÖVER VI HA VATTENTORN MED RESERVLAGER AV VATTEN?<br />

1. Människor använder mer vatten på kvällen än på morgonen<br />

2. Människor använder mer vatten på morgonen än på kvällen<br />

3. Människor använder mer vatten än vad vattenverket kan tillverka, hela tiden<br />

I VATTENRENINGSVERKET FILTRERAR VI BORT BAKTERIER, SMUTS OCH SKRÄP.<br />

VAD KALLAS DESSA?<br />

1. Patogener<br />

2. Genologer<br />

3. Patienter<br />

>><br />

DIPLOM<br />

Grattis!<br />

Nu har du lärt dig allt<br />

om vattnets eviga kretslopp.<br />

Kunskapsprov Diplom<br />

Målarskisser Klistermärken<br />

Tilldelas


SAMHÄLLSBYGGARE SAMHÄLLSBYGGARE<br />

Kraftstationen i Lennartsfors<br />

har funnits sedan 1943, men arkitekturen och<br />

de höga, välvda och spröjsade fönstren<br />

vittnar om att byggnaden är<br />

mycket äldre än så.<br />

Lennartsfors<br />

är <strong>Mälarenergi</strong>s<br />

västligaste utpost.<br />

Bara en knapp halvmil från norska gränsen ligger Lennartsfors.<br />

Här finns det största av <strong>Mälarenergi</strong>s sju vattenkraftverk i Värmland.<br />

Tillsammans med intilliggande byggnader bildar kraftverket i<br />

Lennartsfors en kulturhistoriskt spännande miljö.<br />

TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: LASSE FREDRIKSSON.<br />

Det är glest mellan husen<br />

och mycket skog den<br />

sista vägsträckan mot<br />

Lennartsfors. När skogen<br />

glesnar och bebyggelsen<br />

tätnar är vi där. En liten<br />

bit in i samhället står det<br />

Mekanisk Verkstad på en vit skylt <strong>som</strong> pekar<br />

upp mot Lennartsfors Mekaniska Verkstad.<br />

Företaget är i<strong>nr</strong>ymt i en låg, modern<br />

företagsbyggnad och ser ut att kunna vara<br />

ortens centrala arbetsplats. Längre fram<br />

dyker en vacker gammaldags industribyggnad<br />

i rött tegel upp – Lennartsfors kraftstation.<br />

Bakom glittrar vattnet i sjön Foxen.<br />

Kraftstationen har funnits sedan 1943,<br />

men arkitekturen och de höga, välvda och<br />

spröjsade fönstren vittnar om att byggnaden<br />

är mycket äldre än så. Den byggdes 1886<br />

och i<strong>nr</strong>ymde ända till 1940 ett träsliperi. Här<br />

tillverkades pappersbalar <strong>som</strong> skeppades ut<br />

till bland annat England och Frankrike.<br />

<strong>Mälarenergi</strong> tog över kraftstationen 2006<br />

och blev på samma gång ägare till en smedja,<br />

en mekanisk verkstad, ett snickeri och en<br />

såg, vars historia hänger tätt ihop med det<br />

<strong>som</strong> nu är kraftstation. Det har i sin tur lett<br />

till ett samarbete mellan <strong>Mälarenergi</strong> och<br />

Trankils hembygdsförening <strong>som</strong> värnar om<br />

miljöns kulturhistoriska värden.<br />

– Som ägare underhåller vi även de fastigheter<br />

<strong>som</strong> hör till kraftverket. Därför har vi<br />

stått för vissa materialkostnader för upprustningen<br />

av smedjan <strong>som</strong> var i väldigt dåligt<br />

skick. Hembygdsföreningens folk arbetar<br />

ideellt med renoveringen. Det är en vinnvinnsituation,<br />

säger Göran Algroth på<br />

<strong>Mälarenergi</strong> <strong>som</strong> guidar oss vid kraftstationen.<br />

Göran Algroth är stabsamordnare inom<br />

vattenkraft på Mälar energi. Han kommer hit<br />

några gånger per år, för damminspektion,<br />

fastighetsfrågor och, <strong>som</strong> idag, för att göra<br />

mätningar.<br />

– Vi måste kontrollera att vi följer de tillstånd<br />

vi har när det gäller höjd på vattennivån<br />

och vilka vattenmängder vi ska tappa.<br />

Vi gör egenkontroller och Länsstyrelsen kan<br />

när <strong>som</strong> helst begära in mätdata. Frångår vi<br />

våra tillstånd är det ett miljöbrott, förklarar<br />

han.<br />

På väg ner mot kraftverket passerar vi<br />

några betongbarriärer <strong>som</strong> byggdes för<br />

bara tre år sedan, för att vid behov göra det<br />

möjligt att dämma upp och höja vattennivån<br />

så utflödet inte ska bli för stort.<br />

Inne i kraftverket luktar det olja och ljudnivån<br />

är hög. Här arbetar de fem generatorer<br />

<strong>som</strong> installerades 1943 då kraftverket<br />

Göran Algroth kontrollerar<br />

vattenkraftstationen några gånger per år.<br />

startade. Drivremmar snurrar i svindlande<br />

fart och ger intryck av en intensiv, men<br />

samtidigt ålderdomlig, produktion. En dag<br />

<strong>som</strong> denna, med fem generatorer igång,<br />

producerar Lennartsfors kraftverk 1,2 MW.<br />

En modernare generator, nummer sex, är<br />

för tillfället avstängd. Den står i en särskild<br />

tillbyggnad <strong>som</strong> gjordes 1956. När alla sex<br />

generatorer är igång har kraftverket en<br />

kapacitet på 3,3 MW och är <strong>Mälarenergi</strong>s<br />

största vattenkraftverk i Värmland.<br />

Fram till 1940 fanns alltså en helt annan<br />

verksamhet i den här byggnaden. I det <strong>som</strong><br />

nu är kraftverk fanns själva träsliperiet, i<br />

byggnadens förlängning, numera avskiljd<br />

från kraftverket, tillverkades pappersbalar<br />

och i den stora röda ladan alldeles<br />

8 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 9<br />

»


»<br />

SAMHÄLLSBYGGARE<br />

vid vattnet lagrades balarna i väntan på<br />

utskeppning när isen gjorde sjön ofarbar.<br />

”Massaboa” kallades ladan <strong>som</strong> fortfarande<br />

står kvar, men nu med ett skal av moderna<br />

plåtväggar. Redan på 1890-talet, alltså långt<br />

innan kraftverket startade, producerades<br />

el i den röda tegelbyggnaden. Träsliperiet<br />

hade en egen generator <strong>som</strong> försåg fabriken<br />

och de omkringliggande byggnaderna med<br />

el. Till och med förmannens privata bostad,<br />

och andra närliggande byggnader, fick elektricitet<br />

genom fabrikens generator.<br />

Under andra världskriget minerades de<br />

vattenvägar <strong>som</strong> träsliperiet var beroende<br />

av för sin export och 1940 måste företaget<br />

läggas ned. Men efter<strong>som</strong> det redan fanns<br />

viss elproduktion i byggnaden blev det naturligt<br />

att bygga ut en kraftstation här. Och<br />

i den del av det gamla träsliperiet <strong>som</strong> inte<br />

blev kraftverk, startade så småningom <strong>AB</strong><br />

Lennartsfors Mekaniska Verkstad.<br />

Några hundra meter från kraftstationen<br />

ligger tre röda träbyggnader på rad. Det är<br />

smedjan, en liten mekanisk verkstad och en<br />

såg, med ett snickeri på övervåningen. Det<br />

ELPRODUKTION I<br />

LENNARTSFORS<br />

6<br />

GENERATORER<br />

KAN TILLSAMMANS<br />

PRODUcERA<br />

3.3 Mw<br />

Smedjans faluröda träfasad är fräsch och nymålad<br />

och tegeltaket är nytt. Det är resultatet<br />

av <strong>Mälarenergi</strong>s och hembygdsföreningens<br />

samverkan för att sätta smedjan i stånd.<br />

var stödverksamheter till Lennartsfors bruk<br />

<strong>som</strong> hade verksamhet mellan 1842 och 1877<br />

och bland annat tillverkades båtar. Alldeles<br />

intill husen går den mycket smala Dalslands<br />

kanal. På andra sidan syns det rödvita hus<br />

<strong>som</strong> en gång var förmansbostad och granne<br />

med det står slussvaktarbostaden. Genom<br />

den här slussen passerar ett stort antal<br />

fritidsbåtar <strong>som</strong>martid. Kanalen är också<br />

populär bland kanotister.<br />

Smedjans faluröda träfasad är fräsch<br />

och nymålad och tegeltaket är nytt. Det är<br />

resultatet av <strong>Mälarenergi</strong>s och hembygdsföreningens<br />

samverkan för att sätta smedjan<br />

i stånd. Upprustningen ingår dessutom i<br />

ett projekt <strong>som</strong> hembygdsföreningen driver<br />

med EU-medel.<br />

Vid smedjan möts vi upp av Börje Jonasson<br />

från hembygdföreningen <strong>som</strong> låser upp<br />

och visar interiören. En invändig upprustning<br />

har också påbörjats, men den är inte<br />

färdig ännu. Lokalen är liten och mörk. Det<br />

är lätt att föreställa sig hettan från eld och<br />

glöd när arbetet var i full gång härinne.<br />

Rummet domineras av ässjan – en öppen<br />

eldhärd för upphettning av järn. Den var<br />

delvis raserad när upprustningen började<br />

och några nya stenar har murats in för att<br />

återställa den. Gamla verktyg är uppradade<br />

längs väggarna. Ett trästycke, format ungefär<br />

<strong>som</strong> ett ok, hänger också på väggen.<br />

”Bön” står det på det. Men det har ingenting<br />

med religiös bön att göra. Bön är ett<br />

annat kraftverk i närheten och trästycket är<br />

Börje Jonasson från Trankils<br />

hembygdsförening i den gamla<br />

smedjan <strong>som</strong> nu rustas upp.<br />

10 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 11<br />

Lennartsfors Snarkil<br />

Karlfors<br />

Kraftverkets första generator.<br />

en mall till järnband för en kraftverkstub.<br />

– Smedjan var egentligen en del av den<br />

mekaniska verkstaden <strong>som</strong> tillverkade och<br />

reparerade utrustning till först bruket, sedan<br />

träsliperiet och kraftverket. Det var verksamheter<br />

<strong>som</strong> fortfarande var igång under hela<br />

1960-talet, berättar Börje Jonasson.<br />

Börje Jonasson är mycket intresserad av<br />

de gamla verktyg och maskiner <strong>som</strong> använts<br />

genom åren. Den mekaniska verkstaden<br />

är full av maskiner under upprustning<br />

och Börje Jonasson har till och med lyckats<br />

här finns <strong>Mälarenergi</strong>s 41<br />

vattenkraftverk <strong>som</strong> gemensamt<br />

svarar för 21 procent av bolagets<br />

elproduktion.<br />

Blixbol<br />

Kolsäter<br />

Torp<br />

Borgvik Grums<br />

Karlstad<br />

Vänern<br />

köpa kompletterande delar på ”Blocket”. Speciellt<br />

glad är han över att kraftverkets allra<br />

första generator står på golvet i verkstaden,<br />

efter att ha förvarats hemma hos en ortsbo.<br />

En skylt på generatorn meddelar att den<br />

är tillverkad av det schweiziska företaget<br />

Brown Boveri i Kristiania (Oslo) 1891. Nu<br />

ska den rengöras och rustas och förses med<br />

en informationsskylt.<br />

– En av visionerna vi har är att kunna<br />

öppna husen här för allmänheten vissa dagar<br />

på <strong>som</strong>maren, berättar Börje Jonasson.<br />

När vi lämnar Lennartsfors ser vi oss<br />

omkring med lite nya ögon. Allt hänger ihop<br />

och allt förändras. Vid parkeringen ovanför<br />

kraftverket står, <strong>som</strong> en relik från gamla tider,<br />

brukets gamla stångjärnshammare <strong>som</strong><br />

flyttades från bruket till smedjan, men <strong>som</strong><br />

på 1920-talet definitivt tjänat ut även där.<br />

Och det moderna Lennartsfors Mekaniska<br />

Verkstad, <strong>som</strong> vi passerar även på väg ut<br />

från samhället, är i grunden samma företag<br />

<strong>som</strong> ända till 1996 också höll till i det<br />

vackra röda tegelhuset vid vattnet, i direkt<br />

anslutning till kraftverket.<br />

Högfors<br />

Segerfors<br />

Högbergsfors<br />

Östra born<br />

Finnhyttan<br />

Krokfors<br />

Stjärnfors<br />

Rällsälv<br />

Rällså<br />

Ludvika<br />

Bångbro<br />

Skinnskatteberg<br />

Frövifors<br />

Örebro<br />

FRISåGNING<br />

FöR ALL<br />

FRAMTID<br />

Under snickeriet, i en av byggnaderna<br />

nära kraftverket, finns en såg <strong>som</strong><br />

fortfarande används av traktens markägare.<br />

De har enligt mycket gamla avtal<br />

rätt att använda sågen till husbehov,<br />

så kallad frisågning.<br />

Avtalen gällde ”för all framtid” och när<br />

<strong>Mälarenergi</strong> blev ägare till sågen innebar<br />

det också ansvar för sågningen.<br />

– När någon markägare vill använda<br />

sågen förmedlar jag kontakten till en<br />

yrkesman <strong>som</strong> sköter det rent praktiskt,<br />

efter<strong>som</strong> vi måste se till att det görs på ett<br />

säkert sätt, berättar Göran Algroth.<br />

Att administrera sågningen är onekligen<br />

ett udda inslag i <strong>Mälarenergi</strong>s verksamhet<br />

och Göran har gjort vissa försök med att<br />

ta reda på hur intresset för frisågningen<br />

egentligen ser ut hos markägarna.<br />

– Jag har gått igenom fastighetsregistren,<br />

men det har skett stora förändringar<br />

sedan avtalen skrevs och ägarna är inte<br />

alltid lätta att hitta. Det blir lite komplicerat<br />

med avtal <strong>som</strong> gäller för ”all framtid”.<br />

De <strong>som</strong> skrev dem kunde knappast förutse<br />

hur framtiden skulle se ut, avslutar han.<br />

Östanfors<br />

Norrhammar<br />

Holmen<br />

Nygårdsforsen<br />

Gisslarbo<br />

Kolsva<br />

Lyftinge<br />

Ekeby<br />

Virsbo<br />

Ramnäs<br />

Surahammar<br />

Ålsätra<br />

Hallstahammar<br />

Sörstafors<br />

Östtuna<br />

Jäder<br />

Arboga<br />

Grindberga<br />

Hjälmaren<br />

Seglingsberg<br />

Västerkvarn<br />

Kallstena<br />

Skultuna<br />

Turbinhuset<br />

Västerås<br />

Mälaren


MÄLARENERGI TIPSAR!<br />

Naturupplevelser<br />

och äventyr med kanot på<br />

på Strömsholms kanal.<br />

Strömsholms kanal.<br />

En magisk känsla av att färdas i oupptäckt ingenmansland infinner sig<br />

redan TEXT: KRISTINA efter GREFBERG. några paddeltag. Spegelblankt vatten, ymnig grönska, orörda<br />

FoTo: H&P WESTER.<br />

blomsterängar, idylliska badvikar och små obebodda öar. Växtligheten<br />

förändras under färden när man passerar gränsen mellan Bergslagsklimat<br />

och Mälarklimat. Tystnaden bryts bara av porlandet från paddelns<br />

rörelse i vattnet, fågelkvittret och ett plask från en fiskstjärt. Eller var<br />

det en bäver?<br />

TEXT: KRISTINA GREFBERG. FoTo: HENRIK WESTER, VKL.<br />

STRöMShOLMS KANAL:<br />

11 mil<br />

PADDELLED<br />

14 SJöAR<br />

26 SLUSSAR<br />

8 VATTENKRAFTSTATIONER<br />

4 cAMPINGAR<br />

6 BADPLATSER<br />

22 BROAR<br />

1,35 METER DJUP<br />

MÄLARENERGI TIPSAR!<br />

En magisk känsla av att färdas i oupptäckt ingenmansland infinner sig redan efter några<br />

paddeltag. Spegelblankt vatten, ymnig grönska, orörda blomsterängar, idylliska badvikar<br />

och små obebodda öar. Växtligheten förändras under färden när man passerar gränsen<br />

mellan Bergslags klimat och Mälar klimat. Tystnaden bryts bara av porlandet från paddelns<br />

rörelse i vattnet, fågelkvittret och ett plask från en fiskstjärt. Eller var det en bäver?<br />

Strömsholms kanal har varit en tenkraftstationer <strong>som</strong> är i bruk, varav den oss inspireras av Rolf Mylläri, ansvarig för<br />

viktig vattentransportled genom äldsta – Västerkvarn – byggdes år 1915. kanalens vattenled, och Sven-Olof Wikström,<br />

Sveriges äldsta bruksbygd Hela kanalen är ett byggnadsminne och kanotansvarig vid Skantzö Bad & Camping<br />

Men du är inte först i den här vildmarken. Kanotleden längs Strömsholms kanal betraktas <strong>som</strong> lätt och kan<br />

sedan 1795. En kanalpaddling ingår i Ekomuseum Bergslagen.<br />

i Hallstahammar. Rolf ansvarar för kanalens<br />

Strömsholms kanal har varit en viktig vatten- paddlas med alla slags kanoter. Vanligast är att paddla nedströms,<br />

här blir inte bara en fantastisk Kanotleden längs Strömsholms kanal vattenstånd så att ingen ger sig ut när det<br />

transportled genom Sveriges äldsta bruksbygd och det finns många olika boendealternativ längs färden. Kanoter<br />

naturupplevelse. Här väntar ett betraktas <strong>som</strong> lätt och kan paddlas med alla är för högt och Sven-Olof hjälper till med<br />

sedan 1795. En kanalpaddling här blir inte bara och campingutrustning kan hyras på flera platser. Färden kantas av<br />

pärlband av upplevelser. Längs den elva slags kanoter. Vanligast är att paddla ned- kanoter och utrustning samt skjutsar kanot-<br />

en fantastisk naturupplevelse.<br />

smultronställen, och vi lät oss inspireras av Rolf Mylläri, ansvarig<br />

mil långa sträckan från blånande dalaberg ströms. Längs färden finns många olika hyrarna till den utvalda startplatsen. På<br />

för kanalens vattenled, och Sven-Olof Wikström, kanotansvarig vid<br />

till låglandet i Mälardalen kan du besöka boendealternativ, tältplatser, vindskydd, nästa uppslag berättar de om sina guldkorn<br />

»<br />

här väntar ett pärlband av upplevelser. Längs den elva mil långa Skanzö Bad & Camping i Hallstahammar. Rolf ansvarar för kana-<br />

många kulturhistoriska sevärdheter.<br />

vandrarhem och hotell. Kanoter och cam- längs vägen och delar med sig av praktiska<br />

sträckan från blånande dalaberg till låglandet i Mälardalen kan du lens vattenstånd så att ingen ger sig ut när det är för högt, och<br />

Från Virsbo i norr till Västerkvarn i söder pingutrustning kan hyras på flera platser. tips. Bästa tipset från båda är dock: ta det<br />

besöka många kulturhistoriska sevärdheter. Från Virsbo i norr till Sven-Olof kör kanothyrarna till den utvalda startplatsen. På nästa<br />

passerar du även åtta av <strong>Mälarenergi</strong>s vat- Färden kantas av smultronställen, och vi lät lugnt, njut och låt kanoten glida fram!<br />

Västerkvarn i söder passerar du även åtta av <strong>Mälarenergi</strong>s vat- uppslag berättar de om sina guldkorn längs vägen och delar med sig<br />

tenkraftstationer <strong>som</strong> är i bruk, varav den äldsta – Västerkvarn av praktiska tips. Bästa tipset från båda: ta det lugnt, njut och låt<br />

– byggdes år 1915. Hela kanalen är ett byggnadsminne och ingår i kanoten glida fram!<br />

Ekomuseum Bergslagen.<br />

KANOTUThyRNING:<br />

Kanalorterna samarbetar när<br />

det gäller kanotuthyrning och<br />

kanotcentraler finns i Smedje-<br />

backen, Fagersta, Surahammar<br />

och Skantzö Bad & camping<br />

i hallstahammar.<br />

Mer information finner du på:<br />

www.stromsholmskanal.se<br />

Ett kanotpaket<br />

inkl kanot, paddlar, flytväst,<br />

tält, liggunderlag och spritkök<br />

för två personer kostar cirka<br />

500 kronor för ett dygn och<br />

1050 kronor för tre dygn.<br />

Att enbart hyra en kanot<br />

kostar kring 300 kronor<br />

för ett dygn.<br />

På nästa uppslag visar vi en karta över paddelleden<br />

och några av strändernas smultronställen. Lycka till!»<br />

12 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 13


MÄLARENERGI TIPSAR!<br />

FoTo: PER ERIKSSoN.<br />

Om du hyr kanot vid Skantzö Bad och Camping i Hallstahammar kan du beställa skjuts för<br />

dig och din familj med utrustningen till startplatsen. Under vägen upp får du information om<br />

bad- och rastplatser, övernattningsmöjligheter, sevärdheter och praktiska tips, exempelvis<br />

vad man bör tänka på vid kraftstationerna. Du får också en färdbeskrivning för kanotister<br />

över hela Strömsholms kanal.<br />

Den första sträckan från Smedjebacken i Dalarna är vacker, men handlar mest om svårare<br />

sjöpaddling. Kanalen börjar på riktigt vid natursköna Semla, och den finaste kanotleden<br />

sträcker sig från Ängelsberg, alternativt från Virsbo, och söderut. Det är också här många<br />

väljer att starta sitt äventyr.<br />

Guldkorn efter vägen…<br />

Sven-Olof wikström, Skantzö Bad & camping och<br />

Rolf Mylläri, Strömsholms Kanal <strong>AB</strong> tipsar om guldkorn<br />

efter vägen från Smedjebacken till Borgåsund.<br />

1 Smedjebacken Vid Prästbadet och Herosvallen<br />

finns fina bad- och tältmöjligheter.<br />

2 Svinön På södra udden finns vidskydd,<br />

eldstad och TC. På östra udden finns brygga,<br />

badmöjligheter och plats för några tält.<br />

3 Gladtjärn Här finns camping och bad.<br />

4 Storsandviken Fin rastplats och långgrund<br />

badplats. På östra sidan: brygga,<br />

vindskydd, eldstad, TC och tältmöjlighet.<br />

5 Söderbärke Barkens pärla, en idyll värd<br />

att stanna till vid, ta en fika vid serveringen<br />

i Folkets Park. I Söderbärke finns även vandrarhem.<br />

Före bron ligger Hembygdsgården<br />

med kaffeservering. Vid bron ligger Brostugan<br />

med servering och övernattning.<br />

6 hugnora Cirka 300 meter nordost om<br />

järnvägsbron, i en liten öppning i vassen,<br />

finns fina badmöjligheter med långgrund<br />

sandbotten.<br />

7 Vad Rastplats med plats för några tält.<br />

8 Semla – Västanfors På den här sträckan<br />

ligger fyra vattenkraftverk <strong>som</strong> kräver<br />

upptag av kanoten.<br />

9 Västanfors Vid Hembygdsgården finns<br />

en handelsbod och servering samt servicehus<br />

med dusch och toalett.<br />

10 Ennora Här finns vindskydd och TC.<br />

11 ängelsberg Här finns badplats, vandrarhem<br />

och restaurang. Världsarvet Engelsbergs<br />

bruk är värt ett besök, lik<strong>som</strong> Skulpturparken<br />

och Oljeön, världens äldsta bevarade oljeraffinaderi.<br />

Man kan ta färjan Petronella från<br />

fastlandet eller lägga till med kanoten direkt<br />

på ön. I sjön Åmänningen finns vackra öar<br />

där man kan slå upp sitt tält.<br />

12 Kalvön Bra rastplats.<br />

13 Virsbo Virsbo bruk<strong>som</strong>råde ligger mellan<br />

Åmänningen och Virsbosjön. Här finns<br />

bruksmiljö från 1600-talet bevarad med<br />

herrgård och bruksmuseum samt Virsbo<br />

konsthall. Utanför Virsbo når man den första<br />

något svåra passagen, en liten sprängd<br />

kanalbit. Här kan det vara lite strömt, följ<br />

sjömarkeringen. Det finns en badplats och<br />

fina stenhällar att sola på. På Virsbosjön kan<br />

det blåsa, men här hittar du både små öar<br />

att övernatta på och om du har tur kan du<br />

dra upp en stor abborre eller två.<br />

14 Seglingsberg Här paddlar du i en<br />

smal, vacker passage (det kan dock vara<br />

starkt strömdrag). Naturskönt område med<br />

bondgård, kossor <strong>som</strong> betar och fina hus.<br />

Mellan Seglingsberg och Färmansbo finns<br />

vindskydd där man kan övernatta.<br />

15 Färmansbo Ta sikte på udden på piren,<br />

här hittar du en plats för njutning. Fågelkvitter,<br />

bäver- och gäddplask är allt <strong>som</strong> hörs.<br />

16 Stora Nadden Grund sjö med rikt fågelliv<br />

och en badplats.<br />

17 Lilla Nadden Fint att övernatta före inloppet<br />

på ön med vindskydd och en märklig<br />

ädelgran <strong>som</strong> bara finns här.<br />

18 Ramnäs Här kan man övernatta lyxigt<br />

på Schenströmska herrgården eller bara ta<br />

en fika på Kuskens café, räkmackan är vida<br />

känd. I det industrihistoriska området finns<br />

också glashytta och krukmakeri.<br />

19 Sjön Gnien Fågelskydd<strong>som</strong>råde med<br />

fågeltorn.<br />

20 Rävnäs Här finns en lägergård där man<br />

kan övernatta i tält.<br />

21 Magsjön Badplats, kiosk, beachvolley,<br />

hopptorn, toaletter och övernattning.<br />

22 Surahammar På gångavstånd från<br />

kanalen finns ett MC-museum.<br />

23 östersjön Räkna med vind, håll dig<br />

nära land.<br />

24 ålsätra Stort vindskydd på naturskön ö<br />

norr om slussen och kraftstationen.<br />

25 Trångfors Lancashiresmedja från 1875<br />

med vattenhjul och den gamla kraftstationen.<br />

Här finns färskvatten att fylla på<br />

vattenflaskan. Från Trångfors blir det 750<br />

meters vandring, med kanoten på kanotvagn,<br />

ner till Skantzsjön, hjälp finns att få.<br />

26 hallstahammar En paddeltur runt<br />

Skantzsjön rekommenderas. På Hallstahammars<br />

Brukshotell kan du äta en bit mat. På<br />

Skantzö Bad & Camping finns tempererat<br />

bad, vatte<strong>nr</strong>utschbana, bastu, tvättstuga,<br />

turistbyrå, restaurang med fullständiga rättigheter,<br />

mataffär och två caféer. Här finns<br />

även stuguthyrning. I närheten ligger Åsby<br />

trädgård och Åsby kött och vilt. Om du vill<br />

smaska i dig en bamsehamburgare ska du<br />

gå tvåhundra meter norrut till den populära<br />

Lustigkullagrillen.<br />

27 Sörstafors Gammalt brukssamhälle.<br />

28 Kolbäck Besök gärna det a<strong>nr</strong>ika Kolbäcks<br />

gästgivargård från 1670.<br />

29 Mölntorp Den gamla kvarnen Westerqwarn<br />

med anor från 1400-talet är idag<br />

ombyggd till restaurang, pub och café med<br />

minigolf och musikunderhållning. Varje<br />

måndag under <strong>som</strong>maren hålls här veteranbilsträffar.<br />

30 Strömsholm Hästälskarens Mecka. Ett<br />

hippologiskt centrum med årliga hästtävlingar.<br />

Strömsholms barockslott byggdes 1556<br />

på en ö i Kolbäcksån. Till sevärdheterna hör<br />

1700-talsi<strong>nr</strong>edningar och en betydande samling<br />

svenskt måleri. I Strömsholm kan du<br />

hitta olika typer av övernattning, bland annat<br />

ett vandrarhem intill Jazzens museum.<br />

31 Ladugårdssjön Naturreservat, fågelsjö.<br />

32 Borgåsund Borgåsund var under lång<br />

tid Mälarens största hamn och växte till ett<br />

eget samhälle. Idag är Borgåsund en riktig<br />

idyll med hamncafé och fiskebod. Strömsholms<br />

kanal slutar i farleden vid Kvicksund.<br />

Kanalkarta finns på hemsidan och i<br />

broschyrform hos kanotuthyrarna och på<br />

turistbyråer. även fiskekort kan köpas på<br />

flera platser.<br />

EN MIL LUGN<br />

PADDLING<br />

TAR cIRKA<br />

TRE TIMMAR.<br />

UPPSKATTAD<br />

PADDLINGSTID TILL<br />

STRöMShOLM FRåN:<br />

SMEDJEBAcKEN 6 – 7 DAGAR<br />

FAGERSTA 4 DAGAR<br />

VIRSBO VEcKOSLUT<br />

SEGLINGSBERG VEcKOSLUT<br />

SURAhAMMAR 2 DAGAR<br />

DELAVSTåND:<br />

Smedjebacken – hugnora 12 km<br />

hugnora – Semla 13 km<br />

Semla – Fagersta 2 km<br />

Fagersta – Uddnäs 2 km<br />

Uddnäs – Västanfors 2 km<br />

Västanfors – Virsbo 14 km<br />

Virsbo – Seglingsberg 8 km<br />

Seglingsberg – Ramnäs 8 km<br />

Ramnäs – Surahammar 9 km<br />

Surahammar – ålsätra 8 km<br />

ålsätra – Trångfors 3 km<br />

Trångfors – Sörkvarn 3 km<br />

Sörkvarn – Sörstafors 3 km<br />

Sörstafors – Västerkvarn 6 km<br />

Västerkvarn – Strömsholm 3 km<br />

14 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 15<br />

SMEDJE-<br />

BACKEN Torrbo<br />

3<br />

1<br />

2<br />

4<br />

Vanbo<br />

Tolfsbo<br />

Vibberbo<br />

5<br />

Söderbärke<br />

Västerbyhyttan<br />

6<br />

Vad<br />

7<br />

Viksberg<br />

8<br />

Hedkärra<br />

Oti<br />

8 9<br />

Ombenning<br />

10<br />

11<br />

Avestbo<br />

FAGERSTA<br />

Ängelsberg<br />

Oljeön 12<br />

Västervåla<br />

Åmänningen<br />

Västansjö<br />

13<br />

Virsbo<br />

14 Seglingsberg<br />

17<br />

15<br />

19<br />

16<br />

18<br />

Skantzen<br />

Kolbäck<br />

Ramnäs<br />

23<br />

24<br />

20<br />

21<br />

22<br />

25 Trångfors<br />

SURA-<br />

HAMMAR<br />

26<br />

27 Sörstafors<br />

30<br />

Strömsholm<br />

31<br />

HALLSTA-<br />

HAMMAR<br />

28<br />

Westerquarn<br />

29<br />

32 Borgåsund<br />

Mälaren<br />

Kvicksund


SOMMARKRYSSET<br />

torsk<br />

sluta<br />

skjuta!<br />

första<br />

april<br />

bli<br />

större<br />

läggs<br />

in<br />

fisk<br />

gripande<br />

hög<br />

<strong>som</strong><br />

fick gå<br />

torr<br />

3<br />

flott<br />

bolag<br />

bor i<br />

cork<br />

blåser<br />

fiskevatten<br />

?<br />

skriver<br />

noter<br />

sovs<br />

mest<br />

gagna<br />

turku<br />

befriad<br />

riv<br />

ligger<br />

lågt<br />

termiter<br />

kungakronorgolftour<br />

192 x 210 130 x 210<br />

först<br />

och sist<br />

klagan<br />

blyg-<br />

sam<br />

8<br />

är kass<br />

såg<br />

skomakare<br />

galenskap<br />

sjunger<br />

duett<br />

går i<br />

ljus<br />

rampfeber<br />

krokilektion<br />

ung<br />

dam<br />

frågar<br />

norum<br />

träd<br />

densamme<br />

kan<br />

mäklare<br />

blir<br />

vissa<br />

tecken<br />

exlän<br />

kliar<br />

måne<br />

färdfärdväg bra<br />

fett<br />

valor<br />

leasad<br />

begränsar<br />

det befordras<br />

snabbt<br />

uganda<br />

verk<br />

kanske<br />

estelle<br />

den lär<br />

hur man<br />

lär<br />

höjdare friresa<br />

står<br />

över<br />

kung<br />

ix<br />

teorin<br />

artig<br />

femma<br />

hörs<br />

från<br />

tik<br />

rysk<br />

stad<br />

©<br />

samson<br />

mindre<br />

i vatten<br />

tilltal<br />

tors<br />

flamma<br />

spridd<br />

rivaler<br />

virrig<br />

kubb<br />

längta<br />

plockar<br />

gubbar<br />

4 bak-<br />

15<br />

vatten<br />

kalligraf<br />

jetleggad<br />

utsikt<br />

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16<br />

14<br />

6<br />

2<br />

7<br />

11<br />

lockvara<br />

vendetta<br />

smakar<br />

op<br />

gick<br />

ner<br />

on<br />

före<br />

majestät<br />

Skicka in din lösning senast den 5 augusti till:<br />

<strong>Mälarenergi</strong>, Box 14, 721 03 Västerås. Märk kuvertet: Mälarkryss.<br />

LÄGGS<br />

PUBEN<br />

SVÅL<br />

1<br />

NU ÅTER<br />

STIMU-<br />

VARA<br />

LÅG I<br />

I LÅDAN<br />

LERAT<br />

GRYMT-<br />

REST<br />

VAGGAN<br />

L Ö OXEN H FICK EVA S<br />

VÅRLJUS TÅ<br />

EN AV<br />

VÅRA TIO<br />

2<br />

GJORDE<br />

SNA-<br />

PORTAD<br />

BELA<br />

NEKADES L<br />

14<br />

KAN<br />

VID ÅR<br />

GE KÖK<br />

GLAS-<br />

AGTAK ENERGI T BRUK AD<br />

PÅ<br />

10<br />

LAMBGIFT<br />

KAN TA<br />

EN LATTE KAFEGÄSTE<br />

13<br />

GJORDE<br />

BOR PÅ<br />

FLICKAN<br />

ATTIKA<br />

OCH<br />

ATENARE KRÅKAN R<br />

PYGMA-<br />

GRISAR<br />

PÅ PÅ<br />

LION-<br />

JOBBA<br />

PÅKNAPP<br />

UPPHOV<br />

FÖRE<br />

L T KNOP SHAW TENTA?<br />

LOCKROP<br />

STEK-<br />

LÖV-<br />

SPADAR<br />

TRÄD<br />

PRIS<br />

ENERGI- BI- LÄGGS<br />

BETYDER<br />

NOTA VÄGEN PATIENT<br />

FYRA<br />

S E SO REV STÄ IV<br />

KROCK-<br />

12<br />

5<br />

ÖV-<br />

NINGAR KOLLISIONSKURSER<br />

9 11 PANNDEL<br />

PIGGHAJ<br />

HILLE-<br />

HOTELL-<br />

BARDER<br />

ORD<br />

GÖR RK<br />

– GÖR<br />

YXOR INN LOB KLIPP HÅ<br />

INTRES-<br />

SANT<br />

INNE<br />

VÄRDE-<br />

LÖS<br />

SEVÄRD GHET USEL<br />

NEGERAR<br />

3 6<br />

OMDÖ-<br />

HAR<br />

LÄGGA<br />

ALBERTS<br />

MESGILL<br />

JASPILOT<br />

STOR<br />

TILL<br />

ÄMNE<br />

KLOK O DRAKE EJ SOCKER SÖTA KORT P<br />

ÄR<br />

FARLIG<br />

STÅNG<br />

LÅNG-<br />

GAS<br />

VIK SOM<br />

ÄRMAD<br />

SPORT<br />

ÄR VÄL<br />

R TUR RN GDRÄKT LOREEN? AXEL<br />

EN I BONN<br />

GRISAR<br />

HUVUD<br />

FÖR<br />

SVÅRT<br />

SAMLADE<br />

CARDIGAN L SJUK EIN BÖNDER SU<br />

LITE<br />

SES VID 4<br />

7<br />

SYNS<br />

FRÅN<br />

FOT<br />

VIGS<br />

INTE I<br />

FRANSKA PÖ BUSIG NOT SPIKDEL KUPA G<br />

ÄR<br />

HÄSTENS<br />

SETMOR<br />

VIS-<br />

SKEN<br />

MAKARE<br />

OTYGLAT EV OLROG<br />

© 8<br />

EXCEP-<br />

SAMSON<br />

TIONELL<br />

TRÅDBRY<br />

DISKUTE-<br />

RAD LAG<br />

021-13 74 10<br />

RAR FNURRA L FRA<br />

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14<br />

SKÖN UPPLYSNING<br />

16 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 17<br />

snäppa<br />

10<br />

kallas<br />

gw ?<br />

större<br />

kamp<br />

erad<br />

oro<br />

ände<br />

kykladösportförening<br />

stryk<br />

skyddsande<br />

Namn:<br />

Adress:<br />

Telefon:<br />

löftesrik<br />

tid<br />

bilmakare<br />

skivbolag<br />

etta<br />

1<br />

egennytta<br />

kan<br />

man i<br />

dans<br />

väl i<br />

götet<br />

skena<br />

latmask<br />

kan bli<br />

sylt<br />

un i usa<br />

9 ger<br />

5<br />

draghjälp<br />

upplysta<br />

lager<br />

näring<br />

för vaja<br />

kan tro<br />

blir väl<br />

valp<br />

sal<br />

kärl<br />

13<br />

tror<br />

inte<br />

mindre<br />

koppar<br />

vid<br />

val<br />

tar in<br />

längd<br />

kompisar <strong>som</strong><br />

hjälps åt att<br />

bära andra<br />

i klyka<br />

skrev<br />

om<br />

momo<br />

är det<br />

bakom<br />

mur<br />

separatister<br />

är våra<br />

skogar<br />

finns<br />

täta<br />

lottmått<br />

säd<br />

12<br />

16<br />

gud i<br />

djupet<br />

Extra stort<br />

Mälarkryss!<br />

I det här numret av <strong>Nonstop</strong> ger<br />

vi dig ett extra stort korsord att<br />

lösa i hängmattan, solstolen,<br />

båten eller din alldeles egna<br />

favoritplats i <strong>som</strong>mar.<br />

Skicka in din lösning senast den<br />

5 augusti. Tio personer vinner en<br />

musmatta och ett USB-minne.<br />

Vinnare i korsordet<br />

<strong>Nonstop</strong> <strong>nr</strong> 2-12.<br />

Göran Sjöberg, Köping<br />

Arne Sundström, Västerås<br />

Torah Andersson, Köping<br />

Judith Gerhardsson, Köping<br />

Kent Jarlekrantz, Västerås<br />

Stig Janzon, Arboga<br />

Kerstin Sjöqvist, Västerås<br />

Agneta Johansson Strid, Västerås<br />

Birgitta Eriksson, Arboga<br />

Jeanette Åbom, Kvicksund


MÄLARENERGI I SAMVERKAN MÄLARENERGI I SAMVERKAN<br />

Matolja i tratten<br />

i stället för<br />

i vasken.<br />

TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: HENRIK MILL.<br />

Miljötratten är utformad så att den ska<br />

passa att skruva fast på en petflaska.<br />

Flaskorna lämnas sedan i miljöboden<br />

på området och samlas in veckovis av<br />

VafabMiljö.<br />

På Vallby i Västerås har Mimer delat ut miljötrattar<br />

till sina hyresgäster. Matoljan, <strong>som</strong> ofta orsakar stopp<br />

i våra avlopp, ska samlas in och bli till biogas.<br />

Familjen Aslan på Vallby deltar i projektet <strong>som</strong><br />

genomförs i samverkan mellan Mälar energi,<br />

bostadsföretaget Mimer och renhållningsföretaget<br />

VafabMiljö.<br />

Jag tycker det är en bra tanke<br />

att samla in oljan på det här<br />

sättet när man vet vilka problem<br />

<strong>som</strong> kan uppstå annars,<br />

säger Yasemin Aslan. Förut<br />

spolade jag ner matoljan. Jag<br />

försökte vara försiktig och hälla<br />

bara lite i taget, men nu förstår jag att det<br />

inte spelade någon roll, det här är mycket<br />

bättre.<br />

Familjen Aslan använder relativt mycket<br />

olja i sin matlagning, till wok, kyckling och<br />

potatis.<br />

– Vi steker mycket potatis till barnen i<br />

olja, säger Yasemin. Vi har tre barn. De är<br />

sju och två år och en liten på åtta månader.<br />

Amir, <strong>som</strong> är två, brukar titta på när jag<br />

häller olja i flaskan.<br />

Tratten är utformad så att den passar<br />

att skruvas fast på en petflaska. Flaskorna<br />

lämnas sedan i miljöboden på området och<br />

samlas in veckovis av VafabMiljö.<br />

Ungefär ett år har familjen Aslan bott i den<br />

här lägenheten. Här har de inte drabbats av<br />

stopp i avloppet, men i den förra lägenheten<br />

hände det. Att samla ihop och bära<br />

mat oljan till miljöboden är en enkel åtgärd<br />

för att slippa sådana problem, tycker de.<br />

Yasemins man Yahya är van från sitt arbete.<br />

Han jobbar på Rönnby pizzeria. Där samlar<br />

de sedan länge all matolja i hinkar.<br />

En liter matolja,<br />

omvandlad till biogas,<br />

räcker för att driva en<br />

buss i nästan en mil.<br />

<strong>Mälarenergi</strong>, Mimer<br />

och VafabMiljö har<br />

ett gemensamt intresse<br />

av att matoljan inte hamnar i ledningsnätet.<br />

Därför bjöd Mälar energi in de båda andra<br />

bolagen till ett möte för att diskutera vad de<br />

kunde göra tillsammans. Resultatet blev en<br />

satsning på projektet med miljötrattar <strong>som</strong><br />

startade i mars.<br />

Sabina Björklund, processtekniker på<br />

<strong>Mälarenergi</strong>s affär<strong>som</strong>råde vatten, menar att<br />

det behövs ett samlat grepp om problemet<br />

och information till hushållen om varför det<br />

är viktigt att ta hand om matoljan.<br />

– 80 procent av stoppen i våra avlopp<br />

orsakas av fett. Vi använder ganska mycket<br />

frityrolja nuförtiden och olika marinader<br />

med olja har ökat enormt i livsmedelsbutikerna.<br />

Vi tycker att vi kanske häller ut bara<br />

en liten mängd ur en stekpanna till exempel.<br />

Men när alla gör så blir det sammantaget<br />

stora mängder <strong>som</strong> ställer till problem.<br />

– Det känns bra att vi tre kommunala<br />

bolag arbetar gemensamt kring projektet<br />

nu, säger hon.<br />

I mars 2013 ska projektet utvärderas. Då<br />

kommer man framför allt att titta på vilka<br />

mängder matolja <strong>som</strong> samlats in, för att<br />

kunna ta ställning till om det ska bli en<br />

fort sättning.<br />

NÅGRA ORD FRÅN<br />

PROJEKTÄGARNA:<br />

MIKAEL SöDERBERG, MIMER<br />

Mimer har stora<br />

problem med stopp<br />

i fastigheternas<br />

avloppssystem till<br />

följd av fett. Bara<br />

på Vallby kostar det<br />

tiotusentals kronor<br />

varje år.<br />

– Vi hoppas givetvis<br />

att miljötrattarna ska bidra till att stoppen<br />

blir färre, säger Mikael Söderberg, teknik-<br />

och miljöchef på Mimer. Vi vill att det ska<br />

vara enkelt för våra hyresgäster att göra<br />

rätt. Nu kan de bara ställa en petflaska<br />

med olja i miljöboden. Fungerar det<br />

bra sprider vi säkert miljötrattar till fler<br />

områden. Det är en liten kostnad för oss,<br />

jämfört med vad det kostar att åtgärda<br />

stopp.<br />

S<strong>AB</strong>INA BJöRKLUND, MäLARENERGI<br />

<strong>Mälarenergi</strong> drabbas<br />

av stoppen längre<br />

ut i ledningssystemet.<br />

Framför allt<br />

är det pumpstationerna<br />

<strong>som</strong> pumpar<br />

avloppsvattnet mot<br />

reningsverket <strong>som</strong><br />

täpps igen.<br />

– När det händer måste vi åka ut och<br />

rensa och det är ingen trevlig arbetsmiljö.<br />

Det är kletigt och smutsigt. Dessutom tar<br />

pumpstationerna stryk. Många tror att<br />

det är bättre att spola ner saker i toaletten<br />

än i köket. Men det spelar ingen roll.<br />

Det går ut i samma ledningssystem, säger<br />

Sabina Björklund på <strong>Mälarenergi</strong>.<br />

KARIN PETTERSON, VAF<strong>AB</strong>MILJö<br />

VafabMiljö samlar<br />

in den matolja<br />

hyresgästerna ställer<br />

i sina miljöbodar<br />

en gång i veckan.<br />

Under projektets<br />

första åtta veckor<br />

kom cirka 70 kg<br />

matfett in.<br />

– Vi hoppas givetvis att det ökar. Matfett<br />

är mycket energirikt och därmed ett bra<br />

tillskott till annat matavfall <strong>som</strong> rötas till<br />

biogas, säger Karin Petterson, utvecklingsingenjör<br />

på VafabMiljö. Den matolja<br />

<strong>som</strong> samlas in i petflaskor hälls manuellt<br />

över i större kärl <strong>som</strong> körs till VafabMiljös<br />

dotterbolag Växtkraft där biogasproduktionen<br />

sker.<br />

18 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 19


MÄLARENERGI TIPSAR MÄLARENERGI TIPSAR<br />

Prylar för<br />

<strong>som</strong>marens utflykter.<br />

Sommaren är här, picknick-korgar och grillar plockas fram och vi ger oss iväg<br />

för att njuta av sol och mat ute i naturen. Vi har hittat några saker <strong>som</strong><br />

hjälper dig att hålla maten kyld, ge kranvattnet sköna bubblor, få köttet<br />

perfekt grillat. Och kan du inte vara utan dina bärbara apparater tar du med<br />

dig en solcellsladdare.<br />

Matsäck<br />

i regnbågens<br />

alla färger.<br />

Med Frozzypack håller sig maten<br />

kylskåpskall i upp till sju timmar i<br />

rumstemperatur. Det är matlådans<br />

lock <strong>som</strong> innehåller en kylbevarande<br />

gelé, <strong>som</strong> efter tio timmar i<br />

frysen, ser till att maten håller sig<br />

kyld. Matlådorna är tillverkade<br />

i Sverige i livsmedelsgodkänd<br />

polypropylen. Volymen är 0,9 liter<br />

och måtten är 19,8 x 13,2 x 8 cm.<br />

Matlådan tål maskindisk och går<br />

att värma i mikrovågsugn (dock<br />

ej locket).<br />

Frozzypack kostar ca 150 kr<br />

och säljs bland annat på Naturkompaniet<br />

och Designtorget.<br />

Kylskåp i<br />

miniformat!<br />

Rare, medium<br />

eller welldone?<br />

Grilltången Solsidan med inbyggd<br />

termometer ser till så att alla<br />

får köttet precis <strong>som</strong> de vill ha<br />

det. En sensor känner av och<br />

piper när köttet fått rätt temperatur.<br />

Grillar du i mörker finns<br />

även en inbyggd spotlight. Grill-<br />

tången kan diskas i maskin efter<br />

att displayen kopplats bort.<br />

Grilltången går bland annat<br />

att beställa från culina.se<br />

där den kostar ca 575 kronor.<br />

Inbyggd<br />

termometer!<br />

Ladda energi med solens hjälp<br />

Med en Restore Portable Power Device från Brunton<br />

laddar du bärbara apparater <strong>som</strong> mobiltelefon, kamera,<br />

musikspelare med mera när du är långt ifrån ett eluttag.<br />

Den är väldigt effektiv, kompakt, helt vattentät och stöttålig.<br />

Totalt väger den 205 gram, med USB-munstycket<br />

inkluderat. Max uteffekt är 5V.<br />

Solcellsladdaren finns bland annat på<br />

Naturkompaniet för ca 899 kronor.<br />

Ge kranvattnet<br />

porlande bubblor<br />

Med en kolsyremaskin kan du<br />

snabbt och enkelt göra eget<br />

kol syrat vatten. Att köpa hem<br />

kolsyrat vatten på flaska från<br />

butiken är dyrt, tungt och belastar<br />

vår miljö. Aqvia Exclusive<br />

finns i färgerna Lime, Crème,<br />

Burnt Orange, Black och Sky Blue.<br />

Vill du smaksätta vattnet finns<br />

det flera essenser att välja på.<br />

Aqvia Exclusive säljs<br />

bland annat på Media<br />

Markt där den kostar<br />

ca 699 kronor.<br />

Lingon.<br />

Sommarens<br />

nya smak!<br />

Vattentäta tips!<br />

Att tänka på vid fyllning av poolen. Låt vattnet från slangen falla<br />

ner i poolen med en öppen stråle, lägg inte ner slangen i bassängen,<br />

detta kan medföra baksug om vattentrycket i ledningssystemet av<br />

någon anledning skulle sjunka, risk finns då att förorenat vatten kommer<br />

in i ledningssystemet. Större pooler med fast anslutning ska ha<br />

återströmningsskydd.<br />

Under slutet av badsäsongen. Använd poolvattnet till bevattning,<br />

klorhalten klingar snabbt av och kan efter några dagar användas<br />

för bevattning av gräsmattor eller rabatter. Tillsätt inga klorhöjande<br />

kemikalier den sista veckan och mät klorhalten med mätsticka. När<br />

kloret har sjunkit till


SAMHÄLLSBYGGARE<br />

Kraftpojkarna<br />

<strong>som</strong> säljer el till<br />

<strong>Mälarenergi</strong>.<br />

är det ni <strong>som</strong> är Kraftpojkarna? Det syns inte! Den kommentaren har Magnus<br />

Hellberg och hans kompanjon Peter Karlsson fått många gånger sedan företaget<br />

Kraftpojkarna <strong>AB</strong> bildades 1993. Det var då de bestämde sig för att köpa vattenkraftstationen<br />

Strömsnäs i Sagån, renovera den och börja sälja el till <strong>Mälarenergi</strong>.<br />

TEXT: YVONNE BUSK. FoTo: LASSE FREDRIKSSON.<br />

Det är stilla och ganska tyst<br />

runt de små, faluröda husen<br />

vid kraftstationen. Bara fåglar<br />

och några fårs bräkande hörs<br />

i närheten. Vattnet sipprar,<br />

snarare än forsar, ner i strömfåran. Ovanför<br />

fördämningen ligger vattenspegeln blank.<br />

På andra sidan skymtar en vacker mangårdsbyggnad<br />

– Strömsnäs gård. Här fanns<br />

en liten vattenkraftstation redan tidigt på<br />

1900-talet och långt tillbaka, på 1500-talet,<br />

fanns en gårdskvarn på samma ställe.<br />

– Det här är min hobby, säger Magnus<br />

Hellberg, <strong>som</strong> visar oss runt.<br />

Till vardags är han vd för ett företag <strong>som</strong><br />

arbetar med anslutnings- och automationsteknik<br />

för olika industrisektorer i Sverige<br />

och internationellt. Han är civilingenjör med<br />

elektronik <strong>som</strong> i<strong>nr</strong>iktning. Hans stora teknikintresse<br />

var en viktig drivkraft när han<br />

tillsammans med sin kusin Peter Karlsson<br />

och Sven Nilsson, <strong>som</strong> inte längre är kvar<br />

i företaget, drog igång Strömsnäs vattenkraftstation<br />

igen. Kanske spelade det också<br />

in att Magnus föräldrar var engagerade i<br />

Nykvarns Hantverksby <strong>som</strong> också har ett<br />

kraftverk. Men därutöver menar Magnus att<br />

det krävdes ett visst mått av galenskap för<br />

att förverkliga idén att sätta kraftstationen<br />

i stånd. Den hade då inte varit i bruk på<br />

många år.<br />

– Vi tre killar grävde ner oss här ute i tre<br />

veckor och jobbade med att röja upp. Det<br />

växte granar genom dammluckorna och allt<br />

var ganska fallfärdigt. Bortsett från att vi ville<br />

producera el fanns det också ett intresse<br />

av att rädda miljön här. Om dammluckorna<br />

hade rasat så hade till exempel ägaren till<br />

gården inte haft kvar den fina vattenspegeln<br />

vid huset, berättar Magnus.<br />

På backen utanför turbinhuset står fortfarande<br />

den sorgliga skepnaden av en gammal<br />

generator <strong>som</strong> togs bort då, i samband<br />

med den stora röjningen 1993. Utbränd och<br />

totalt obrukbar till allt utom att stå där <strong>som</strong><br />

en påminnelse om hur det såg ut när upprustningen<br />

påbörjades. Magnus pekar också<br />

på gaveln till ett av de gamla trähusen.<br />

Där sitter urgamla ledningar <strong>som</strong> en gång<br />

i tiden matade ut den el <strong>som</strong> producerades<br />

vid den gamla kraftstationen. De får också<br />

sitta kvar <strong>som</strong> kuriosa.<br />

Turbinhuset renoverades 2008 och utrustningen<br />

är nu till stor del automatiserad, naturligt<br />

nog efter<strong>som</strong> det företag där Magnus<br />

är vd tillverkar den typen av utrustning.<br />

– Det är kul att pröva leksakerna här,<br />

säger han.<br />

Anläggningen sköter sig i stor utsträckning<br />

själv. Vattennivån regleras automatiskt<br />

och skulle något fel uppstå skickas automatiskt<br />

ett sms om det.<br />

Kuriosa från den tid då vattenkraftstationen<br />

var ny.<br />

»<br />

Vi tre killar grävde ner oss här<br />

ute i tre veckor och jobbade<br />

med att röja upp. Det växte<br />

granar genom dammluckorna<br />

och allt var ganska fallfärdigt.<br />

Bortsett från att vi ville producera<br />

el fanns det också ett<br />

intresse av att rädda miljön här.<br />

MAGNUS HELLBERG<br />

SAMHÄLLSBYGGARE<br />

22 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 23


»<br />

SAMHÄLLSBYGGARE<br />

Magnus kan i stort<br />

sett styra hela<br />

vattenkraftstationen<br />

från sin telefon.<br />

– Jag kan i stort sett styra alltihop från min<br />

Iphone, säger Magnus.<br />

Det <strong>som</strong> kan ha hänt när anläggningen<br />

larmar med sms är att vass eller gräs har<br />

fastnat och täppt till vid något galler och<br />

måste rensas bort. Ett något större ansvar<br />

för tillsynen faller på Magnus än på den<br />

andre delägaren, Peter Karlsson.<br />

– Jag bor i Västerås, medan Peter både<br />

bor och arbetar i Stockholm. Därför blir det<br />

naturligt att jag åker hit lite oftare. Ett par<br />

gånger i veckan brukar jag titta till det. Men<br />

egentligen kräver anläggningen inte mycket<br />

jobb. Sammanlagt är det kanske åtta – tio<br />

dagar om året <strong>som</strong> går åt till arbete här.<br />

Det är heller inget problem för delägarna<br />

att åka bort på semester. Skulle det bli ett<br />

tillfälligt driftstopp i anläggningen händer<br />

ingenting dramatiskt.<br />

Den el <strong>som</strong> produceras här matas direkt<br />

in i <strong>Mälarenergi</strong>s nät. I turbinhuset finns en<br />

mätare <strong>som</strong> registrerar den exakta produktionen.<br />

<strong>Mälarenergi</strong> fjärravläser mätaren och<br />

betalar till Kraftpojkarna enligt det aktuella<br />

priset på elbörsen.<br />

Årsproduktionen från det här kraftverket<br />

räcker till att försörja 25-30 eluppvärmda<br />

villor med el. Störst är produktionen under<br />

mars och april. Det finns just nu inga tankar<br />

på att öka kapaciteten från vattenkraftver-<br />

ket, men däremot umgås de båda ägarna<br />

med planer på att komplettera med sol -<br />

celler, <strong>som</strong> är mest effektiva mellan mars<br />

och oktober.<br />

– Vi kommer att börja med att installera<br />

solpaneler på våra egna hus först för att<br />

undersöka lite närmare hur det fungerar.<br />

Men sedan tänker vi oss en vridbar solpanel<br />

här, säger Magnus och pekar ut en plats<br />

ett 50-tal meter från turbinhuset. Även den<br />

produktionen skulle kopplas direkt in på det<br />

befintliga nätet.<br />

Att den bör placeras just på den plats<br />

Magnus pekar ut beror på att den kan fånga<br />

upp hela dagens solflöde där, om den vrider<br />

sig efter solens vandring på himlen. En<br />

vridbar solpanel fångar upp 20-25 procent<br />

mer än en fast.<br />

Magnus tror på en framtid för solparker i<br />

Sverige. Antalet soltimmar är lika många i<br />

Sverige <strong>som</strong> i Tyskland, men utbyggnaden<br />

här ligger långt efter Tyskland, där solenergi<br />

är subventionerad.<br />

– Vi tänker i två steg nu, förklarar han.<br />

Först en solpark <strong>som</strong> levererar el in i det befintliga<br />

nätet, men i ett senare skede kanske<br />

vi kan sälja solenergi till privatpersoner.<br />

<strong>Mälarenergi</strong> köper in el från ett 20-tal<br />

privata producenter, ungefär så stora <strong>som</strong><br />

Strömsnäs, men den finns också några <strong>som</strong><br />

Turbinhuset renoverades<br />

2008 och drivs nu med<br />

modern utrustning.<br />

är mindre. De flesta är vattenkraftproducenter,<br />

men också vind- och solenergi förekommer.<br />

– Det är bra med en mix i produktionen<br />

och vi ser gärna fortsatta och nya satsningar<br />

i lokal elproduktionen, säger Jonas<br />

Persson, nätmarknadschef på <strong>Mälarenergi</strong>.<br />

När det gäller utvecklingen av elproduktion<br />

från solpaneler ser han goda möjligheter<br />

för framtiden. Han tror att det på sikt<br />

kan bli en lönsam verksamhet, men betonar<br />

att den <strong>som</strong> vill satsa på det måste ha ett<br />

relativt långt perspektiv för ögonen.<br />

– Jag tror att det måste finnas ett intresse<br />

<strong>som</strong> kanske väger in miljöaspekter också.<br />

Investeringskostnaderna kommer säkert att<br />

gå ner vartefter tekniken utvecklas. Men en<br />

ekonomisk kalkyl måste ändå vara ganska<br />

långsiktig, säger han.<br />

är du intresserad<br />

av småskalig<br />

energiproduktion?<br />

Mikroproduktion är den småskaliga energiproduktion<br />

<strong>som</strong> elkunder kan starta på sin<br />

egen tomt, vid huset eller lägenheten och <strong>som</strong><br />

kan kvittas mot den egna förbrukningen.<br />

För att visa hur man kan gå tillväga byggde<br />

<strong>Mälarenergi</strong> förra året en demoanläggning<br />

<strong>som</strong> hittills haft närmare 500 besökare.<br />

Vi märker att intresset för mikroproduktion av el ökar,<br />

säger Jonas Persson, nätmarknadschef på <strong>Mälarenergi</strong>.<br />

Vi har haft besök av branschfolk, politiker och skolklasser,<br />

men även av privatpersoner <strong>som</strong> är intresserade<br />

av att starta en sådan produktion och få en nettodebitering.<br />

Det vi kunnat notera under det år <strong>som</strong> gått sedan demoanläggningens<br />

solpanel sattes upp är att den inte har producerat<br />

så mycket under vinterhalvåret <strong>som</strong> vi hade väntat oss. Det kan<br />

antingen bero på att det har varit en dålig vinter ur solsynpunkt,<br />

eller att vi inte tillräckligt ofta har varit där och borstat av snö.<br />

Även för dem <strong>som</strong> vill producera el med hjälp av solceller i den<br />

lilla omfattning <strong>som</strong> mikroproduktion innebär måste man räkna med<br />

att göra en kalkyl på ganska lång sikt.<br />

– De flesta kalkyler <strong>som</strong> jag har sett ligger på 10-15 år. Så lång<br />

tid får man räkna med idag att det tar innan det börjar löna sig. Det<br />

är fortfarande en förhållandevis dyr investering. Ska man ha mellan<br />

fem och tio kvadratmeter solceller, <strong>som</strong> är vanligt på ett torp eller<br />

en villa, så kostar det i storleksordningen 50 000 kronor.<br />

Det hela hamnar naturligtvis i ett annat läge om solenergi får<br />

mer politiskt stöd i form av subventioner. Idag kan man i Sverige<br />

få upp till 45 procent i bidrag för solcellsinstallationer. Tyskland är<br />

ett föregångsland, men även länder <strong>som</strong> Danmark och Spanien har<br />

börjat införa subventioner.<br />

» Vill du besöka demoanläggningen?<br />

Kontakta <strong>Mälarenergi</strong> Kundcenter på 021-39 50 50.<br />

Så här ser demoanläggningen<br />

ut<br />

<strong>som</strong> är placerad på<br />

<strong>Mälarenergi</strong>s tak.<br />

DU HAR VÄL<br />

TECKNAT ETT<br />

ELAVTAL?<br />

Om du inte har valt att teckna ett elavtal<br />

får du betala ett så kallat tillsvidarepris,<br />

ett pris <strong>som</strong> ofta är betydligt högre än om du<br />

gör ett aktivt val. Mälar energi uppmanar alla<br />

kunder att göra ett aktivt val.<br />

De här avtalen kan du välja<br />

hos <strong>Mälarenergi</strong>:<br />

Fast pris – Om trygghet är viktigast<br />

för dig rekommenderar <strong>Mälarenergi</strong> ett<br />

fast elavtal, det vill säga samma pris<br />

under hela avtalstiden. Avtalslängder<br />

finns från 6 månader upp till 5 år. Det<br />

3-åriga avtalet är <strong>Mälarenergi</strong>s mest<br />

tecknade avtal.<br />

Rörligt pris – Vill du vara flexibel<br />

och inte ha någon bindningstid samt<br />

hänga med i elprisets förändringar,<br />

månad för månad, väljer du rörligt<br />

elavtal. Cirka 30 procent av Sveriges<br />

hushåll har idag denna avtalsform.<br />

Mix 50/50 – Vill du ha både fast och<br />

rörligt väljer du Mix 50/50. I det här<br />

avtalet är halva din elförbrukning till<br />

ett fast pris (1-årsavtal) och den andra<br />

halvan har ett rörligt pris.<br />

Elpoolen – <strong>Mälarenergi</strong>s experter på<br />

elhandel sköter allt åt dig. Genom flera<br />

köp på elbörsen, när tidpunkten är<br />

bra, bygger de ihop ett fast pris åt dig<br />

och de andra i elpoolen. Du behöver<br />

Elpool<br />

inte göra någonting. Du tecknar dig för<br />

3 år och får ett nytt fast pris varje år<br />

utan att behöva bekymra dig om du tecknade vid rätt tidpunkt<br />

eller inte. Stora företag har, så länge det varit möjligt, haft denna<br />

avtalsform för att sänka sina elkostnader. Nu har alltså även<br />

privatpersoner möjlighet att vara med i en elpool.<br />

På www.malarenergi.se hittar du mer information om<br />

elmarknaden, avtalen, prisutvecklingen och dagsaktuella<br />

priser. har du inte tillgång till dator så ring Kundcenter på<br />

021-39 50 50 så hjälper de dig att välja ett passande elavtal.<br />

24 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 25


FÖRNYELSEN BLOCK 6 FÖRNYELSEN BLOCK 6<br />

<strong>Nonstop</strong> stämde träff<br />

med den ansvarige arkitekten<br />

Per Nyström från<br />

Scheiwiller Svensson<br />

Arkitektkontor för att<br />

prata om mötet mellan<br />

en tuff industrimiljö och<br />

ett mjukt kulturlandskap. Per Nyström har<br />

ena foten i södra Dalarna och den andra på<br />

landet mellan Stockholm och Uppsala där<br />

han är uppvuxen. Naturen och grönskan har<br />

stor inverkan på honom och hans sätt att<br />

förhålla sig till de projekt han ställs inför.<br />

Den intilliggande miljön har en avgörande<br />

betydelse när jag börjar skissa på ett nytt<br />

projekt, berättar han då vi träffas på projektkontoret<br />

bland ritningar och linjaler.<br />

Kulturlandskapet söderut från hamnområdet<br />

i Västerås, med Johannisbergs<br />

herrgård, ekarna och ängarna längs vägen<br />

ut mot Tidö-Lindö har varit en viktig del<br />

i hans tankar när han för cirka ett och ett<br />

halvt år sedan fick uppdraget att ta fram<br />

gestaltningsprogrammet för projektet med<br />

namnet Förnyelsen Block 6: den nya pannan<br />

och de anläggningar <strong>som</strong> hör till. Han<br />

kom då närmast från ett liknande projekt i<br />

Södertälje – Igelstaverket <strong>som</strong> bland annat<br />

utsågs till Årets Byggnad 2009 av Södertälje<br />

kommun. Erfarenheterna från Igelstaprojektet<br />

är förstås ovärderliga inför arbetet med<br />

Förnyelsen Block 6.<br />

Den 19 juni togs det symboliska första<br />

skoptaget för kraftvärmeverkets<br />

kommande Block 6. Vi blev nyfikna<br />

på hur arkitekten, <strong>som</strong> fick i uppdrag<br />

att designa den nya anläggningen,<br />

tänker och hur man tar sig an en<br />

sådan här stor uppgift.<br />

Arkitekten inspireras av<br />

natur och grönska.<br />

FoTo: ÖRJAN ERIKSSON. ILLUSTRATIoNER: ScHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR <strong>AB</strong>.<br />

Per Nyström är<br />

ansvarig arkitekt för<br />

Förnyelsen Block 6.<br />

Var börjar man, <strong>som</strong> arkitekt, i ett<br />

projekt <strong>som</strong> detta?<br />

På kontoret har vi arbetat med analys,<br />

gestaltning och konstruktion. Vi börjar alltid<br />

med en grundlig analys där vi tar hänsyn<br />

till faktorer <strong>som</strong> vad byggnaden ska användas<br />

till, den intilliggande miljön, logistik<br />

i området med mera. I gestaltningsfasen<br />

utkristalliserade sig två karaktärsbyggnader:<br />

bränsleberedningen och pannhuset.<br />

hur gick dina tankar kring byggnaden<br />

för bränsleberedningen?<br />

Det <strong>som</strong> är nytt här i Västerås är att det<br />

handlar om avfallsförbränning, vilket kräver<br />

en byggnad för bränsleberedning. Designen<br />

av byggnaden med den lätt stegrande profilen<br />

är anpassad efter den process och verksamhet<br />

<strong>som</strong> ska ske och hur den tekniska<br />

utrustningen <strong>som</strong> finns inuti byggnaden är<br />

konstruerad.<br />

Bränslelagrets tak kommer att<br />

täckas av gräs.<br />

Kommer det att lukta?<br />

Efter<strong>som</strong> bränslet kommer att bestå av<br />

avfall är det en högst relevant fråga hur<br />

man ska undvika att lukten sprids. Huset<br />

kommer att ha ett konstant undertryck.<br />

Dessutom finns kolfilterrenare i både mottagningen<br />

och i beredningen <strong>som</strong> renar<br />

luften. Det får absolut inte lukta och det<br />

är ett jätteviktigt mål.<br />

Berätta om gräset på taket och vi<strong>nr</strong>ankor<br />

på murar.<br />

Alla byggnader ska smälta in i den närliggande<br />

miljön och tillgodose stadsbyggnadskontorets<br />

önskemål. Därför har vi valt gräs<br />

(sedum) på taket till bränslehanteringen och<br />

vi<strong>nr</strong>ankor på stödmurar kring bränsleplanen.<br />

Vår stora utmaning är att matcha den tuffa<br />

industrimiljön med det mjuka kulturlandskapet<br />

med både den gröna skogen och blåa<br />

Mälaren intill. Syftet är att förstärka och<br />

försköna det offentliga uterummet och det<br />

är en viktig faktor i en arkitekts arbete.<br />

hur resonerade du kring pannhuset <strong>som</strong><br />

är den andra karaktärsbyggnaden?<br />

Efter lite funderande skissade vi med flygfotografier<br />

<strong>som</strong> grund. Den gröna nyansen<br />

går att koppla Kulörnyckel till den invändiga intilliggande ytor naturen.<br />

NCS S 8500-N (svart/bärstål o smide)<br />

Att det skulle NCS vara S 7500-B mosaik (blyertsgrå) kändes <strong>som</strong> en<br />

NCS S 3502-B (zinkgrå)<br />

självklarhet, vi hade goda erfarenheter av<br />

NCS S 1002-Y (bruten vit/ tak o ytterväggar)<br />

NCS S 1080-Y60R (orange/ accentkulör)<br />

det från andra anläggningar. Fasaden kom-<br />

mer att vara klädd i plåt och färgsättningen<br />

blir diskret med kulörer i grönt, ljusgrått och<br />

mörkgrått kombinerat med glas och betong.<br />

Material valet blev det mest ekonomiska och<br />

rationella att bygga med. Att något är exklusivt<br />

behöver inte innebära att det är dyrt.<br />

Vad har varit viktigt i det här projektet?<br />

Markelevation Cisternplan mot sydost<br />

Det är viktigt att man i ett tidigt skede och<br />

Förnyelseprojektet/ Invändigt designkoncept<br />

i en begränsad grupp lägger fast huvuddragen,<br />

det underlättar för arbetet framöver.<br />

Jag kan flödet i en sådan här process och<br />

jag visste vad vi gjort bra och vad vi kunde<br />

ha gjort annorlunda efter mina fyra år med<br />

Igelstaverket. I Förnyelsen Block 6 har jag<br />

ett bra samarbete med både tekniker och<br />

stadsbyggnadskontoret <strong>som</strong> gjort att vi<br />

tillsammans tagit fram ett gestaltningsprogram<br />

för yttre gestaltning <strong>som</strong> samtidigt<br />

säkerställer en funktionell anläggning<br />

26 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong> 27<br />

SMAKFULL<br />

FASAD-<br />

MOSAIK<br />

Cisternplan från söder<br />

Skorsten, byggnad för rökgasrening och,<br />

i grön mosaik, pannhus för Block 6.<br />

••••••••••• • ••••••••<br />

•• ••• ••••••• • • •••• •• ••<br />

••••••••••••••• •••••••••••<br />

••••••••• ••••••••••• •••••••• •••••••••••••• •• • ••••<br />

••••••• ••••••••••••••••••<br />

VINRANKOR<br />

PÅ MURAR<br />

an passad efter den teknik och process <strong>som</strong><br />

det handlar om.<br />

Efter<strong>som</strong> det här blir en unik anläggning<br />

kommer många att vilja göra studiebesök<br />

här i framtiden. Med lika medveten ljusoch<br />

färgsättning invändigt <strong>som</strong> utvändigt<br />

kommer det att bli en mycket inspirerande<br />

och spännande miljö, både att arbeta i och<br />

besöka. Det är viktigt att byggnaderna<br />

utstrålar <strong>Mälarenergi</strong>s stolthet.<br />

Utvändiga kulörer<br />

Invändiga kulörer<br />

Den 19 juni togs det symboliska första<br />

skoptaget och snart är byggnationen i full<br />

gång. Och man kan förmoda att det blir ett<br />

skådespel att följa framöver.<br />

» FÖRNYELSEN<br />

Referensbilder från Ingelstaverket<br />

BLOCK 6<br />

I Västerås kraftvärmeverk produceras<br />

el och fjärrvärme. De första enhe-<br />

Arkitekt: Per Nyström<br />

R41 _<strong>2012</strong>-04-12 SIDA 9<br />

terna togs i drift 1963 och sedan dess<br />

har verket förnyats och byggs till vid<br />

flera tillfällen. Block 6 blir en samförbränningsanläggning<br />

<strong>som</strong> kommer<br />

kunna eldas med både avfall och<br />

biobränsle. Anläggningen kommer<br />

att bli den största i sitt slag.<br />

På www.malarenergi.se/<br />

fornyelseprojektet kan du följa bygget<br />

via en webkamera och få kontinuerlig<br />

information om vad <strong>som</strong> pågår.<br />

Förnyelseprojektet/ Inv. designkoncept<br />

BESTÄLLARE: <strong>Mälarenergi</strong> <strong>AB</strong><br />

ARKITEKT: SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR <strong>AB</strong><br />

GRÄS PÅ<br />

TAKET


SAMHÄLLSBYGGARE SAMHÄLLSBYGGARE<br />

28 <strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />

KORTA FAKTA<br />

Fjärrvärmenätet i Västerås med<br />

omnejd är cirka 760 kilometer långt<br />

vilket motsvarar sträckan Västerås–<br />

Göteborg, tur och retur. 41 kilometer<br />

utgörs av betongkulvertar.<br />

Fjärrvärmenätets volym uppgår till<br />

35 000 kubikmeter (vatten).<br />

Nyanskaffningsvärdet för fjärrvärmenätet<br />

är beräknat till drygt<br />

4,5 miljarder kronor.<br />

Rören <strong>som</strong> byts ut vid Rocklunda har<br />

en i<strong>nr</strong>e diameter på 600 millimeter<br />

och en yttre diameter inklusive isolering<br />

på sammanlagt 900 millimeter.<br />

Varje rördel väger tre ton.<br />

Ombyggnaden och rörbytena vid<br />

Rocklunda är en investering på<br />

strax under 17 miljoner kronor.<br />

Cirka 85 rör av dimension 600<br />

ska grävas ned vid Rocklunda.<br />

Nu byts 700 meter<br />

Omläggning Rocklunda.<br />

fjärrvärmeledningar<br />

på Rocklunda!<br />

Just området vid Rocklunda utgör en knutpunkt<br />

för fjärrvärmen i Västerås. Här löper den matarledning<br />

<strong>som</strong> bland annat förser Tunby, Gryta, Rönnby, Skultuna,<br />

Hökåsen och Tillberga med fjärrvärme.<br />

Ledningarna vid Rocklunda har varit ett problem<br />

under en längre tid. De har under sina 45 år i marken<br />

ansatts hårt av vatten och fukt från utsidan. De läcker<br />

både här och där, och det är inte längre försvarbart<br />

att lappa och laga.<br />

– Vi har ett gammalt nät här i Västerås, bland de<br />

första i Sverige, och det finns ett stort förnyelsebehov.<br />

Varje läcka kostar i runda tal några hundratusen kron or<br />

att reparera och vi har kommit till en punkt vid Rocklunda<br />

när det inte går längre, säger Mats Svarc.<br />

Arbetet vid Rocklunda kommer att ske i tre etapper.<br />

I dagsläget är tre dygnslånga avstängningar<br />

inplanerade under perioden.<br />

Nu förnyar vi<br />

fjärrvärmenätet.<br />

Just nu pågår omfattande arbeten med att framtidssäkra<br />

fjärrvärmenätet vid Rocklunda i Västerås. Arbetet in leddes<br />

i slutet av april i år och beräknas pågå fram till november.<br />

– Vi måste göra det här nu för att säkerställa leveranserna till<br />

våra kunder, säger Mats Svarc, projektledare på <strong>Mälarenergi</strong>.<br />

Här på Rocklunda finns en av Västerås viktigaste<br />

knutpunkter för fjärrvärme. En del av en ringledning<br />

<strong>som</strong> försörjer hela staden, men framför allt<br />

Rocklunda, Tunby, Gryta, Rönnby, Skultuna, Hökåsen<br />

och Tillberga med fjärrvärme.<br />

TEXT: PER ANDERS LENHOV. FoTo: LASSE FREDRIKSSON.<br />

Ledningen byggdes 1967 och behöver nu bytas<br />

ut och läggas om. Arbetet kommer att pågå fram<br />

till och med november vecka 44. Under arbetets<br />

gång kommer de berörda områdena tidvis att<br />

drabbas av störningar i fjärrvärmeleveranserna.<br />

Rocklundaområdet i Västerås är sig – Ett avbrott kommer sällan lägligt, men vi gör<br />

inte riktigt likt just nu. Avspärr- allt vi kan för att komma ut med infor mation i god<br />

Områden <strong>som</strong> berörs:<br />

ningar av järn och betong ”pryder” tid innan avbrotten.<br />

Rocklunda, Tunby, Gryta, Rönnby, Skultuna,<br />

vägarna inom området och i anslut- Som kund får man vara beredd att rucka lite på<br />

ning till sportanläggningarna. Här sina Hökåsen dagliga och rutiner Tillberga. när avbrotten kommer. Att kan-<br />

och där gapar flera meter djupa ske För duscha avbrottsinformation kvällen innan istället besök: för på morgonen,<br />

gropar i marken, och än fler lär det eller malarenergi.se/avbrottsinfo<br />

att göra det på jobbet om möjligheter finns.<br />

bli vittnar grävmaskinerna om.<br />

För avbrottsinfo direkt i mobilen <strong>som</strong> SMS:<br />

Så här kommer det att se ut större delen av <strong>som</strong>- Planeringen av det omfattande arbetet inleddes<br />

skapa ett konto på malarenergi.se/minasidor<br />

maren och under hösten när Mälar energi bygger om för drygt ett år sedan och har skett, och sker fort-<br />

och byter ut drygt 700 meter av fjärrvärmenätet. löpande, i samråd med de olika aktörerna på Rock-<br />

– Vi väljer att göra det här under den varma årslundaområdet, Hoppas att däribland du har markägare, överseende Västerås med stad,<br />

tiden så att effekterna ska bli så ringa <strong>som</strong> möjligt polis detta, och räddningstjänst.<br />

vi arbetar så snabbt vi kan.<br />

för våra kunder, säger Mats Svarc <strong>som</strong> är projekt- Efter<strong>som</strong> verksamheterna vid de båda <strong>AB</strong>Bledare<br />

på <strong>Mälarenergi</strong>.<br />

arenorna, Bombardier Arena, Friskis & Svettis,<br />

tränings Kundcenter: hallarna och 021-39 ridhuset 50 kommer 50 att påverkas<br />

är Hemsida: det viktigt att malarenergi.se<br />

ha en god dialog med klubbarna<br />

och utövarna.<br />

– Vi har full koll på de aktiviteter och evenemang<br />

<strong>som</strong> pågår på området och i de olika hallarna.<br />

Själv klart kommer vi att ta största möjliga hänsyn<br />

till detta. Vi kommer även att lösa varmvattenförsörjningen<br />

till idrottsanläggningarna med separata<br />

mobila pannor, berättar Mats Svarc.<br />

Trafiken till och från Rocklunda kommer även<br />

den att påverkas. Det blir en hel del byggtrafik<br />

med lastbilar, grävmaskiner och andra nödvändiga<br />

maskiner <strong>som</strong> ska samsas med den övriga trafiken<br />

på begränsade körbanor.<br />

– Infarten vid Bombardier Arena är en flaskhals.<br />

Men vi försöker göra det så bra <strong>som</strong> det överhuvudet<br />

taget är möjligt, säger byggledare Patrik<br />

Viggeby.<br />

häR FöRNyAS<br />

FJäRRVäRMENäTET:<br />

Norrleden<br />

Rocklunda<br />

Fjärrvärmeledning<br />

Bombardier<br />

Arena<br />

E 18<br />

<strong>AB</strong>B<br />

Arena<br />

Gryta<br />

Friskis &<br />

Svettis<br />

Tunby<br />

Vasagatan<br />

Vega<br />

» AVBROTTS-<br />

INFORMA-<br />

TION.<br />

VIA HEMSIDAN<br />

Information om när<br />

avbrotten kommer<br />

att ske hittar du på<br />

<strong>Mälarenergi</strong>s hemsida<br />

- www.malarenergi.se/<br />

avbrottsinfo. Avbrotten<br />

kommer även att<br />

aviseras i VLT.<br />

VIA SMS<br />

Som kund kan du även<br />

få avbrottsinformation<br />

direkt i mobilen<br />

genom att registrera<br />

dig för SMS-tjänst hos<br />

<strong>Mälarenergi</strong>: Det kan<br />

du få genom att gå<br />

in på www.malarenergi.se/minasidor<br />

och<br />

skapa ett konto.<br />

<strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />

29


MÄLARENERGI INFORMERAR<br />

här kan du surfa<br />

fritt i <strong>som</strong>mar!<br />

Sommarsurfa i Västerås... ja, då handlar det inte om att till tonerna av de gamla<br />

surfrockarna Beach Boys rida på Mälarvågorna i solskenet. Det handlar om att<br />

fritt kunna surfa på nätet om du besöker Västerås i <strong>som</strong>mar.<br />

TEXT: P A LENHoV. FoTo: LASSE FREdRIKSSoN.<br />

Ifjol inledde <strong>Mälarenergi</strong> Stadsnät<br />

och internetleverantören Quicknet<br />

från Västerås ett samarbete <strong>som</strong><br />

innebar fri Wifi på några väl valda<br />

ställen i Västerås, bland annat<br />

Centralstation, Lögarängsbadet och<br />

Västerås Mälarcamping. <strong>Mälarenergi</strong><br />

Stadsnät tillhandahöll infrastruktur<br />

och teknik medan Quicknet tillhandahöll<br />

internettjänsten.<br />

Syftet var att <strong>som</strong> en utökad samhällsservice<br />

kunna erbjuda både besökare och<br />

invånare fri access till internet på öppna<br />

platser där många människor befinner sig<br />

under <strong>som</strong>maren.<br />

I <strong>som</strong>mar utökar man tjänsten med gästhamnen<br />

i centrala Västerås.<br />

De <strong>som</strong> kommer sjövägen och lägger till<br />

vid gästbryggan vid Lögarängen kommer<br />

att få ett litet välkomstpaket <strong>som</strong> bland annat<br />

innehåller information om gratis WiFi när de<br />

betalar hamnavgiften.<br />

– Det föll mycket väl ut i fjol. Det var många<br />

<strong>som</strong> nyttjade den fria uppkopplingen och vi<br />

fick riktigt bra respons under bland annat<br />

Powermeet då en stor del av sträckan hade<br />

täckning, berättar Christer Nordmark, försäljnings-<br />

och marknadschef på <strong>Mälarenergi</strong><br />

Stadsnät.<br />

Det fria WiFi-nätet, <strong>som</strong> får namnet<br />

Fri surf – <strong>Mälarenergi</strong> blir tillgängligt från<br />

och med 15 juni och är fritt från inloggnig<br />

och lösenord. Mobiltelefonen (Smartphone),<br />

datorn eller surfplattan letar själv upp<br />

nätet, sedan är det bara att surfa.<br />

– Vi tror att det här är en bra tjänst<br />

och servicefunktion. WiFi-användandet<br />

är jättestort bland ungdomarna, det är<br />

främst de <strong>som</strong> söker upp de trådlösa<br />

nätverken. Men vi ser nu att allt fler äldre<br />

använder det. Folk blir mer och mer vana<br />

att de här tjänsterna finns, säger Magnus<br />

Odéen, marknadsansvarig på Quicknet.<br />

Både Christer Nordmark och Magnus<br />

Odéen hoppas och tror att det här är en<br />

tjänst <strong>som</strong> kommer att utvecklas än mer<br />

inom kort, och då främst på publika<br />

platser samt i Västerås city.<br />

häR KAN DU<br />

SURFA FRITT<br />

FRåN 15 JUNI:<br />

LöGARäNGEN<br />

VäSTERåS<br />

MäLARcAMPING<br />

VäSTERåS GäSThAMN<br />

cENTRALSTATIONEN<br />

wIFI-NäTET<br />

hAR NAMNET:<br />

Fri surf-<strong>Mälarenergi</strong><br />

En <strong>som</strong>marpresent till<br />

dig från <strong>Mälarenergi</strong>!<br />

Tillsammans med det här numret av <strong>Nonstop</strong> fick du en present från <strong>Mälarenergi</strong>.<br />

Det är en kombinerad vattentermometer och UV-ljusmätare. Termometern används<br />

för att kolla badtemperaturen och UV-ljusmätaren visar hur mycket solstrålning det<br />

är så att du kan skydda dig ordentligt. Just nu är solinstrålningen hög på grund av<br />

solstormar.<br />

Om du inte fått kortet i din brevlåda, skicka ett mail till post@malarenergi.se<br />

eller ring Kundcenter så skickar de ett kort med post.<br />

Allt samlat på Mina Sidor.<br />

På <strong>Mälarenergi</strong>s kundsidor, Mina Sidor, får<br />

du en bra sammanfattning över alla produkter<br />

du har från <strong>Mälarenergi</strong>. Som inloggad<br />

har du tillgång till dina avtal, gamla fakturor,<br />

förbrukningsstatistik och du kan skapa<br />

rapporter. Tjänsten är förstås helt gratis<br />

Du skaffar Mina Sidor på<br />

www.malarenergi.se/minasidor.<br />

För att skapa ett konto behöver<br />

du ditt kundnummer hos <strong>Mälarenergi</strong><br />

samt ditt personnummer.<br />

Mina Sidor finns<br />

även att ladda ner <strong>som</strong><br />

app till din mobiltelefon.<br />

Avbrottsinfo direkt i mobilen.<br />

Om du vill ha information om<br />

planerade och oplanerade driftavbrott<br />

via sms beställer du den<br />

tjänsten på Mina Sidor. Kan vara<br />

bra nu i semestertider när du är<br />

borta under lång tid från hemmet.<br />

Skaffa autogiro och förenkla<br />

faktura betalningarna när du<br />

är bortrest.<br />

Du kan välja att betala din faktura på flera olika sätt. Extra bekvämt blir det<br />

om du väljer både autogiro och e-faktura.<br />

Autogiro innebär att fakturabeloppet automatiskt dras från ditt konto på förfallodagen.<br />

Ansökan om autogiro kan du göra direkt på www.malarenergi.se<br />

E-faktura är en elektronisk faktura <strong>som</strong> du betalar via din internetbank. Detta är ett enkelt<br />

och tryggt betalningssätt <strong>som</strong> inte belastar miljön med pappershantering. Vill du använda<br />

e-faktura kontaktar du din banks webbplats. Där anmäler du dina uppgifter enligt instruktionerna.<br />

Tänk på att det är fakturamottagaren <strong>som</strong> behöver göra anmälan. När banken har<br />

mottagit din registrering skickas en anmälan till oss och vi ändrar till e-faktura.<br />

MÄLARENERGI INFORMERAR<br />

Snacka med<br />

<strong>Mälarenergi</strong><br />

på Facebook!<br />

På vardagar mellan 8.00 – 16.00 finns<br />

personal från Kundcenter tillgängliga<br />

på Facebook. Förutom att ställa frågor<br />

och skriva i ”loggen” kan du se aktuella<br />

jobbannonser och pressmeddelanden.<br />

Självklart är du fortfarande välkommen<br />

att kontakta Kundcenter både på telefon:<br />

021-39 50 50 och mejl:<br />

post@malarenergi.se.<br />

Gilla <strong>Mälarenergi</strong> på<br />

Facebook du också!<br />

www.facebook.com/<br />

Malarenergi<br />

Grattis<br />

Victoria!<br />

Tidigare i år hade vi en tävling på<br />

Facebook där man kunde vinna en iPad.<br />

Tävlingen är nu avslutad och vi säger<br />

stort grattis till Victoria Furéh <strong>som</strong><br />

vann med sin motivering:<br />

”Med en laddad padda får det<br />

gärna gå en propp, på info och<br />

nöje blir det ändå inte stopp!”.<br />

<strong>Mälarenergi</strong> NONSTOP 2/<strong>2012</strong><br />

31


Välkommen i<br />

<strong>Mälarenergi</strong>s Elpool.<br />

Ett skönt sätt att jaga låga elpriser.<br />

15 öre<br />

lägre per kWh<br />

än genomsnittet<br />

för rörligt pris<br />

2010-2011<br />

Tycker du det är jobbigt att jaga låga elpriser? Gå med i <strong>Mälarenergi</strong>s Elpool.<br />

Då kommer en expert att bevaka den nordiska elbörsen och köpa el åt dig<br />

och de andra i poolen när priset verkar <strong>som</strong> bäst. Själv behöver du inte göra<br />

någonting. Och vi vet att det funkar. Precis så här brukar storföretagen köpa<br />

sin el och hittills har de alltid tjänat på det.<br />

Gå med i nästa Elpool på malarenergi.se/elpool<br />

eller ring vårt Kundcenter, tel 021-39 50 50.<br />

MÄLARENERGI<br />

ÖNSKAR ALLA EN<br />

HÄRLIG SOMMAR!<br />

EXTRA STORT<br />

SOMMARKRYSS<br />

HITTAR DU<br />

PÅ SID 16-17<br />

GRUPPFÖRSÄNDELSE<br />

Box 14, 721 03 Västerås<br />

www.malarenergi.se<br />

post@malarenergi.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!