Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Dalby
LUS, läsutvecklingsschema, har använts:
- till att fånga upp elevers läsutveckling,
- som hjälp till en del lärare att utforma IUP och åtgärdsprogram
- som ett arbetsredskap för bedömning av elevers läsutveckling.
Vi har genomfört LUS minst en gång per skolår.
Elever som genomgått F-klass och ej nått målen
År F LUS 3 2 %
År 1 LUS 10
År 2 LUS 13
År 3 LUS 15
32
Elever som genomgått år 3 och ej nått målen
År F LUS 3 0%
År 1 LUS 10 10%
År 2 LUS 13 18%
År 3 LUS 15 35%
Vi har valt att analysera resultat från F-klass och år 3. I de F-klasser som vi följer har inte alla elever
nått vårt mål i april månad. Dock har alla elever nått målet, LUS- punkt 3, vid vårterminens slut.
Speciella resurser har satts in i år 3, för de elever som inte hade klarat målet i år 2. Dessutom har
ytterligare 7 elever fått extra lästräning enskilt eller i liten grupp under en period av åk 3. Detta har
varit när en klasslärare signalerar att det finns risk att en elev inte ska nå sina mål för sin årskurs. 6
elever som fått extra stöd har stora koncentrationssvårigheter. Trots denna insats har antalet elever
som inte klarar målet ökat från 18% till 35%
Många sätt har använts för att arbeta med språk- och läsutveckling hos elever i skolår 4-6, t ex:
bokprat; bibliotekarie presenterar nya böcker
• bok- och läsecirkel; olika nivåer och kopplade diskussionsfrågor
• lärare väljer bok till eleven som sedan gör en muntlig eller skriftlig presentation
• lustläsning, läsa varje dag i skolan i bok som man valt själv (av lust)
• läsedagbok; t ex ”Seites skatt” lästes högt och sedan fick eleverna olika läs- och skrivuppgifter
• satt upp mål på 10000 sidor skönlitteratur och redovisat muntligt eller skriftligt
• arbetat med klassiker; läst text och fakta om författare
• processkrivning som mynnar ut i egna böcker i SO och egna pjäser till föräldramöten
Bedömning av måluppfyllelse och analys
Att arbeta framgångsrikt med språklig medvetenhet kräver att man kan dela in elever i små grupper.
Det är viktigt att alla elever känner sig trygga i en grupp och ges möjlighet till att våga ”språka loss”.
Att dela en klass i mindre grupper fordrar att personal och lokaler finns att tillgå, vilket är en brist på
skolan. Genom ett temaarbete som beskrivits ovan får barn kunskap i ett sammanhang. Detta skapar
förståelse och lärande hos barn. Läshastighet och lust att läsa har höjts. Det är naturligt att alltid ha en
bok på gång. Elever är klara över vilken typ av bok de tycker om och utmanas att pröva nytt.
Elever i skolår 4-6 har hittat sin stil i skrivandet. Många har nu tillräckligt med tekniker för att komma
igång snabbt, använda dialog och att få stuns i sitt berättande. För många har skrivandet blivit ett
behov. Att ta reda på fakta och sedan föra in detta i egna skriftliga arbeten stimulerar elever att arbeta
bra utan att jämföra sig med kamrater. Det är roligt att läsa varandras arbeten.
Nyvångskolan har fortsatt använda LUS för att bedöma elevers läsutveckling. En stor nackdel med
schemat är att LUS-punkterna ligger mycket tätt i början, medan det krävs att många kriterier ska vara
uppfyllda för att en elev ska avancera från t.ex. punkt 13 till 15. En viss tveksamhet finns till
placeringen av punkt 14 ”sökläser” som kommer före punkt 15 ”läser flytande”. En elev kan ”fastna”
på punkt 13 för att den inte har förstått hur man ”sökläser”, även om den kan ”läsa flytande”.