Måns saknar körsången Lund NE – visionen som ... - Lunds kommun

idéernas 

Lund 

I höst går körfestivalen Lund 

International Choral Festival av 

stapeln. Invigningskonserten i 

Victoriastadion med sammanlagt 

700 deltagare på scen lägger 

ribban – högt. 

En tidning om och från Lunds kommun #1.06 

Måns saknar körsången 

Lund NE – visionen som siktar högt 

Så fördelas dina skattepengar 

 

idéernas Lund / 1

innehåll 

På omslaget 

 

 

Uppsjungning inför 2014 / sid 3 

 

I korthet / sid 6 

Hagen kryssar för Kravmärkt / sid 7 

 

Högkonjunkturen ger 

Lund stabil ekonomi / sid 9 

 

Lund runt med Måns Zelmerlöv / sid 12 

Skolan har nya mål i sikte / sid 15 

Turist i SommarLund / sid 16 

 

Sommarens öppettider / sid 18 

Krönikan: Katarina Mazetti / sid 19 

Lund NE: En vision på höjden / sid 20 

Jan-Inge Ahlfridh / Kommundirektör 

jan-inge.ahlfridh@lund.se 

2 / idéernas Lund 

idéernas Lund är en tidning som ges ut av Lunds kommun. 

I redaktionen: Bo-Eric Andersson, Bitte Saur, Peter Sörbom, 

Lars Wirtén, Sara Bernstrup Nilsson (redaktör). Ansvarig utgivare: 

Jan-Inge Ahlfridh. Postadress: Idéernas Lund, Lunds kommun, 

Box 41, 221 00 Lund. Tfn: 046-35 50 00. E-post: ideernaslund@lund.se 

Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Produktion: 

Wirtén PR & Kommunikation AB, Lund. Tryck: Trydells. 

Det här är en tidning 

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

Kör 

det 

Välkommen till idéernas Lund

Under en vecka i oktober blir det bråda dagar 

för alla körälskare i Lund. Då går körfestivalen 

Lund International Choral Festival 

av stapeln. Invigningskonserten i Victoriastadion 

med 20 körer, Lunds stadsorkester 

och Akademiska kapellet, sammanlagt 700 

deltagare på scen, lägger ribban. Högt. 

Körfestivalen är ett led i kommunens satsning 

på att bli Europas kulturhuvudstad 2014. En 

av grundtankarna med kulturhuvudstadsåret är 

 

i Lund. Och körsång är något Lund är mycket 

känt för. I körkretsar betraktas Lund närmast 

som Sveriges körstad med stort K. 


Det är en sådan oerhörd glädje 

att sjunga! Ibland på konserterna blir det 

eufori, ett tillstånd av fullständig lycka.” 

 

 

 

Höga ambitioner 

- 

 

- 

 

 

 

 

 

- 

 

 

Körfestival av klass 

– Körlivet i Lund är väldigt starkt och rikt. 

Många körer har turnerat utomlands, vunnit 

priser och etablerat sig på en hög internationell 

nivå. Förslaget att kommunen skulle arrangera 

en festival har kommit från de aktiva själva, 

berättar en av festivalens projektsamordnare 

Victoria Soomus. 

Körfestivalen spänner över ett brett register 

 

 

ett stort spann. Både ”Sjung Gung” och ”Song 

Bridge” är arrangemang för barnkörer. 

– I Sjung Gung har barnkörer i regionen inbjudits 

att medverka tillsammans med gäst 

 

- 

 

 

 

 

 

En enda kropp 

- 

- 

 

- 

 

 

 

 

artister som The Real Group, Amy Diamond och 

Lundabandet Damn!. Det blir sammanlagt 500 

unga körsångare som framträder på Victoriastadion. 

Ett verkligt högklassigt arrangemang är Eric 

Ericson Master Class on Choral and Orchestral 

Conducting. Bakom den långa titeln döljer sig ett 

veckolångt seminarium för tio inbjudna talangfulla 

dirigenter från hela världen. Lördagen den 7 

oktober blir det avslutningskonsert i Allhelgonakyrkan 

med symfoniorkester och kör. 

Festivalen, som ska återkomma vartannat år, 

äger rum den 1-8 oktober i Lund. 

Allt om festivalen, med komplett konsertprogram, 

hittar du på www.lundchoralfestival.org

- 

 

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

 

 

 

Hoppar mellan stilar 

- 

 

 

 

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Carmina Burana är skrivet av den tyske tonsättaren Carl Orff 

och framfördes första gången 1936. 

Texterna består av dikter skrivna på 1100- och 1200-talen och 

hittades i ett benedektinerkloster i Bayern. Texterna består bland 

annat av moralisk-satiriska dikter, kärleksdikter och dryckesvisor, 

fjärran från vad som förknippas med klosterliv. 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Musikens fotboll 

Att höra en bra kör är inspirerande, upplyftande 

och inte minst imponerande. Som 

åhörare under repetitionen får jag en väldig 

lust att delta, att sälla mig till denna sjungande, 

enhetliga musikaliska kropp. Men så 

 

för duktiga för mig. Samtidigt är körsång 

en svensk folkrörelse som engagerar massor 

av människor runtom i hela landet. Musikens 

fotboll, kan man säga. Betyder det 

 

 

förutsättningar, säger Mats Rydén bestämt. 

– Nja, protesterar Eva Husmark, jag 

ömmar för dem som alltid fått höra att ”du 

kan inte sjunga”. Jag tror alla kan lära sig. 

Bara de får chansen. 

Kulturhuvudstad 

2014 

Lund kommer att ansöka om att bli Europas 

Kulturhuvudstad 2014. 

– Det här är en fantastisk möjlighet. Nu ska 

Lund bli roligare och trevligare att bo i och mer 

lockande att besöka, förklarar Torbjörn Nilsson, 

chef på Kultur Lund. 

städer. 

2014 är det Sveriges och Lettlands tur. I 

regionen är tanken på Lund som nav i en regional 

kulturutveckling attraktiv. Malmö och Kristianstad 

stödjer Lunds kandidatur. Även andra skånska städer 

har visat positivt intresse. 

Hörnstenarna för Lunds kandidatur är: 

• Ett framtidsprojekt som gäller hela Lund 

och sträcker sig långt bortom 2014. 

• Kulturhuvudstad eller inte: målet är 

en stad där kulturella och humanistiska 

värden står i fokus. 

• Att bygga och utveckla sådant som Lund 

redan är bra på, exempelvis det 

innovativa företagsklimatet och den 

starka förlags- och bibliotekskulturen. 

• Samarbete med närliggande städer, 

Stockholm och Sveriges regering. 

• Ett bärande koncept i ett europeiskt 

perspektiv – ”Jakten på den femte friheten”, 

ett komplement till EU:s fyra friheter 

för tjänster, varor, arbete och kapital. 

– Den femte friheten handlar om att vara människa 

i Europa idag. Vi vill undersöka vilka förutsättningar 

som gäller för människor att leva tillsammans med 

ömsesidig förståelse och respekt, oavsett kulturarv, 

ålder, kön eller etnicitet, säger Torbjörn Nilsson. 

Kultur Lund har fått många konkreta idéer på 

satsningar: ett konstens och kulturens Ideon, ett 

konstlaboratorium för barn, kulturbussar till en framtida 

jazzfestival i Dalby, utomhusisbana med levande 

musik på Mårtenstorget. Möjligheterna är många. I 

höst kommer satsningen tydligast till uttryck i Lund 

International Choral Festival (se faktaruta här intill) 

och Litteralund, en bokfestival för barn och unga den 

4-9 september. 

De svenska städernas ansökan ska vara inne 

senast 2008. I Sverige är Lund, Kalmar och Umeå 

kandidater. 

Läs mer om Litteralund på www.litteralund.se 


för att komma ner i pris. Inte minst när 

det gäller frukt och grönt. Isbergssallad på 

vintern är exempelvis för dyrt, förklarar 

Lisbeth Larsson. 

 

mat tycker ingen av dem är mycket att 

skryta med. 

 

 

 

Egentligen handlar det bara om att sätta 

kryss framför det ekologiska alternativet 

terar 

Ann-Marie Nilsson. 

det. 

För några år sedan var det mycket be- 

 

Fanns allt skulle vi nog redan vara uppe i 

hundra procent ekologisk mat, tror Lisbeth 

Larsson. 

Goda exempel 

Varför då detta engagemang för ekologisk 

 

– Vår jord har redan börjat ge oss signaler 

om att vi går för hårt fram. Vi tycker 

att vi har en skyldighet att föregå med gott 

Hagens tips till dig 

som vill äta mer ekologiskt 

• Ställ krav på din affär: be dem ta hem det du saknar. Du ska inte 

behöva byta affär. 

 

lite mer för maten kan du äta som innan. Vill du hålla samma 

kostnadsläge behöver du förmodligen lägga om matvanorna lite och 

framför allt planera annorlunda. Välj frukt och grönt efter säsong. 


exempel gentemot barnen. Barn gör som 

vi vuxna gör, inte som vi säger. Jag vill tro 

paketet 

på bordet varje dag så är chansen 

stor att de själva väljer det som vuxna 

konsumenter. 

På Hagen arbetar alla dessutom konse- 

 

sopsorterar och komposterar, leker, sover 

och äter ute så ofta som möjligt och pratar 

med barnen om kretsloppet och hur allt 

hänger samman. 

– Men vi gör ändå ingen stor grej av 

den ekologiska maten gentemot barnen. 

 

bara mjölkpaketet som synbart skvallrar 

om sitt ekologiska innehåll, säger Lisbeth 

Larsson. 

Så har klockan hunnit bli elva. Ann- 

Marie Nilsson och Chinta Christrup har 

lagt upp biffar och potatis i karotter och 

kan pusta ut en stund. Avdelningen Myrans 

18 barn sitter bänkade när den lastade 

matvagnen rullar in från köket. På borden 

står nyplockade vitsippor i vas, plockade 

under förmiddagens promenad till den när- 

 

På väg mot 40 procent 

Ekomatens 5-i-topp 

 

på i vilken ände du ska börja? Här är fem-itopp-listan 

för de ekologiska matvaror som ger 

störst effekt på miljön. 

Mjölk 

Korna går ute och betar gräs och klöver hela 

sommaren och föds i övrigt upp på ekologiskt 

foder. De håller landskapet öppet från sly och 

jorden bördig. Konventionella mjölkkor föds 

istället upp på foder av hårt besprutad soja, ofta 

odlad på mark som huggits ren från värdefull 

vegetation. 

Bananer 

Både ekologiska bananer och de som arbetar 

med att odla dem eller bor i närheten av odlingarna 

slipper kontakt med bekämpningsmedel. 

Konventionella bananodlingar besprutas med 

50 kilo bekämpningsmedel per hektar och år. 

Snittet för svenskt jordbruk är 0,4 kilo. Bananerna 

får växa i plastpåsar som impregnerats 

med gifter mot ohyra. 

Kaffe 

Ekologiskt kaffe odlas i småskaligt jordbruk utan 

bekämpningsmedel, vilket bidrar till en rikare 

 

 

fall förbjudna i i-länderna. 

Ägg 

Ekologiska ägg värps av hönor som lever ett 

naturligare liv med ekologisk säd, gräs och 

klöver som foder. Hönsen rör sig fritt och får 

bete sig ”på höns vis”. 

Potatis 

Ingen svensk gröda besprutas så mycket som 

potatisen: hela 4,5 kilo per hektar och år. Ekologisk 

potatis besprutas däremot inte alls. 

Källa: Ica-kuriren och föreningen KRAV. 

2005 var knappt tio procent av alla livsmedel som användes i den kommunala 

verksamheten ekologiska. Fram till 2012 ska den siffran öka till 40 procent. 

Det är ett av de konkreta mål som kommunstyrelsen beslöt om i våras när de 

godkände LundaEko – Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling. 

Läs mer på www.lundaeko.se

Högkonjunkturen 

ger Lund 

 

- 

 

 

TEXT: SARA BERNSTRUP NILSSON ILLUSTRATION: LÖNEGÅRD & CO 

för kommunens 

ekonomi efter underskotten 2003 

och 2004 och de många tuffa åren under 

1990-talet. 

 

nen 

hade några större engångsinkomster, 

exempelvis försäljning av en rad fastigheter 

som gav ett stort tillskott i kassan. 

 

än vi hade kalkylerat med. Vi bestämmer 

kommunens budget innan statsbidragen 

fastställs i statsbudgeten, och för år 2005 

var staten mer generös än vi hade räknat 

med. Sist men inte minst var nämnderna 

duktiga på att hålla sin budget förra året. 

Exempelvis hade Vård- och omsorgsnämnden 

20 miljoner kronor kvar i kassan 

vid årets slut, berättar ekonomidirektör 

 

Medvind i hela landet 

Idel beröm från ekonomidirektören alltså, 

ändå är Lunds ekonomiska situation ingalunda 

unik. Många av landets kommuner 

har ekonomisk medvind för tillfället. Högkonjunkturen 

håller på att etablera sig och 

sysselsättningen tar fart. I och med det 

Pedagogisk verksamhet 50,4% 

Vård och omsorg, arbetsmarknad 35,9% 

Kultur och fritid 6,3% 

Gator, parker, brandskydd, kollektivtrafik 5% 

Politisk verksamhet, central administration 2,4% 

ökar kommunernas skatteintäkter. 

 

Lund har en tradition av att satsa pengar på 

 

handlar om vård, skola och omsorg – verksamheter 

som främst rör våra yngsta och 

äldsta medborgare. 

– Så har det varit under lång tid i Lund, 

oavsett vilka politiska partier som har styrt 

 

andra kommuner av liknande storlek går det 

att få svart på vitt på att vi här satsar extra 

mycket på förskolan, grundskolan och äldre- 

 

Mer till skolan 

Ett exempel är att en grundskoleelev får 

omkring 10 000 kronor mer i resurser i 

Lund än i jämförbara kommuner. Ett strategiskt 

val som sannolikt har gett resultat. 

Lund har hur som helst varje år en av landets 

bästa skolverksamheter, åtminstone i 

betygsresultat mätt. 

– Å andra sidan får gymnasieskolan 

 

kan verka konstigt, men förklaras av att 

Lund är en universitetsstad och att många 

elever väljer de teoretiska studieförbere- 

 

mindre än de mer praktiska programmen, 

 

 

kommunen de kommande åren även andra 

större satsningar. Inför Lunds ansökan om 

att få bli europeisk kulturhuvudstad 2014 

har kommunfullmäktige anslagit 30 miljoner 

kronor till en projektbudget fram till 

 

ge avtryck även under åren fram till 2014 

genom olika kulturevenemang, så som höstens 

stundande körfestival. 

Andra efterlängtade satsningar är reno- 

 

ökade personaltätheten där, den nya 

ishallen som byggs nästa år samt 

ungdomshuset i Wickmanska gården 

i centrala Lund. 


I KOMMUNEN bor 4 250 förskolebarn. 

Varje förskoleplats 

kostar 103 100 kronor per år 

och i varje förskolegrupp går i snitt 

14 barn. 

I KOMMUNEN 

grundskoleelever. Varje 

grundskoleplats kostar 

 

per 100 elever (8,1 i Skåne) och 90 

procent av lärarna i grundskolan är 

behöriga (88 procent i Skåne). 

95 procent av eleverna som lämnar 

åk. 9 har gymnasiebehörighet. 

I GYMNASIET går 5 554 elever 

och varje plats kostar 76 000 

kr per år. Nio av tio gymnasielärare 

är behöriga. 69 procent av 

kommunens elever går direkt vidare 

till högskolestudier. För andra svenska 

större städer är motsvarande siffra 

49 procent. 

I KOMMUNEN BOR drygt 

13 000 ålderspensionärer. 

En plats på ett äldreboende 

kostar kommunen 581 810 kr per år. 

 

139 000 kr per år och brukare. 

DEN POLITISKA verksamheten 

kostar 347 kronor per person 

och år. I kommunvalet 2002 

deltog 81 procent av de röstberättigade. 

25 av 65 fullmäktigeledamöter 

är kvinnor. 2005 behandlade fullmäktigeledamöterna 

89 ärenden, varav 78 

avslutades. I valet 2002 fördelade sig 

 

 

 

 

 

LUNDABORNA gör nästan sex 

miljoner resor med lokalbus- 

liga 

kostnad för verksamheten är 14,3 

miljoner kronor och nästan hälften av 

kostnaderna täcks av biljettintäkter. 

Förra året ökade resandet med en 

procent. 


Lund i kron 

och ören 

ILLUSTRATION: PETTER LÖNEGÅRD 

Vad får du för dina skattepengar och vad kostar 

 

Här har du din kommun i siffror.

or 

UNDERHÅLLET av parker, grönytor, 

gator kostar 354 kronor/person och 

år. 18 420 gatlyktor lyser upp 

kommunen nattetid. 

VI LÅNAR I SNITT tolv böcker per år 

och person på något av kommunens 

tolv bibliotek och bokbussen. De 

rymmer tillsammans drygt en halv miljon 

böcker och verksamheten kostar 544 kronor 

per person och år. 2005 gjordes knappt 1,4 

miljoner besök på biblioteken. 

BRANDFÖRSVARET kostar 

oss 465 kronor per år och 

person. 2005 gjorde brandförsvaret 

1 253 räddningsinsatser. 85 

procent av hushållen har brandvarnare 

och 90 procent av invånarna 

kan nås av en räddningsinsats inom 

tio minuter. 

TOTALT KOSTAR KULTUR- och 

fritidsförvaltningens verksamhet 

oss 2 215 kronor per 

person och år. Av dessa går 179 

kronor till Kulturskolans verksamhet. 

2 030 grundskoleelever deltar i 

Kulturskolans verksamhet 2005 med 

bland annat körsång, dans och instrumentundervisning. 

BADVERKSAMHETEN kostar 

105 kronor per person och 

år. 2005 gjordes omkring 

160 000 besök på friluftsbaden samt 

400 000 besök på Högevallsbadet. 

2005 PÅBÖRJADES omkring 

1 000 nya bostäder och mer 

än 500 färdigställdes. 

Det är en fördubbling mot året 

dessförinnan. 

LUND HAR landets näst 

friskaste invånare, enligt 

Välfärdsbeskrivningen 

2005. Enbart Danderydsborna är 

friskare. 

TIO PROCENT av alla livsmedel 

som kommunen 

köper in är ekologiska. 

Enbart för mjölkprodukter är siffran 

44 procent. År 2012 ska 40 procent 

av alla livsmedel i kommunal 

verksamhet vara ekologiska. 

2005 INVESTERADES 22,2 

miljoner kronor i Lunds fem 

parkeringshus. De rymmer 

1 897 av de omkring 2 500 avgiftsbelagda 

parkeringsplatser som 

 

Alla uppgifter i kronor avser kommunens 

kostnader och där inget annat anges är 

uppgifterna senast tillgängliga snittsiffror. 


MP. Eller Smöret. 

 

 

mellannamns initialbokstäver 

– Måns Petter. 

 

vånat 

och lite generat där vi sitter på 

restaurang &bars uteservering under 

årets första värmebölja, precis när 

magnoliorna börjat blomma. 

TEXT: PER BRINKEMO FOTO: KENNET RUONA 

”Smöret” Zelmerlöw har 

just sjungit med sin gamla kör Cantores 

 

konsert tillsammans med tre andra Lunda- 

 

 

Eva Svanholm Bohlin. 

Han är våt av svett efter uppträdandet 

och inte minst efter allt autografskrivande 

och fotograferande. Han har ännu inte vant 

 

inte så konstigt. För mindre än ett år sedan 

var han en fullständigt vanlig Lundapåg 

som kunde röra sig på stans gator utan att 

vare sig bli fotograferad eller få ett block 

uppstucket i ansiktet. 

Så plötsligt, efter tv-programmet ”Idol” 

 

tillsammans med danspartnern Maria 

 

vill ha tillgång till. 

 

känner jag inte att jag gjort någon prestation, 

musikaliskt är jag på samma nivå 

som innan jag blev känd, säger han. 


Lund runt 

med Måns 

Zelmerlöv 

Skillnaden är helt enkelt den enorma 

genomslagskraft tv har. För en yngling 

med det behov av bekräftelse som väl alla 

människor med publika jobb har är det så 

klart en kick. Men det är inte alltid positivt. 

– Ibland kan jag faktiskt känna mördande 

blickar när jag går på stan, från killar. 

 

 

och tro att du är nånting.” Som när han 

 

 

andra 19-åriga kompisar släpptes in. 

Inte Måns. 

 

 

möta ett ansikte som bara häromkvällen 

dansade i rutan och in i svenska folkets 

hjärtan. 

Annars får man intrycket att Måns fram- 

 

Ingen blir profet i sin egen hemstad. Att de 

yngre medlemmarna i körerna han just har 

sjungit med ber om hans namnteckning är 

väl ett bevis så gott som något. 

– Efter Let´s dance blev det lite annor- 

 

jag blev väl lite folkkär. Jag märkte det när 

jag hade konsert på nattklubben Basilika 

här i Lund. Jag var jättenervös, men det 

gick väldigt bra och till och med killarna 

jublade. 

Blommor till alla 

Men åter till Smöret. Han gick i sjuan på 

 

var i den ålder då man absolut inte ska 

sticka ut. 

– Jag smörade grymt för brudarna. Jag 

köpte blommor till dem och till och med 

 

jag var. Jag ville ställa in mig hos alla, men 

det var väl en identitetskris jag hade då. 

Smöret som smeknamn har hängt kvar, 

men har förlorat sin ursprungliga innebörd. 

Fast mest kallas han MP av de gamla 

polarna. 

 

min tjej idag, säger han.

Några av Måns 

favoritplatser i Lund 

Gräsplanen framför 

scenen i Stadsparken 

”Här kysste jag min tjej 

 

älskar lugnet i Stadsparken. För mig 

 

 

i gräset med polarna.” 

Clemenstorget 

”När jag gick på Lars-Erik Larssongymnasiet 

gick jag och mina polare 

 

torget varje dag och köpte en läsk för 

en femma. Sen satt vi vid fontänen och 

behövligt 

break från skolan.” 

Stadsteatern 

”Här hade jag min första huvudroll i 

 

sista föreställningen är antagligen det 

 

fullsatt och kompisar i publiken och ett 

 


löw 

och logopeden och forskaren Birgitta 

 

 

men den huvudsakliga delen av uppväxten 

 

föräldrahemmet på Östervångsvägen hans 

hem, även om han ständigt är på resande 

fot och under en tid haft en lånad lägenhet 

i Stockholm. 

– Jag har försökt känna mig hemma i 

Stockholm, tänkt att det är mycket större 

och bättre där. Men det är inte min stad. 

ellt 

under våren. 

Skyr ensamhet 

Här har han inte bara sin familj, utan 

 

Måns en extremt social människa, då betyder 

ens polare väldigt, väldigt mycket. 

– Jag är den mest sällskapssjuka människa 

jag känner, en sån som inte klarar 

att vara ensam hemma en kväll. Jag måste 

bara ha folk runt omkring mig. 


Nästan alla Måns vänner är från grund- 

 

blir fullkomligt lyrisk när han talar om den 

tiden. 

– Man kan inte ha en bättre grundskolegång 

än vad jag hade. Jag kan fortfarande 

längta tillbaka till den tiden. Jag hade helt 

underbara lärare. 

En av dem han särskilt minns är gympaläraren 

Johan Lawesson. 

– När vi hade ”Elevens val” valde jag 

ämnet ungdomsmusik och hade Johan som 

lärare. Han sjunger och lirar gitarr och 

är så jäkla cool. Han tog mig under sina 

vingar och var verkligen intresserad av att 

 

 

En annan som betytt mycket för hans 

 

och eldsjälen Eva Svanholm Bohlin, en av 

Sveriges främsta körledare och grundaren 

till Lars-Erik Larsson-gymnasiet i Lund. 

Måns tillhörde skolans första kull. 

– Jag hade alltid tyckt att det var töntigt 

med körmusik. När jag började på skolan 

Namn: Måns Petter Zelmerlöw. 

Ålder: 20 år. 

Bor: Östervångsvägen i Lund. 

Gör: Sjunger. 

Aktuell: Från och med den 29 

september spelar Måns den 

manliga huvudrollen Danny i 

musikalen ”Grease” på Nöjesteatern 

i Malmö. 

visste jag inte att nittio procent av musikundervisningen 

var körsång. I början 

kändes det så påtvingat, men idag kan jag 

säga att körsången är det jag saknar mest. 

Körmamma med pondus 

När Måns nämner Evas namn stannar han 

upp, blir med ens väldigt eftertänksam. 

 

verkligen vad hon vill ha av körsångare 

och hur hon ska få fram det. Hon har en 

enorm pondus och får man komplimanger 

av henne sätter de sig verkligen. Hon är 

stenhård och kom man två sekunder för 

 

Men hon vet verkligen hur man får fram 

en talang. 

En av dem är alltså MP. 

– På det personliga planet har jag bra 

självförtroende. Men musikaliskt är det 

inte lika bra. Jag vet att jag långt ifrån är 

Sveriges bästa sångare, dansare och entertainer. 

Men genom att ha kul på scen och 

släppa loss hoppas jag ändå klara mig i 

den här branschen.

Vad har 

 

 

 

eller ännu går i grundskolan, ter sig min- 

 

Framtiden är oviss och någon plan, mer 

än väldigt generell, har nog inte många av 

oss. 

Nu har grundskolan fått i uppgift att 

tydliggöra den individuella utvecklingen 

för varje elev, och sätta upp individanpassade 

kort- och långsiktiga mål – allt efter 

direktiv från regeringen. 

Inom rektorsområdet Norra Fäladen 1 

pågår arbetet för fullt att hitta metoder för 

hur skolan ska arbeta. På Backaskolan, 

som har verksamhet för barn i åldrarna sex 

till elva år, samlas lärarlagen med jämna 

 

har de två pedagogiska rådgivare, berättar 

Eva Rading. 

– Vi arbetar för att ännu mer synliggöra 

för både elever och föräldrar vad som sker 

i lärandet, liksom att sätta upp konkreta 

mål för varje enskilt barn. 

 

sitta ner och diskutera kunskapssyn och 

 

 

kommer att bli till gagn för eleverna, säger 

Eva Rading, som är positiv till regeringens 

ändring i grundskoleförordningen. 

Större insyn 

 

för att citera utbildningsdepartementets 

skrivelse, ”vara framåtsyftande och kan 

utformas som ett avtal mellan lärare, elev 

och förälder om vad som krävs för att 

eleven ska nå målen för utbildningen”. 

– Elever och föräldrar kommer att få 

 

över lärandet, tror Eva Rading. 

 

ska arbeta, men man kommer på ena eller 

andra sättet att dokumentera varje elevs 

lärande. 

– Barnen ska själva kunna följa och 

se sin utveckling och man kan tänka sig 

att eleverna kommer att göra sina egna 

portfolier och att vi till exempel arbetar 

mycket med digitala foton. 

Ökad delaktighet 

När eleverna kommer hem ska de kunna 

visa sina mammor och pappor vad de 

gjort, och vad skolan konkret ska göra för 

 

på Lundaskolorna inte märkt 

något. Men snart... 

Regeringen har beslutat att 

alla elever i grundskolan ska 

få en individuell utvecklings- 

 

 

sitt lärande. 

– Barnen ska själva kunna 

följa och se sin utveckling, 

säger Eva Rading, biträdande 

rektor på Backaskolan i Lund. 

TEXT: PER BRINKEMO BILD: KENNET RUONA 

mål i sikte 

att eleven ska utvecklas i riktning mot 

skolans generella mål. 

 

ännu mer delaktiga i sina barns utbildning. 

nen 

sysslar med, vad de har lärt sig och 

vad som förväntas av dem framöver. 

Ett skäl till att förordningen kom var 

att den information som både elever och 

 

för lite inriktad på elevens kunskapsutveckling. 

– Men nu ska vi bli bättre på att tydli- 

 

stor förändring för oss pedagoger, men 

nyttig, säger Eva Rading. 

IUP 

Regeringen beslöt den 31 mars 2005 att 

alla elever ska få en individuell utvecklingsplan. 

Den 1 januari i år trädde förändringen 

i grundskoleförordningen i kraft. Skolverket 

har på uppdrag av regeringen tagit fram 

allmänna råd och genomför nu informationsinsatser 

kring IUP. 


tur 

 

turism utesluter inte närområdet, att upptäcka pärlorna runt 

 

mmarLund 

TEXT: LARS WIRTÉN levelser och en i allra högsta grad levande 

att turista i sin 

 

enklare att komma igång är stadsvandringarna 

i Lunds centrum, Skåneleden och 

Romeleslingan. 

Stadsvandring 

Likt många tidigare somrar arrangerar 

turistbyrån även i år stadsvandringar med 

 

riktar sig i första hand till besökande turister 

som vill ha en översiktlig och snabb 

genomgång av stadens sevärdheter. 

– Lunds stora styrka är ju närheten och 

 

till alla turistmålen, förklarar kommunens 

turistchef Bitte Saur. 

 

staden. Vandringarna täcker ett brett 

 

- 

 

antikvariat”. 

– Ny för i sommar är ”Smultronställen 

i Lund”, där deltagarna tas med bakom 

portar och plank och får se det Lund vi i 

vanliga fall inte tänker på eller har tillgång 

till, berättar Bitte Saur. 

Enkelt vandra i naturen 

ring. 

I kommunen väntar många naturupp- 

Det är lätt att bli hemmablind. Ta tillfället i akt 

i sommar och besök eller återbesök någon av 

Lunds stora attraktioner som troget står kvar, år ut 

och år in. 

BOTANISKA TRÄDGÅRDEN. Cirka 7 000 olika 

arter, växthus med bland annat köttätande växter, 

vilket brukar roa och fascinera barn. Parken är 

öppen dagligen 6-20, växthusen 12-15. 

SKISSERNAS MUSEUM. Världsunikt och -berömt 

museum. Här visas konsthistoria på ett annorlunda 

sätt, genom att fokusera på konstverkens 

tillkomst genom skisser och modeller. För komplett 

och aktuellt program: www.adk.lu.se. 

landsbygd. Skåneleden gör det enkelt att 

komma iväg, även för den ovane. 

vatten, 

skydd för övernattning, utedass och 

grillplatser. Leden är markerad i terrängen 

med orange färg och små vägskyltar anger 

hur långt det är till nästa anhalt. 

En etapp av Skåneleden passerar genom 

 

och bokskogsområden kring Häckebergasjön, 

Romeleåsen och Skryllegården. 

– Både på Skryllegården och Romele 

 

 

Saur. 

Slinga full av smultronställen 

Romeleslingan är ett samarbete mellan 

olika verksamheter i de östra delarna av 

hantverkare, 

gårdsbutiker, caféer och 

butiker. 

– Här är det lätt att låta sig inspireras 

bland blomster- och inredningsbutiker, 

betongkonstnärer och mycket annat 

spännande, säger Bitte Saur. 

 

 

slingan kan avnjutas från järnvägsspåret i 

form av dressincykling. 

 

ett riktigt roligt och bra initiativ från de 

verksamma själva, tycker Bitte Saur. 

Upptäck och återupptäck Lund! 

KULTUREN. Museet mitt i Lund som alltid har 

något för alla! I sommar visas bland annat en 

modeutställning med kläder av designern Bea 

Szenfeld. För komplett och aktuellt program: 

www.kulturen.com. 

KONSTHALLEN. Konst som utmanar, dessutom till 

fri entré. 

DOMKYRKAN. Stadens stora turistmagnet. Har du 

sett och hört uret spela In Dulci Jubilo? I mer än 

550 år har uret fascinerat och lockat. Uret spelar 

måndag–lördag klockan 12 och 15, söndag 

klockan 13 och 15. Mer om domkyrkan: 

www.lundsdomkyrka.org 

 

 

över Häckeberga för att rundas av i Vebe- 

 

 

 

(gädda, abborre, braxen) och i närheten 

 

 

 

Mer information: 

Turistbyrån, tel: 046-35 50 40, 

e-post: turistbyran@lund.se 

www.skaneleden.org 

www.romeleslingan.se 

www.lund.se. Här hittar du det mesta. 

 

kultur, därefter Fiske. 

Ännu 

 

• STORBILDSVISNING i Stadsparken under 

fotbolls-VM med musikunderhållning. 

• GARAGET ÖSTRA ODARSLÖV. Dansbandsarrangör 

med sommarprogram. Kända dansband 

utlovas varje vecka. 

• NORDISKA UNGDOMSORKESTERN 

16/6-2/7. Ett antal ungdomar från bland annat 

Norden samlas i Lund och spelar tillsammans. 

Flera gemensamma konserter ges runtom i hela 

Lund. 

• MELLAN SLUTET OCH BÖRJAN. Kyrkospel 

av Ulf Nilsson i domkyrkan. Spelas dagligen 

30/7-20/8 kl 12, söndagar kl 17. Inga spel dock 

den 6/8 och 10/8. Fri entré. 

• VISFESTIVAL. Stadsparken 9–10/8 med 

Jack Vreeswijk, Jens Lysdal, Två Taube & en 

 

• KULTURNATTEN i september. En institution i 

 


En vision om Lund 

 

 

 

 

 

 

 

 

TEXT: LARS WIRTÉN ILLUSTRATION: BERGSTRÖM & CO 

Vad är Lund NE för något egentligen? 

 

 

 

 

 

 

- 

 

- 

- 

 

 

En förpackning? 

 

 

 

 

 

 

- 

 

- 

 

 

 

 


på 

hög 

nivå 

- 

- 

 

 

- 

 

- 

 

 

 

 

Jaha, så Brunnshög är alltså en planerad 

ny stadsdel inom ramen för denna visionära 

förpackning? 

 

 

- 

 

 

Så resten av Lund är inte mindre värt nu? 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men vad har jag som Lundabo för glädje 

av det här? 

 

 

 

 

- 

 

- 

 

 

 

 

När börjar det byggas på Brunnshög? 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mer information med interaktiva kartor med 

mera hittar du på www.lundne.se

Måns saknar körsången Lund NE – visionen som ... - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?