Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun
Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun
Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Dalby<br />
I skolår F-3, då normalelevens läsning snabbt utvecklas och de olika stegen är lättare att känna igen,<br />
har det varit lättare att bedöma. Ju längre elever har kommit i sin läsutveckling desto svårare har det<br />
varit att göra en rättvis bedömning.<br />
För elever med dyslektiska svårigheter är LUS-schemat ett alltför grovt bedömningsinstrument. De<br />
kanske aldrig når punkt 15 trots att de kontinuerligt förbättrar sin läsförmåga. Det finns inte tillräckligt<br />
många steg på LUS-schemat för att synliggöra deras framsteg. Det är några förklaringar till att vissa<br />
elever ligger kvar på samma LUS- punkt under flera terminer.<br />
Detta får inte lättvindigt tolkas som att ingen utveckling har skett. Att uppnå en god samsyn i bedömningen<br />
är fortfarande en svårighet. Vi har inte hunnit arbeta tillräckligt med detta och kommer att tas<br />
upp som en fortsatt diskussion. LUS är svårtolkat och ger inte oss pedagoger någon ytterligare<br />
kunskap om elevernas läsförmåga. Kriterierna är inte tydliga. LUS blir subjektivt beroende på vem<br />
som bedömer. Elever blir inte rättvist bedömda. Det har därmed också varit svårt att göra jämförelser<br />
över år och elevgrupper. Det är dessutom svårt att använda på elever med läs- och skrivproblematik<br />
och även på elever med invandrarbakgrund. Vi har noterat ett visst motstånd från pedagogerna mot<br />
genomförandet av LUS på grund av ovanstående brister.<br />
Åtgärder<br />
Vi ska diskutera följande:<br />
• Är LUS - schemat ett bra verktyg för att bedöma läsutveckling?<br />
• Bör målen för de olika årskurserna korrigeras?<br />
• Är det rimligt att en så stor andel barn ska behöva specialundervisning<br />
för att nå målet för sin årskurs?<br />
• Gör läraren en ”låg” bedömning för att han/hon är osäker?<br />
• Vad kan vi göra inom klassens ram för att förbättra läsförmågan hos<br />
eleverna?<br />
Vi ska utveckla bokprat genom diskussioner om huvudpersoner, miljön, språk mm.<br />
Vi ska starta en bokcirkel med tema knutet till Livskunskap.<br />
Vi ska fortsätta en schemalagd läsning.<br />
Vi ska starta skrivprojekt om läsvärd historia.<br />
Vi ska diskutera former för en effektiv diagnostisering av läsutveckling.<br />
NYVÅNGSKOLAN 7 - 9<br />
Kursplan i ämnet svenska<br />
”Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin<br />
förmåga att tala, lyssna, läsa och skriva samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater.<br />
Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och<br />
verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas<br />
språkutveckling. Ämnet skall ge läs-, film- och teaterupplevelser och tillfällen att utbyta erfarenheter<br />
kring dessa.”<br />
Redovisning av resultat<br />
Exempel på lärarbeskrivning av hållbar läs- och språkutveckling för årskurs 7-9. Språkutveckling är en<br />
ständigt pågående process, såväl i som utanför skolans värld. När elever börjar i årskurs 7 kan de både<br />
läsa och skriva. Spännvidden är emellertid stor, vad beträffar förmågan att läsa och förstå samt att<br />
kunna uttrycka sig i tal och skrift. Under årskurs 7-9 arbetar vi målmedvetet med att träna dessa<br />
moment. Först och främst försöker vi att öka elevers läslust, men också se till att bredda deras läsning.<br />
Klassen läser t ex gemensam ungdomsbok, som sen diskuteras i grupper eller i klassen eller både och.<br />
Ibland får elever skriftligt besvara frågor på bokens innehåll och syfte, d v s göra ett försök till analys.<br />
Under årskurs 9 vävs dessa frågor och svar samman till en ”berättelse”. Då har de flesta elever börjat<br />
läsa vuxenlitteratur och i samband med momentet litteraturhistoria väljer många att läsa en svensk<br />
klassiker t ex Löwensköldska ringen, Utvandrarna, Kallocain m fl. Läsningen har då blivit ett<br />
naturligt/självklart inslag i deras vardag. Alla har alltid en bok på gång. 20-30 minuters extra<br />
33