Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd
• Gemensam temadag för skolår 9 om hur man förhåller sig till varandra i samhället som helhet.
• Bedriva ett intensivt värdegrundsarbete vid uppstart av nya grupper.
• Ett föräldramöte/år innehåller värdegrundsdiskussioner.
• Varje skolenhet aktualiserar de gemensamma reglerna.
• Reglerna revideras årligen i SAMS-gruppen. Reglerna skickas hem till alla vårdnadshavare i
skolan för underskrift.
• Fortsatt satsning på utbildning i sex och samlevnad för elever i skolår 9.
• Utifrån trivselenkätens och barn- och elevintervjuernas resultat genomföra förändringar.
• Kompetensutveckling
• Verksamhetsområdets handledare utbildar personal i Skolkomet.
• Föreläsning för all personal om etnicitet.
• Erbjuda personalen att delta i en läsecirkel på temat värdegrund.
• Utbilda fler vuxna i det mobbningsförebyggande arbetet enligt KIS-modellen (Kamratstödjare
i skolan)
• Hela Likabehandlingsplanen utvärderas vart tredje år och handlingsplanen utvärderas varje år i
juni.
2.6 Trivselenkät och LUNK
I skolorna genomförs varje vår en trivselenkät. Dessutom besvarar elever i åk 8 en större enkät som
genomförs i hela Lunds kommun (LUNK).
Mål
”Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etniska
ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra
människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck eller kränkande behandling,
samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation
och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg
om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.” (ur Läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, s.8)
Trivselenkät, skolår F-3
Resultat
En trivselenkät gjordes i maj 2008 och frågorna rörde både skola och fritids. Nästan alla elever trivs
bra eller mycket bra i sin klass och fritidsgrupp. Det händer att de blir retade eller tvungna att göra
något som de inte vill men så gott som alla berättar alltid om det inträffade för en vuxen och eleverna
upplever att de vuxna lyssnar på dem och tar det inträffade på allvar. Okamratliga beteenden som
öknamn, retningar, utfrysning, våld och fula ord förekommer. Det enligt eleverna vanligaste
okamratliga beteendet är fula ord. Intressant är att endast ett fåtal av eleverna svarar att de själva
brukar slå, tvinga eller reta någon och har de gjort det har det endast hänt en gång.
Bedömning av måluppfyllelse/analys
Eleverna trivs och är trygga i skolan och på fritids. De flesta tar avstånd från att andra utsätts för kränkande
behandling men okamratliga beteenden förekommer ändå. De vuxna tar det som händer på
allvar och arbetar ständigt med detta. En anledning till att fler elever upplever att det förekommer
okamratliga beteenden än som svarar att de själva utsätter andra för detsamma kan ha flera
förklaringar. Det kan vara svårt att sätta sig in i hur andra uppfattar det man säger eller gör. Det kan
också vara jobbigt att berätta att man själv gör något som man vet är fel.
147