Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
R IKARD SCHÖNSTRÖM LITTERATURVETENSKAP<br />
Född i Malmö 1955. Började<br />
studera i Lund 1975 och tog en<br />
fil.kand. med svenska, litteraturvetenskap<br />
och filosofi 1978.<br />
1981-1986 hade han en doktorandtjänst<br />
vid Litteraturvetenskapliga<br />
institutionen i Lund, och<br />
disputerade 1987 efter en längre<br />
forskningsvistelse i Paris på en<br />
avhandling om Pär Lagerkvists<br />
författarskap. Därefter var han<br />
verksam som svensk lektor i<br />
Cambridge mellan 1987 och<br />
1989 och vid <strong>universitet</strong>et i<br />
O<strong>den</strong>se mellan 1989 och 1996.<br />
Som svensk lektor var han under<br />
kortare perioder också gästdocent<br />
vid <strong>universitet</strong>en i Gent och<br />
Groningen. Från 1996 till <strong>20</strong>04<br />
var han anställd som lektor i<br />
litteraturvetenskap vid Köpenhamns<br />
<strong>universitet</strong>, och har<br />
därefter undervisat vid bland<br />
annat Roskilde <strong>universitet</strong>scenter<br />
och Malmö högskola.<br />
Litteraturvetenskapen<br />
i ständig förvandling<br />
Alltsedan litteraturvetenskapen blev en självständig akademisk<br />
disciplin har <strong>den</strong> varit ett ämne i förvandling. Från<br />
början var <strong>den</strong> huvudsakligen biografiskt och historiskt<br />
inriktad, men redan då Fredrik Böök 19<strong>20</strong> tillträdde sin professur<br />
här i Lund kallades ämnet ”litteraturhistoria med poetik”,<br />
och <strong>den</strong> verksamhet som antyddes med ordet ”poetik” har sedermera<br />
kommit att expandera kolossalt.<br />
Nu för ti<strong>den</strong> söker forskarna inte bara förklara de litterära<br />
verkens uppkomst genom att relatera dem till diktarnas levnadsö<strong>den</strong><br />
eller till yttre historiska omständigheter; de söker också förstå<br />
texternas inre mening genom att underkasta dem en språkligt<br />
baserad analys. Hur man bäst bör tolka litterära texter är emellertid<br />
en stridsfråga som under 1900-talet har gett upphov till<br />
en lång rad konkurrerande teoribildningar.<br />
Om detta teoretiserande ibland har varit till men för forskningen,<br />
har det å andra sidan utvidgat litteraturvetenskapens<br />
forskningsfält i många olika riktningar och rentav stimulerat framväxten<br />
av nya humanistiska discipliner. I dag studerar litteraturforskare<br />
även andra typer av texter än skönlitteratur och andra<br />
litterära traditioner än <strong>den</strong> nationella. De undersöker ofta också<br />
hur litteraturen interagerar med andra konstarter och andra kommunikativa<br />
medier.<br />
Min egen forskning har i stor utsträckning kretsat kring litteraturteori<br />
och textanalys, men utgångspunkten har alltid varit<br />
att litteraturen utgör en betydelseskapande praxis som står i direkt<br />
förbindelse med andra sorters språk eller ”diskurser” i samhället.<br />
Vad jag djupast sett har velat undersöka hos sådana författare<br />
som August Strindberg, Pär Lagerkvist, Bertolt Brecht och<br />
Göran Printz-Påhlson är hur litteraturen, exempelvis genom sitt<br />
berättande och sitt bildspråk, aktivt formar vår föreställning om<br />
oss själva och <strong>den</strong> värld vi lever i.<br />
17
Change language