Studieverkstaden Kroksbäcksskolan

5 (19)
Det ökade förtroendet för verksamheten bland eleverna, har även det bidragit till att skapa
en högre status för verksamheten på skolan. För många elever är det inte alls negativt att besöka
verksamheten, även om det fortfarande är så för vissa. Förtroendet bland elever har vidare
smittat av sig till elevernas föräldrar. Lärarna i studieverkstaden berättar om en påtaglig
förändring i det bemötande de får av vissa föräldrar, som idag ”vet” vad studieverkstaden
betyder för barnen. Samtidigt har antalet telefonsamtal till, och besök av föräldrar på skolan
ökat, en ökning som troligen är att tillskriva ett ökat förtroende.
Vi kan även konstatera att den förbättrade formella och informella relationen mellan lärare
på skolan, kraftigt bidragit till att förändra synen på verksamheten och dess betydelse. Idag
ses den av många som en del av skolans verksamhet, inte ett projekt som ligger vid sidan av.
Även om det med tydlighet har skett stora förändringar med avseende främst på hur övriga
kollegor och elever betraktar verksamheten och dess representanter, finns det anledning till
en viss oro gällande de aktuella lärarnas syn på sin egen professionalitet. Med detta avses en
tendens bland lärarna till att uppfatta sig själva som ”andra klassens” lärare. De argument
som framförs i anslutning till dylika upplevelser är främst av, vad vi kan kalla, anställningsformrelaterad
art.
Lärarna själva hänvisar frekvent till både oklara anställningsförhållanden och orättvisa anställningsformer
(en av lärarna i studieverkstaden är idag tillsvidareförordnad). Oklarheten
tycks härröra från en känsla av att inte riktigt veta vad som begärs av den anställde för att
denne skall göra ett ”gott” arbete. Samtidigt är oklarheten sammanbunden med upplevelse
av orättvisa arbetsförhållanden.
Lösningen på dessa problem kan dels vara att tydliggöra krav och förväntningar på personalen,
samtidigt som information om anställningsförhållanden föregår öppet och informativt.
Dels kan det vara att ledningen diskuterar lönebildning med personal, och eventuellt informerar
om kriterier för viss lönesättning. Oavsett vilket, förefaller bristen på information vara
påtaglig och anställningsförhållanden respektive lönesättning upplevs av personalen därav
följa oklara regler.
Utökat samarbete mellan hem/närsamhället och skola
Ett av de riktigt intressanta initiativen inom hem och skola samarbetet, är det allt mer formaliserade
samarbetet med Hyllie Park Folkhögskolas verksamhet vid Världens Hus. Vid
Världens Hus bedrivs det bland annat undervisning i svenska för invandrare (sfi). Många av
de elever som undervisas vid Världens Hus har själva, eller har bekanta som har, barn som
studerar vid Kroksbäcksskolan.
Genom att man vid studieverkstaden tillsammans med modersmålslärarna verkat för att utveckla
den dialog man sedan tidigare haft med Världens Hus, har man idag åstadkommit en
mer utbredd samarbetsform med lärarna vid Världens Hus. Redan sedan tidigare fanns det
tillfällen då elever från Hyllie park folkhögskolas pedagogiska program erhöll praktikplats
vid studieverkstaden. Denna form av samarbete fortgår även idag i relation till skolans behov
av praktikanter. En nyhet är emellertid att man idag även tar emot grupper från Världens
Hus för att berätta om skolan och visa dem runt i skolans lokaler.
Denna form för studiebesök bidrar till att skapa en ökad förståelse för skolans arbete och i
att ge insikter om vilka det är som arbetar där. Lärarna som medverkat vid dessa studiebesök
vittnar om en situation där de vuxna eleverna varit mycket intresserade men ovetandes