Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

14 J UAN MERLO FOLKVETENSKAP, S SK INR MOT SAMHÄLLSMEDICIN Juan Merlo föddes 1959 i Valencia, Spanien men bor sedan 1986 i Skåne med familjen – Lena, Johan och Josefine. Efter forskarutbildning vid samhällsmedicin i Malmö blev han filosofie doktor 1998. Därefter fick han ALF-medel för yngre forskare och Greifswald and Lund Community Medicine award 2000. Juan Merlo blev specialistläkare i socialmedicin samt docent 2003, och var våren 2003 ”visiting scholar” vid epidemiologiska institutionen vid Ann Arbor University. Juan Merlo samarbetar med universitet i London, Köpenhamn och Alicante och bedriver forskning- och handledning kopplad till hälso- och sjukvården i Region Skåne. Hans passion är att studera socioekonomiska och geografiska skillnader i hälsa och sjukvårdskonsumtion samt utveckla epidemiologiska metoder för detta ändamål. Individens hälsa är en samhällsangelägenhet Idag utmärks många medicinska forskningsområden av ett klart individ- eller till och med molekylärperspektiv. Minst lika viktigt är dock att studera betydelsen av den fysiska och sociala miljön som bestämningsfaktor för individens hälsa. Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin har ett grundläggande flernivåsperspektiv, och det forskningsteam jag leder betraktar samspelet mellan individen och det samhälle där individen bor för att identifiera faktorer som påverkar hälsa, sjukdom och sjukvårdskonsumtion. I min forskning har jag en stor användning av epidemiologi, en vetenskap som beskriver och analyserar fördelningen och bestämningsfaktorerna av hälsa och sjukdom i befolkningen. Longitudinella (livsförloppsanalyser) och flernivåanalyser är de viktigaste epidemiologiska metoder som jag använder och utvecklar. I ett av våra projekt i samarbete med molekylära epidemiologer studerar vi hur de socioekonomiska villkoren i familjen i samspel med områdets socioekonomiska miljö är relaterad till genetiska och autoimmuna faktorer och till uppkomsten av diabetes hos barn. I en annan studie baserad på en världsomfattande databas har jag analyserat blodtrycksskillnader mellan länderna och konstaterat att en betydelsefull del av den individuella blodtrycksnivån faktiskt kan hänföras till landet man bor i. Min grupp arbetar även med en stor skånsk databas, Longitudinal Multilevel Analysis in Skåne (LOMAS), med mer än 40 års data om alla individer i Skåne där vi analyserar fördelningen och bestämningsfaktorerna av hjärtkärlsjukdomar. Mycket av mitt arbete är inriktat på att öka förståelsen om vilka mekanismer som leder till geografiska och socioekonomiska skillnader i hälsa och sjukvårdskonsumtion utifrån principen om jämlikhet och vård på lika villkor. Min forskning lägger fram kunskap som kan ge en vetenskaplig grund till en jämlik fördelning av sjukvårdsresurser och preventiva folkhälsoåtgärder.
I NGA ODENHOLT-MALMFORS INFEKTIONSSJUKDOMAR Inga Odenholt föddes 1952 i småländska Gislaved. Efter läkarexamen vid Lunds universitet 1977 blev hon specialist i infektionsmedicin 1984. Avhandlingsarbetet som handlade om hur antibiotika ska doseras påbörjades 1985 och ledde till disputation 1989 vid Uppsala universitet, där hon 1993 blev docent. År 2000 tillträdde hon ett universitetslektorat vid Infektionskliniken i Malmö. Forskningen kom även i fortsättningen att handla om antibiotikas dosering för bästa effekt och minsta risk för resistensutveckling. Hon har ett omfattande engagemang i STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaförbrukning och minskad antibiotikaresistens) såväl på riksplanet som regionalt, och är sedan 2006 ordförande i den nationella Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF). Dosera antibiotika på rätt sätt och effektivt Utvecklingen av antibiotika till effektiva läkemedel för snart sextio år sedan revolutionerade behandlingen av infektioner. Tack vare moderna antibiotika kan de flesta bakteriesjukdomar hos människa och djur effektivt botas. Denna möjlighet hotas nu genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot antibiotika. Det finns redan idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta mot alla kända antibiotika. Resistensutvecklingen går långsammare i Sverige än i många andra länder, men ett ökande resande har lett till att resistenta bakterier spridit sig över nationsgränserna och utgör ett svårt problem även inom svensk sjukvård. Med en minskande tillgång till effektiva antibiotika riskerar vi att få en ökad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektionssjukdomar. Konsekvensen av en ineffektiv behandling blir för den enskilda patienten ökat lidande och fördröjda eller uteblivna behandlingsresultat. Samhällets kostnader vid ökande resistensutveckling blir också mycket stora på grund av längre vårdtider, ökat behov av isoleringsvård och fördyrade läkemedelskostnader. För att bevara de antibiotika vi har idag som effektiva medel är det viktigt att dessa preparat doseras rätt. Vår forskargrupp har kunnat visa att olika antibiotikagrupper skiljer sig från varandra när det gäller både farmakokinetik, dvs hur kroppen tar upp, fördelar och utsöndrar ämnena, och farmakodynamik, dvs hur antibiotika avdödar bakterierna i själva infektionshärden. Resultaten har lett till påtagliga förändringar i doseringen av vissa viktiga antibiotikagrupper. 15
Page 1: Professorsinstallation Installation
Page 4 and 5: 4 GEMENSAM INSTALLATION AV professo
Page 6 and 7: 6 D AVID KERR MISSIONVETENSKAP MED
Page 8 and 9: 8 William Agace was born in Surrey,
Page 10 and 11: 10 A NNA HULTGÅRDH-NILSSON MOLEKYL
Page 12 and 13: 12 Jag föddes i Simrishamn 1960 oc
Page 16 and 17: 16 R UI-DONG DUAN EXPERIMENTELL MED
Page 18 and 19: 18 Bo Petersson föddes i Båstad 1
Page 20 and 21: 20 Krister Moberg föddes 1950 i Ka
Page 22 and 23: 22 Jag föddes 1965 och växte upp
Page 24 and 25: 24 Lundensare, forskare, poet, musi
Page 26 and 27: 26 L ENA NEIJ BYGGANDE I ETT HÅLLB
Page 31 and 32: Denna broschyr finns på installand

Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?