Studieverkstaden Kroksbäcksskolan

studieverkstaden kroksbäcksskolan
Studieverkstaden
Kroksbäcksskolan
Uppföljningsrapport
Mathias Blob, Benson Consulting
Uppföljningsrapport – Studieverkstaden Kroksbäcksskolan – 215/03

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 (19)
Inledning ..............................................................................................................................................2
Upplägg ................................................................................................................................................2
Påtagliga förändringar under läsåret 2002/03 ................................................................................3
Relation till övriga kollegor...........................................................................................................3
Möjligheter till vidareutbildning...................................................................................................4
Legitimitet och status på skolan...................................................................................................4
Utökat samarbete mellan hem/närsamhället och skola ...........................................................5
Nya former för aktiviteter i skolan ..............................................................................................6
Framgångsexempel.............................................................................................................................6
Betygsstatistik....................................................................................................................................10
Avslutning..........................................................................................................................................16
Kollegiala frågor ...........................................................................................................................16
Sociala integrationsprocesser......................................................................................................17
Föräldersamverkan.......................................................................................................................18
Lärarnas syn på framtiden...........................................................................................................18
Avslutande rekommendationer ......................................................................................................19

Inledning
2 (19)
I samband med att studieverkstaden initierade sin verksamhet under läsåret 2001/02 framställdes
även en önskan om att denna verksamhet skulle utvärderas. Utvärderingen, utförd
på uppdrag av SDF Hyllie, påbörjades under vårterminen 2002 och resulterade i en rapport
under tidiga hösten 2002. Nämnda utvärderingen kom således att följa och beskriva verksamheten
i studieverkstaden under dess andra termin som projekt på Kroksbäcksskolan.
Som ett led i en fortsatt utveckling och processvärdering, framställdes en önskan från Malmö
stad om att denna utvärdering skulle följas upp med en mindre utvärdering av verksamheten
under läsåret 2002/03. Beslut att verkställa uppföljning togs under sommaren 2003
och uppföljningen genomfördes under perioden 2003-08-01–2003-10-01. Arbetet med uppföljningen
redovisas i den här föreliggande rapporten.
Den rapport som förevisades för Malmö stad och andra berörda parter under hösten 2002,
var positiv alternativt mycket positiv till flertalet av de insatser studieverkstaden stått för.
Rapporten var vidare berömmande till de effekter verksamheten givit under dess relativt
korta existens. Även om stora delar av verksamheten ansågs vara mycket positiva, återfanns
det en del områden som den aktuella rapporten ställde sig frågande till, alternativt områden
som ansågs vara i behov av förändring/utveckling.
De områden som nämnda utvärdering framförallt pekade på var; Studieverkstadens position,
Relation till modersmålslärarna, Lokaler, Behovet av fort-/vidareutbildning och Framtida
anställningar. I den föreliggande uppföljningen kommer dessa områden studeras särskilt
för att undersöka huruvida någon förändring ägt rum under läsåret 2002/03.
Den föreliggande uppföljningen kommer även att studera aktuell betygsstatistik och jämföra
denna med de data som presenterades i föregående rapport från 2002. På detta sätt kommer
uppföljningen även att bidra med insikter i huruvida den positiva trenden från läsåret
2001/02 håller i sig och kommentera eventuella förändringar.
Slutligen kommer det även ägnas visst utrymmet till att besvara ett antal ”nya” frågor som
av uppdragsgivare (Malmö stad) och berörd skolledning, anses vara av betydelse för verksamhetens
framtid. Frågorna är av varierande art och berör delvis de områden som diskuterats
i tidigare rapport, samt relaterar samtliga till integrationsskapande processer både internt
(inom skolan) och externt (skolan och dess närområde). De aktuella frågorna berör
följande områden: Kollegiala frågor, Sociala integrationsprocesser, Föräldersamverkan och Framtiden.
Upplägg
Den föreliggande rapporten är som nämnts resultatet av det arbete som genomförts i samband
med uppföljning av verksamheten i studieverkstaden vid Kroksbäcksskolan. Arbetet
med att insamla och bearbeta information har ägt rum under perioden 2003-08-01 – 2003-
10-01. Informationsinsamlingen kan delas in i två huvudsakliga block, varav det ena består
av en kvantitativ analys av betygsstatik och det andra består av en kvalitativ undersökning av
integrationsprocesser och interpersonella (sociala) relationer i och utanför den aktuella skolans
domäner.

3 (19)
Arbetet med den kvantitativa delen har i huvudsak inneburit en närstudie av betygskataloger
från innevarande och tidigare år. Samtidig har dessa studier kompletterats med nödvändiga
uppgifter från studieverkstadens personal, för att erhålla en information om vilka elever
som använt sig av dem och i vilken utsträckning de gjort så.
Avseende arbetet med den kvalitativa delen, har detta främst inneburit intervjuer och samtal
med berörda parter. De berörda parterna utgörs av lärare i studieverkstaden, övriga lärare
vid skolan, elever (både som besökt, besöker och som inte besökt studieverkstaden). Alla
intervjuer utom tre har företagits enligt ostrukturerad form och alla syftat till att belysa de
områden som tidigare nämnts.
De tre intervjuer som följt en strukturerad form har gjort så med avseende på deras specifika
syfte. I den föreliggande rapporten ägnas visst utrymme till att redogöra för tre ”fallstudier”.
Dessa tre studier presenterar kortfattat tre elevers specifika situation något mer ingående,
syftet är att berika uppföljningen med mer handfasta beskrivningar av den funktion/
betydelse studieverkstaden har/har haft för enskilda elever.
Slutligen skall det understrykas att det arbete som bedrivits varit behäftat med vissa begränsningar,
vilka främst är att tillskriva tidsfaktorer. Arbetet har varit tids- och resursmässigt begränsat,
vilket medfört att vissa delar fokuserats framför andra. Den föreliggande rapporten
ger således en sammanfattande bild av verksamheten, en bild som framförallt skall ses i ljuset
av den rapport som presenterades 2002.
Påtagliga förändringar under läsåret 2002/03
I det följande kommer de mest framträdande förändringarna presenteras. Förändringarna
avser både formellt företagna ändringar i organisation och utförande samt informella, processbetonande,
sociala ändringar.
Relation till övriga kollegor
En av de mest påtagliga förändringarna som ägt rum under det gångna läsåret är förändringar
i samarbetsformerna mellan studieverkstaden och modersmålslärare samt samarbetet
med övriga lärarlag på skolan. Dessa förändringar är av både formell organisatorisk karaktär,
där bestämda former för samverkan/samarbete växt fram, samt av mer informell ”emotionell”
karaktär.
Gällande den formella organisatoriska förändringen kan denna bäst beskrivas med att lärare
från studieverkstaden numer medverkar vid de olika arbetslagens möten/konferenser, för
att vid dessa bidra med sina insikter och för att kunna orientera sig kring arbetslagens arbetsmetoder
och arbetssituation. Deltagandet är uppdelat på sådant vis att samtliga arbetslag
har en eller flera representanter för studieverkstaden närvarande.
Samtidigt har man formaliserat samarbetet med modersmålslärarna, vilket gjort att dessa båda
lärarkategorier kommit varandra betydligt närmre idag. Detta sker dels genom att det vid
de nämnda arbetslagsmötena även medverkar en modersmålslärare och dels genom att studieverkstadens
lärare samordnar sina insatser med modersmålslärarna. På detta vis undviks
det kontraproduktiva arbetet som påtalats i tidigare utvärdering. Lärare i studieverkstaden
kan i dag med större lätthet koordinera sitt arbete i dialog med modersmålsläraren på sådant
vis att bästa möjliga resultat uppnås för elevens vidkommande.

4 (19)
Dessa båda formella omorganiseringar vore troligen mindre lyckade, kanske även inte möjliga,
utan de informella förändringar som ägt rum parallellt. Under det gångna året har studieverkstadens
verksamhet och dess personal på ett betydande vis integrerats i den sammanslagna
verksamheten på skolan. Genom att lärare så väl som elever och föräldrar visat allt
större förtroende för den verksamhet som drivits som projekt, har den aktuella verksamheten
även ”vuxit” in i sin roll som en permanent del av skolan.
Socialt tycks tidigare avstånd mellan lärare i studieverkstaden och övriga lärare minskat avsevärt.
Båda kategorier umgås nu i större utsträckning, både professionellt och privat, exempelvis
är det en större närvaro av studieverkstadens lärare i fikarummet idag än fallet var för
ett år sedan. Den kompetens som lärarna i studieverkstaden har, är idag mer uppskattad och
synlig tack vare en miljö präglad av kollegialt samförstånd. I viss mån kan vi urskilja en början
till en differentiering av uppgiftsfördelning, där den enes styrkor nyttjas för att minska
den andres svagheter. Samtidigt som det även finns tecken på att vissa lärare i studieverkstaden
knyts allt mer till vissa spår/arbetslag.
Ytterliggare ett tecken på att studieverkstaden idag har en mer accepterad roll på skolan, är
att vi kan konstatera att dess lärare rör sig med större lätthet i och under lektioner i ordinarie
klassrumsmiljö. Deras närvaro under lektionerna tycks även vara ett uppskattat inslag av
många lärare.
Sammantaget tyder detta på att det finns ett större mått av informationsflöde mellan de olika
lärarkategorierna. Kommunikationen mellan lärare tycks fortgå med större lätthet idag än
tidigare, där en ömsesidig respekt för den andres kompetens tycks ligga till grund för upplevd
förbättring.
Möjligheter till vidareutbildning
En förändring som inneburit mycket för lärarna i studieverkstaden är den utökade möjligheten
till vidareutbildning som de erhållit. Flera av lärarna i studieverkstaden är idag inskrivna
vid olika former för kompetenshöjande utbildning, både avseende ämnesstudier och allmänpedagogiska
studier. Studierna bedrivs på olika nivåer beroende på den enskilde lärarens behov
och tidigare utbildning. I dagsläget återfinns lärare inskrivna på pedagogiskt program,
syftande mot lärarexamen, kurser i svenska, syftande mot höjd kompetens i svenska språket.
Detta betyder att lärarna erbjuds möjligheter till, att parallellt med sina arbetsuppgifter på
skola, ägna viss tid till fortbildningsstudier.
Denna utveckling är mycket glädjande då både verksamheten isig och skolan som helhet
kommer att ha stor glädje av den kompetenshöjning som lärarna tillförskaffar sig. Samtidigt
kan vi se hur dessa studier bidrar till att lärarna bekantar sig med andra perspektiv på undervisning
och även erhåller möjligheter till att bekanta sig med andra skolors arbetsmetoder
och ”skolkulturer”. Lärarnas närvaro på dessa kurser betyder även att deras perspektiv och
arbetsmetoder delges andra lärare och skolor, vilket bör ses som positivt samtidigt som det
bidrar till att stärka lärarnas självförtroende och status.
Legitimitet och status på skolan
I tidigare utvärdering framkom det att studieverkstadens position på skolan, såsom projekt,
innebar att det emellanåt uppstod tvivel kring dess egentliga status. Genom den ”oerhörda”,
nationella och internationella, uppmärksamhet verksamheten erhållit, står det idag klart att
dessa farhågor inte längre är aktuella. Studieverkstaden är en betydande del av Kroksbäcksskolan
och både lärare och elever signalerar detta tydligt.

5 (19)
Det ökade förtroendet för verksamheten bland eleverna, har även det bidragit till att skapa
en högre status för verksamheten på skolan. För många elever är det inte alls negativt att besöka
verksamheten, även om det fortfarande är så för vissa. Förtroendet bland elever har vidare
smittat av sig till elevernas föräldrar. Lärarna i studieverkstaden berättar om en påtaglig
förändring i det bemötande de får av vissa föräldrar, som idag ”vet” vad studieverkstaden
betyder för barnen. Samtidigt har antalet telefonsamtal till, och besök av föräldrar på skolan
ökat, en ökning som troligen är att tillskriva ett ökat förtroende.
Vi kan även konstatera att den förbättrade formella och informella relationen mellan lärare
på skolan, kraftigt bidragit till att förändra synen på verksamheten och dess betydelse. Idag
ses den av många som en del av skolans verksamhet, inte ett projekt som ligger vid sidan av.
Även om det med tydlighet har skett stora förändringar med avseende främst på hur övriga
kollegor och elever betraktar verksamheten och dess representanter, finns det anledning till
en viss oro gällande de aktuella lärarnas syn på sin egen professionalitet. Med detta avses en
tendens bland lärarna till att uppfatta sig själva som ”andra klassens” lärare. De argument
som framförs i anslutning till dylika upplevelser är främst av, vad vi kan kalla, anställningsformrelaterad
art.
Lärarna själva hänvisar frekvent till både oklara anställningsförhållanden och orättvisa anställningsformer
(en av lärarna i studieverkstaden är idag tillsvidareförordnad). Oklarheten
tycks härröra från en känsla av att inte riktigt veta vad som begärs av den anställde för att
denne skall göra ett ”gott” arbete. Samtidigt är oklarheten sammanbunden med upplevelse
av orättvisa arbetsförhållanden.
Lösningen på dessa problem kan dels vara att tydliggöra krav och förväntningar på personalen,
samtidigt som information om anställningsförhållanden föregår öppet och informativt.
Dels kan det vara att ledningen diskuterar lönebildning med personal, och eventuellt informerar
om kriterier för viss lönesättning. Oavsett vilket, förefaller bristen på information vara
påtaglig och anställningsförhållanden respektive lönesättning upplevs av personalen därav
följa oklara regler.
Utökat samarbete mellan hem/närsamhället och skola
Ett av de riktigt intressanta initiativen inom hem och skola samarbetet, är det allt mer formaliserade
samarbetet med Hyllie Park Folkhögskolas verksamhet vid Världens Hus. Vid
Världens Hus bedrivs det bland annat undervisning i svenska för invandrare (sfi). Många av
de elever som undervisas vid Världens Hus har själva, eller har bekanta som har, barn som
studerar vid Kroksbäcksskolan.
Genom att man vid studieverkstaden tillsammans med modersmålslärarna verkat för att utveckla
den dialog man sedan tidigare haft med Världens Hus, har man idag åstadkommit en
mer utbredd samarbetsform med lärarna vid Världens Hus. Redan sedan tidigare fanns det
tillfällen då elever från Hyllie park folkhögskolas pedagogiska program erhöll praktikplats
vid studieverkstaden. Denna form av samarbete fortgår även idag i relation till skolans behov
av praktikanter. En nyhet är emellertid att man idag även tar emot grupper från Världens
Hus för att berätta om skolan och visa dem runt i skolans lokaler.
Denna form för studiebesök bidrar till att skapa en ökad förståelse för skolans arbete och i
att ge insikter om vilka det är som arbetar där. Lärarna som medverkat vid dessa studiebesök
vittnar om en situation där de vuxna eleverna varit mycket intresserade men ovetandes

om vad som sker i skolan. De berättar vidare; att man genom dessa besök skapat en god
grogrund för framtida utvecklingssamtal och dialoger mellan hem och skola.
6 (19)
Ett av de mest påtagliga resultaten av detta utbyte är att föräldrar som tidigare inte varit engagerad
i barnens skolgång, nu tagit ett aktivt steg in i skolans värld. Det aktiva steget manifesteras
i att dessa föräldrar, frekvent, tar kontakt med representanter för skolan (företrädesvis
modersmålslärare och lärare i studieverkstaden) för att förhöra sig kring barnens skolgång.
Lärarna vittnar om samtal där föräldrar säger sig tidigare varit ”rädda” eller skämts för
att vända sig till skolan. Anledningen till dessa känslor sägs vara språkliga tillkortakommanden
eller kunskapsmässiga brister. Med bekanta, från föreningsliv och dylikt, ansikten på
plats samt med en språklig kompetens till hands, har avståndet mellan skolans och hemmets
värld minskat betydligt.
Nya former för aktiviteter i skolan
Utöver de aktiviteter och initiativ som nämnts tidigare i denna rapport, har man vid studieverkstaden
tagit initiativ till s.k. sagostunder. Under dessa möten träffas ett antal elever från
de yngre årskullarna för att lyssna på en vuxen lärare, förälder eller annan inbjuden person
som är villig att under en stund på eftermiddagen berätta en saga. Sagorna som berättas,
görs så både på svenska och på andra modersmål som finns representerade på skolan.
De engagerande lärarna berättar om dessa eftermiddagar med stor entusiasm. Bland annat
talar de om fördelen med att låta olika kulturer och traditioner komma till tals via sagan, de
påpekar de positiva effekter en förälders närvaro i skolan kan ha och de beskriver barnens
glädje över att få höra en saga från sina föräldrars hemländer i skolan.
Framförallt är det inbjudan av föräldrar och andra i lokalområdet som framstår som en
mycket betydelsefull insats. Genom att involvera närsamhället i skolan bidrar man även till
att göra skolan mer transparent och därmed även mer intressant för närsamhället att engagera
sig i. På detta vis kan vi närma oss en situation där skolans situation och elevernas utveckling
blir något som angår hela närsamhället inte bara skolans personal, de integrativa
effekterna är uppenbara. Skolan blir en representant för det offentliga majoritets Sverige
samtidigt som detta offentliga inte är stängt för, eller ointresserat av de lokala aktörerna.
Sagostunden är en mycket god modell för att åstadkomma denna effekt.
Framgångsexempel
För att beskrivningen av verksamheten vid Kroksbäcksskolan skall erhålla en klarare förankring
och en tydligare översiktlighet, tjänar följande framgångsexempel som konkreta exempel
på enskilda individers/elevers relation till skolan i allmänhet och studieverkstaden i
synnerhet.
Elev A
Anlände till Sverige i relativt sen skolålder och var aktuell för studier i åttonde klass. Före
ankomst till Sverige hade eleven en ringa erfarenhet av skolstudier, enligt egna uppgifter
endast två års skolgång i ett asiatiskt land. Vid ankomst till Sverige blev eleven placerad i
förberedelseklass på Kroksbäcksskolan i mitten av vårterminen 2002.
Under tiden i förberedelseklassen skapades även de första kontakterna med lärare i studieverkstaden,
som delade samma modersmål som eleven, och med aktuell modersmålslärare.

7 (19)
Dessa kontakter var enligt eleven själv oerhört värdefulla för att vederbörande skulle kunna
avancera språk- och kunskapsmässigt – dvs. påbörja den långa vägen mot att närma sig nivån
hos övriga elever i samma årskull.
Samtidigt som dessa kontakter etablerades mellan elev och lärare i studieverkstaden/modersmålslärare,
initierades även en dialog mellan elevens hem (vårdnadshavare) och skolan
(studieverkstaden/modersmålslärare). I efterhand menar eleven själv att dessa kontakter till
hemmet varit ovärderliga i relation till dennes möjligheter att erhålla hjälp med studierna
hemma.
Tiden i förberedelseklass var mycket kort för den aktuella eleven, redan efter en dryg månad
påbörjades studier i ordinarie klass. Dock återstod det endast en kort tid av terminen och
eleven fick börja höstterminen i samma årskurs som denne slutade, årskurs åtta. Under
sommaren kunde eleven tack vare en god kontakt mellan hem och skola, fördjupa sina kunskaper
i de olika ämnena och därmed komma väl förbered till skolstart hösten 2002.
Under höstterminen intensifierades stödet och hjälpen eleven erhöll från studieverkstaden
och modersmålslärare. Flera lektioner per vecka erhöll eleven stöd, både i klassrum, i studieverkstaden
och utanför schemalagd tid (läxhjälp). Samtidigt odlades kontakten mellan hem
och skola, vilket bidrog till att eleven erhöll ”rätt” hjälp hemma och att föräldrar var informerade
om vad som skedde.
Elevens första betyg i årskurs åtta var förvånansvärt goda. Eleven uppnådde minst betyget
godkänt i samtliga ämnen utom engelska och svenska som andraspråk. Under den följande
vårterminen erhöll eleven extra stöd i framförallt dessa båda ämnen, vilket resulterade i att
eleven uppnådde minst betyget godkänt i samtliga ämnen vårterminen 2003 efter endast ett
och ett halvt år i skolan.
I samtal med eleven är det anmärkningsvärt att notera de snabba framsteg eleven gjort med
avseende på möjligheten att följa och föra ett samtal på svenska. Det är även glädjande att
se den studiemotivation som eleven uppvisar, trots de hinder som legat på vägen. Att eleven
efter relativt kort tid i Sverige och under relativt kort tid i svensk skola uppvisar mycket goda
resultat, stark motivation och inte minst en positiv syn på framtida möjligheter, bör
framhållas som en mycket positiv effekt av tiden i Kroksbäcksskolan.
Det arbete som utförts i samarbete mellan klasslärare, lärare i studieverkstaden och modersmålslärare
har berett eleven möjligheter att förverkliga sina ambitioner och fortsatt besitta
en positiv syn på framtiden. Det arbete lärare lagt ner på att kommunicera med elevens föräldrar
har haft en betydande inverkan på elevens situation idag. Tack vare en god relation till
hemmet har information om skola, samhället och elevens situation delgivits med tydlighet.
Elev B
Anlände till Sverige i samband med att eleven skulle börja sitt åttonde skolår under 2002.
Hade sedan tidigare viss skolerfarenhet. Vid ankomst till Kroksbäcksskolan blev eleven
placerad i förberedelseklass för att under en intensivperiod inhämta kunskaper i svenska
språket och påbörja sina ämnesstudier. Under tiden i förberedelseklass erhöll eleven stöd
och hjälp från studieverkstadens lärare i samarbete med förberedelseklasslärare.
Efter två månader i förberedelseklass slussades eleven vidare till ordinarie klass. Eleven pekar
själv på att det besvärligaste under denna första tid i ordinarie klass var att inte kunna
svara på frågor, eller att inte våga svara på frågor. Det var enligt eleven svårt att följa un-

8 (19)
dervisningen på grund av bristande färdigheter i det svenska språket. Det var även mycket
ansträngande att ta till sig de texter och det material som återfanns i böcker och övriga undervisningshäften.
Tillsammans med lärare i studieverkstaden kunde eleven erhålla den hjälp som så väl behövdes,
framförallt i relation till att erhålla förklaringar och utläggningar av det material som
stod till elevens förfogande. Genom studieverkstadens lärare och modersmålslärarnas kunskaper
i både svenska och elevens modersmål kunder texter översättas till modersmål och
diskuteras på båda språk. Förfarandet ledde till att eleven erhöll kunskaper i båda språken
och lärde sig behärska respektive ämne i båda språk.
Genom ett gott samarbete mellan ordinarie lärare och studieverkstadens lärare kunde visst
stöd ges under ordinarie lektionstid i klassrum. Även om eleven själv framförallt lyfter fram
den möjlighet denne haft till att kunna besöka studieverkstaden under eftermiddagar utanför
schemalagd tid, har även tiden med stöd i klassrummet varit betydelsefull.
Utöver att eleven erhållit stöd i språkliga och ämnesrelaterade spörsmål, framhåller eleven
att den sociala gemenskap som denne upplevt i studieverkstaden varit ovärderlig. Att vistas i
en miljö som ger en känsla av trygghet och respekt, har kraftig bidragit till att skapa motivation
och studiero. Samtidigt har det enligt eleven varit en stor fördel att lärarna i studieverkstaden
tillsammans med modersmålslärarna haft god kontakt till föräldrar. Genom denna
dialog har elevens föräldrar erhållit information om vad som sker i skolan och vad som förväntas
av eleven.
Under sin första termin erhöll eleven endast betyget minst godkänt i ett fåtal ämnen (BL,
KE och BI), vilket framförallt beror på den korta tid eleven vistats i skolan – knappt en termin.
Emellertid fortsatte lärare och elev arbetet med att stärka kunskaper i svenska och stödet
i enskilda ämnen. Arbetet ledde fram till att eleven i samband med sitt andra betyg i årskurs
åtta erhöll betyget minst godkänt i samtliga ämnen utom två (SvA och TK).
Eleven själv är övertygad om att det under innevarande termin kommer gå bra även gällande
de två icke godkända ämnena. I samband med vårt samtal framkommer det att eleven
just nu praktiserar på ett bibliotek och ser detta som en god möjlighet till att öva upp det
svenska språket. Eleven ser positivt på framtiden och har en fortsatt hög studiemotivation,
övertygad om att framtiden är full av möjligheter.
De möjligheter eleven haft till samtal och social gemenskap i studieverkstaden har enligt
eleven själv varit mycket betydelsefulla. Genom dessa tillfällen har sammanhang och situationer
som eleven inte kunnat diskutera med andra, ventilerats. Samtidigt har elevens föräldrar
kontinuerligt haft en god kontakt till studieverkstadens lärare, vilket bidragit till att deras
insyn i skolan och det svenska samhället ökat successivt.
Elev C
Eleven har varit bosatt i Sverige under relativt lång tid och genomgick sin tid i förberedelseklass
vid en annan skola i staden. Eleven anlände till årskurs nio i Kroksbäcksskolan under
pågående hösttermin 2001. Eleven hade då begärt förflyttning från en annan skola.
Vid ankomst till Kroksbäcksskolan upplevde eleven att det var förhållandevis enkelt att
undkomma lärares intresse. Enligt eleven själv valde denne att helt ta avstånd från skolan
och dess ämnen, samtidigt som det inte verkade vara någon av skolans representanter som
bekymrade sig. Eleven hade vid detta lag ingen kontakt med studieverkstaden, detta var en

9 (19)
verksamhet som enligt eleven riktade sig till ”pluggisar” eller ”svaga” elever. Att besöka studieverkstaden
var inget som eleven ville göra, det var heller ingen som krävde det.
Samtidigt som eleven tog avstånd från sina studier i skolan och enligt egen utsaga mest
”drev” omkring i skolan, förvärrades situationen i hemmet. Kommunikationen mellan elev
och föräldrar blev allt mer svårhanterlig och enligt eleven själv fanns där ingen gemensam
förståelse.
Föga överraskande var det första betyget i årskurs 9 mycket svagt med endast betyget godkänt
i ett fåtal ämnen. Situationen förblev densamma även under vårterminen och elevens
sista betyg såg ut att var ännu sämre. Vid detta lag hade elevens situation diskuterats av lärare
och ledning vid skolan. Ett samarbete mellan ett av skolans spår och lärare i studieverkstaden/modersmålslärare
upprättades och eleven gavs möjligheten att gå om årskurs nio.
Enligt eleven var det ett flertal faktorer som gjorde att denne valde att acceptera erbjudandet
om att gå om årskurs nio. Dels hade situationen hemma blivit påtagligt ohållbar, och
eleven ansåg att det delvis var dennes ansvar att ”rycka” upp sig och därmed familjens situation
som helhet. Dels hade eleven fått förtroende för en av lärarna i studieverkstaden och
kände att studierna kanske skulle lyckas, för första gången fanns det en lärare som eleven
kunde öppna sig för.
Eleven kom under det kommande året att arbeta mycket hårt med att inhämta förlorad kunskap.
Vid flera tillfällen kom eleven att vända sig till studieverkstaden och modersmålslärare,
samtidigt som undervisningen i ordinarie klass gav mer och mer. Lärare i studieverkstaden
hade kontinuerlig kontakt med föräldrar och kunde delge dem information om framsteg
och baksteg, samtidigt som eleven sa sig känna en ökad närvaro av föräldrar i dennes skolliv.
Det nära samarbete som upprättades kring eleven mellan klasslärare, studieverkstadens lärare
och modersmålslärare gav eleven det stöd och den vägledning som behövdes för att denne
skulle vända en nedåtgående trend. Utöver detta kom kontakten till föräldrar att innebära
att elevens motivation och vilja till förändring kunde förstärkas.
Eleven säger själv att det inte främst var språkliga brister som föranledde svårigheter, en åsikt
som delas av de lärare som arbetat med eleven. Det som fick eleven att ändra kurs var
dels en ändrad pedagogik och en intensifierad föräldrakontakt. Den ändrade pedagogiken
innebar framförallt att eleven erhöll individuell undervisning och enskilt stöd. Detta tillsammans
med en ökad påpassning från både föräldrar och lärare, medförde att eleven bröt den
negativa trenden.
Elevens sista betyg i årskurs nio vårterminen 2003 visade att eleven lyckats med att bryta
trenden. Eleven hade nu betyget minst godkänt i samtliga ämnen och kunde söka sig vidare
till gymnasiet. I samtal med eleven framkommer en positiv syn på framtiden, studiemotivationen
bör anses för mycket hög och framförallt poängterar eleven själv vid flera tillfällen
betydelsen av goda studieresultat.
För elevens vidkommande har stödet och undervisningen i studieverkstaden, tillsammans
med övriga lärares medverkan, inneburit en radikal attitydförändring. Eleven säger själv att
denne idag inte behöver utmärka sig med ett visst beteende, det fungerar lika bra att synliggöra
sig själv med kunskap – en insikt som eleven tillskriver tiden i studieverkstaden.

10 (19)
Studieverkstaden kunde tack vare dess lärares kontakt till föräldrar och i kraft av deras pedagogiska
”nytänkande”, bidra till att skapa en miljö i vilken den aktuelle eleven kunde känna
en trygghet. I denna miljö kunde eleven i samråd med lärare kritiskt förhålla sig till sin egen
situation och även ta beslut om att förändra den.
Betygsstatistik
I diagram 1 nedan kan vi studera andelen elever som lämnat årskurs nio vid Kroksbäcksskolan
under perioden 1997–2003 (läsåren 97/98–02/03) och erhållit minst betyget godkänt i
samtliga kurser som ingår i deras utbildning. Den linjära linjen som skär genom diagrammet,
representerar trenden baserad på den faktiska andelen i respektive avgångsklass.
Diagram 1
70%
60%
50%
40%
30%
Andel fulls. betyg
97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03
Sedan läsåret 97/98 har andelen elever med fullständiga betyg ökat från 38 till 52 procentenheter
läsåret 02/03, dvs. en ökning med 14 procentenheter. Väljer vi att studera trenden
blir ökningen under perioden cirka 4 procentenheter per läsår. I relation till studieverkstadens
verksamhet, initierad under läsåret 01/02, kan vi se en tydlig effekt i och med initieringsläsåret
medan det i och med det senaste läsåret 02/03 varit en betydande nedgång (-13
%).
För att erhålla en klarare bild av situationen kan vi i diagram 2 studera andelen elever som
erhållit minst betyget godkänt i de behörighetsgivande ämnena (engelska, matematik och
Sv/SvA). Precis som i diagram 1 har vi utrustat diagrammet med en trendlinje för att kunna
studera en periodisk utveckling.

Diagram 2
75,00%
70,00%
65,00%
60,00%
55,00%
50,00%
Behöriga
97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03
11 (19)
Även i relation till andelen behöriga elever som lämnar årskurs nio, kan vi studera en positiv
trend över tid. Dock är de faktiska värdena betydligt mer varierande än fallet var med andelen
fullständiga betyg. Anledningen till detta är dels att finna i det faktum att det är tre specifika
ämnen och inte alla i utbildningen ingående, dels periodisk förekomst av sommarskolor
vid Kroksbäcksskolan (där de tre ämnena studeras särskilt). Det skall även tilläggas att jämförelser
mellan två årskullar är tämligen osäkra i relation till prognosutlåtande. Komparationen
haltar relativt mycket då det finns åtaliga komplikationer som kan föranleda en skillnad
mellan årskull x och y, vad vi bör studera är trenden över längre tid.
Den jämförelse som kan ge oss en betydligt mer relevant analys är en årskullsbaserad studie,
där samma elevers betygsutveckling studeras mellan årskurs 8 och 9. I diagram 3 nedan kan
vi studera en sådan utveckling.
Diagram 3
100%
90%
80%
70%
Uppnått 60%
50%
målen
40%
30%
20%
10%
0%
Betygsutveckling Åk 8-9 Ht-01 - Vt-03
Engelska Matematik SV/SvA
Ht-01
Vt-02
Ht-02
Vt-03
Den ovan presenterade betygsutvecklingen redogör för andelen elever som erhållit minst
betyget godkänt i de aktuella ämnena från första betyget i årskurs 8 till sista betyget i årskurs
9. I samtliga ämnen kan vi konstatera en positiv utveckling mellan första betyget i årskurs 8
(ht-01) och det sista betyget i årskurs 9 (vt-03). Den mest påtagliga skillnaden återfinns i

12 (19)
ämnet engelska, där differensen (andelen ht-01–andelen vt-03) uppgår till 20 procentenheter
mellan årskurs 8 och 9.
För vårt vidkommande är det intressant att jämföra denna årskullsutveckling med utvecklingen
för den årskull som lämnande skolan 2002. I diagram 4 ser vi samma betygsutvecklingsdiagram
representerande denna årskull.
Diagram 4
100%
90%
80%
70%
60%
Uppnått
50%
målen
40%
30%
20%
10%
0%
Betygsförändring Åk 8-9 Ht-00 - Vt-02
Engelska Matematik Sv / SvA
Ht-00
Vt-01
Ht-01
Vt-02
När vi jämför diagram 4 med diagram 3 kan vi bland annat konstatera att det är en märkbart
större differens gällande eleverna ht-01–vt-03 mellan första betyget i engelska och det sista.
De övriga ämnena ligger på en ungefär lika nivå. Vi kan även konstatera att eleverna ht-01–
vt-03 generellt har en lägre andel med betyget minst godkänt.
För att kunna uttala oss mer precist om verksamheten som bedrivs i studieverkstaden kan vi
välja att filtrera statistiken i diagrammen ovan och endast studera de elever som besökt studieverkstaden
under årskurs 8 och/eller 9. I diagram 5 nedan återfinns denna filtrerade statistik.
Diagram 5
100%
90%
80%
70%
Uppnått 60%
50%
målen
40%
30%
20%
10%
0%
Betygsutveckling Åk 8-9 endast elever i
studieverkstaden Ht-01 - Vt-03
Engelska Matematik SV/SvA
Ht-01
Vt-02
Ht-02
Vt-03
Generellt kan vi med stöd i diagrammet ovan finna att av de elever som besökt studieverkstaden,
är det få som erhållit betyget minst godkänt i de behörighetsgivande ämnena i samband
med första betyget i årskurs 8.

13 (19)
Vi kan även finna att differensen mellan andelen godkända elever i årskurs 8 och årskurs 9
är tämligen stor. Jämfört med den generella bilden för alla elever i diagram 3, är differensen
gällande studieverkstadens elever betydligt större. Även denna gång är det intressant att jämföra
med tidigare årskulls betygsutveckling.
Diagram 6
100%
90%
80%
70%
Uppnått 60%
50%
målen
40%
30%
20%
10%
0%
Betygsförändring Åk 8-9 endast elever i
studieverkstaden Ht-00 - Vt-02
Engelska Matematik Sv / SvA
Ht-00
Vt-01
Ht-01
Vt-02
När vi jämför betygsstatistiken för ht-01–vt-03 med ht-00–vt-02 för elever som besökt studieverkstaden,
är det tydligt att av de elever som läste i den förra perioden var det betydligt
färre som nådde målen för deras första betyg än vad som gällde under ht-00–vt-02. Vi kan
även konstatera att färre (förutom i engelska) nått målen för det sista betyget i årskurs 9
under vt-03 än under vt-02. Emellertid kan vi studera en mycket stor förändring i andelen
som gör så mellan första och sista betyget under ht-01–vt-03.
För att åskådliggöra denna differens tydligare kan vi studera diagram 7 nedan. I detta diagram
återfinns differensen i andelen elever som erhållit betyget minst godkänt i respektive
ämne. Den mörka stapeln representerar de som lämnade årskurs 9 våren 2002 och den ljusa
de elever som lämnande årskurs 9 våren 2003.
Diagram 7
40%
30%
20%
10%
0%
Differens för elever som besökt
studieverkstaden under åk 8-9
Engelska Matematik SV/SvA
Ht-00 - Vt-02
Ht-01 - Vt-03

14 (19)
Som vi kan konstatera är det framförallt i ämnet engelska som det skett en stor förändring
(skillnaden 7 procentenheter). Men även i de andra två ämnena har vi en viss ökning (4 respektive
2 procentenheter). Utifrån den ovan presenterade statistiken står det klart att den
hjälp som erbjuds i studieverkstaden tillsammans med övrig verksamhet på skolan, innebär
ett betydande lyft för elever som inte uppfyller målen för det första betyget i årskurs 8.
Även jämfört med de positiva resultaten för 2002 framstår resultaten för 2003 som goda.
Framförallt när vi beaktar att det av de elever som erhållit hjälp under ht-01–vt-03 varit
betydligt färre som nått upp till målen för sitt första betyg.
För att ytterliggare bekanta oss med effekten av det arbete som studieverkstaden tillsammans
med övrig personal på skolan utför, bör vi utföra en jämförelse mellan de som besökt
studieverkstaden och de som inte gjort så. Det skall i detta sammanhang poängteras att de
elever som besöker studieverkstaden, är de elever som av olika anledningar upplever (eller
upplevs) sig vara i behov av stöd.
I diagram 8 till 10 nedan kan vi studera betygsutvecklingen i de tre behörighetsgivande ämnena,
uppdelad på samtliga elever, de som besökt studieverkstaden (stv.) och de som inte
besökt studieverkstaden (ej stv.).
Diagram 8
Andel uppnåt målen
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
Diagram 9
Andel uppnåt målen
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
Betygsutveckling Engelska Åk 8-9 Ht-01 - Vt-03
Ht-01 Vt-02 Ht-02 Vt-03
Samtliga Stv Ej stv
Betygsutveckling Matematik Åk 8-9 Ht-01 - Vt-03
Ht-01 Vt-02 Ht-02 Vt-03
Samtliga Stv Ej stv

Diagram 10
Andel uppnåt målen
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
Betygsutveckling SV/SvA Åk 8-9 Ht-01 - Vt-03
Ht-01 Vt-02 Ht-02 Vt-03
Samtliga Stv ej stv
15 (19)
Gällande de tre betygsutvecklingsdiagrammen ovan är det framförallt lovande att konstatera
att ”gapet” (dvs. skillnaden mellan andelen elever som når målen i de två grupperna) mellan
de elever som besökt studieverkstaden och övriga tenderar att minska från första och sista
betyget.
Att andelen elever med minst betyget godkänt av de elever som besöker studieverkstaden
ligger lågt i och med första betyget i årskurs 8 säger egentligen bara att det är ”rätt” elever
som kommer till studieverkstaden. Det som bör studeras är utvecklingen över tid och den
visar på att dessa elever höjs till en nivå som ligger närmre övriga – gapet äts upp.
Som vi kunnat konstatera genom att studera de diagram som inledde denna redogörelse
(diagram 1 och 2) har andelen elever som gick ut nionde klass med betyget minst godkänt i
samtliga ämnen minskat betydligt (-13 %) jämfört med föregående år, samma sak gäller andelen
elever som är behöriga till gymnasiet där minskningen är 6 procentenheter. Emellertid
visar en trendanalys att utvecklingen de senaste åren fortfarande är positiv, och det kan som
tidigare påpekats vara svårt att uttala sig säkert om skillnaden mellan endast två årskullar.
Desto mer intressant är det att jämföra utvecklingen inom en och samma årskull (diagram
3-4). I en dylik studie erhåller vi information om i vilken utsträckning eleverna förbättrar sig
över tid, eller om de inte uppvisar tecken på förbättring. Vi kan även i denna studie erhålla
information om årskullens jämförbara förbättring, dvs. om den aktuella årskullens förändring
är stor, liten eller obetydlig jämfört med tidigare årskullar.
Det som framkommer i föreliggande rapport är att de elever som erhållit betyg i perioden
ht-01–vt-03, genomgått en stor förändring avseende betygsutveckling. I samtliga fall är denna
förändring större än (En och Ma) eller lika med (Sv/SvA) den förändring som ägde rum
för motsvarande årskull ht-00–vt02.
När vi studerar de elever som erhållit stöd från studieverkstaden, kan vi konstatera att deras
betygsutveckling varit betydligt kraftigare än övrigas. Denna skillnad var även gällande för
motsvarande årskull under perioden ht-00–vt-02, dock kan vi studera att skillnaden under
gällande period varit något större. Framförallt är det återigen lovande att konstatera att prestationsgapet
mellan dessa elever och övriga blir mindre och mindre.

16 (19)
Även om det inte är glädjande att konstatera en tillbakagång i både antalet elever som når
målen för utbildningen totalt och antalet elever som når målen i de behörighetsgivande ämnena,
finns det anledning till viss optimism. Trenden är uppåtgående.
Det faktum att många elever uppvisar en mycket positiv individuell utveckling under sin
skoltid, bör även det leda till en viss optimism, även om det finns anledning att vara vaksam.
Den verksamhet som studieverkstaden bedriver måste ses som en av de starkast bidragande
faktorerna till det lyft (från första till sista betyg) många elever erhåller, även om detta arbete
inte sker isolerat från övrig verksamhet på skolan.
Avslutning
För överskådlighetens skull och för att erbjuda läsaren en konkretiserad redogörelse av uppföljningen,
presenteras nedan en tematiserad sammanfattning. De valda temana representerar
de ”nya” frågor som utgjort föreliggande rapports syfte (se under ”Inledning”).
Kollegiala frågor
I relation till den utvärdering som företogs under våren och tidiga hösten 2002, är det påtagligt
att mycket förändrats i relation till samverkan mellan olika personalkategorier på skolan.
Studieverkstadens lärare har idag en betydligt mer utvecklad och välfungerande samarbetsform
med övriga kollegor på skolan. Vi kan bland annat studera hur lärarna i studieverkstaden
idag har ett formaliserat samarbete med modersmålslärarna, vilket bidrar till att elever
erhåller en betydligt mer anpassad och sammanhållen hjälp. Vi kan även studera hur samarbetet
med klasslärare utvecklats positivt och föranlett att lärarna i studieverkstaden idag
tycks ingå som en ”naturlig” del i Kroksbäcksskolans olika arbetslag.
Det närmande som ägt rum mellan arbetslagen och studieverkstaden har även bidragit till
att skapa ett större mått av kollegial samvaro på skolan. Den tidigare förekommande, om än
i liten omfattning, misstron mellan kollegor, som utgjort hinder för samverkan, tycks vara
undanröjd. Den kollegiala samvaron leder även till att studieverkstadens lärare och övriga
lärare delar med sig av sina erfarenheter och insikter i större omfattning än tidigare. Bland
annat kan vi konstatera att en viss kompetensdifferentiering ägt rum, där den enens kunskap
kan ersätta den andres tillkortakommande. Framförallt är detta tydligt i relation till kulturspecifika/gruppspecifika
förhållningssätt, som tidigare skapat kommunikationsproblem
mellan lärare och elev/familj – idag kan dessa problem bemötas med hjälp av en bred personalkompetens
och samverkan mellan personal.
Sammantaget bör det ses som en positiv utveckling att studieverkstaden idag har vuxit in i
sin roll på skolan, samtidigt som övrig personal på skolan vant sig vid, och lärt sig att nyttja
studieverkstaden. Utvecklingen kan framförallt förklaras av att verksamheten i studieverkstaden
nu existerat en längre tid, samt att den under denna tid uppvisat tydliga tecken på både
effektivitet och framgång. Det bör även framhållas att den uppmärksamhet som studieverkstaden
erhållit, medialt och internt på skolan, bidragit till att ge verksamheten det nuvarande
kollegiala erkännandet.
Det bör slutligen rekommenderas att det verkas för ett utvecklat samarbete mellan skolans
arbetslag och studieverkstaden, inte minst då det kan bidra till att öka den språkliga kompetensen
hos studieverkstaden. Vi kan bland annat föreställa oss att ett dylikt samarbete bidrar
till att stärka studieverkstadens kompetens i svenska, vilket även kan bidraga till att lärarna
erhåller ökade kunskaper i svenska språket. Emellertid bör man inte gå så långt att man låter

dessa båda enheter ”smälta” samman. Studieverkstadens fristående status bidrar till att de
kan verka med den flexibilitet och anpassningsbarhet som de gör idag.
Sociala integrationsprocesser
17 (19)
Sociala integrationsprocesser skall i detta sammanhang förstås som; förändringar i elevers
sociala tillvaro, alternativt; elevers förändrade syn på sig själva, andra och samhället. Vad
som efterfrågas är huruvida vi kan studera en eventuell effekt av studieverkstadens arbete i
elevens vardag och omgivning.
Om vi till att börja med vänder oss till de fallstudier som presenterats (Elev A-C), kan vi
sluta oss till att dessa elever samtliga pekar på en positiv förändring i deras vardag, som ett
resultat av stödet de erhållit i studieverkstaden. Den positiva förändringen avspeglas inte
minst i deras förhållandevis positiva syn på framtiden och deras möjligheter i denna framtid,
en syn som etablerats under tiden i studieverkstaden.
Eleverna i fallstudien beskriver vidare en situation där dialogen mellan hem och skola bidragit
till att de varit ”påpassade”, en delaktighet i deras studier hemifrån som de samtliga anser
sig vara i behov av. Beskrivningen varierar av hur denna påpasslighet yttrar sig, men de delar
samtliga reflektionen att de genom denna motiverats till att fortsätta ”jobba” med sina studier.
Eleverna påpekar även att deras tid i studieverkstaden givit dem en möjlighet att reflektera
över sin situation och vad som krävs för att ta sig vidare i livet, de sociala aspekterna av studieverkstaden
poängteras av dem alla tre.
Att vila i en språkligt bekant miljö, att möta någon som är bekant med vem man är och vad
man kommer från eller att erbjudas en mindre studiegrupp och någonstans att gå efter skoltid,
är alla argument till varför studieverkstaden varit behjälplig och som framförs av flertalet
elever som besökt studieverkstaden. Dessa argument kan tillskriva en social dimension
som inryms under eller mellan mer formella lektioner i studieverkstaden.
Under dessa mindre formella stunder som studieverkstadens lärare samtalar med elever, berörs
saker och ting av mer personlig natur. Lärare och elev kan diskutera framtid, familjesituation
eller fritidsaktiviteter under avslappnande former. I dessa samtal erbjuds lärarna en
möjlighet till att vägleda elever samt till att skapa sig en större förståelse för elevens situation.
Det är emellertid inte bara inom skolans ramar som studieverkstaden bidrar till närsamhällets
sociala integration. Via det aktiva föreningsliv som många av studieverkstadens lärare
och modersmålslärarna är involverade i, fungerar de som en länk mellan skolan och olika
grupperingar i lokalområdet och vice versa. Lärarna bidrar även på ett mer informellt plan
till att länka olika grupperingars önskemål och åsikter. På samma vis fungerar de i relation
till många av skolans övriga personal.
Lärarna i studieverkstaden och modersmålslärare bidrar kraftigt till att skapa en transparent
skola. En skola som är villig att ta del av föräldrars synpunkter och en skola som aktivt arbetar
med att informera föräldrar. Samtidigt leder denna transparenta situation till att skapa
ett engagemang, inte bara för skolan som utbildningsinstitution, utan även för den enskilde
elevens framgångsmöjligheter. Utöver att verka för en transparent skola, blir studieverkstadens
lärare även representanter för en ”lyckad” integration. Dessa lärare bidrar inte bara

18 (19)
med kunskap och information, det utgör även en viktig symbol för olika gruppers möjligheter.
Föräldersamverkan
På flera plan har det aktiva föräldersamarbete, som skolan och studieverkstaden verkar för,
fortsatt att utvecklas. Vissa delar av tidigare företagna aktiviteter har ersatts av andra och
vissa av de gamla finns kvar även idag. Oavsett dessa förändringar i själva aktiviteternas
innehåll, bör det framhållas att skolan idag tar ett samlat grepp om hem och skola dialoger.
Den stora förändringen är just att det framstår som om hela skolan idag verkar för ett aktivt
samarbete med föräldrarna, även om det i många fall innebär att det är studieverkstadens
personal eller modersmålslärarna som står för själva kontakten.
Det samlade initiativet bör ses som positivt, då skolan som helhet kan åstadkomma betydligt
mer än vad studieverkstaden som enskild enhet har möjlighet till. Det samlade initiativet
märks framförallt i det ökade bruket av studieverkstadens lärare i utvecklingssamtal, telefonsamtal
hem, informationsspridning i närområdet och gemensamma föräldraträffar.
Återigen tror jag att den främsta orsaken till att föräldersamverkan förefaller vara ett skolövergripande
åtagande, är att de kollegiala spörsmålen idag är lösta och det förekommer,
som påpekats ovan, ett större mått av formell och informell interaktion mellan lärarna. Förtroendet
och respekten för respektive lärares kompetens och kvaliteter är idag större än tidigare,
varför även samverkan underlättas på alla plan.
Det tål att poängteras att det arbete som utförs externt, framförallt i relation till föreningsliv
och fritidsliv, av lärare i studieverkstaden är av betydande vikt. Genom deras dialog med representanter
för lokalsamhället, bereds framtida kanaler för kommunikation och information.
Kanaler som kan och är ovärderliga för skolan i dess arbete att skapa en god undervisningsmiljö.
Samtidigt bidrar detta externa arbete till att skapa förutsättningar för föräldrar
att ta en aktiv del i deras barns skolgång och bidra med både stöd och uppmuntran.
Det nyetablerade samarbetet med Världens hus, bör även det framhållas som ett mycket
lyckat exempel på hur skolan görs tillgänglig för lokalsamhället och därmed även till en betydande
del av detta samhälle.
Lärarnas syn på framtiden.
Många av lärarna i studieverkstaden ser med viss osäkerhet på framtiden, då de inte vet hur
länge de får stanna och om de får stanna. Osäkerheten tar sig även uttryck i en viss frustration
över det extraarbete man anser sig lägga ner på studieverkstaden. Flertalet lärare uttrycker
en tvekan inför huruvida deras insats verkligen är uppskattad eller ej. Även om de
möjligheter till fortbildning som skapats, föranlett många att se något mer positiv på framtiden.
En bidragande orsak till känslan av att inte vara prioriterad är lokalfrågan. Lokaler är fortfarande
en knäckfråga för lärarna som är stationerade i biblioteket (även om de helt nyligen
erhållit en extra kontorslokal som även kan användas till undervisning i begränsad omfattning).
Det är för dem besvärligt och emellanåt omöjligt att bedriva undervisning i de utrymmen
som idag står till deras förfogande. Även om det faktum att de är placerade i biblioteket
är viktigt för den spontanitet i elevkontakt som detta innebär, bör man tillse att andra,
mindre, lokaler ställs till lärarnas förfogande för viss undervisning.

19 (19)
En andra bidragande orsak till upplevd osäkerhet och emellanåt villrådighet är att tillföra
frånvaron av struktur. Lärarna i studieverkstaden efterfrågar ofta en plan för deras arbete,
vad som förväntas av dem och i vilken utsträckning de skall göra si eller så. I den gångna tidens
samtal har lärarna vid flertalet tillfällen uttryckt önskemål om någon form av indikationer
på hur mycket tid de bör lägga ner på sitt arbete alternativt hur lite tid de minst skall ägna
studieverkstaden.
Frågan kring eventuell planläggning av verksamheten är delvis besvärlig, då stora delar av
verksamheten idag är beroende av den flexibilitet och obundenhet som kännetecknar lärarnas
arbetsformer. Å andra sidan bör det poängteras att den allt mer framträdande frustrationen
bör bemötas. Det bör därför framläggas förslag på hur man möjligen kan upprätta ”rutiner”
eller planer för hur arbetet skall utföras samtidigt som detta inte inskränker på nämnda
flexibilitet och obundenhet i allt för står omfattning.
Slutligen bör även anställningsformsfrågan lyftas fram som en bidragande orsak till den
osäkra synen på framtiden. De former under vilka flertalet idag är anställda, bidrar inte till
att lärarna känner sig trygga och säkra i sin roll. Samtidigt leder dagens situation till att lärarna
är villrådiga i relation till huruvida de blir orättvist behandlade i lönesättningsfrågor, vilket
delvis kan förklaras av otydlig information till lärarna.
Avslutande rekommendationer
• Definiera/utveckla tydliga rutiner/planer för verksamheten
• Tydliggör information kring anställningsförhållanden
• Åtgärda brist på undervisningslokaler
• Fortsätt utveckla arbetslagssamarbetet
• Vidareutveckla samarbetet med Världens Hus