Studieverkstaden Kroksbäcksskolan

3 (19)
Arbetet med den kvantitativa delen har i huvudsak inneburit en närstudie av betygskataloger
från innevarande och tidigare år. Samtidig har dessa studier kompletterats med nödvändiga
uppgifter från studieverkstadens personal, för att erhålla en information om vilka elever
som använt sig av dem och i vilken utsträckning de gjort så.
Avseende arbetet med den kvalitativa delen, har detta främst inneburit intervjuer och samtal
med berörda parter. De berörda parterna utgörs av lärare i studieverkstaden, övriga lärare
vid skolan, elever (både som besökt, besöker och som inte besökt studieverkstaden). Alla
intervjuer utom tre har företagits enligt ostrukturerad form och alla syftat till att belysa de
områden som tidigare nämnts.
De tre intervjuer som följt en strukturerad form har gjort så med avseende på deras specifika
syfte. I den föreliggande rapporten ägnas visst utrymme till att redogöra för tre ”fallstudier”.
Dessa tre studier presenterar kortfattat tre elevers specifika situation något mer ingående,
syftet är att berika uppföljningen med mer handfasta beskrivningar av den funktion/
betydelse studieverkstaden har/har haft för enskilda elever.
Slutligen skall det understrykas att det arbete som bedrivits varit behäftat med vissa begränsningar,
vilka främst är att tillskriva tidsfaktorer. Arbetet har varit tids- och resursmässigt begränsat,
vilket medfört att vissa delar fokuserats framför andra. Den föreliggande rapporten
ger således en sammanfattande bild av verksamheten, en bild som framförallt skall ses i ljuset
av den rapport som presenterades 2002.
Påtagliga förändringar under läsåret 2002/03
I det följande kommer de mest framträdande förändringarna presenteras. Förändringarna
avser både formellt företagna ändringar i organisation och utförande samt informella, processbetonande,
sociala ändringar.
Relation till övriga kollegor
En av de mest påtagliga förändringarna som ägt rum under det gångna läsåret är förändringar
i samarbetsformerna mellan studieverkstaden och modersmålslärare samt samarbetet
med övriga lärarlag på skolan. Dessa förändringar är av både formell organisatorisk karaktär,
där bestämda former för samverkan/samarbete växt fram, samt av mer informell ”emotionell”
karaktär.
Gällande den formella organisatoriska förändringen kan denna bäst beskrivas med att lärare
från studieverkstaden numer medverkar vid de olika arbetslagens möten/konferenser, för
att vid dessa bidra med sina insikter och för att kunna orientera sig kring arbetslagens arbetsmetoder
och arbetssituation. Deltagandet är uppdelat på sådant vis att samtliga arbetslag
har en eller flera representanter för studieverkstaden närvarande.
Samtidigt har man formaliserat samarbetet med modersmålslärarna, vilket gjort att dessa båda
lärarkategorier kommit varandra betydligt närmre idag. Detta sker dels genom att det vid
de nämnda arbetslagsmötena även medverkar en modersmålslärare och dels genom att studieverkstadens
lärare samordnar sina insatser med modersmålslärarna. På detta vis undviks
det kontraproduktiva arbetet som påtalats i tidigare utvärdering. Lärare i studieverkstaden
kan i dag med större lätthet koordinera sitt arbete i dialog med modersmålsläraren på sådant
vis att bästa möjliga resultat uppnås för elevens vidkommande.