Studieverkstaden Kroksbäcksskolan

om vad som sker i skolan. De berättar vidare; att man genom dessa besök skapat en god
grogrund för framtida utvecklingssamtal och dialoger mellan hem och skola.
6 (19)
Ett av de mest påtagliga resultaten av detta utbyte är att föräldrar som tidigare inte varit engagerad
i barnens skolgång, nu tagit ett aktivt steg in i skolans värld. Det aktiva steget manifesteras
i att dessa föräldrar, frekvent, tar kontakt med representanter för skolan (företrädesvis
modersmålslärare och lärare i studieverkstaden) för att förhöra sig kring barnens skolgång.
Lärarna vittnar om samtal där föräldrar säger sig tidigare varit ”rädda” eller skämts för
att vända sig till skolan. Anledningen till dessa känslor sägs vara språkliga tillkortakommanden
eller kunskapsmässiga brister. Med bekanta, från föreningsliv och dylikt, ansikten på
plats samt med en språklig kompetens till hands, har avståndet mellan skolans och hemmets
värld minskat betydligt.
Nya former för aktiviteter i skolan
Utöver de aktiviteter och initiativ som nämnts tidigare i denna rapport, har man vid studieverkstaden
tagit initiativ till s.k. sagostunder. Under dessa möten träffas ett antal elever från
de yngre årskullarna för att lyssna på en vuxen lärare, förälder eller annan inbjuden person
som är villig att under en stund på eftermiddagen berätta en saga. Sagorna som berättas,
görs så både på svenska och på andra modersmål som finns representerade på skolan.
De engagerande lärarna berättar om dessa eftermiddagar med stor entusiasm. Bland annat
talar de om fördelen med att låta olika kulturer och traditioner komma till tals via sagan, de
påpekar de positiva effekter en förälders närvaro i skolan kan ha och de beskriver barnens
glädje över att få höra en saga från sina föräldrars hemländer i skolan.
Framförallt är det inbjudan av föräldrar och andra i lokalområdet som framstår som en
mycket betydelsefull insats. Genom att involvera närsamhället i skolan bidrar man även till
att göra skolan mer transparent och därmed även mer intressant för närsamhället att engagera
sig i. På detta vis kan vi närma oss en situation där skolans situation och elevernas utveckling
blir något som angår hela närsamhället inte bara skolans personal, de integrativa
effekterna är uppenbara. Skolan blir en representant för det offentliga majoritets Sverige
samtidigt som detta offentliga inte är stängt för, eller ointresserat av de lokala aktörerna.
Sagostunden är en mycket god modell för att åstadkomma denna effekt.
Framgångsexempel
För att beskrivningen av verksamheten vid Kroksbäcksskolan skall erhålla en klarare förankring
och en tydligare översiktlighet, tjänar följande framgångsexempel som konkreta exempel
på enskilda individers/elevers relation till skolan i allmänhet och studieverkstaden i
synnerhet.
Elev A
Anlände till Sverige i relativt sen skolålder och var aktuell för studier i åttonde klass. Före
ankomst till Sverige hade eleven en ringa erfarenhet av skolstudier, enligt egna uppgifter
endast två års skolgång i ett asiatiskt land. Vid ankomst till Sverige blev eleven placerad i
förberedelseklass på Kroksbäcksskolan i mitten av vårterminen 2002.
Under tiden i förberedelseklassen skapades även de första kontakterna med lärare i studieverkstaden,
som delade samma modersmål som eleven, och med aktuell modersmålslärare.