Studieverkstaden Kroksbäcksskolan
Studieverkstaden Kroksbäcksskolan
Studieverkstaden Kroksbäcksskolan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
studieverkstaden kroksbäcksskolan<br />
<strong>Studieverkstaden</strong><br />
<strong>Kroksbäcksskolan</strong><br />
Uppföljningsrapport<br />
Mathias Blob, Benson Consulting<br />
Uppföljningsrapport – <strong>Studieverkstaden</strong> <strong>Kroksbäcksskolan</strong> – 215/03
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
1 (19)<br />
Inledning ..............................................................................................................................................2<br />
Upplägg ................................................................................................................................................2<br />
Påtagliga förändringar under läsåret 2002/03 ................................................................................3<br />
Relation till övriga kollegor...........................................................................................................3<br />
Möjligheter till vidareutbildning...................................................................................................4<br />
Legitimitet och status på skolan...................................................................................................4<br />
Utökat samarbete mellan hem/närsamhället och skola ...........................................................5<br />
Nya former för aktiviteter i skolan ..............................................................................................6<br />
Framgångsexempel.............................................................................................................................6<br />
Betygsstatistik....................................................................................................................................10<br />
Avslutning..........................................................................................................................................16<br />
Kollegiala frågor ...........................................................................................................................16<br />
Sociala integrationsprocesser......................................................................................................17<br />
Föräldersamverkan.......................................................................................................................18<br />
Lärarnas syn på framtiden...........................................................................................................18<br />
Avslutande rekommendationer ......................................................................................................19
Inledning<br />
2 (19)<br />
I samband med att studieverkstaden initierade sin verksamhet under läsåret 2001/02 framställdes<br />
även en önskan om att denna verksamhet skulle utvärderas. Utvärderingen, utförd<br />
på uppdrag av SDF Hyllie, påbörjades under vårterminen 2002 och resulterade i en rapport<br />
under tidiga hösten 2002. Nämnda utvärderingen kom således att följa och beskriva verksamheten<br />
i studieverkstaden under dess andra termin som projekt på <strong>Kroksbäcksskolan</strong>.<br />
Som ett led i en fortsatt utveckling och processvärdering, framställdes en önskan från Malmö<br />
stad om att denna utvärdering skulle följas upp med en mindre utvärdering av verksamheten<br />
under läsåret 2002/03. Beslut att verkställa uppföljning togs under sommaren 2003<br />
och uppföljningen genomfördes under perioden 2003-08-01–2003-10-01. Arbetet med uppföljningen<br />
redovisas i den här föreliggande rapporten.<br />
Den rapport som förevisades för Malmö stad och andra berörda parter under hösten 2002,<br />
var positiv alternativt mycket positiv till flertalet av de insatser studieverkstaden stått för.<br />
Rapporten var vidare berömmande till de effekter verksamheten givit under dess relativt<br />
korta existens. Även om stora delar av verksamheten ansågs vara mycket positiva, återfanns<br />
det en del områden som den aktuella rapporten ställde sig frågande till, alternativt områden<br />
som ansågs vara i behov av förändring/utveckling.<br />
De områden som nämnda utvärdering framförallt pekade på var; <strong>Studieverkstaden</strong>s position,<br />
Relation till modersmålslärarna, Lokaler, Behovet av fort-/vidareutbildning och Framtida<br />
anställningar. I den föreliggande uppföljningen kommer dessa områden studeras särskilt<br />
för att undersöka huruvida någon förändring ägt rum under läsåret 2002/03.<br />
Den föreliggande uppföljningen kommer även att studera aktuell betygsstatistik och jämföra<br />
denna med de data som presenterades i föregående rapport från 2002. På detta sätt kommer<br />
uppföljningen även att bidra med insikter i huruvida den positiva trenden från läsåret<br />
2001/02 håller i sig och kommentera eventuella förändringar.<br />
Slutligen kommer det även ägnas visst utrymmet till att besvara ett antal ”nya” frågor som<br />
av uppdragsgivare (Malmö stad) och berörd skolledning, anses vara av betydelse för verksamhetens<br />
framtid. Frågorna är av varierande art och berör delvis de områden som diskuterats<br />
i tidigare rapport, samt relaterar samtliga till integrationsskapande processer både internt<br />
(inom skolan) och externt (skolan och dess närområde). De aktuella frågorna berör<br />
följande områden: Kollegiala frågor, Sociala integrationsprocesser, Föräldersamverkan och Framtiden.<br />
Upplägg<br />
Den föreliggande rapporten är som nämnts resultatet av det arbete som genomförts i samband<br />
med uppföljning av verksamheten i studieverkstaden vid <strong>Kroksbäcksskolan</strong>. Arbetet<br />
med att insamla och bearbeta information har ägt rum under perioden 2003-08-01 – 2003-<br />
10-01. Informationsinsamlingen kan delas in i två huvudsakliga block, varav det ena består<br />
av en kvantitativ analys av betygsstatik och det andra består av en kvalitativ undersökning av<br />
integrationsprocesser och interpersonella (sociala) relationer i och utanför den aktuella skolans<br />
domäner.
3 (19)<br />
Arbetet med den kvantitativa delen har i huvudsak inneburit en närstudie av betygskataloger<br />
från innevarande och tidigare år. Samtidig har dessa studier kompletterats med nödvändiga<br />
uppgifter från studieverkstadens personal, för att erhålla en information om vilka elever<br />
som använt sig av dem och i vilken utsträckning de gjort så.<br />
Avseende arbetet med den kvalitativa delen, har detta främst inneburit intervjuer och samtal<br />
med berörda parter. De berörda parterna utgörs av lärare i studieverkstaden, övriga lärare<br />
vid skolan, elever (både som besökt, besöker och som inte besökt studieverkstaden). Alla<br />
intervjuer utom tre har företagits enligt ostrukturerad form och alla syftat till att belysa de<br />
områden som tidigare nämnts.<br />
De tre intervjuer som följt en strukturerad form har gjort så med avseende på deras specifika<br />
syfte. I den föreliggande rapporten ägnas visst utrymme till att redogöra för tre ”fallstudier”.<br />
Dessa tre studier presenterar kortfattat tre elevers specifika situation något mer ingående,<br />
syftet är att berika uppföljningen med mer handfasta beskrivningar av den funktion/<br />
betydelse studieverkstaden har/har haft för enskilda elever.<br />
Slutligen skall det understrykas att det arbete som bedrivits varit behäftat med vissa begränsningar,<br />
vilka främst är att tillskriva tidsfaktorer. Arbetet har varit tids- och resursmässigt begränsat,<br />
vilket medfört att vissa delar fokuserats framför andra. Den föreliggande rapporten<br />
ger således en sammanfattande bild av verksamheten, en bild som framförallt skall ses i ljuset<br />
av den rapport som presenterades 2002.<br />
Påtagliga förändringar under läsåret 2002/03<br />
I det följande kommer de mest framträdande förändringarna presenteras. Förändringarna<br />
avser både formellt företagna ändringar i organisation och utförande samt informella, processbetonande,<br />
sociala ändringar.<br />
Relation till övriga kollegor<br />
En av de mest påtagliga förändringarna som ägt rum under det gångna läsåret är förändringar<br />
i samarbetsformerna mellan studieverkstaden och modersmålslärare samt samarbetet<br />
med övriga lärarlag på skolan. Dessa förändringar är av både formell organisatorisk karaktär,<br />
där bestämda former för samverkan/samarbete växt fram, samt av mer informell ”emotionell”<br />
karaktär.<br />
Gällande den formella organisatoriska förändringen kan denna bäst beskrivas med att lärare<br />
från studieverkstaden numer medverkar vid de olika arbetslagens möten/konferenser, för<br />
att vid dessa bidra med sina insikter och för att kunna orientera sig kring arbetslagens arbetsmetoder<br />
och arbetssituation. Deltagandet är uppdelat på sådant vis att samtliga arbetslag<br />
har en eller flera representanter för studieverkstaden närvarande.<br />
Samtidigt har man formaliserat samarbetet med modersmålslärarna, vilket gjort att dessa båda<br />
lärarkategorier kommit varandra betydligt närmre idag. Detta sker dels genom att det vid<br />
de nämnda arbetslagsmötena även medverkar en modersmålslärare och dels genom att studieverkstadens<br />
lärare samordnar sina insatser med modersmålslärarna. På detta vis undviks<br />
det kontraproduktiva arbetet som påtalats i tidigare utvärdering. Lärare i studieverkstaden<br />
kan i dag med större lätthet koordinera sitt arbete i dialog med modersmålsläraren på sådant<br />
vis att bästa möjliga resultat uppnås för elevens vidkommande.
4 (19)<br />
Dessa båda formella omorganiseringar vore troligen mindre lyckade, kanske även inte möjliga,<br />
utan de informella förändringar som ägt rum parallellt. Under det gångna året har studieverkstadens<br />
verksamhet och dess personal på ett betydande vis integrerats i den sammanslagna<br />
verksamheten på skolan. Genom att lärare så väl som elever och föräldrar visat allt<br />
större förtroende för den verksamhet som drivits som projekt, har den aktuella verksamheten<br />
även ”vuxit” in i sin roll som en permanent del av skolan.<br />
Socialt tycks tidigare avstånd mellan lärare i studieverkstaden och övriga lärare minskat avsevärt.<br />
Båda kategorier umgås nu i större utsträckning, både professionellt och privat, exempelvis<br />
är det en större närvaro av studieverkstadens lärare i fikarummet idag än fallet var för<br />
ett år sedan. Den kompetens som lärarna i studieverkstaden har, är idag mer uppskattad och<br />
synlig tack vare en miljö präglad av kollegialt samförstånd. I viss mån kan vi urskilja en början<br />
till en differentiering av uppgiftsfördelning, där den enes styrkor nyttjas för att minska<br />
den andres svagheter. Samtidigt som det även finns tecken på att vissa lärare i studieverkstaden<br />
knyts allt mer till vissa spår/arbetslag.<br />
Ytterliggare ett tecken på att studieverkstaden idag har en mer accepterad roll på skolan, är<br />
att vi kan konstatera att dess lärare rör sig med större lätthet i och under lektioner i ordinarie<br />
klassrumsmiljö. Deras närvaro under lektionerna tycks även vara ett uppskattat inslag av<br />
många lärare.<br />
Sammantaget tyder detta på att det finns ett större mått av informationsflöde mellan de olika<br />
lärarkategorierna. Kommunikationen mellan lärare tycks fortgå med större lätthet idag än<br />
tidigare, där en ömsesidig respekt för den andres kompetens tycks ligga till grund för upplevd<br />
förbättring.<br />
Möjligheter till vidareutbildning<br />
En förändring som inneburit mycket för lärarna i studieverkstaden är den utökade möjligheten<br />
till vidareutbildning som de erhållit. Flera av lärarna i studieverkstaden är idag inskrivna<br />
vid olika former för kompetenshöjande utbildning, både avseende ämnesstudier och allmänpedagogiska<br />
studier. Studierna bedrivs på olika nivåer beroende på den enskilde lärarens behov<br />
och tidigare utbildning. I dagsläget återfinns lärare inskrivna på pedagogiskt program,<br />
syftande mot lärarexamen, kurser i svenska, syftande mot höjd kompetens i svenska språket.<br />
Detta betyder att lärarna erbjuds möjligheter till, att parallellt med sina arbetsuppgifter på<br />
skola, ägna viss tid till fortbildningsstudier.<br />
Denna utveckling är mycket glädjande då både verksamheten isig och skolan som helhet<br />
kommer att ha stor glädje av den kompetenshöjning som lärarna tillförskaffar sig. Samtidigt<br />
kan vi se hur dessa studier bidrar till att lärarna bekantar sig med andra perspektiv på undervisning<br />
och även erhåller möjligheter till att bekanta sig med andra skolors arbetsmetoder<br />
och ”skolkulturer”. Lärarnas närvaro på dessa kurser betyder även att deras perspektiv och<br />
arbetsmetoder delges andra lärare och skolor, vilket bör ses som positivt samtidigt som det<br />
bidrar till att stärka lärarnas självförtroende och status.<br />
Legitimitet och status på skolan<br />
I tidigare utvärdering framkom det att studieverkstadens position på skolan, såsom projekt,<br />
innebar att det emellanåt uppstod tvivel kring dess egentliga status. Genom den ”oerhörda”,<br />
nationella och internationella, uppmärksamhet verksamheten erhållit, står det idag klart att<br />
dessa farhågor inte längre är aktuella. <strong>Studieverkstaden</strong> är en betydande del av <strong>Kroksbäcksskolan</strong><br />
och både lärare och elever signalerar detta tydligt.
5 (19)<br />
Det ökade förtroendet för verksamheten bland eleverna, har även det bidragit till att skapa<br />
en högre status för verksamheten på skolan. För många elever är det inte alls negativt att besöka<br />
verksamheten, även om det fortfarande är så för vissa. Förtroendet bland elever har vidare<br />
smittat av sig till elevernas föräldrar. Lärarna i studieverkstaden berättar om en påtaglig<br />
förändring i det bemötande de får av vissa föräldrar, som idag ”vet” vad studieverkstaden<br />
betyder för barnen. Samtidigt har antalet telefonsamtal till, och besök av föräldrar på skolan<br />
ökat, en ökning som troligen är att tillskriva ett ökat förtroende.<br />
Vi kan även konstatera att den förbättrade formella och informella relationen mellan lärare<br />
på skolan, kraftigt bidragit till att förändra synen på verksamheten och dess betydelse. Idag<br />
ses den av många som en del av skolans verksamhet, inte ett projekt som ligger vid sidan av.<br />
Även om det med tydlighet har skett stora förändringar med avseende främst på hur övriga<br />
kollegor och elever betraktar verksamheten och dess representanter, finns det anledning till<br />
en viss oro gällande de aktuella lärarnas syn på sin egen professionalitet. Med detta avses en<br />
tendens bland lärarna till att uppfatta sig själva som ”andra klassens” lärare. De argument<br />
som framförs i anslutning till dylika upplevelser är främst av, vad vi kan kalla, anställningsformrelaterad<br />
art.<br />
Lärarna själva hänvisar frekvent till både oklara anställningsförhållanden och orättvisa anställningsformer<br />
(en av lärarna i studieverkstaden är idag tillsvidareförordnad). Oklarheten<br />
tycks härröra från en känsla av att inte riktigt veta vad som begärs av den anställde för att<br />
denne skall göra ett ”gott” arbete. Samtidigt är oklarheten sammanbunden med upplevelse<br />
av orättvisa arbetsförhållanden.<br />
Lösningen på dessa problem kan dels vara att tydliggöra krav och förväntningar på personalen,<br />
samtidigt som information om anställningsförhållanden föregår öppet och informativt.<br />
Dels kan det vara att ledningen diskuterar lönebildning med personal, och eventuellt informerar<br />
om kriterier för viss lönesättning. Oavsett vilket, förefaller bristen på information vara<br />
påtaglig och anställningsförhållanden respektive lönesättning upplevs av personalen därav<br />
följa oklara regler.<br />
Utökat samarbete mellan hem/närsamhället och skola<br />
Ett av de riktigt intressanta initiativen inom hem och skola samarbetet, är det allt mer formaliserade<br />
samarbetet med Hyllie Park Folkhögskolas verksamhet vid Världens Hus. Vid<br />
Världens Hus bedrivs det bland annat undervisning i svenska för invandrare (sfi). Många av<br />
de elever som undervisas vid Världens Hus har själva, eller har bekanta som har, barn som<br />
studerar vid <strong>Kroksbäcksskolan</strong>.<br />
Genom att man vid studieverkstaden tillsammans med modersmålslärarna verkat för att utveckla<br />
den dialog man sedan tidigare haft med Världens Hus, har man idag åstadkommit en<br />
mer utbredd samarbetsform med lärarna vid Världens Hus. Redan sedan tidigare fanns det<br />
tillfällen då elever från Hyllie park folkhögskolas pedagogiska program erhöll praktikplats<br />
vid studieverkstaden. Denna form av samarbete fortgår även idag i relation till skolans behov<br />
av praktikanter. En nyhet är emellertid att man idag även tar emot grupper från Världens<br />
Hus för att berätta om skolan och visa dem runt i skolans lokaler.<br />
Denna form för studiebesök bidrar till att skapa en ökad förståelse för skolans arbete och i<br />
att ge insikter om vilka det är som arbetar där. Lärarna som medverkat vid dessa studiebesök<br />
vittnar om en situation där de vuxna eleverna varit mycket intresserade men ovetandes
om vad som sker i skolan. De berättar vidare; att man genom dessa besök skapat en god<br />
grogrund för framtida utvecklingssamtal och dialoger mellan hem och skola.<br />
6 (19)<br />
Ett av de mest påtagliga resultaten av detta utbyte är att föräldrar som tidigare inte varit engagerad<br />
i barnens skolgång, nu tagit ett aktivt steg in i skolans värld. Det aktiva steget manifesteras<br />
i att dessa föräldrar, frekvent, tar kontakt med representanter för skolan (företrädesvis<br />
modersmålslärare och lärare i studieverkstaden) för att förhöra sig kring barnens skolgång.<br />
Lärarna vittnar om samtal där föräldrar säger sig tidigare varit ”rädda” eller skämts för<br />
att vända sig till skolan. Anledningen till dessa känslor sägs vara språkliga tillkortakommanden<br />
eller kunskapsmässiga brister. Med bekanta, från föreningsliv och dylikt, ansikten på<br />
plats samt med en språklig kompetens till hands, har avståndet mellan skolans och hemmets<br />
värld minskat betydligt.<br />
Nya former för aktiviteter i skolan<br />
Utöver de aktiviteter och initiativ som nämnts tidigare i denna rapport, har man vid studieverkstaden<br />
tagit initiativ till s.k. sagostunder. Under dessa möten träffas ett antal elever från<br />
de yngre årskullarna för att lyssna på en vuxen lärare, förälder eller annan inbjuden person<br />
som är villig att under en stund på eftermiddagen berätta en saga. Sagorna som berättas,<br />
görs så både på svenska och på andra modersmål som finns representerade på skolan.<br />
De engagerande lärarna berättar om dessa eftermiddagar med stor entusiasm. Bland annat<br />
talar de om fördelen med att låta olika kulturer och traditioner komma till tals via sagan, de<br />
påpekar de positiva effekter en förälders närvaro i skolan kan ha och de beskriver barnens<br />
glädje över att få höra en saga från sina föräldrars hemländer i skolan.<br />
Framförallt är det inbjudan av föräldrar och andra i lokalområdet som framstår som en<br />
mycket betydelsefull insats. Genom att involvera närsamhället i skolan bidrar man även till<br />
att göra skolan mer transparent och därmed även mer intressant för närsamhället att engagera<br />
sig i. På detta vis kan vi närma oss en situation där skolans situation och elevernas utveckling<br />
blir något som angår hela närsamhället inte bara skolans personal, de integrativa<br />
effekterna är uppenbara. Skolan blir en representant för det offentliga majoritets Sverige<br />
samtidigt som detta offentliga inte är stängt för, eller ointresserat av de lokala aktörerna.<br />
Sagostunden är en mycket god modell för att åstadkomma denna effekt.<br />
Framgångsexempel<br />
För att beskrivningen av verksamheten vid <strong>Kroksbäcksskolan</strong> skall erhålla en klarare förankring<br />
och en tydligare översiktlighet, tjänar följande framgångsexempel som konkreta exempel<br />
på enskilda individers/elevers relation till skolan i allmänhet och studieverkstaden i<br />
synnerhet.<br />
Elev A<br />
Anlände till Sverige i relativt sen skolålder och var aktuell för studier i åttonde klass. Före<br />
ankomst till Sverige hade eleven en ringa erfarenhet av skolstudier, enligt egna uppgifter<br />
endast två års skolgång i ett asiatiskt land. Vid ankomst till Sverige blev eleven placerad i<br />
förberedelseklass på <strong>Kroksbäcksskolan</strong> i mitten av vårterminen 2002.<br />
Under tiden i förberedelseklassen skapades även de första kontakterna med lärare i studieverkstaden,<br />
som delade samma modersmål som eleven, och med aktuell modersmålslärare.
7 (19)<br />
Dessa kontakter var enligt eleven själv oerhört värdefulla för att vederbörande skulle kunna<br />
avancera språk- och kunskapsmässigt – dvs. påbörja den långa vägen mot att närma sig nivån<br />
hos övriga elever i samma årskull.<br />
Samtidigt som dessa kontakter etablerades mellan elev och lärare i studieverkstaden/modersmålslärare,<br />
initierades även en dialog mellan elevens hem (vårdnadshavare) och skolan<br />
(studieverkstaden/modersmålslärare). I efterhand menar eleven själv att dessa kontakter till<br />
hemmet varit ovärderliga i relation till dennes möjligheter att erhålla hjälp med studierna<br />
hemma.<br />
Tiden i förberedelseklass var mycket kort för den aktuella eleven, redan efter en dryg månad<br />
påbörjades studier i ordinarie klass. Dock återstod det endast en kort tid av terminen och<br />
eleven fick börja höstterminen i samma årskurs som denne slutade, årskurs åtta. Under<br />
sommaren kunde eleven tack vare en god kontakt mellan hem och skola, fördjupa sina kunskaper<br />
i de olika ämnena och därmed komma väl förbered till skolstart hösten 2002.<br />
Under höstterminen intensifierades stödet och hjälpen eleven erhöll från studieverkstaden<br />
och modersmålslärare. Flera lektioner per vecka erhöll eleven stöd, både i klassrum, i studieverkstaden<br />
och utanför schemalagd tid (läxhjälp). Samtidigt odlades kontakten mellan hem<br />
och skola, vilket bidrog till att eleven erhöll ”rätt” hjälp hemma och att föräldrar var informerade<br />
om vad som skedde.<br />
Elevens första betyg i årskurs åtta var förvånansvärt goda. Eleven uppnådde minst betyget<br />
godkänt i samtliga ämnen utom engelska och svenska som andraspråk. Under den följande<br />
vårterminen erhöll eleven extra stöd i framförallt dessa båda ämnen, vilket resulterade i att<br />
eleven uppnådde minst betyget godkänt i samtliga ämnen vårterminen 2003 efter endast ett<br />
och ett halvt år i skolan.<br />
I samtal med eleven är det anmärkningsvärt att notera de snabba framsteg eleven gjort med<br />
avseende på möjligheten att följa och föra ett samtal på svenska. Det är även glädjande att<br />
se den studiemotivation som eleven uppvisar, trots de hinder som legat på vägen. Att eleven<br />
efter relativt kort tid i Sverige och under relativt kort tid i svensk skola uppvisar mycket goda<br />
resultat, stark motivation och inte minst en positiv syn på framtida möjligheter, bör<br />
framhållas som en mycket positiv effekt av tiden i <strong>Kroksbäcksskolan</strong>.<br />
Det arbete som utförts i samarbete mellan klasslärare, lärare i studieverkstaden och modersmålslärare<br />
har berett eleven möjligheter att förverkliga sina ambitioner och fortsatt besitta<br />
en positiv syn på framtiden. Det arbete lärare lagt ner på att kommunicera med elevens föräldrar<br />
har haft en betydande inverkan på elevens situation idag. Tack vare en god relation till<br />
hemmet har information om skola, samhället och elevens situation delgivits med tydlighet.<br />
Elev B<br />
Anlände till Sverige i samband med att eleven skulle börja sitt åttonde skolår under 2002.<br />
Hade sedan tidigare viss skolerfarenhet. Vid ankomst till <strong>Kroksbäcksskolan</strong> blev eleven<br />
placerad i förberedelseklass för att under en intensivperiod inhämta kunskaper i svenska<br />
språket och påbörja sina ämnesstudier. Under tiden i förberedelseklass erhöll eleven stöd<br />
och hjälp från studieverkstadens lärare i samarbete med förberedelseklasslärare.<br />
Efter två månader i förberedelseklass slussades eleven vidare till ordinarie klass. Eleven pekar<br />
själv på att det besvärligaste under denna första tid i ordinarie klass var att inte kunna<br />
svara på frågor, eller att inte våga svara på frågor. Det var enligt eleven svårt att följa un-
8 (19)<br />
dervisningen på grund av bristande färdigheter i det svenska språket. Det var även mycket<br />
ansträngande att ta till sig de texter och det material som återfanns i böcker och övriga undervisningshäften.<br />
Tillsammans med lärare i studieverkstaden kunde eleven erhålla den hjälp som så väl behövdes,<br />
framförallt i relation till att erhålla förklaringar och utläggningar av det material som<br />
stod till elevens förfogande. Genom studieverkstadens lärare och modersmålslärarnas kunskaper<br />
i både svenska och elevens modersmål kunder texter översättas till modersmål och<br />
diskuteras på båda språk. Förfarandet ledde till att eleven erhöll kunskaper i båda språken<br />
och lärde sig behärska respektive ämne i båda språk.<br />
Genom ett gott samarbete mellan ordinarie lärare och studieverkstadens lärare kunde visst<br />
stöd ges under ordinarie lektionstid i klassrum. Även om eleven själv framförallt lyfter fram<br />
den möjlighet denne haft till att kunna besöka studieverkstaden under eftermiddagar utanför<br />
schemalagd tid, har även tiden med stöd i klassrummet varit betydelsefull.<br />
Utöver att eleven erhållit stöd i språkliga och ämnesrelaterade spörsmål, framhåller eleven<br />
att den sociala gemenskap som denne upplevt i studieverkstaden varit ovärderlig. Att vistas i<br />
en miljö som ger en känsla av trygghet och respekt, har kraftig bidragit till att skapa motivation<br />
och studiero. Samtidigt har det enligt eleven varit en stor fördel att lärarna i studieverkstaden<br />
tillsammans med modersmålslärarna haft god kontakt till föräldrar. Genom denna<br />
dialog har elevens föräldrar erhållit information om vad som sker i skolan och vad som förväntas<br />
av eleven.<br />
Under sin första termin erhöll eleven endast betyget minst godkänt i ett fåtal ämnen (BL,<br />
KE och BI), vilket framförallt beror på den korta tid eleven vistats i skolan – knappt en termin.<br />
Emellertid fortsatte lärare och elev arbetet med att stärka kunskaper i svenska och stödet<br />
i enskilda ämnen. Arbetet ledde fram till att eleven i samband med sitt andra betyg i årskurs<br />
åtta erhöll betyget minst godkänt i samtliga ämnen utom två (SvA och TK).<br />
Eleven själv är övertygad om att det under innevarande termin kommer gå bra även gällande<br />
de två icke godkända ämnena. I samband med vårt samtal framkommer det att eleven<br />
just nu praktiserar på ett bibliotek och ser detta som en god möjlighet till att öva upp det<br />
svenska språket. Eleven ser positivt på framtiden och har en fortsatt hög studiemotivation,<br />
övertygad om att framtiden är full av möjligheter.<br />
De möjligheter eleven haft till samtal och social gemenskap i studieverkstaden har enligt<br />
eleven själv varit mycket betydelsefulla. Genom dessa tillfällen har sammanhang och situationer<br />
som eleven inte kunnat diskutera med andra, ventilerats. Samtidigt har elevens föräldrar<br />
kontinuerligt haft en god kontakt till studieverkstadens lärare, vilket bidragit till att deras<br />
insyn i skolan och det svenska samhället ökat successivt.<br />
Elev C<br />
Eleven har varit bosatt i Sverige under relativt lång tid och genomgick sin tid i förberedelseklass<br />
vid en annan skola i staden. Eleven anlände till årskurs nio i <strong>Kroksbäcksskolan</strong> under<br />
pågående hösttermin 2001. Eleven hade då begärt förflyttning från en annan skola.<br />
Vid ankomst till <strong>Kroksbäcksskolan</strong> upplevde eleven att det var förhållandevis enkelt att<br />
undkomma lärares intresse. Enligt eleven själv valde denne att helt ta avstånd från skolan<br />
och dess ämnen, samtidigt som det inte verkade vara någon av skolans representanter som<br />
bekymrade sig. Eleven hade vid detta lag ingen kontakt med studieverkstaden, detta var en
9 (19)<br />
verksamhet som enligt eleven riktade sig till ”pluggisar” eller ”svaga” elever. Att besöka studieverkstaden<br />
var inget som eleven ville göra, det var heller ingen som krävde det.<br />
Samtidigt som eleven tog avstånd från sina studier i skolan och enligt egen utsaga mest<br />
”drev” omkring i skolan, förvärrades situationen i hemmet. Kommunikationen mellan elev<br />
och föräldrar blev allt mer svårhanterlig och enligt eleven själv fanns där ingen gemensam<br />
förståelse.<br />
Föga överraskande var det första betyget i årskurs 9 mycket svagt med endast betyget godkänt<br />
i ett fåtal ämnen. Situationen förblev densamma även under vårterminen och elevens<br />
sista betyg såg ut att var ännu sämre. Vid detta lag hade elevens situation diskuterats av lärare<br />
och ledning vid skolan. Ett samarbete mellan ett av skolans spår och lärare i studieverkstaden/modersmålslärare<br />
upprättades och eleven gavs möjligheten att gå om årskurs nio.<br />
Enligt eleven var det ett flertal faktorer som gjorde att denne valde att acceptera erbjudandet<br />
om att gå om årskurs nio. Dels hade situationen hemma blivit påtagligt ohållbar, och<br />
eleven ansåg att det delvis var dennes ansvar att ”rycka” upp sig och därmed familjens situation<br />
som helhet. Dels hade eleven fått förtroende för en av lärarna i studieverkstaden och<br />
kände att studierna kanske skulle lyckas, för första gången fanns det en lärare som eleven<br />
kunde öppna sig för.<br />
Eleven kom under det kommande året att arbeta mycket hårt med att inhämta förlorad kunskap.<br />
Vid flera tillfällen kom eleven att vända sig till studieverkstaden och modersmålslärare,<br />
samtidigt som undervisningen i ordinarie klass gav mer och mer. Lärare i studieverkstaden<br />
hade kontinuerlig kontakt med föräldrar och kunde delge dem information om framsteg<br />
och baksteg, samtidigt som eleven sa sig känna en ökad närvaro av föräldrar i dennes skolliv.<br />
Det nära samarbete som upprättades kring eleven mellan klasslärare, studieverkstadens lärare<br />
och modersmålslärare gav eleven det stöd och den vägledning som behövdes för att denne<br />
skulle vända en nedåtgående trend. Utöver detta kom kontakten till föräldrar att innebära<br />
att elevens motivation och vilja till förändring kunde förstärkas.<br />
Eleven säger själv att det inte främst var språkliga brister som föranledde svårigheter, en åsikt<br />
som delas av de lärare som arbetat med eleven. Det som fick eleven att ändra kurs var<br />
dels en ändrad pedagogik och en intensifierad föräldrakontakt. Den ändrade pedagogiken<br />
innebar framförallt att eleven erhöll individuell undervisning och enskilt stöd. Detta tillsammans<br />
med en ökad påpassning från både föräldrar och lärare, medförde att eleven bröt den<br />
negativa trenden.<br />
Elevens sista betyg i årskurs nio vårterminen 2003 visade att eleven lyckats med att bryta<br />
trenden. Eleven hade nu betyget minst godkänt i samtliga ämnen och kunde söka sig vidare<br />
till gymnasiet. I samtal med eleven framkommer en positiv syn på framtiden, studiemotivationen<br />
bör anses för mycket hög och framförallt poängterar eleven själv vid flera tillfällen<br />
betydelsen av goda studieresultat.<br />
För elevens vidkommande har stödet och undervisningen i studieverkstaden, tillsammans<br />
med övriga lärares medverkan, inneburit en radikal attitydförändring. Eleven säger själv att<br />
denne idag inte behöver utmärka sig med ett visst beteende, det fungerar lika bra att synliggöra<br />
sig själv med kunskap – en insikt som eleven tillskriver tiden i studieverkstaden.
10 (19)<br />
<strong>Studieverkstaden</strong> kunde tack vare dess lärares kontakt till föräldrar och i kraft av deras pedagogiska<br />
”nytänkande”, bidra till att skapa en miljö i vilken den aktuelle eleven kunde känna<br />
en trygghet. I denna miljö kunde eleven i samråd med lärare kritiskt förhålla sig till sin egen<br />
situation och även ta beslut om att förändra den.<br />
Betygsstatistik<br />
I diagram 1 nedan kan vi studera andelen elever som lämnat årskurs nio vid <strong>Kroksbäcksskolan</strong><br />
under perioden 1997–2003 (läsåren 97/98–02/03) och erhållit minst betyget godkänt i<br />
samtliga kurser som ingår i deras utbildning. Den linjära linjen som skär genom diagrammet,<br />
representerar trenden baserad på den faktiska andelen i respektive avgångsklass.<br />
Diagram 1<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
Andel fulls. betyg<br />
97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03<br />
Sedan läsåret 97/98 har andelen elever med fullständiga betyg ökat från 38 till 52 procentenheter<br />
läsåret 02/03, dvs. en ökning med 14 procentenheter. Väljer vi att studera trenden<br />
blir ökningen under perioden cirka 4 procentenheter per läsår. I relation till studieverkstadens<br />
verksamhet, initierad under läsåret 01/02, kan vi se en tydlig effekt i och med initieringsläsåret<br />
medan det i och med det senaste läsåret 02/03 varit en betydande nedgång (-13<br />
%).<br />
För att erhålla en klarare bild av situationen kan vi i diagram 2 studera andelen elever som<br />
erhållit minst betyget godkänt i de behörighetsgivande ämnena (engelska, matematik och<br />
Sv/SvA). Precis som i diagram 1 har vi utrustat diagrammet med en trendlinje för att kunna<br />
studera en periodisk utveckling.
Diagram 2<br />
75,00%<br />
70,00%<br />
65,00%<br />
60,00%<br />
55,00%<br />
50,00%<br />
Behöriga<br />
97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03<br />
11 (19)<br />
Även i relation till andelen behöriga elever som lämnar årskurs nio, kan vi studera en positiv<br />
trend över tid. Dock är de faktiska värdena betydligt mer varierande än fallet var med andelen<br />
fullständiga betyg. Anledningen till detta är dels att finna i det faktum att det är tre specifika<br />
ämnen och inte alla i utbildningen ingående, dels periodisk förekomst av sommarskolor<br />
vid <strong>Kroksbäcksskolan</strong> (där de tre ämnena studeras särskilt). Det skall även tilläggas att jämförelser<br />
mellan två årskullar är tämligen osäkra i relation till prognosutlåtande. Komparationen<br />
haltar relativt mycket då det finns åtaliga komplikationer som kan föranleda en skillnad<br />
mellan årskull x och y, vad vi bör studera är trenden över längre tid.<br />
Den jämförelse som kan ge oss en betydligt mer relevant analys är en årskullsbaserad studie,<br />
där samma elevers betygsutveckling studeras mellan årskurs 8 och 9. I diagram 3 nedan kan<br />
vi studera en sådan utveckling.<br />
Diagram 3<br />
100%<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
Uppnått 60%<br />
50%<br />
målen<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
Betygsutveckling Åk 8-9 Ht-01 - Vt-03<br />
Engelska Matematik SV/SvA<br />
Ht-01<br />
Vt-02<br />
Ht-02<br />
Vt-03<br />
Den ovan presenterade betygsutvecklingen redogör för andelen elever som erhållit minst<br />
betyget godkänt i de aktuella ämnena från första betyget i årskurs 8 till sista betyget i årskurs<br />
9. I samtliga ämnen kan vi konstatera en positiv utveckling mellan första betyget i årskurs 8<br />
(ht-01) och det sista betyget i årskurs 9 (vt-03). Den mest påtagliga skillnaden återfinns i
12 (19)<br />
ämnet engelska, där differensen (andelen ht-01–andelen vt-03) uppgår till 20 procentenheter<br />
mellan årskurs 8 och 9.<br />
För vårt vidkommande är det intressant att jämföra denna årskullsutveckling med utvecklingen<br />
för den årskull som lämnande skolan 2002. I diagram 4 ser vi samma betygsutvecklingsdiagram<br />
representerande denna årskull.<br />
Diagram 4<br />
100%<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
Uppnått<br />
50%<br />
målen<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
Betygsförändring Åk 8-9 Ht-00 - Vt-02<br />
Engelska Matematik Sv / SvA<br />
Ht-00<br />
Vt-01<br />
Ht-01<br />
Vt-02<br />
När vi jämför diagram 4 med diagram 3 kan vi bland annat konstatera att det är en märkbart<br />
större differens gällande eleverna ht-01–vt-03 mellan första betyget i engelska och det sista.<br />
De övriga ämnena ligger på en ungefär lika nivå. Vi kan även konstatera att eleverna ht-01–<br />
vt-03 generellt har en lägre andel med betyget minst godkänt.<br />
För att kunna uttala oss mer precist om verksamheten som bedrivs i studieverkstaden kan vi<br />
välja att filtrera statistiken i diagrammen ovan och endast studera de elever som besökt studieverkstaden<br />
under årskurs 8 och/eller 9. I diagram 5 nedan återfinns denna filtrerade statistik.<br />
Diagram 5<br />
100%<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
Uppnått 60%<br />
50%<br />
målen<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
Betygsutveckling Åk 8-9 endast elever i<br />
studieverkstaden Ht-01 - Vt-03<br />
Engelska Matematik SV/SvA<br />
Ht-01<br />
Vt-02<br />
Ht-02<br />
Vt-03<br />
Generellt kan vi med stöd i diagrammet ovan finna att av de elever som besökt studieverkstaden,<br />
är det få som erhållit betyget minst godkänt i de behörighetsgivande ämnena i samband<br />
med första betyget i årskurs 8.
13 (19)<br />
Vi kan även finna att differensen mellan andelen godkända elever i årskurs 8 och årskurs 9<br />
är tämligen stor. Jämfört med den generella bilden för alla elever i diagram 3, är differensen<br />
gällande studieverkstadens elever betydligt större. Även denna gång är det intressant att jämföra<br />
med tidigare årskulls betygsutveckling.<br />
Diagram 6<br />
100%<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
Uppnått 60%<br />
50%<br />
målen<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
Betygsförändring Åk 8-9 endast elever i<br />
studieverkstaden Ht-00 - Vt-02<br />
Engelska Matematik Sv / SvA<br />
Ht-00<br />
Vt-01<br />
Ht-01<br />
Vt-02<br />
När vi jämför betygsstatistiken för ht-01–vt-03 med ht-00–vt-02 för elever som besökt studieverkstaden,<br />
är det tydligt att av de elever som läste i den förra perioden var det betydligt<br />
färre som nådde målen för deras första betyg än vad som gällde under ht-00–vt-02. Vi kan<br />
även konstatera att färre (förutom i engelska) nått målen för det sista betyget i årskurs 9<br />
under vt-03 än under vt-02. Emellertid kan vi studera en mycket stor förändring i andelen<br />
som gör så mellan första och sista betyget under ht-01–vt-03.<br />
För att åskådliggöra denna differens tydligare kan vi studera diagram 7 nedan. I detta diagram<br />
återfinns differensen i andelen elever som erhållit betyget minst godkänt i respektive<br />
ämne. Den mörka stapeln representerar de som lämnade årskurs 9 våren 2002 och den ljusa<br />
de elever som lämnande årskurs 9 våren 2003.<br />
Diagram 7<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
Differens för elever som besökt<br />
studieverkstaden under åk 8-9<br />
Engelska Matematik SV/SvA<br />
Ht-00 - Vt-02<br />
Ht-01 - Vt-03
14 (19)<br />
Som vi kan konstatera är det framförallt i ämnet engelska som det skett en stor förändring<br />
(skillnaden 7 procentenheter). Men även i de andra två ämnena har vi en viss ökning (4 respektive<br />
2 procentenheter). Utifrån den ovan presenterade statistiken står det klart att den<br />
hjälp som erbjuds i studieverkstaden tillsammans med övrig verksamhet på skolan, innebär<br />
ett betydande lyft för elever som inte uppfyller målen för det första betyget i årskurs 8.<br />
Även jämfört med de positiva resultaten för 2002 framstår resultaten för 2003 som goda.<br />
Framförallt när vi beaktar att det av de elever som erhållit hjälp under ht-01–vt-03 varit<br />
betydligt färre som nått upp till målen för sitt första betyg.<br />
För att ytterliggare bekanta oss med effekten av det arbete som studieverkstaden tillsammans<br />
med övrig personal på skolan utför, bör vi utföra en jämförelse mellan de som besökt<br />
studieverkstaden och de som inte gjort så. Det skall i detta sammanhang poängteras att de<br />
elever som besöker studieverkstaden, är de elever som av olika anledningar upplever (eller<br />
upplevs) sig vara i behov av stöd.<br />
I diagram 8 till 10 nedan kan vi studera betygsutvecklingen i de tre behörighetsgivande ämnena,<br />
uppdelad på samtliga elever, de som besökt studieverkstaden (stv.) och de som inte<br />
besökt studieverkstaden (ej stv.).<br />
Diagram 8<br />
Andel uppnåt målen<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
Diagram 9<br />
Andel uppnåt målen<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
Betygsutveckling Engelska Åk 8-9 Ht-01 - Vt-03<br />
Ht-01 Vt-02 Ht-02 Vt-03<br />
Samtliga Stv Ej stv<br />
Betygsutveckling Matematik Åk 8-9 Ht-01 - Vt-03<br />
Ht-01 Vt-02 Ht-02 Vt-03<br />
Samtliga Stv Ej stv
Diagram 10<br />
Andel uppnåt målen<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
Betygsutveckling SV/SvA Åk 8-9 Ht-01 - Vt-03<br />
Ht-01 Vt-02 Ht-02 Vt-03<br />
Samtliga Stv ej stv<br />
15 (19)<br />
Gällande de tre betygsutvecklingsdiagrammen ovan är det framförallt lovande att konstatera<br />
att ”gapet” (dvs. skillnaden mellan andelen elever som når målen i de två grupperna) mellan<br />
de elever som besökt studieverkstaden och övriga tenderar att minska från första och sista<br />
betyget.<br />
Att andelen elever med minst betyget godkänt av de elever som besöker studieverkstaden<br />
ligger lågt i och med första betyget i årskurs 8 säger egentligen bara att det är ”rätt” elever<br />
som kommer till studieverkstaden. Det som bör studeras är utvecklingen över tid och den<br />
visar på att dessa elever höjs till en nivå som ligger närmre övriga – gapet äts upp.<br />
Som vi kunnat konstatera genom att studera de diagram som inledde denna redogörelse<br />
(diagram 1 och 2) har andelen elever som gick ut nionde klass med betyget minst godkänt i<br />
samtliga ämnen minskat betydligt (-13 %) jämfört med föregående år, samma sak gäller andelen<br />
elever som är behöriga till gymnasiet där minskningen är 6 procentenheter. Emellertid<br />
visar en trendanalys att utvecklingen de senaste åren fortfarande är positiv, och det kan som<br />
tidigare påpekats vara svårt att uttala sig säkert om skillnaden mellan endast två årskullar.<br />
Desto mer intressant är det att jämföra utvecklingen inom en och samma årskull (diagram<br />
3-4). I en dylik studie erhåller vi information om i vilken utsträckning eleverna förbättrar sig<br />
över tid, eller om de inte uppvisar tecken på förbättring. Vi kan även i denna studie erhålla<br />
information om årskullens jämförbara förbättring, dvs. om den aktuella årskullens förändring<br />
är stor, liten eller obetydlig jämfört med tidigare årskullar.<br />
Det som framkommer i föreliggande rapport är att de elever som erhållit betyg i perioden<br />
ht-01–vt-03, genomgått en stor förändring avseende betygsutveckling. I samtliga fall är denna<br />
förändring större än (En och Ma) eller lika med (Sv/SvA) den förändring som ägde rum<br />
för motsvarande årskull ht-00–vt02.<br />
När vi studerar de elever som erhållit stöd från studieverkstaden, kan vi konstatera att deras<br />
betygsutveckling varit betydligt kraftigare än övrigas. Denna skillnad var även gällande för<br />
motsvarande årskull under perioden ht-00–vt-02, dock kan vi studera att skillnaden under<br />
gällande period varit något större. Framförallt är det återigen lovande att konstatera att prestationsgapet<br />
mellan dessa elever och övriga blir mindre och mindre.
16 (19)<br />
Även om det inte är glädjande att konstatera en tillbakagång i både antalet elever som når<br />
målen för utbildningen totalt och antalet elever som når målen i de behörighetsgivande ämnena,<br />
finns det anledning till viss optimism. Trenden är uppåtgående.<br />
Det faktum att många elever uppvisar en mycket positiv individuell utveckling under sin<br />
skoltid, bör även det leda till en viss optimism, även om det finns anledning att vara vaksam.<br />
Den verksamhet som studieverkstaden bedriver måste ses som en av de starkast bidragande<br />
faktorerna till det lyft (från första till sista betyg) många elever erhåller, även om detta arbete<br />
inte sker isolerat från övrig verksamhet på skolan.<br />
Avslutning<br />
För överskådlighetens skull och för att erbjuda läsaren en konkretiserad redogörelse av uppföljningen,<br />
presenteras nedan en tematiserad sammanfattning. De valda temana representerar<br />
de ”nya” frågor som utgjort föreliggande rapports syfte (se under ”Inledning”).<br />
Kollegiala frågor<br />
I relation till den utvärdering som företogs under våren och tidiga hösten 2002, är det påtagligt<br />
att mycket förändrats i relation till samverkan mellan olika personalkategorier på skolan.<br />
<strong>Studieverkstaden</strong>s lärare har idag en betydligt mer utvecklad och välfungerande samarbetsform<br />
med övriga kollegor på skolan. Vi kan bland annat studera hur lärarna i studieverkstaden<br />
idag har ett formaliserat samarbete med modersmålslärarna, vilket bidrar till att elever<br />
erhåller en betydligt mer anpassad och sammanhållen hjälp. Vi kan även studera hur samarbetet<br />
med klasslärare utvecklats positivt och föranlett att lärarna i studieverkstaden idag<br />
tycks ingå som en ”naturlig” del i <strong>Kroksbäcksskolan</strong>s olika arbetslag.<br />
Det närmande som ägt rum mellan arbetslagen och studieverkstaden har även bidragit till<br />
att skapa ett större mått av kollegial samvaro på skolan. Den tidigare förekommande, om än<br />
i liten omfattning, misstron mellan kollegor, som utgjort hinder för samverkan, tycks vara<br />
undanröjd. Den kollegiala samvaron leder även till att studieverkstadens lärare och övriga<br />
lärare delar med sig av sina erfarenheter och insikter i större omfattning än tidigare. Bland<br />
annat kan vi konstatera att en viss kompetensdifferentiering ägt rum, där den enens kunskap<br />
kan ersätta den andres tillkortakommande. Framförallt är detta tydligt i relation till kulturspecifika/gruppspecifika<br />
förhållningssätt, som tidigare skapat kommunikationsproblem<br />
mellan lärare och elev/familj – idag kan dessa problem bemötas med hjälp av en bred personalkompetens<br />
och samverkan mellan personal.<br />
Sammantaget bör det ses som en positiv utveckling att studieverkstaden idag har vuxit in i<br />
sin roll på skolan, samtidigt som övrig personal på skolan vant sig vid, och lärt sig att nyttja<br />
studieverkstaden. Utvecklingen kan framförallt förklaras av att verksamheten i studieverkstaden<br />
nu existerat en längre tid, samt att den under denna tid uppvisat tydliga tecken på både<br />
effektivitet och framgång. Det bör även framhållas att den uppmärksamhet som studieverkstaden<br />
erhållit, medialt och internt på skolan, bidragit till att ge verksamheten det nuvarande<br />
kollegiala erkännandet.<br />
Det bör slutligen rekommenderas att det verkas för ett utvecklat samarbete mellan skolans<br />
arbetslag och studieverkstaden, inte minst då det kan bidra till att öka den språkliga kompetensen<br />
hos studieverkstaden. Vi kan bland annat föreställa oss att ett dylikt samarbete bidrar<br />
till att stärka studieverkstadens kompetens i svenska, vilket även kan bidraga till att lärarna<br />
erhåller ökade kunskaper i svenska språket. Emellertid bör man inte gå så långt att man låter
dessa båda enheter ”smälta” samman. <strong>Studieverkstaden</strong>s fristående status bidrar till att de<br />
kan verka med den flexibilitet och anpassningsbarhet som de gör idag.<br />
Sociala integrationsprocesser<br />
17 (19)<br />
Sociala integrationsprocesser skall i detta sammanhang förstås som; förändringar i elevers<br />
sociala tillvaro, alternativt; elevers förändrade syn på sig själva, andra och samhället. Vad<br />
som efterfrågas är huruvida vi kan studera en eventuell effekt av studieverkstadens arbete i<br />
elevens vardag och omgivning.<br />
Om vi till att börja med vänder oss till de fallstudier som presenterats (Elev A-C), kan vi<br />
sluta oss till att dessa elever samtliga pekar på en positiv förändring i deras vardag, som ett<br />
resultat av stödet de erhållit i studieverkstaden. Den positiva förändringen avspeglas inte<br />
minst i deras förhållandevis positiva syn på framtiden och deras möjligheter i denna framtid,<br />
en syn som etablerats under tiden i studieverkstaden.<br />
Eleverna i fallstudien beskriver vidare en situation där dialogen mellan hem och skola bidragit<br />
till att de varit ”påpassade”, en delaktighet i deras studier hemifrån som de samtliga anser<br />
sig vara i behov av. Beskrivningen varierar av hur denna påpasslighet yttrar sig, men de delar<br />
samtliga reflektionen att de genom denna motiverats till att fortsätta ”jobba” med sina studier.<br />
Eleverna påpekar även att deras tid i studieverkstaden givit dem en möjlighet att reflektera<br />
över sin situation och vad som krävs för att ta sig vidare i livet, de sociala aspekterna av studieverkstaden<br />
poängteras av dem alla tre.<br />
Att vila i en språkligt bekant miljö, att möta någon som är bekant med vem man är och vad<br />
man kommer från eller att erbjudas en mindre studiegrupp och någonstans att gå efter skoltid,<br />
är alla argument till varför studieverkstaden varit behjälplig och som framförs av flertalet<br />
elever som besökt studieverkstaden. Dessa argument kan tillskriva en social dimension<br />
som inryms under eller mellan mer formella lektioner i studieverkstaden.<br />
Under dessa mindre formella stunder som studieverkstadens lärare samtalar med elever, berörs<br />
saker och ting av mer personlig natur. Lärare och elev kan diskutera framtid, familjesituation<br />
eller fritidsaktiviteter under avslappnande former. I dessa samtal erbjuds lärarna en<br />
möjlighet till att vägleda elever samt till att skapa sig en större förståelse för elevens situation.<br />
Det är emellertid inte bara inom skolans ramar som studieverkstaden bidrar till närsamhällets<br />
sociala integration. Via det aktiva föreningsliv som många av studieverkstadens lärare<br />
och modersmålslärarna är involverade i, fungerar de som en länk mellan skolan och olika<br />
grupperingar i lokalområdet och vice versa. Lärarna bidrar även på ett mer informellt plan<br />
till att länka olika grupperingars önskemål och åsikter. På samma vis fungerar de i relation<br />
till många av skolans övriga personal.<br />
Lärarna i studieverkstaden och modersmålslärare bidrar kraftigt till att skapa en transparent<br />
skola. En skola som är villig att ta del av föräldrars synpunkter och en skola som aktivt arbetar<br />
med att informera föräldrar. Samtidigt leder denna transparenta situation till att skapa<br />
ett engagemang, inte bara för skolan som utbildningsinstitution, utan även för den enskilde<br />
elevens framgångsmöjligheter. Utöver att verka för en transparent skola, blir studieverkstadens<br />
lärare även representanter för en ”lyckad” integration. Dessa lärare bidrar inte bara
18 (19)<br />
med kunskap och information, det utgör även en viktig symbol för olika gruppers möjligheter.<br />
Föräldersamverkan<br />
På flera plan har det aktiva föräldersamarbete, som skolan och studieverkstaden verkar för,<br />
fortsatt att utvecklas. Vissa delar av tidigare företagna aktiviteter har ersatts av andra och<br />
vissa av de gamla finns kvar även idag. Oavsett dessa förändringar i själva aktiviteternas<br />
innehåll, bör det framhållas att skolan idag tar ett samlat grepp om hem och skola dialoger.<br />
Den stora förändringen är just att det framstår som om hela skolan idag verkar för ett aktivt<br />
samarbete med föräldrarna, även om det i många fall innebär att det är studieverkstadens<br />
personal eller modersmålslärarna som står för själva kontakten.<br />
Det samlade initiativet bör ses som positivt, då skolan som helhet kan åstadkomma betydligt<br />
mer än vad studieverkstaden som enskild enhet har möjlighet till. Det samlade initiativet<br />
märks framförallt i det ökade bruket av studieverkstadens lärare i utvecklingssamtal, telefonsamtal<br />
hem, informationsspridning i närområdet och gemensamma föräldraträffar.<br />
Återigen tror jag att den främsta orsaken till att föräldersamverkan förefaller vara ett skolövergripande<br />
åtagande, är att de kollegiala spörsmålen idag är lösta och det förekommer,<br />
som påpekats ovan, ett större mått av formell och informell interaktion mellan lärarna. Förtroendet<br />
och respekten för respektive lärares kompetens och kvaliteter är idag större än tidigare,<br />
varför även samverkan underlättas på alla plan.<br />
Det tål att poängteras att det arbete som utförs externt, framförallt i relation till föreningsliv<br />
och fritidsliv, av lärare i studieverkstaden är av betydande vikt. Genom deras dialog med representanter<br />
för lokalsamhället, bereds framtida kanaler för kommunikation och information.<br />
Kanaler som kan och är ovärderliga för skolan i dess arbete att skapa en god undervisningsmiljö.<br />
Samtidigt bidrar detta externa arbete till att skapa förutsättningar för föräldrar<br />
att ta en aktiv del i deras barns skolgång och bidra med både stöd och uppmuntran.<br />
Det nyetablerade samarbetet med Världens hus, bör även det framhållas som ett mycket<br />
lyckat exempel på hur skolan görs tillgänglig för lokalsamhället och därmed även till en betydande<br />
del av detta samhälle.<br />
Lärarnas syn på framtiden.<br />
Många av lärarna i studieverkstaden ser med viss osäkerhet på framtiden, då de inte vet hur<br />
länge de får stanna och om de får stanna. Osäkerheten tar sig även uttryck i en viss frustration<br />
över det extraarbete man anser sig lägga ner på studieverkstaden. Flertalet lärare uttrycker<br />
en tvekan inför huruvida deras insats verkligen är uppskattad eller ej. Även om de<br />
möjligheter till fortbildning som skapats, föranlett många att se något mer positiv på framtiden.<br />
En bidragande orsak till känslan av att inte vara prioriterad är lokalfrågan. Lokaler är fortfarande<br />
en knäckfråga för lärarna som är stationerade i biblioteket (även om de helt nyligen<br />
erhållit en extra kontorslokal som även kan användas till undervisning i begränsad omfattning).<br />
Det är för dem besvärligt och emellanåt omöjligt att bedriva undervisning i de utrymmen<br />
som idag står till deras förfogande. Även om det faktum att de är placerade i biblioteket<br />
är viktigt för den spontanitet i elevkontakt som detta innebär, bör man tillse att andra,<br />
mindre, lokaler ställs till lärarnas förfogande för viss undervisning.
19 (19)<br />
En andra bidragande orsak till upplevd osäkerhet och emellanåt villrådighet är att tillföra<br />
frånvaron av struktur. Lärarna i studieverkstaden efterfrågar ofta en plan för deras arbete,<br />
vad som förväntas av dem och i vilken utsträckning de skall göra si eller så. I den gångna tidens<br />
samtal har lärarna vid flertalet tillfällen uttryckt önskemål om någon form av indikationer<br />
på hur mycket tid de bör lägga ner på sitt arbete alternativt hur lite tid de minst skall ägna<br />
studieverkstaden.<br />
Frågan kring eventuell planläggning av verksamheten är delvis besvärlig, då stora delar av<br />
verksamheten idag är beroende av den flexibilitet och obundenhet som kännetecknar lärarnas<br />
arbetsformer. Å andra sidan bör det poängteras att den allt mer framträdande frustrationen<br />
bör bemötas. Det bör därför framläggas förslag på hur man möjligen kan upprätta ”rutiner”<br />
eller planer för hur arbetet skall utföras samtidigt som detta inte inskränker på nämnda<br />
flexibilitet och obundenhet i allt för står omfattning.<br />
Slutligen bör även anställningsformsfrågan lyftas fram som en bidragande orsak till den<br />
osäkra synen på framtiden. De former under vilka flertalet idag är anställda, bidrar inte till<br />
att lärarna känner sig trygga och säkra i sin roll. Samtidigt leder dagens situation till att lärarna<br />
är villrådiga i relation till huruvida de blir orättvist behandlade i lönesättningsfrågor, vilket<br />
delvis kan förklaras av otydlig information till lärarna.<br />
Avslutande rekommendationer<br />
• Definiera/utveckla tydliga rutiner/planer för verksamheten<br />
• Tydliggör information kring anställningsförhållanden<br />
• Åtgärda brist på undervisningslokaler<br />
• Fortsätt utveckla arbetslagssamarbetet<br />
• Vidareutveckla samarbetet med Världens Hus