Studieverkstaden Kroksbäcksskolan

More documents

Recommendations

Info

3 (19) Arbetet med den kvantitativa delen har i huvudsak inneburit en närstudie av betygskataloger från innevarande och tidigare år. Samtidig har dessa studier kompletterats med nödvändiga uppgifter från studieverkstadens personal, för att erhålla en information om vilka elever som använt sig av dem och i vilken utsträckning de gjort så. Avseende arbetet med den kvalitativa delen, har detta främst inneburit intervjuer och samtal med berörda parter. De berörda parterna utgörs av lärare i studieverkstaden, övriga lärare vid skolan, elever (både som besökt, besöker och som inte besökt studieverkstaden). Alla intervjuer utom tre har företagits enligt ostrukturerad form och alla syftat till att belysa de områden som tidigare nämnts. De tre intervjuer som följt en strukturerad form har gjort så med avseende på deras specifika syfte. I den föreliggande rapporten ägnas visst utrymme till att redogöra för tre ”fallstudier”. Dessa tre studier presenterar kortfattat tre elevers specifika situation något mer ingående, syftet är att berika uppföljningen med mer handfasta beskrivningar av den funktion/ betydelse studieverkstaden har/har haft för enskilda elever. Slutligen skall det understrykas att det arbete som bedrivits varit behäftat med vissa begränsningar, vilka främst är att tillskriva tidsfaktorer. Arbetet har varit tids- och resursmässigt begränsat, vilket medfört att vissa delar fokuserats framför andra. Den föreliggande rapporten ger således en sammanfattande bild av verksamheten, en bild som framförallt skall ses i ljuset av den rapport som presenterades 2002. Påtagliga förändringar under läsåret 2002/03 I det följande kommer de mest framträdande förändringarna presenteras. Förändringarna avser både formellt företagna ändringar i organisation och utförande samt informella, processbetonande, sociala ändringar. Relation till övriga kollegor En av de mest påtagliga förändringarna som ägt rum under det gångna läsåret är förändringar i samarbetsformerna mellan studieverkstaden och modersmålslärare samt samarbetet med övriga lärarlag på skolan. Dessa förändringar är av både formell organisatorisk karaktär, där bestämda former för samverkan/samarbete växt fram, samt av mer informell ”emotionell” karaktär. Gällande den formella organisatoriska förändringen kan denna bäst beskrivas med att lärare från studieverkstaden numer medverkar vid de olika arbetslagens möten/konferenser, för att vid dessa bidra med sina insikter och för att kunna orientera sig kring arbetslagens arbetsmetoder och arbetssituation. Deltagandet är uppdelat på sådant vis att samtliga arbetslag har en eller flera representanter för studieverkstaden närvarande. Samtidigt har man formaliserat samarbetet med modersmålslärarna, vilket gjort att dessa båda lärarkategorier kommit varandra betydligt närmre idag. Detta sker dels genom att det vid de nämnda arbetslagsmötena även medverkar en modersmålslärare och dels genom att studieverkstadens lärare samordnar sina insatser med modersmålslärarna. På detta vis undviks det kontraproduktiva arbetet som påtalats i tidigare utvärdering. Lärare i studieverkstaden kan i dag med större lätthet koordinera sitt arbete i dialog med modersmålsläraren på sådant vis att bästa möjliga resultat uppnås för elevens vidkommande.
4 (19) Dessa båda formella omorganiseringar vore troligen mindre lyckade, kanske även inte möjliga, utan de informella förändringar som ägt rum parallellt. Under det gångna året har studieverkstadens verksamhet och dess personal på ett betydande vis integrerats i den sammanslagna verksamheten på skolan. Genom att lärare så väl som elever och föräldrar visat allt större förtroende för den verksamhet som drivits som projekt, har den aktuella verksamheten även ”vuxit” in i sin roll som en permanent del av skolan. Socialt tycks tidigare avstånd mellan lärare i studieverkstaden och övriga lärare minskat avsevärt. Båda kategorier umgås nu i större utsträckning, både professionellt och privat, exempelvis är det en större närvaro av studieverkstadens lärare i fikarummet idag än fallet var för ett år sedan. Den kompetens som lärarna i studieverkstaden har, är idag mer uppskattad och synlig tack vare en miljö präglad av kollegialt samförstånd. I viss mån kan vi urskilja en början till en differentiering av uppgiftsfördelning, där den enes styrkor nyttjas för att minska den andres svagheter. Samtidigt som det även finns tecken på att vissa lärare i studieverkstaden knyts allt mer till vissa spår/arbetslag. Ytterliggare ett tecken på att studieverkstaden idag har en mer accepterad roll på skolan, är att vi kan konstatera att dess lärare rör sig med större lätthet i och under lektioner i ordinarie klassrumsmiljö. Deras närvaro under lektionerna tycks även vara ett uppskattat inslag av många lärare. Sammantaget tyder detta på att det finns ett större mått av informationsflöde mellan de olika lärarkategorierna. Kommunikationen mellan lärare tycks fortgå med större lätthet idag än tidigare, där en ömsesidig respekt för den andres kompetens tycks ligga till grund för upplevd förbättring. Möjligheter till vidareutbildning En förändring som inneburit mycket för lärarna i studieverkstaden är den utökade möjligheten till vidareutbildning som de erhållit. Flera av lärarna i studieverkstaden är idag inskrivna vid olika former för kompetenshöjande utbildning, både avseende ämnesstudier och allmänpedagogiska studier. Studierna bedrivs på olika nivåer beroende på den enskilde lärarens behov och tidigare utbildning. I dagsläget återfinns lärare inskrivna på pedagogiskt program, syftande mot lärarexamen, kurser i svenska, syftande mot höjd kompetens i svenska språket. Detta betyder att lärarna erbjuds möjligheter till, att parallellt med sina arbetsuppgifter på skola, ägna viss tid till fortbildningsstudier. Denna utveckling är mycket glädjande då både verksamheten isig och skolan som helhet kommer att ha stor glädje av den kompetenshöjning som lärarna tillförskaffar sig. Samtidigt kan vi se hur dessa studier bidrar till att lärarna bekantar sig med andra perspektiv på undervisning och även erhåller möjligheter till att bekanta sig med andra skolors arbetsmetoder och ”skolkulturer”. Lärarnas närvaro på dessa kurser betyder även att deras perspektiv och arbetsmetoder delges andra lärare och skolor, vilket bör ses som positivt samtidigt som det bidrar till att stärka lärarnas självförtroende och status. Legitimitet och status på skolan I tidigare utvärdering framkom det att studieverkstadens position på skolan, såsom projekt, innebar att det emellanåt uppstod tvivel kring dess egentliga status. Genom den ”oerhörda”, nationella och internationella, uppmärksamhet verksamheten erhållit, står det idag klart att dessa farhågor inte längre är aktuella. <strong>Studieverkstaden</strong> är en betydande del av <strong>Kroksbäcksskolan</strong> och både lärare och elever signalerar detta tydligt.
Page 1 and 2: studieverkstaden kroksbäcksskolan
Page 3: Inledning 2 (19) I samband med att
Page 7 and 8: om vad som sker i skolan. De berät
Page 9 and 10: 8 (19) dervisningen på grund av br
Page 11 and 12: 10 (19) Studieverkstaden kunde tack
Page 13 and 14: 12 (19) ämnet engelska, där diffe
Page 15 and 16: 14 (19) Som vi kan konstatera är d
Page 17 and 18: 16 (19) Även om det inte är gläd
Page 19 and 20: 18 (19) med kunskap och information

Studieverkstaden Kroksbäcksskolan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?