Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd (resonera, låta alla parter komma till tals). Barnen lär sig mycket snart att det lönar sig att ha ett positivt sätt i konflikter. I dialog med eleverna får pedagogerna reda på att de vet att barnen närmar sig målen. Det kan t.ex. hända att ett barn berättar öppenhjärtigt om att hon/han var rädd på fritids den första tiden men nu har funnit en trygghet i gruppen. Det kan också handla om att barn kan berätta precis hur man ska bete sig i olika sociala situationer eller kan återberätta (och analysera) varför en situation gick fel. Pedagogerna ser att de barn som kan samspela gärna berättar för nybörjarna hur det sociala samspelet går till. Detta handlar oftast inte om tillrättavisande utan snarare om visande. I konfliktsituationer blir det särskilt tydligt. Barnen tar ofta ställning och i samband med sitt ställningstagande uttrycker de ofta en förståelse för vad som är rätt och vad som är fel. Parläsning, F-3 Svaleboskolan Gamla skolan Mål Elevens ska ha förmåga att läsa och förstå innehållet i skönlitteratur för barn. Eleven ska kunna läsa högt. Eleven ska kunna delta i samtal om texten. (Kursplanemål, svenska) Resultat Ett lektionspass varje vecka träffas F-1 och 2-3 i Gamla skolan för parläsning. Paren består av en yngre elev och en äldre elev. Eleverna läser högt för varandra ur böcker som de väljer tillsammans. När de har läst ut sin bok skriver de om vad boken handlar om och ritar en bild till. Bokrecensioner sätts upp i klassrummen, så att alla kan läsa varandras texter Läsparen byts två till tre gånger under läsåret. I slutet av terminen gjorde pedagogerna enskilda intervjuer med varje läspar, utifrån följande frågor: Hur väljer ni bok? Hur hjälper ni varandra? Läser ni båda? Hur gör ni när ni inte förstår orden eller texten? Hur ofta pratar ni om bokens innehåll? Hur känns det att läsa högt nu jämfört med i höstas? Hur har din läsning förändrats? Vad har varit bra? Hur tycker ni att parläsningen ska förbättras? Resultat, bedömning och analys bygger på svaren från intervjufrågorna. Alla elever i år 1, 2 och 3 läser högt för sin läskompis. Bland de yngsta är det två elever som inte kan läsa hela meningar. När vi startade parläsningen en bit in på höstterminen var det 15 elever som inte kunde läsa en hel mening. Eleverna tycker det är roligt att läsa och de reflekterar över sin läsning; de ser sina egna och läskompisens framsteg. Alla elever upplever att de blivit bättre läsare, många säger att de har lärt sig läsa med inlevelse och flyt. De äldre eleverna har vuxit i sin roll att hjälpa och uppmuntra de yngre. De yngre har blivit sedda och hörda för sina framsteg, vilket resulterat i ett bättre självförtroende. De duktigare läsarna hjälper de som inte kommit lika långt i sin läsutveckling Eleverna samtalar om böckernas innehåll men många elever uppger dock att de inte samtalar om bokens innehåll medan de läser, utan först när de ska skriva bokrecensionen. Samtalet mellan eleverna i läsparet kring bokens innehåll, blir en naturlig del av redovisningen i recensionen. En del elever ställer frågor till varandra under läsningens gång för att komma ihåg bokens innehåll. Alla elever uppger att de förstår innehållet i böckerna. Fler läspar nu kan hitta lämpliga böcker utifrån sin läsförmåga på biblioteket. Många läspar väljer böcker som passar den svagare läsaren. Duktiga läsare har lärt sig att läsa långsammare för att den andra ska kunna följa med i handlingen. 132
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd Bedömning av måluppfyllelse/Analys Sammantaget är pedagoger och elever nöjda med detta arbetssätt och ser goda resultat. Pedagogerna anser att eleverna har uppnått de tre mål som ställts upp. Ett par elever har inte nått målen fullt ut, eftersom de i denna arbetsform inte klarat av att ta eget ansvar och använda lästiden för att utvecklas mot målen. Det är något problematiskt att utvärdera målet att eleverna ska kunna läsa högt. Att läsa högt kan vara allt från att ljuda, att läsa enstaka ord i texten till att läsa flytande och med inlevelse. Pedagogerna har i detta fall valt att tolka läsa högt, som att läsa så att den som lyssnar kan förstå innehållet genom att enbart lyssna. Lässamarbetet har pågått under en längre tid, vilket har fått en positiv effekt på stämningen mellan klasserna. Eleverna upplevs som trygga med varandra och då finns möjligheter för att eleverna ska utvecklas på bästa sätt. De yngre eleverna får en förebild i såväl läsandet, som skrivandet, vilket förhoppningsvis får dem att vilja lära mer. Pedagogerna sätter ihop läspar som tillsammans kan stimulera varandra. En svag äldre läsare läser ihop med någon som den känner sig duktig inför. Eleverna upplever inte att de blir rättade av varandra, utan att de får hjälp och stöd av varandra. Åtgärder • Parläsning kommer att fortsätta nästa läsår. • För att få alla läspar att samtala mer om böckernas innehåll behöver pedagogerna uppmuntra eleverna till att ställa frågor angående bokens innehåll även under tiden de läser, inte bara när de ska skriva recensionen. • Pedagogerna behöver hitta andra lösningar för de eleverna som har svårigheter att ta eget ansvar för sin läsning, t ex att en lärare stöttar och uppmuntrar just dem eller gör en läsgrupp ledd av en lärare. • Eleverna bör från början få veta hur länge (t ex tio veckor) de ska ha samma läspar och plats. Tema Veberöd förr och nu, F-3 Svaleboskolan Solrosen Under vårterminen <strong>2008</strong> arbetade F-3 på Solrosen med temat Veberöd förr och nu. Som en del i temat arbetade klass F-1 med bondgården förr och nu i tre intensiva veckor. Fokus har lagts på att eleverna ska vara medvetna om målen med arbetet. Mål ”I vår barnskola F-3 skall barnen utveckla en historisk förståelse” (Mål för Veberöds barnskola) ”Eleven skall känna till hembygdens historia…” (Lpo 94) Dessa mål bröt pedagogerna ned till följande mål i temaarbetet med bondgården förr och nu: - Veta något om hur Veberöd såg ut när byn bestod av gårdar. - Veta namnet på några bondgårdsdjur och hur de levde förr och nu. 133
Page 1 and 2:
KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 84 and 85: KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 112 and 113: Exempel på resultat av trivselenk
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?