Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd • Gå vidare med att fråga barnen ”Vad är kunskap?” istället för ”Vad har du lärt dig?” • Komplettera med muntliga intervjuer. Elevens syn på sitt lärande, Idalaskolan F-3 Läsåret 07/08 har de gemensamma pedagogiska diskussionerna för Veberöds verksamhetsområde handlat om bedömning och IUP. Pedagogerna på Idala skola och fritidshem har utifrån dessa diskussioner valt att titta närmare på elevens ansvar, inflytande och syn på sitt lärande. Mål 2.3 Elevernas ansvar och inflytande, Lpo 94 Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan 2.7 Bedömning och betyg, Lpo 94 Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Med utgångspunkt i ovanstående mål ville vi titta på följande: - Hur pedagogerna arbetar för att synliggöra elevernas lärande. - Elevernas upplevelse av sitt eget lärande. - Hur pedagogernas vision av lärprocessen stämmer överens med elevernas upplevelse. Resultat Vi undersökte hur vi som pedagoger arbetar för att synliggöra elevernas lärande och diskuterade om eleverna når ovanstående läroplansmål genom de redskap vi använder. För att ta reda på elevernas tankar om sitt lärande intervjuades alla barn på Idalaskolan. Frågan som ställdes var: Hur vet du att du lärt dig något? Exempel på pedagogernas metoder för att synliggöra elevernas lärande: ”Skoldagbok” där elever och pedagoger kan skriva in gemensamma och individuella mål för veckan. Mål som skrivs vid individuella utvecklingssamtal, sätts av en del pedagoger in i Skoldagboken. I informationsbrev till föräldrarna framgår det vad som pågår i undervisningen. Det blir underlag för utvärdering. Pedagogerna för anteckningar på olika sätt om varje elev för att kunna uppmärksamma deras lärande individuellt. I vissa klasser fyller eleverna tillsammans med pedagogerna i fält, då de vet att de uppnått ett mål. I varje fält står det skrivet ett mål t ex kan knyta skorna, kan dubbelt och hälften eller kan skriva med stor bokstav och punkt. Genom medvetna samtal med enskilda elever, synliggör pedagogerna tillsammans med eleverna hur de lär sig bäst och att det finns olika sätt att lära. Pedagogerna vill också utveckla en förmåga hos eleverna att formulera och sätta upp realistiska mål. LUS-schema, utvärderingar och IUP är redskap för pedagogerna när de dokumenterar lärande. Eleverna ser på sitt lärande på ett annat sätt än vad pedagogerna hade förväntat sig. Pedagogerna har verktyg för att se vad eleverna lärt sig som t ex LUS - schema, IUP och utvärderingar. Dessa verktyg nämnde eleverna inte alls. Eleverna sa det på ett mer konkret sätt - att man använder det man lärt sig, att det känns lätt eller att man jämför med hur det var innan. Ett formulär som IUP eller liknande, är ett vuxet sätt att se, dokumentera och beskriva lärandet. Genom att intervjua eleverna, ser pedagogerna hur eleverna ser på sitt eget lärande. Som svar på frågan om hur varje elev lär bäst svarar de oftast vad som är roligast. Pedagogerna har blivit mer medvetna om hur lärande synliggörs och tänker mer på mål, utvärderingar och framför allt på hur eleverna lär sig. Även eleverna har blivit mer medvetna om att det finns mål för deras lärande, främst eleverna i år 2 och 3. 136
Barn- och skolförvaltning Lund Öster Team Veberöd Bedömning av måluppfyllelse/analys Läroplansmålen om elevens eget ansvar för och inflytande över lärandet samt förmågan till självbedömning är långsiktiga mål som sträcker sig genom hela grundskolan. Med utgångspunkt från elevernas ålder och mognad bedöms de vara på väg att uppnå målen. Många elever är medvetna om sitt lärande men kan inte alltid sätta ord på det. Arbetet med ansvar, inflytande och bedömning kopplat till målen i läroplan och kursplaner kan utvecklas mer. Det är svårt att hitta en metod där eleven kan jämföra med sig själv så de kan se sin utveckling. Det är eleverna själva som ska få in ”tänket”. När pedagogerna frågade eleverna ”hur du vet att du har lärt dig något”, upplevdes situationen på olika sätt. För de yngre barnen var det en svår fråga och svårt att formulera svar. Eleverna behövde ledas in på rätt spår, utan att den vuxne skulle säga för mycket. Eleverna började ofta berätta om vad de lärt sig och hur de fått sin kunskap dvs. lärprocessen. Bland de äldre eleverna hade fler lättare för att beskriva svaret på frågan, men de svarar till en början som de förväntas svara och att de har svar som de tror att den vuxne vill ha. De kom också in på andra saker och behövde bli styrda tillbaka rätt till kärnfrågan. Att synliggöra elevens lärande tar tid, främst behövs tid för samtal. Det gäller att prata med eleverna om detta ofta. Det är svårt att hinna med i de stora barngrupperna. Personalen upplever en stress över att inte hinna med allt som ska göras och hinnas med. Det finns en osäkerhet där man inte ser helheten F-16. Läroplansmålen i år 5 och år 9 känns avlägsna för lärarna. Pedagogerna tar stort ansvar i barnens lärande men man saknar en gemensam syn på hur det ska gå till. Pedagogerna i de olika klasserna gör olika när det gäller skrivandet av mål, utvärderingar, överlämningar och inför utvecklingssamtal. Åtgärder • Fortsätta lyfta fram målen för eleverna och förtydliga dem. • Använda någon typ av ”portofolio” som följer barnet under lång tid för att synliggöra elevens lärande. • Gemensam digital IUP-mapp i Fronter skulle göra att pedagogerna lättare har tillgång till elevernas underlag för bedömning. • Fortsatta pedagogiska diskussioner för gemensamma pedagogiska idéer och en röd tråd. • Utveckla arbetet med målformuleringar, utvärderingar, överlämnande och IUP för att skapa en samsyn. • Pedagogerna måste hela tiden vara medvetna om och tänka på hur de arbetar med eleverna för att inte glömma bort målet ”nyfikenhet och lust att lära”. Formativ bedömning, Svaleboskolan 4-9 (Man skiljer mellan två typer av bedömning – formativ och summativ. Den formativa bedömningen är en bedömning för lärande dvs. hur långt en elev har kommit mot det uppsatta målet och vilket som är nästa steg. Den summativa bedömningen innebär bedömning av ett slutresultat, t.ex. poäng på ett prov.) Mål ”Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna (LPO 94 Kap 2.7, Mål att sträva mot) Formativa bedömningskriterier ska användas i det dagliga arbetet för att göra eleverna medvetna om hur långt de har kommit mot läroplanens mål. Det ska vara tydligt när och hur bedömning sker. Genom den formativa bedömningen ska eleverna bli medvetna om sin egen kunskapsutveckling. Resultat 137
Page 1 and 2:
KVALITETSREDOVISNING 2008 för för
Page 4 and 5:
Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 84 and 85:
KVALITETSREDOVISNING Läsåret -07/
Page 86 and 87: Barn- och skolförvaltning Lund Ös
Page 112 and 113: Exempel på resultat av trivselenk
show all

Kvalitetsredovisning 2008 - Lunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?