Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

22 Jag föddes 1965 och växte upp på Skånes landsbygd. Av många intressen, framförallt avantgardistiska kulturyttringar, tog biologin överhand under studierna vid Lunds universitet. Vid examensarbetet på Imperial College, London, fastnade jag för växternas cellandning och energieffektivitet. Detta har jag vidare studerat som doktorand i Lund och Adelaide, gästforskare vid Institut für Genbiologische Forschung, Berlin, och sedan 1996 som forskarassistent och lektor i Lund. Efterhand har jag ändrat angreppstekniker – biokemiska, molekylärbiologiska och fysiologiska – och jag har haft glädjen av att ha del i hur växternas cellandning med tiden visat sig vara inbegripen i många grundläggande livsprocesser. A LLAN RASMUSSON VÄXTFYSIOLOGI Energislösande växter balanserar sin inre miljö I cellers metabolism och dess styrsystem ingår tusentals komponenter som nukleinsyror, proteiner och metaboliter. Dessa samverkar i ett dynamiskt system vars komplexitet och förändringsförmåga vi kanske än så länge bara kan skönja. Nya fenomen som vi inte ens visste att det fanns behov för upptäcks efterhand. Vi har länge vetat att växter, till skillnad från djur, har flera speciella processer som sänker energiutbytet i cellandningen. Detta kan tyckas konstigt – varför skulle växter slösa på energi och därmed förväntas växa långsammare? Dessutom konsumerar växterna själva halva sin fotosyntesproduktion i cellandningen, vilket innebär att växternas ”energislöseri” måste vara en större process än människans förbränning av fossila bränslen och t.o.m. kunna påverka den globala miljön. Under senare år har vi molekylärt kunnat definiera de ”energislösande”proteinerna och studerat funktion och genuttryck. Då har vi insett hur förbundna de är med växternas mekanismer för att balansera sin cellmiljö så att den inte skadas av att omgivningen hela tiden skiftar. Energimetabolismen involveras när t.ex. ljus, temperatur och näringstillgång ändras, men också i svar på infektioner och i vägvalet mellan att celler skall leva vidare eller begå självmord. Med nya tekniker att studera förändringar i cellernas beståndsdelar och modifiering av växtens gener kan vi sammanbinda metabolismens olika delprocesser och bättre förstå hur de kontinuerligt ändras och hur de påverkas av vår växtodling. Som en logisk följd av mitt forskningstänkande har jag inom undervisningen försökt att sammanknyta molekylärbiologi och fysiologi, och behandla användningen av genetiskt modifierade växter i samhället redan på molekylärbiologiutbildningens grundnivå.
Jag föddes 1957 i Tehran, Iran och kom till Sverige 1979. Jag började 1981 studera maskinteknik på LTH. Efter att ha varit borta från universitetsmiljön i några år kom jag tillbaka till LTH 1996. År 2000 disputerade jag i kraftverksteknik och har sedan dess innehaft en lektorstjänst på Institutionen för energivetenskaper. Under min tid som forskare på LTH har jag samarbetat med både svensk industri och internationella forskargrupper. Jag har alltid uppskattat kontakten med studenterna och försöker därför avsätta mesta möjliga tid för undervisning. Som biträdande programledare på Maskinteknik är jag också involverad i programutvecklingen och införandet av den nya Bolognaprocessen. M OHSEN ASSADI KRAFTVERKSTEKNIK Mer energi utan sämre miljö Medvetenheten om miljön ökar ständigt hos allmänheten. Samtidigt har vi i vårt moderna samhälle krav på en bekvämlighetsnivå som kräver kontinuerlig tillgång till elektricitet. Nästan 60% av all elektricitet genereras med fossila bränslen vilket i sin tur leder till utsläpp av koldioxid. Koldioxidutsläpp anses vara den enskilt största orsaken till global uppvärmning, den s.k. växthuseffekten. För att kunna bibehålla dagens levnadsstandard och även utveckla den så att fler kan ta del av den, måste vi utveckla nya tekniker och kunskaper som å ena sidan tillgodoser samhällets växande energibehov och å andra sidan reducerar belastningen på miljön. Det finns huvudsakligen tre vägar för att uppnå hållbar utveckling inom energiområdet: - genom att använda intelligenta övervakningsmetoder kan vi effektivisera existerande energiomvandlingsprocesser och därmed skona miljön på kort sikt, - genom att utveckla teknik för avskiljning och säkert förvar av den koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen bidrar vi också till en hållbar utveckling, - och genom att utveckla helt nya bränsleflexibla energiomvandlingsprocesser med hög verkningsgrad skapar vi mer långsiktiga alternativ. Forskningen inom kraftverksteknik syftar till att bidra med ny kunskap för att utveckla samhället i en riktning som ger alla människor, både idag och i framtiden, tillgång till en hög levnadsstandard och en bra miljö. 23
Page 1: Professorsinstallation Installation
Page 4 and 5: 4 GEMENSAM INSTALLATION AV professo
Page 6 and 7: 6 D AVID KERR MISSIONVETENSKAP MED
Page 8 and 9: 8 William Agace was born in Surrey,
Page 10 and 11: 10 A NNA HULTGÅRDH-NILSSON MOLEKYL
Page 12 and 13: 12 Jag föddes i Simrishamn 1960 oc
Page 14 and 15: 14 J UAN MERLO FOLKVETENSKAP, S SK
Page 16 and 17: 16 R UI-DONG DUAN EXPERIMENTELL MED
Page 18 and 19: 18 Bo Petersson föddes i Båstad 1
Page 20 and 21: 20 Krister Moberg föddes 1950 i Ka
Page 24 and 25: 24 Lundensare, forskare, poet, musi
Page 26 and 27: 26 L ENA NEIJ BYGGANDE I ETT HÅLLB
Page 31 and 32: Denna broschyr finns på installand

Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?