Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

12 Jag föddes i Simrishamn 1960 och växte upp på Österlen. Gift med Christina och har tre barn; Hanna, Simon och Sara. Efter civilingenjörsexamen i kemiteknik vid LTH 1989 genomförde jag forskarstudier vid Avdelningen för yrkes- och miljömedicin (YMM) i Lund. Jag disputerade1992 på en avhandling om utveckling av metoder för att mäta exponeringen för en speciell ”plastkemikalie” i arbetsmiljön, hexahydroftalsyraanhydrid. Efter post-doktorala studier 1993-94 vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge, USA fortsatte jag att forska vid YMM, först som forskarassistent och sedan som universitetslektor. Jag blev oavlönad docent 1997 och sedan maj 2006 är jag professor i miljömedicinsk kemi. B O JÖNSSON MILJÖMEDICINSK KEMI Hur mycket miljögifter har vi i kroppen? Människor utsätts varje dag för en mängd olika miljögifter i sitt arbete eller i den yttre miljön. Många som drabbas av vanliga folksjukdomar som cancer, allergier, hjärt-kärlsjukdom, benskörhet och diabetes, gör detta till följd av denna exponering. Det exakta antalet som insjuknar till följd av exponering för miljögifter är dock oklart. En bidragande orsak till detta är att det är svårt att veta hur mycket av olika miljögifter vi utsätts för. Traditionellt har man mätt halter av miljögifterna i media som luft, vatten och mat. En nackdel med detta är att det då är svårt att beräkna vad vi verkligen får i oss. Ett alternativt sätt, som jag utnyttjat mycket i min egen forskning, är att mäta halterna av miljögifterna eller dess nerbrytningsprodukter i biologiskt material som urin och blod. Detta har tidigare varit svårt eftersom halterna ofta är låga och biologiskt material innehåller en mängd olika ämnen som kan störa analyserna. Utvecklingen av nya analytiska instrument har dock varit mycket snabb och med dessa kan både enkla och känsliga analysmetoder utvecklas. En speciell metod för att mäta reaktiva miljögifter där jag under åren gjort mycket forskning är att mäta proteinaddukter, d.v.s. reaktionsprodukter mellan miljögifter och kroppsegna proteiner. Dessa addukter är ofta kemiskt stabila och de uppmätta halterna visar därför på en längre tids exponering, även om själva miljögiftet är mycket kortlivat i kroppen. Ett annat sätt som jag tillämpar inom min forskning är att mäta de biologiska effekterna av miljögifterna. I detta fall analyseras förändringar av halterna av kroppsegna substanser. Även här utnyttjas ny avancerad analysmetodik framför mera traditionella metoder.
M AGNUS KARLSSON MEDICINSK FORSKNING Magnus Karlsson föddes 1957 i Växjö, gick läkarutbildningen i Lund, och blev 1982 utexaminerad läkare. Efter specialistutbildning i ortopedi i Karlskrona har han sedan 1989 arbetat vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Avhandlingen, som utvärderade skelettets reaktion vid frakturer och förändrad belastning, försvarades 1995. Magnus Karlsson blev docent i ortopedi vid Lunds universitet 1997 och överläkare vid ortopediska kliniken i Malmö 1998. Sedan 1998 har han delat sin kliniska tjänst med ett 50 % kliniskt lektorat. Åren 1998-2000 fördjupade han som gästforskare i Melbourne, Australien, sina studier i hur skelettets hållfasthet påverkas av yttre faktorer. Hans forskning i dag är en utveckling av dessa projekt. Kan vi få färre benskörhetsfrakturer? Antalet benskörhetsfrakturer har de senaste decennierna ökat. Orsaken är oklar. En möjlig förklaring är att vi i dag har ett skörare skelett än för 50 år sedan. Med andra ord, förekomsten av osteoporos kan ha ökat. Men stämmer detta med verkligheten, och är förändringen i så fall orsakad av ärftliga faktorer eller förändrad livsstil? Kan minskad fysisk aktivitet vara en förklaring? Kan vi vända trenden så att osteoporosförekomsten minskar? Leder detta i så fall till färre frakturer? Kan ökad fysisk aktivitet minska antalet frakturer? Vad händer då med andra sjukdomsrelaterade riskfaktorer? Kan förändring av andra livsstilsfaktorer påverka skelettet? Ska vi vara frikostiga med förebyggande tablett-medicinering, och när ska i så fall denna behandling inledas? Kan vi påverka skelettet i alla faser av livet? Ska i så fall olika typer av förebyggande insatser användas i olika faser av livet? Hur finner vi individer med hög frakturrisk – är mätning av benmassan den bästa metoden, eller finns bättre metoder? Forskargruppens studier har försökt att besvara frågorna ovan. Som exempel kan nämnas att ökad skolgymnastik leder till ett starkare skelett, bättre muskulär styrka, bättre koordination och balans, lägre blodtryck och mindre fetma. Idrott under uppväxten påverkar inte bara benmassan utan även skelettstorleken, båda av betydelse för skelettets hållfasthet. Liknande resultat ses hos vuxna. När dessutom fysisk aktivitet, både i ungdomen och i vuxenlivet, har samband med få frakturer i ålderdomen pekar det ytterligare på betydelsen av fysisk aktivitet. I äldre åldrar har vi nu funnit kompensationsmekanismer som motverkar den åldersberoende förlusten av benmassa. En sådan kompensatorisk förändring är en ökning av skelettets storlek med åldern. Sammanfattningsvis tyder våra data på att man kan förbättra prediktionen av vilka individer som har en hög risk att drabbas av en fraktur, samt visar betydelsen av fysisk aktivitet i alla åldrar. 13
Page 1: Professorsinstallation Installation
Page 4 and 5: 4 GEMENSAM INSTALLATION AV professo
Page 6 and 7: 6 D AVID KERR MISSIONVETENSKAP MED
Page 8 and 9: 8 William Agace was born in Surrey,
Page 10 and 11: 10 A NNA HULTGÅRDH-NILSSON MOLEKYL
Page 14 and 15: 14 J UAN MERLO FOLKVETENSKAP, S SK
Page 16 and 17: 16 R UI-DONG DUAN EXPERIMENTELL MED
Page 18 and 19: 18 Bo Petersson föddes i Båstad 1
Page 20 and 21: 20 Krister Moberg föddes 1950 i Ka
Page 22 and 23: 22 Jag föddes 1965 och växte upp
Page 24 and 25: 24 Lundensare, forskare, poet, musi
Page 26 and 27: 26 L ENA NEIJ BYGGANDE I ETT HÅLLB
Page 31 and 32: Denna broschyr finns på installand

Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?