Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun
Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun
Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Dalby<br />
HAGALUNDSKOLAN<br />
Kursplaner och betygskriterier 2000<br />
”Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet i<br />
skolan syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas<br />
<strong>kommun</strong>ikationsförmåga, tänkande och kreativitet.”<br />
Redovisning av resultat<br />
I Bifrostarbetets läs- och skrivverkstad ges eleverna rika tillfällen att tala, läsa och skriva och koppla<br />
samman dessa till en helhet. Biblioteket är integrerat i skolans verksamhet. I skolbiblioteket får de låna<br />
skönlitteratur och läsa böcker på sin egen nivå. Bibliotekarien stimulerar till läsning genom högläsning<br />
och bokprat om nya böcker och böcker som anknyter till det aktuella temat.<br />
Biblioteket är en lustfylld miljö och stimulerar läsutvecklingen. Det finns böcker för alla elever.<br />
Bibliotekarien servar elever och pedagoger med olika media bl.a. DAISYböcker.<br />
Under Litteralundveckan hade årskurs 6 författarbesök av Tomas Halling och årskurs 1 besökte<br />
bokbussen där de fick höra en saga. Bibliotekariens insatser i skolan är mycket värdefulla. För att<br />
säkerställa en god läs- och skrivutveckling fanns på skolan läsåret 2007/<strong>2008</strong> utöver klasslärare också<br />
speciallärare, skolbibliotekarie, logoped, modersmålslärare och lärare i svenska som andra språk.<br />
Utöver den vanliga läs – och skrivundervisningen jobbar vi med inferenser, analys av texter som grund<br />
för skrivande av sagor och annan egenproducerad text, läsförståelsefrågor till skönlitteratur enskilt och<br />
i grupp, strategier i fri skrivning och skrivande med bildstöd (berättelsens väg). I de lägre årskurserna<br />
har vi arbetat mycket med träning av språklig medvetenhet (Bornholmsmetoden) bl.a. att särskilja ljud<br />
för underlättande av skrivning och läsning. På våra F-6 möten har vi bl. a. pedagogiska diskussioner i<br />
svenska där vi delger varandra tips, idéer och tankar.<br />
I Svenska som andraspråk försöker pedagogen utgå ifrån vad elever undrar över eller känner att de<br />
behöver veta mer om. I detta arbete har de bland annat arbetat med mindmaps och utifrån den fått<br />
skriva egna böcker som analyserats. De arbetar med både ordkunskap, läsförståelse och analys av ljud<br />
i ord. Klasslärare informerar om vad eleven har svårt för att förstå av arbetet i klassen. Detta bearbetas<br />
i svenska som andraspråk undervisningen.<br />
Biblioteket fungerar också som ett av fritidshemmets rum. Även efter skoltid finns det möjlighet till<br />
högläsning och egen lässtund. Då samtalar fritidspedagoger mycket med barnen och tar sig tid att<br />
lyssna. De lägger stor vikt vid konflikthantering och samtal om känslor. Barnen har möjlighet att<br />
skriva eget materiel på datorer. De gör pjäser, bildberättelser, böcker och sångtexter. Rollspel<br />
förekommer både inomhus, med egna figurer, dockor, plastdjur och legofigurer och utomhus.<br />
Pedagoger resonerar med barnen under tiden som de spelar spel, lägger pussel eller pysslar och på så<br />
sätt stimuleras barnens språkutveckling.<br />
Bedömning av måluppfyllelse och analys<br />
Under vårens AP-möten har vi arbetat med en skrivelse från Myndigheten för skolutveckling ”Att läsa<br />
och skriva” för att medvetandegöra undervisande lärare på skolan om vikten av kunskap i språk- och<br />
läsutveckling. Detta har inspirerat till fler diskussioner angående läs- och skrivutveckling och<br />
därigenom en automatisk fortbildning av pedagogerna. I svenska som andraspråk undervisningen har<br />
arbetet med de egentillverkade böckerna gjort eleverna motiverade att lära sig och de har ställt många<br />
frågor.<br />
Vi anser fortfarande att LUS-punkterna inte är rättvisande när det gäller barns läsutveckling. På<br />
Hagalundskolan har 18 av 21 elever i år 3 uppnått LUS-punkt 15, vilket är målet för år 3. I år 6 har 29<br />
av 31 elever uppnått LUS-punkt 18 a, vilket är målet för år 6.<br />
29