Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Jag är född 1957 i Närpes,<br />
Finland. Grundutbildning i<br />
mikrobiologi och forskarutbildning<br />
i immunologi genomfördes<br />
vid Umeå <strong>universitet</strong>. Avhandlingsarbetet<br />
handlade om reglering<br />
av antikroppssvaret och jag<br />
disputerade år 1983. Jag tillbringade<br />
därefter två år (1984-1986)<br />
som postdoc vid Stanford University<br />
i USA för att vidareutbilda<br />
mig inom molekylär immunologi.<br />
Jag återvände till Umeå <strong>universitet</strong><br />
1987. År 1995 utnämndes jag<br />
till lektor i cellulär och molekylär<br />
immunologi vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong><br />
och tillbringade delar av 1995<br />
som sabbatsår vid Institute<br />
Pasteur i Paris. Under <strong>den</strong> ti<strong>den</strong><br />
väcktes intresset för immunreglering<br />
som är mitt nuvarande<br />
forskningsfält.<br />
F REDRIK IVARS IMMUNOLOGI<br />
Immunsystemet<br />
på gott och ont<br />
Immunsystemets uppgift är både att bekämpa infektioner och<br />
att etablera skydd mot framtida infektioner. I normalfallet<br />
reagerar immunsystemet på mikroorganismer och förgör dem,<br />
men det har även förmåga att angripa vävnader i människokroppen.<br />
För att förhindra sådana angrepp utvecklar immunsystemet<br />
tolerans mot kroppsvävnaderna. Det finns flera olika reglermekanismer<br />
som skapar toleransen, men när någon av dessa sätts ur<br />
spel kan autoimmuna sjukdomar som diabetes och multipel skleros<br />
uppstå.<br />
Immunreglering är för närvarande ett stort forskningsfält inom<br />
immunologin. Förhoppningen hos forskare inom området är att<br />
en bättre förståelse för hur reglermekanismerna fungerar skall leda<br />
till att man kan utveckla nya terapier mot autoimmuna sjukdomar.<br />
En viss typ av T-celler, sk regulatoriska T-celler, hindrar andra<br />
försvarsceller från att angripa kroppsvävnaderna och är därför viktiga<br />
för toleransen. Under de senaste åren har vi arbetat med<br />
olika frågeställningar som berör dessa celler. Forskningen var först<br />
inriktad på de regulatoriska T-cellernas funktion för att förstå<br />
hur de påverkar andra försvarsceller. I <strong>den</strong> pågående forskningen<br />
studerar vi hur och under vilka betingelser regulatoriska T-celler<br />
bildas då de exponeras för kroppsfrämmande ämnen. I ett annat<br />
projekt studerar vi reglermekanismer för inflammation, som har<br />
kopplats till utvecklingen av autoimmuna sjukdomar<br />
11
Change language