Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
S TEPHANIE REIMANN-WACKER MATEMATISK FYSIK<br />
Stephanie Margret Reimann-<br />
Wacker är född 1968 i Berlin,<br />
Tyskland. Hon disputerade i<br />
teoretisk fysik 1995 vid Universität<br />
Regensburg på en avhandling<br />
om elektronisk skal-struktur i<br />
mesoskopiska system. Hon kom<br />
till Nor<strong>den</strong> 1995 för tre år som<br />
postdoc vid Niels Bohr Institutet<br />
i Köpenhamn och sedan ytterligare<br />
två år vid Jyväskylä <strong>universitet</strong><br />
i Finland, där hon blev docent i<br />
kon<strong>den</strong>serade materiens fysik.<br />
Hon kom till Lund som forskarassistent<br />
<strong>20</strong>00. Med SSF:s ING-<br />
VAR-anslag <strong>20</strong>01 kunde hon<br />
etablera sin egen forskargrupp<br />
kring nanostrukturerade mångpartikelsystem.<br />
Efter ett lektorat<br />
<strong>20</strong>02 och en rådsforskartjänst<br />
<strong>20</strong>03 blev hon professor i matematisk<br />
fysik i januari <strong>20</strong>06.<br />
Kvantmekaniska<br />
mångpartikelsystem<br />
Dagens elektronik krymper i storlek. Forskningsframsteg<br />
inom halvledarfysiken har tillåtit industrin att göra komponenterna<br />
mindre och mindre. Stort intresse riktas i<br />
dag mot så små dimensioner att kvantfysikens lagar måste användas.<br />
Artificiellt skapade ”fällor” av halvledarmaterial, så kallade ”artificiella<br />
atomer”, uppvisar många analogier med atomernas och<br />
atomkärnornas fysik. Man finner t.ex att vissa elektronstrukturer<br />
i halvledare är speciellt stabila i likhet med ädelgaserna hos<br />
atomerna. Elektronens spinn, en kvantmekanisk egenskap, leder<br />
till olika magnetiska effekter. Arrangerar man en struktur med<br />
flera artificiella atomer så kan man skapa konstgjorda kristaller<br />
med egenskaper som inte kan förverkligas med naturens egna<br />
material.<br />
Ett nytt forskningsområde som har mycket gemensamt med<br />
nanoteknologins framsteg är optiska fällor för ”kalla” atomer.<br />
Med hjälp av lasrar fångas atomer som kylts till nära 0 Kelvin. På<br />
detta sätt kan man skapa strukturer helt fria från orenheter, vilket<br />
gör optiska fällor till ett intressant alternativ till dagens nanostrukturer.<br />
Forskning kring sådana system med relaterade frågor<br />
kring Bose-Einstein-kon<strong>den</strong>sat och dess teknologiska perspektiv<br />
utgör en annan tyngdpunkt i mitt arbete.<br />
Mitt vetenskapliga intresse har som samlat fokus att vidareutveckla<br />
teoretiska metoder och förståelse för kvantsystem vars<br />
egenskaper bygger på mångpartikelfenomen.<br />
Som koordinator för det nya Linné-centret ”Nanoscience and<br />
Quantum Engineering” kommer jag att ägna mycket av min tid<br />
åt fortsatt utveckling och förnyelse av grundläggande teoretisk<br />
forskning som går hand i hand med nanoteknologiska framsteg.<br />
27