Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
M AGNUS KARLSSON MEDICINSK FORSKNING<br />
Magnus Karlsson föddes 1957 i<br />
Växjö, gick läkarutbildningen i<br />
Lund, och blev 1982 utexaminerad<br />
läkare. Efter specialistutbildning<br />
i ortopedi i Karlskrona har<br />
han sedan 1989 arbetat vid<br />
Universitetssjukhuset MAS i<br />
Malmö. Avhandlingen, som<br />
utvärderade skelettets reaktion<br />
vid frakturer och förändrad<br />
belastning, försvarades 1995.<br />
Magnus Karlsson blev docent i<br />
ortopedi vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
1997 och överläkare vid ortopediska<br />
kliniken i Malmö 1998.<br />
Sedan 1998 har han delat sin<br />
kliniska tjänst med ett 50 %<br />
kliniskt lektorat. Åren 1998-<strong>20</strong>00<br />
fördjupade han som gästforskare<br />
i Melbourne, Australien, sina<br />
studier i hur skelettets hållfasthet<br />
påverkas av yttre faktorer. Hans<br />
forskning i dag är en utveckling<br />
av dessa projekt.<br />
Kan vi få färre<br />
benskörhetsfrakturer?<br />
Antalet benskörhetsfrakturer har de senaste decennierna<br />
ökat. Orsaken är oklar. En möjlig förklaring är att vi i dag<br />
har ett skörare skelett än för 50 år sedan. Med andra ord,<br />
förekomsten av osteoporos kan ha ökat. Men stämmer detta med<br />
verkligheten, och är förändringen i så fall orsakad av ärftliga faktorer<br />
eller förändrad livsstil? Kan minskad fysisk aktivitet vara en<br />
förklaring? Kan vi vända tren<strong>den</strong> så att osteoporosförekomsten<br />
minskar? Leder detta i så fall till färre frakturer? Kan ökad fysisk<br />
aktivitet minska antalet frakturer? Vad händer då med andra sjukdomsrelaterade<br />
riskfaktorer? Kan förändring av andra livsstilsfaktorer<br />
påverka skelettet? Ska vi vara frikostiga med förebyggande<br />
tablett-medicinering, och när ska i så fall <strong>den</strong>na behandling inledas?<br />
Kan vi påverka skelettet i alla faser av livet? Ska i så fall olika<br />
typer av förebyggande insatser användas i olika faser av livet? Hur<br />
finner vi individer med hög frakturrisk <strong>–</strong> är mätning av benmassan<br />
<strong>den</strong> bästa meto<strong>den</strong>, eller finns bättre metoder?<br />
Forskargruppens studier har försökt att besvara frågorna ovan.<br />
Som exempel kan nämnas att ökad skolgymnastik leder till ett<br />
starkare skelett, bättre muskulär styrka, bättre koordination och<br />
balans, lägre blodtryck och mindre fetma. Idrott under uppväxten<br />
påverkar inte bara benmassan utan även skelettstorleken, båda<br />
av betydelse för skelettets hållfasthet. Liknande resultat ses hos<br />
vuxna. När dessutom fysisk aktivitet, både i ungdomen och i<br />
vuxenlivet, har samband med få frakturer i ålderdomen pekar det<br />
ytterligare på betydelsen av fysisk aktivitet.<br />
I äldre åldrar har vi nu funnit kompensationsmekanismer som<br />
motverkar <strong>den</strong> åldersberoende förlusten av benmassa. En sådan<br />
kompensatorisk förändring är en ökning av skelettets storlek med<br />
åldern. Sammanfattningsvis tyder våra data på att man kan förbättra<br />
prediktionen av vilka individer som har en hög risk att<br />
drabbas av en fraktur, samt visar betydelsen av fysisk aktivitet i<br />
alla åldrar.<br />
13