Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet

Professorsinstallation 

Installationen äger rum i universitetets aula 

fredagen den 20 oktober 2006 kl 16.00

Utbildning och forskning är de två huvudsakliga 

verksamheterna vid ett universitet. 

Historiskt och internationellt sett är det 

inte självklart att dessa båda aktiviteter ska höra 

samman, men den helt övervägande delen av större 

universitet i världen har idag både forskning och 

utbildning. I den högskolelag som gäller för svenska 

universitet slås fast, att staten anordnar högskolor 

för utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. 

Dessutom heter det: ”Verksamheten 

skall bedrivas så att det finns ett nära samband 

mellan forskning och utbildning”. 

Vid Lunds universitet är ambitionen att på olika 

sätt utveckla ett sådant nära samband, så att 

studenter på alla nivåer märker det. Frågan är om 

och hur dagens studenter får stifta bekantskap med 

engagerade forskare, som presenterar forskning. 

Undersökningar visar att många studenter tycker 

att forskning är något abstrakt, vid sidan av utbildningen, 

och när forskning ibland berörs, förstår 

man inte alltid att det gäller forskning. Lärarna 

framträder mest som lärare och inte – som i 

USA – som forskare. 

FÖRORD 

Lärare och forskare får inte fastna i kortsiktiga 

och tidspressade litteraturgenomgångar, så att man 

inte hinner eller ens vågar bjuda på sig själva och 

sin forskning. Den rena instrumentalismen i synen 

på utbildningen hör inte hemma vid ett universitet. 

Professorerna kan skapa förebilder genom 

att själva kräva engagemang i utbildningen och föreläsa 

även på grundläggande nivåer. Alla studenter 

ska förvisso inte bli forskare, men alla studenter 

vid Lunds universitet ska få chans att komma i kontakt 

med levande forskning och få en inblick i vad 

analys och ett kritiskt förhållningssätt innebär liksom 

en konstruktiv förmåga att formulera och kanske 

lösa problem 

Universitetet har stora förväntningar på dem som 

installeras idag, också i fråga om att ännu mer föra 

samman utbildning och forskning. 

Lunds universitet önskar de nya professorerna 

framgång och glädje i arbetet. 

Göran Bexell 

Rektor 

3

4 

GEMENSAM INSTALLATION AV 

professorn i missionsvetenskap 

DAVID KERR.........................................................................................................6 

professorn i folkrätt 

GREGOR NOLL......................................................................................................7 

professorn i experimentell medicinsk forskning 

WILLIAM AGACE....................................................................................................8 

professorn i urologi 

ANDERS BJARTELL..................................................................................................9 

professorn i molekylär kärlbiologi 

ANNA HULTGÅRDH-NILSSON.................................................................................10 

professorn i immunologi, ssk cellulär och molekylär immunologi 

FREDRIK IVARS......................................................................................................11 

professorn i miljömedicinsk kemi 

BO JÖNSSON........................................................................................................12 

professorn i medicinsk forskning 

MAGNUS KARLSSON..............................................................................................13 

professorn i folkhälsovetenskap med ssk inriktning mot samhällsmedicin 

JUAN MERLO.......................................................................................................14 

professorn i infektionssjukdomar 

INGA ODENHOLT-MALMFORS................................................................................15 

professorn i experimentell medicinsk forskning 

RUI-DONG DUAN...............................................................................................16

professorn i litteraturvetenskap 

RIKARD SCHÖNSTRÖM..........................................................................................17 

professorn i statsvetenskap 

BO PETERSSON.....................................................................................................18 

professorn i ekonomisk historia (absens) 

GÖRAN AHLSTRÖM...............................................................................................19 

professorn i handelsrätt 

KRISTER MOBERG.................................................................................................20 

professorn i kvartärgeologi 

PER MÖLLER.........................................................................................................21 

professorn i växtfysiologi 

ALLAN RASMUSSON...............................................................................................22 

professorn i kraftverksteknik 

MOHSEN ASSADI...................................................................................................23 

professorn i energihushållning 

JUREK PYRKO........................................................................................................24 

professorn i termisk energiteknik med inriktning fjärrvärme- och miljöteknik 

SVEND FREDERIKSEN..............................................................................................25 

professorn i byggande och byggnader i ett hållbarhetsperspektiv 

LENA NEIJ...........................................................................................................26 

professorn i matematisk fysik 

STEPHANIE REIMANN-WACKER...............................................................................27 

5

6 

D AVID KERR MISSIONVETENSKAP MED EKUMENIK 

David Kerr has degrees in Arabic 

and Theology from London and 

Oxford universities. In 1972 he 

was awarded a D.Phil from 

Oxford for research on religion 

and politics in Lebanon. After 

working for the BBC, he became 

Lecturer in Islamic Studies in 

Birmingham, where he establised 

a research institute for Christian- 

Muslim relations. In 1988 he 

became Professor of Islamic and 

Christian Studies in Hartford 

Seminary, Connecticut, and 

Editor of The Muslim World 

journal. He returned to Scotland 

in 1996 as Professor of Christianity 

in the Non-Western World in 

Edinburgh University. Since 1996 

he has been the visiting, now 

permanent Professor in Mission 

and Ecumenical Studies in Lund. 

Global dimensions 

of Christianity 

The scientific study of Mission and Ecumenics focuses on 

global dimensions of Christianity, especially in the Southern 

hemisphere, on relations between the multiple traditions 

within Christianity, and on interactions between Christianity 

and other religions. 

The discipline originated in relation to Church History, and 

examined the expansion of Christianity in Africa, Asia, Latin America 

and Oceania. With more than 60% of Christians now indigenous 

to these regions, Mission/Ecumenics are equally concerned 

with researching contextual forms of Christianity in the South. 

This connects with Practical Theology, where the praxis of Christians 

in the South – struggling with poverty, disease, the globalisation 

of Western culture, war etc. – results in new expressions of 

Christianity as world religion. As Christianity undergoes such 

cultural transformation, Mission/Ecumenics embraces the disciplines 

of Intercultural Studies. Interaction between Christianity 

and other religions is an important part of this global perspective. 

Kerr’s personal research concentrates on dialogue between 

Christianity and Islam in Asia, Africa and the Middle East. This 

re-orientates Mission/Ecumenics as a comparative field of research, 

embracing Islamic as well as Christian realities. As Islam and 

Christianity often exist in mutual conflict, the question arises: 

can they contribute to global reconciliation and sustainable peace? 

Nowhere is this more urgently necessary that in the Middle 

East where, together with Judaism, Christianity and Islam are 

challenged to build a new future together. In this sense Mission/ 

Ecumenics have become part of modern Peace Studies, and play 

an essential role in the future of Theological and Religious Studies.

Jag föddes 1964 i Frankfurt am 

Main, läste germanistik och 

anglistik i samma stad 1984-86 

och avlade min juris kandidatexamen 

1993 i Lund. År 2000 

disputerade jag med en avhandling 

om den europeiska asylrätten. 

Därefter arbetade jag en 

period som forskningschef vid 

Det Danske Center for Menneskerettigheder 

i Köpenhamn. 

Sedan 2002 forskar och undervisar 

jag vid Juridiska fakulteten i 

Lund. Jag har varit redaktör för 

Nordic Journal of International 

Law 2000-2006 och involverats i 

lagstiftnings- och utredningsarbete 

i Sverige och vid EUs institutioner. 

Med finansiering av FN och 

EU har jag lett två större forskningsprojekt 

under senare år. 

G REGOR NOLL FOLKRÄTT 

Hur demokratisk är 

folkrätten? 

Frågan om ”rule of law” har alltid varit besvärlig. ”Vems 

herravälde?” frågar vi och hör, som ett eko av vår egen frå 

ga, ordet ”lagens” som svar. ”Vems lag?” frågar vi. Men då: 

enbart tystnad som svar, en menande, allomfattande tystnad. Suveränens 

tystnad? 

Jag ställer mig frågan vad ”rule of law” kan betyda, 45 år efter 

att Berlinmuren byggdes, 15 år efter att Kuwait befriades, 7 år 

efter att Kosovo bombades och 3 år efter att Irak invaderades. 

Hur demokratiskt är detta lagens herravälde? Kan det finnas något 

som en demokratikänslig folkrätt, fastän alla stater åtnjuter 

suverän jämlikhet, oavsett hur mycket hänsyn de tar till enskildas 

viljeyttringar? Under nittiotalet har många folkrättsjurister 

och rättsfilosofer förespråkat ansatser där folkrätten börjar vid valurnan 

snarare än i utrikesdepartementet. Dagens debatt om regime 

change intervention – väpnade ingrepp i andra stater för att 

demokratisera dem – är en våldsam spegling av detta tankegods. 

Jag möter problem när jag försöker tänka igenom hur en mer 

demokratikänslig folkrätt skulle kunna vara. Nationalstater är ett 

alltmer otillräckligt verktyg för att forma lagstiftningen i enlighet 

med människors politiska vilja. Hur är det med dem som 

står utanför på grund av faktorer som kön, ekonomisk status, 

hudfärg, börd eller avsaknad av medborgarskap? Vad händer om 

de beslutar att lämna nationalstaten, och hänge sig åt andra ordningars 

logik: imperiets, kalifatets, det utvalda folkets? Är det 

inte dessa krafter som frambringar motsättningar som den mellan 

den ensamma supermakten och den misslyckade staten: the 

single superpower och the failed state? Klarar vi av att underkasta 

våra interventioner i andra regioner och länder en demokratisk 

kontroll som inte tar slut vid våra egna valurnor? Det är detta 

min forskning handlar om. 

7

8 

William Agace was born in 

Surrey, England in 1967. He obtained 

a BSc in Microbiology 

from Bristol University in 1989 

and then moved to Lund with his 

Swedish wife Marie. He obtained 

a Ph.D in Mucosal Immunology 

at LU in 1996 and was a Postdoctoral 

fellow at Brigham and 

Womens Hospital and Harvard 

Medical School, Boston 1996- 

1999. He returned to Lund in 

1999 to set up a research group 

within the Immunology Section 

at Lund University, became 

”docent” in Immunology in 2001 

and ”lektor” in Experimental 

Medical Science in 2005. He was 

awarded a grant for the advancement 

of research leaders 

from the Swedish foundation for 

Strategic Research in 2004. He is 

currently Head of the Immunology 

Section, Lund University and 

became professor in Experimental 

Medical Science in 2006. 

W ILLIAM AGACE MEDICINSK FORSKNING 

Immune cell migration 

in health and disease 

The immune system plays a critical role in protecting us 

from disease-causing microorganisms and the harmful 

effects of foreign substances/antigens. Specificity for antigens 

and immunological memory (that forms the basis of vaccination) 

is provided by the ‘adaptive arm’ of the immune response, 

and is generated by two key cell types, T lymphocytes and B 

lymphocytes. 

After encountering antigen in our lymph nodes, T lymphocytes 

gain the ability to enter sites of infection and inflammation 

where they exert many of their functions, including secretion of 

immunomodulatory proteins called cytokines, and destruction 

of altered self-cells such as those infected by virus or tumour 

cells. In addition to this protective role of T lymphocytes, the 

aberrant accumulation of these cells is central to the induction 

and maintenance of allergic, chronic inflammatory and autoimmune 

diseases. 

Our research focuses on determining the mechanism controlling 

lymphocyte entry into mucosal tissues under healthy and 

inflammatory conditions, focusing primarily on the intestinal 

mucosa. By unravelling the molecular events regulating the generation 

of mucosal homing lymphocytes and their entry into 

mucosal tissues, we hope to better understand tissue specific 

immune responses and to identify novel therapeutic strategies 

for the treatment of chronic inflammatory disorders and enhanced 

vaccine efficacy.

Anders Bjartell är född i Malmö 

1959, gift och har tre tonårsbarn, 

och musik och segling som 

hobbies. Efter läkarexamen i 

Lund 1986 disputerade han i 

med. cellforskning i Lund 1990. 

En del av arbetet utfördes vid 

National Institutes of Health i 

Bethesda, MD. Efter specialistutbildning 

i urologi kombinerades 

titthålskir- urgisk verksamhet 

med att bygga upp en forskningsgrupp 

med fokus på prostatacancer 

och andrologi. År 1995 

blev han docent i histologi och år 

2001 i urologi vid Lunds universitet. 

Det senaste året gästforskare 

vid Memorial Sloan-Kettering 

Cancer Center i New York. 

Redaktör i European Urology och 

styrelsemedlem i European 

Society for Urological Research. 

Koordinerar EU-projektet P-Mark 

i Malmö. Tidigare president i 

Nordisk andrologisk förening. 

A NDERS BJARTELL UROLOGI 

Nya behandlingar 

av prostatacancer 

Urologi omfattar sjukdomar i urinvägar och mannens fortplantningsorgan. 

Prostatacancer har uppmärksammats 

pga att allt fler män drabbas, med ca 10 000 nya fall i 

år. Vi behöver bättre metoder att bedöma olika sjukdomsstadier 

för att ge rätt behandling vid rätt tillfälle. Inom den kliniska 

forskningen måste vi noga utvärdera nya metoder att operera (inkl 

robotassisterad kirurgi), stråla, frysa, värma och ultraljudsbehandla 

prostatatumörer för att bevara maximal livskvalitet och minimera 

biverkningar som impotens och inkontinens. 

Nya statistiska modeller, nomogram, ger oss vägledning om 

vilken behandling som ger störst chans till bot för den enskilda 

patienten. För att skapa pålitliga nomogram behövs information 

från uppföljning av tusentals behandlade patienter men även biomarkörer 

som indikerar hur aggressiv tumören är. De biomarkörer 

vi studerar är proteiner av betydelse för lokal tumörväxt och 

spridning av tumörceller. 

Vi arbetar med att utveckla bioteknologiska metoder för att 

mäta biomarkörer i enskilda tumörceller, och undersöker vilka 

signalvägar som är aktiverade i tumörcellerna för att se om nya 

läkemedel baserade på molekylära mekanismer kan förväntas ha 

effekt. I ett gränsöverskridande projekt studerar vi hur ett ämne 

från en kinesisk svamp efter kemisk modifiering effektivare kan 

döda prostatacancerceller. Vi samlar systematiskt in prover och 

patientdata i en lokal biobank med internationellt samarbete och 

fortsatt medverkan i EU-projekt för att identifiera och utvärdera 

nya biomarkörer. 

Med en stark infrastruktur och ett brett nätverk mellan urologer, 

patologer, onkologer, molekylärbiologer och biostatistiker 

vill vi skapa och implementera nomogram för att kunna välja den 

lämpligaste behandlingen för varje enskild patient. 

9

10 

A NNA HULTGÅRDH-NILSSON MOLEKYLÄR KÄRLBIOLOGI 

Anna Hultgårdh-Nilsson föddes 

1958 i Göteborg. Hon disputerade 

1991 vid Karolinska Institutet 

på en avhandling som behandlade 

tillväxtreglering och signalering 

i kärlväggens muskelceller. 

Efter disputationen företog hon 

post-doktorala studier vid Cedars- 

Sinai Medical Center, University 

of California i Los Angeles 

varefter hon återvände till en 

forskningsassistenttjänst vid 

Karolinska Institutet 1994. Under 

denna tid var Annas forskning 

fortfarande fokuserad på intracellulär 

signalering i kärlväggens 

muskelceller och 1997 blev hon 

docent i cellbiologi. 1998 flyttade 

hon till BMC, Lunds universitet, 

där hon har haft möjlighet att 

fokusera sina studier på kärlväggens 

bindväv och vilken betydelse 

denna kan ha för olika stadier 

i aterosklerosutvecklingen. 

Inflammation och ärr 

i blodkärlen 

När man blir äldre är det vanligt att man får förträngningar 

i hjärtats kranskärl, liksom de kärl som försörjer 

hjärnan respektive benen. Sjukdomen kallas för ateroskleros 

och är den direkta orsaken till hjärtinfarkt, kärlkramp, 

claudicatio (fönstertittarsjuka) och stroke. Hälften av alla svenskar 

dör i sjukdomar som orsakas av ateroskleros. 

Sjukdomen karaktäriseras av en inflammation och ärrbildning 

på insidan av kärlväggen. Utvecklingen av aterosklerotiska plack 

börjar med att partiklar som transporterar kolesterol i blodet 

(LDL) fastnar i kärlväggen, vilket senare ger upphov till en ärrbildning. 

Ärret bildas av kärlets muskelceller som av inflammationen 

omvandlas till en slags fibroblast-lika reparationsceller. 

Dessa delar sig och producerar bindväv och ger på detta sätt upphov 

till ett bindvävsärr eller aterosklerotiskt plack. 

Plack som består av bindväv och muskelceller ställer sällan till 

besvär och orsakar inte hjärtinfarkt eller stroke. Det är när plackets 

celler dör som problemen börjar. Ett aterosklerotiskt plack 

som innehåller mycket döda celler och en uppluckrad bindväv är 

instabilt och slits lätt sönder av blodflödet. På det brustna placket 

bildas en blodpropp som stoppar blodflödet, och en infarkt 

kan utvecklas. 

En viktig komponent i utvecklingen av ett aterosklerotiskt 

plack är signifikanta och specifika förändringar i bindvävens sammansättning 

i och runt omkring det skadade området. Vissa delar 

av bindväven bryts ner och ersätts av andra, i vissa fall modifierade 

komponenter. Dessa förändringar har stora effekter på 

cellfunktioner, elasticitet och stabilitet i kärlväggen. Vi arbetar 

med att kartlägga hur bindväven i kärlväggen förändras under 

sjukdomsutvecklingen och hur den påverkar graden av inflammation, 

celldöd och stabilitet/instabilitet i ett aterosklerotiskt 

plack.

Jag är född 1957 i Närpes, 

Finland. Grundutbildning i 

mikrobiologi och forskarutbildning 

i immunologi genomfördes 

vid Umeå universitet. Avhandlingsarbetet 

handlade om reglering 

av antikroppssvaret och jag 

disputerade år 1983. Jag tillbringade 

därefter två år (1984-1986) 

som postdoc vid Stanford University 

i USA för att vidareutbilda 

mig inom molekylär immunologi. 

Jag återvände till Umeå universitet 

1987. År 1995 utnämndes jag 

till lektor i cellulär och molekylär 

immunologi vid Lunds universitet 

och tillbringade delar av 1995 

som sabbatsår vid Institute 

Pasteur i Paris. Under den tiden 

väcktes intresset för immunreglering 

som är mitt nuvarande 

forskningsfält. 

F REDRIK IVARS IMMUNOLOGI 

Immunsystemet 

på gott och ont 

Immunsystemets uppgift är både att bekämpa infektioner och 

att etablera skydd mot framtida infektioner. I normalfallet 

reagerar immunsystemet på mikroorganismer och förgör dem, 

men det har även förmåga att angripa vävnader i människokroppen. 

För att förhindra sådana angrepp utvecklar immunsystemet 

tolerans mot kroppsvävnaderna. Det finns flera olika reglermekanismer 

som skapar toleransen, men när någon av dessa sätts ur 

spel kan autoimmuna sjukdomar som diabetes och multipel skleros 

uppstå. 

Immunreglering är för närvarande ett stort forskningsfält inom 

immunologin. Förhoppningen hos forskare inom området är att 

en bättre förståelse för hur reglermekanismerna fungerar skall leda 

till att man kan utveckla nya terapier mot autoimmuna sjukdomar. 

En viss typ av T-celler, sk regulatoriska T-celler, hindrar andra 

försvarsceller från att angripa kroppsvävnaderna och är därför viktiga 

för toleransen. Under de senaste åren har vi arbetat med 

olika frågeställningar som berör dessa celler. Forskningen var först 

inriktad på de regulatoriska T-cellernas funktion för att förstå 

hur de påverkar andra försvarsceller. I den pågående forskningen 

studerar vi hur och under vilka betingelser regulatoriska T-celler 

bildas då de exponeras för kroppsfrämmande ämnen. I ett annat 

projekt studerar vi reglermekanismer för inflammation, som har 

kopplats till utvecklingen av autoimmuna sjukdomar 

11

12 

Jag föddes i Simrishamn 1960 

och växte upp på Österlen. Gift 

med Christina och har tre barn; 

Hanna, Simon och Sara. Efter 

civilingenjörsexamen i kemiteknik 

vid LTH 1989 genomförde jag 

forskarstudier vid Avdelningen för 

yrkes- och miljömedicin (YMM) i 

Lund. Jag disputerade1992 på en 

avhandling om utveckling av 

metoder för att mäta exponeringen 

för en speciell ”plastkemikalie” 

i arbetsmiljön, hexahydroftalsyraanhydrid. 

Efter post-doktorala 

studier 1993-94 vid Massachusetts 

Institute of Technology i 

Cambridge, USA fortsatte jag att 

forska vid YMM, först som 

forskarassistent och sedan som 

universitetslektor. Jag blev 

oavlönad docent 1997 och sedan 

maj 2006 är jag professor i 

miljömedicinsk kemi. 

B O JÖNSSON MILJÖMEDICINSK KEMI 

Hur mycket miljögifter 

har vi i kroppen? 

Människor utsätts varje dag för en mängd olika miljögifter 

i sitt arbete eller i den yttre miljön. Många som 

drabbas av vanliga folksjukdomar som cancer, allergier, 

hjärt-kärlsjukdom, benskörhet och diabetes, gör detta till 

följd av denna exponering. Det exakta antalet som insjuknar till 

följd av exponering för miljögifter är dock oklart. En bidragande 

orsak till detta är att det är svårt att veta hur mycket av olika 

miljögifter vi utsätts för. 

Traditionellt har man mätt halter av miljögifterna i media 

som luft, vatten och mat. En nackdel med detta är att det då är 

svårt att beräkna vad vi verkligen får i oss. Ett alternativt sätt, 

som jag utnyttjat mycket i min egen forskning, är att mäta halterna 

av miljögifterna eller dess nerbrytningsprodukter i biologiskt 

material som urin och blod. Detta har tidigare varit svårt 

eftersom halterna ofta är låga och biologiskt material innehåller 

en mängd olika ämnen som kan störa analyserna. Utvecklingen 

av nya analytiska instrument har dock varit mycket snabb och 

med dessa kan både enkla och känsliga analysmetoder utvecklas. 

En speciell metod för att mäta reaktiva miljögifter där jag 

under åren gjort mycket forskning är att mäta proteinaddukter, 

d.v.s. reaktionsprodukter mellan miljögifter och kroppsegna proteiner. 

Dessa addukter är ofta kemiskt stabila och de uppmätta 

halterna visar därför på en längre tids exponering, även om själva 

miljögiftet är mycket kortlivat i kroppen. 

Ett annat sätt som jag tillämpar inom min forskning är att 

mäta de biologiska effekterna av miljögifterna. I detta fall analyseras 

förändringar av halterna av kroppsegna substanser. Även här 

utnyttjas ny avancerad analysmetodik framför mera traditionella 

metoder.

M AGNUS KARLSSON MEDICINSK FORSKNING 

Magnus Karlsson föddes 1957 i 

Växjö, gick läkarutbildningen i 

Lund, och blev 1982 utexaminerad 

läkare. Efter specialistutbildning 

i ortopedi i Karlskrona har 

han sedan 1989 arbetat vid 

Universitetssjukhuset MAS i 

Malmö. Avhandlingen, som 

utvärderade skelettets reaktion 

vid frakturer och förändrad 

belastning, försvarades 1995. 

Magnus Karlsson blev docent i 

ortopedi vid Lunds universitet 

1997 och överläkare vid ortopediska 

kliniken i Malmö 1998. 

Sedan 1998 har han delat sin 

kliniska tjänst med ett 50 % 

kliniskt lektorat. Åren 1998-2000 

fördjupade han som gästforskare 

i Melbourne, Australien, sina 

studier i hur skelettets hållfasthet 

påverkas av yttre faktorer. Hans 

forskning i dag är en utveckling 

av dessa projekt. 

Kan vi få färre 

benskörhetsfrakturer? 

Antalet benskörhetsfrakturer har de senaste decennierna 

ökat. Orsaken är oklar. En möjlig förklaring är att vi i dag 

har ett skörare skelett än för 50 år sedan. Med andra ord, 

förekomsten av osteoporos kan ha ökat. Men stämmer detta med 

verkligheten, och är förändringen i så fall orsakad av ärftliga faktorer 

eller förändrad livsstil? Kan minskad fysisk aktivitet vara en 

förklaring? Kan vi vända trenden så att osteoporosförekomsten 

minskar? Leder detta i så fall till färre frakturer? Kan ökad fysisk 

aktivitet minska antalet frakturer? Vad händer då med andra sjukdomsrelaterade 

riskfaktorer? Kan förändring av andra livsstilsfaktorer 

påverka skelettet? Ska vi vara frikostiga med förebyggande 

tablett-medicinering, och när ska i så fall denna behandling inledas? 

Kan vi påverka skelettet i alla faser av livet? Ska i så fall olika 

typer av förebyggande insatser användas i olika faser av livet? Hur 

finner vi individer med hög frakturrisk – är mätning av benmassan 

den bästa metoden, eller finns bättre metoder? 

Forskargruppens studier har försökt att besvara frågorna ovan. 

Som exempel kan nämnas att ökad skolgymnastik leder till ett 

starkare skelett, bättre muskulär styrka, bättre koordination och 

balans, lägre blodtryck och mindre fetma. Idrott under uppväxten 

påverkar inte bara benmassan utan även skelettstorleken, båda 

av betydelse för skelettets hållfasthet. Liknande resultat ses hos 

vuxna. När dessutom fysisk aktivitet, både i ungdomen och i 

vuxenlivet, har samband med få frakturer i ålderdomen pekar det 

ytterligare på betydelsen av fysisk aktivitet. 

I äldre åldrar har vi nu funnit kompensationsmekanismer som 

motverkar den åldersberoende förlusten av benmassa. En sådan 

kompensatorisk förändring är en ökning av skelettets storlek med 

åldern. Sammanfattningsvis tyder våra data på att man kan förbättra 

prediktionen av vilka individer som har en hög risk att 

drabbas av en fraktur, samt visar betydelsen av fysisk aktivitet i 

alla åldrar. 

13

14 

J UAN MERLO FOLKVETENSKAP, S SK INR MOT SAMHÄLLSMEDICIN 

Juan Merlo föddes 1959 i Valencia, 

Spanien men bor sedan 

1986 i Skåne med familjen – 

Lena, Johan och Josefine. Efter 

forskarutbildning vid samhällsmedicin 

i Malmö blev han 

filosofie doktor 1998. Därefter 

fick han ALF-medel för yngre 

forskare och Greifswald and Lund 

Community Medicine award 

2000. Juan Merlo blev specialistläkare 

i socialmedicin samt 

docent 2003, och var våren 2003 

”visiting scholar” vid epidemiologiska 

institutionen vid Ann Arbor 

University. Juan Merlo samarbetar 

med universitet i London, 

Köpenhamn och Alicante och 

bedriver forskning- och handledning 

kopplad till hälso- och 

sjukvården i Region Skåne. Hans 

passion är att studera socioekonomiska 

och geografiska skillnader 

i hälsa och sjukvårdskonsumtion 

samt utveckla epidemiologiska 

metoder för detta ändamål. 

Individens hälsa är en 

samhällsangelägenhet 

Idag utmärks många medicinska forskningsområden av ett klart 

individ- eller till och med molekylärperspektiv. Minst lika 

viktigt är dock att studera betydelsen av den fysiska och sociala 

miljön som bestämningsfaktor för individens hälsa. Folkhälsovetenskap 

och samhällsmedicin har ett grundläggande flernivåsperspektiv, 

och det forskningsteam jag leder betraktar samspelet 

mellan individen och det samhälle där individen bor för 

att identifiera faktorer som påverkar hälsa, sjukdom och sjukvårdskonsumtion. 

I min forskning har jag en stor användning av epidemiologi, 

en vetenskap som beskriver och analyserar fördelningen och bestämningsfaktorerna 

av hälsa och sjukdom i befolkningen. Longitudinella 

(livsförloppsanalyser) och flernivåanalyser är de viktigaste 

epidemiologiska metoder som jag använder och utvecklar. 

I ett av våra projekt i samarbete med molekylära epidemiologer 

studerar vi hur de socioekonomiska villkoren i familjen i samspel 

med områdets socioekonomiska miljö är relaterad till genetiska 

och autoimmuna faktorer och till uppkomsten av diabetes 

hos barn. I en annan studie baserad på en världsomfattande databas 

har jag analyserat blodtrycksskillnader mellan länderna och 

konstaterat att en betydelsefull del av den individuella blodtrycksnivån 

faktiskt kan hänföras till landet man bor i. Min grupp 

arbetar även med en stor skånsk databas, Longitudinal Multilevel 

Analysis in Skåne (LOMAS), med mer än 40 års data om alla 

individer i Skåne där vi analyserar fördelningen och bestämningsfaktorerna 

av hjärtkärlsjukdomar. 

Mycket av mitt arbete är inriktat på att öka förståelsen om 

vilka mekanismer som leder till geografiska och socioekonomiska 

skillnader i hälsa och sjukvårdskonsumtion utifrån principen om 

jämlikhet och vård på lika villkor. Min forskning lägger fram kunskap 

som kan ge en vetenskaplig grund till en jämlik fördelning 

av sjukvårdsresurser och preventiva folkhälsoåtgärder.

I NGA ODENHOLT-MALMFORS INFEKTIONSSJUKDOMAR 

Inga Odenholt föddes 1952 i 

småländska Gislaved. Efter 

läkarexamen vid Lunds universitet 

1977 blev hon specialist i 

infektionsmedicin 1984. Avhandlingsarbetet 

som handlade om 

hur antibiotika ska doseras 

påbörjades 1985 och ledde till 

disputation 1989 vid Uppsala 

universitet, där hon 1993 blev 

docent. År 2000 tillträdde hon ett 

universitetslektorat vid Infektionskliniken 

i Malmö. Forskningen 

kom även i fortsättningen att 

handla om antibiotikas dosering 

för bästa effekt och minsta risk 

för resistensutveckling. Hon har 

ett omfattande engagemang i 

STRAMA (Strategigruppen för 

rationell antibiotikaförbrukning 

och minskad antibiotikaresistens) 

såväl på riksplanet som regionalt, 

och är sedan 2006 ordförande i 

den nationella Referensgruppen 

för Antibiotikafrågor (RAF). 

Dosera antibiotika 

på rätt sätt och effektivt 

Utvecklingen av antibiotika till effektiva läkemedel för snart 

sextio år sedan revolutionerade behandlingen av infektioner. 

Tack vare moderna antibiotika kan de flesta bakteriesjukdomar 

hos människa och djur effektivt botas. Denna 

möjlighet hotas nu genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar 

resistens mot antibiotika. 

Det finns redan idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta 

mot alla kända antibiotika. Resistensutvecklingen går långsammare 

i Sverige än i många andra länder, men ett ökande resande 

har lett till att resistenta bakterier spridit sig över nationsgränserna 

och utgör ett svårt problem även inom svensk sjukvård. 

Med en minskande tillgång till effektiva antibiotika riskerar 

vi att få en ökad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektionssjukdomar. 

Konsekvensen av en ineffektiv behandling blir för den enskilda 

patienten ökat lidande och fördröjda eller uteblivna behandlingsresultat. 

Samhällets kostnader vid ökande resistensutveckling 

blir också mycket stora på grund av längre vårdtider, ökat 

behov av isoleringsvård och fördyrade läkemedelskostnader. 

För att bevara de antibiotika vi har idag som effektiva medel 

är det viktigt att dessa preparat doseras rätt. Vår forskargrupp 

har kunnat visa att olika antibiotikagrupper skiljer sig från varandra 

när det gäller både farmakokinetik, dvs hur kroppen tar upp, 

fördelar och utsöndrar ämnena, och farmakodynamik, dvs hur 

antibiotika avdödar bakterierna i själva infektionshärden. Resultaten 

har lett till påtagliga förändringar i doseringen av vissa viktiga 

antibiotikagrupper. 

15

16 

R UI-DONG DUAN EXPERIMENTELL MEDICINSK FORSKNING 

Rui-Dong Duan föddes 1944 i 

Shanghai, Kina. Läkarexamen vid 

Shanghai First Medical University 

1970. Mastersexamen i fysiologi 

1981. Associate professor i 

fysiologi i Kina 1984. Gästforskare 

(Världshälsoorganisationen, 

WHO) vid Lunds universitet 1984- 

1985. Doktorand i medicinsk 

kemi i Lund 1987-91. Disputation 

på en avhandling om pankreaslipas 

i diabetes 1991. Efter doktorsexamen 

2 år som postdoc vid 

University of Michigan. Forskade 

där på cellsignalering i pankreas. 

Återkom till Lund 1994, blev 

docent i experimentell medicin 

1995 och lektor 1999. Forskningen 

är inriktad på lipidmetabolism 

och molekylär signalering i 

tarmen, och dess relation till 

coloncancer och inflammatorisk 

tarmsjukdom. 

Sfingomyelin, ett ämne 

som kan hämma cancer 

Fosfolipider och sfingolipider är fundamentala byggstenar i 

alla cellmembraner. Via specifik aktivering av vissa enzymer 

ger metabolismen av dessa lipider också upphov till 

signalsubstanser som kan mediera en mångfald biologiska effekter. 

Vissa metaboliter kan stimulera celldelning, hämma cellmognad 

och celldöd, och kan därvid främja inflammation och cancerutveckling. 

En unik fosfosfingolipid som har motsatta effekter är sfingomyelin, 

som finns i alla cellers plasmamembraner, och i kosten 

fr.a. i ägg och mjölk. Nedbrytning av sfingomyelin producerar 

molekyler som ganska nyligen visats ha förmåga att hämma cellcykeln, 

främja celldifferentiering och eliminera skadade eller farliga 

celler. Sfingomyelinets metabolism kan därför utgöra ett fysiologiskt 

skydd mot cancerutveckling och ett verktyg för nedreglering 

av inflammatoriska processer. 

I drygt tio år har vi riktat vårt forskningsarbete mot ett enzym 

som kallas alkaliskt sfingomyelinas. Enzymet sitter på ytan av 

tarmslemhinnan, digererar sfingomyelin och genererar cancerhämmande 

molekyler i tarmen. Vi har funnit att enzymet kan 

vara viktigt för att motverka utveckling av tjocktarmscancer, eftersom 

det hämmar celldelning och inaktiverar eller minskar vissa 

molekyler som framkallar inflammation och cancermetastasering. 

I studier av vävnadsprover från tjocktarmen har vi visat att 

enzymets aktivitet progressivt minskar från godartade sjukdomar 

t. ex. ulcerös colit till elakartad cancer. Vi har funnit att inaktiverande 

mutationer kan förklara den minskade aktiviteten. 

I pågående projekt kartlägger vi dessa mutationer, och undersöker 

experimentellt möjligheter att motverka tjocktarmscancerutveckling 

och inflammation i tarmen genom att öka sfingomylinintaget 

i kosten, eller genom tillförsel eller induktion av alkaliskt 

sfingomyelinas.

R IKARD SCHÖNSTRÖM LITTERATURVETENSKAP 

Född i Malmö 1955. Började 

studera i Lund 1975 och tog en 

fil.kand. med svenska, litteraturvetenskap 

och filosofi 1978. 

1981-1986 hade han en doktorandtjänst 

vid Litteraturvetenskapliga 

institutionen i Lund, och 

disputerade 1987 efter en längre 

forskningsvistelse i Paris på en 

avhandling om Pär Lagerkvists 

författarskap. Därefter var han 

verksam som svensk lektor i 

Cambridge mellan 1987 och 

1989 och vid universitetet i 

Odense mellan 1989 och 1996. 

Som svensk lektor var han under 

kortare perioder också gästdocent 

vid universiteten i Gent och 

Groningen. Från 1996 till 2004 

var han anställd som lektor i 

litteraturvetenskap vid Köpenhamns 

universitet, och har 

därefter undervisat vid bland 

annat Roskilde universitetscenter 

och Malmö högskola. 

Litteraturvetenskapen 

i ständig förvandling 

Alltsedan litteraturvetenskapen blev en självständig akademisk 

disciplin har den varit ett ämne i förvandling. Från 

början var den huvudsakligen biografiskt och historiskt 

inriktad, men redan då Fredrik Böök 1920 tillträdde sin professur 

här i Lund kallades ämnet ”litteraturhistoria med poetik”, 

och den verksamhet som antyddes med ordet ”poetik” har sedermera 

kommit att expandera kolossalt. 

Nu för tiden söker forskarna inte bara förklara de litterära 

verkens uppkomst genom att relatera dem till diktarnas levnadsöden 

eller till yttre historiska omständigheter; de söker också förstå 

texternas inre mening genom att underkasta dem en språkligt 

baserad analys. Hur man bäst bör tolka litterära texter är emellertid 

en stridsfråga som under 1900-talet har gett upphov till 

en lång rad konkurrerande teoribildningar. 

Om detta teoretiserande ibland har varit till men för forskningen, 

har det å andra sidan utvidgat litteraturvetenskapens 

forskningsfält i många olika riktningar och rentav stimulerat framväxten 

av nya humanistiska discipliner. I dag studerar litteraturforskare 

även andra typer av texter än skönlitteratur och andra 

litterära traditioner än den nationella. De undersöker ofta också 

hur litteraturen interagerar med andra konstarter och andra kommunikativa 

medier. 

Min egen forskning har i stor utsträckning kretsat kring litteraturteori 

och textanalys, men utgångspunkten har alltid varit 

att litteraturen utgör en betydelseskapande praxis som står i direkt 

förbindelse med andra sorters språk eller ”diskurser” i samhället. 

Vad jag djupast sett har velat undersöka hos sådana författare 

som August Strindberg, Pär Lagerkvist, Bertolt Brecht och 

Göran Printz-Påhlson är hur litteraturen, exempelvis genom sitt 

berättande och sitt bildspråk, aktivt formar vår föreställning om 

oss själva och den värld vi lever i. 

17

18 

Bo Petersson föddes i Båstad 

1960. Han disputerade 1990 i 

Lund på en doktorsavhandling i 

statsvetenskap om Sovjetunionens 

förhållningssätt till neutralitet 

i Europa. 1990-92 tjänstgjorde 

han i Utrikesdepartementet och 

1993-1996 var han forskarasssistent 

vid Institutionen för östeuropastudier 

vid Uppsala universitet. 

Hösten 1996 återvände han till 

Statsvetenskapliga institutionen i 

Lund som universitetslektor och 

blev oavlönad docent 1999. 

Undervisade som gästprofessor 

vid universitetet i Tammerfors 

sommaren 1999 och vid Institut 

d’Études Politiques i Lille våren 

2005. Biträdande föreståndare 

vid Centrum för Europaforskning i 

Lund sedan hösten 2005. Professor 

i statsvetenskap sedan juli 

2006. 

B O PETERSSON STATSVETENSKAP 

”Vardagsrasism” i 

Ryssland och Sverige 

I 

min avhandling från 1990 skrev jag om Sovjetunionen och 

dess inställning till neutralitet i Europa. Jag hade jag lite 

otur med timingen; båda huvudbegreppen, ”Sovjetunionen” 

och ”neutralitet”, kom i och med det kalla krigets slut snart att 

höra det förgångna till… 

I min fortsatta produktion fortsatte jag ändå med Ryssland. 

Jag intervjuade 110 ryska parlamentariker i fyra regioner samt i 

duman i Moskva. Resultatet blev min bok National Self-Images 

and Regional Identities in Russia (2001). Jag ville belysa den osäkerhet 

som rådde i landet alltsedan upplösningen av Sovjetunionen 

1991. 

Centralt var att framhäva de visioner som de intervjuade hade 

om Rysslands utveckling, dess roll i världen och de identitetsmässiga 

band, inte minst historiska, som håller samman det enorma 

landets olika delar. Jag visade bl a på en tilltagande etnifiering 

av det politiska samtalet i Ryssland, en ökad tendens att 

svetsa samman befolkningen med hjälp av exkludering av oönskade 

befolkningselement, framför allt tjetjener. 

Då jag studerade nationalismen i Ryssland slogs jag ofta av 

tanken att använda mina analysinstrument på svenska förhållanden. 

Resultatet blev ett projekt där jag under ett år följde den 

lokala tidningens bevakning av tre mindre kommuner. Jag var 

framför allt var intresserad av det som i forskningen kallas banal 

nationalism och vardagsrasism, oftast riktade mot invandrare. 

Om detta berättar jag i min bok Stories about Strangers: Swedish 

Media Constructions of Socio-Cultural Risk (2006). Där bygger 

jag vidare på teorier om nationell identitet, stereotyper och 

syndabockstänkande. En slutsats är att invandrare ofta anses 

medföra risker för seder, bruk och värderingar eller rent av för 

egendom och säkerhet. Fördomarna frodas. Avståndet mellan 

svenska kommuner och Ryssland/Tjetjenien är kanske inte alltid 

lika stort som vi tror.

Göran Ahlström är född 1942 och 

disputerade i ämnet ekonomisk 

historia vid Lunds universitet 

1974 med avhandlingen Studier i 

svensk ekonomisk politik och 

prisutveckling 1776-1802. Läsåret 

1974/75 innehade han forskningsstipendium 

vid Exeter 

University och var därefter under 

en tvåårsperiod anställd som 

konsult vid Brittiska Industridepartementet. 

Vetenskapligt och 

pedagogiskt har han sedan 1971 

framförallt varit verksam vid 

Ekonomisk-historiska institutionen 

i Lund där han 1984 utnämndes 

till docent. 1986 

tilldelades han Lunds universitets 

pedagogiska pris. 

G ÖRAN AHLSTRÖM EKONOMISK HISTORA 

Världsutställningar och 

ingenjörsroller 

Göran Ahlströms forskning inom ämnet har två huvudinriktningar, 

dels prishistorien och penningpolitiken, dels 

den teknologiska och industriella utvecklingen. Därtill 

kommer arbeten som rör den ekonomiska idéhistorien, statsskulden 

och svensk infrastruktur under 1700- och 1800-talen. Av 

publicerade böcker kan nämnas ”Engineers and Industrial 

Growth. Higher Technical Education and the Engineering Profession 

During the Nineteenth and Early Twentieth Centuries: 

France, Germany, Sweden and England”, ”Technological Development 

and Industrial Exhibitions 1950-1914. Sweden In An 

International Perspective” och ”Sverige och ’Bretton Woods’ – 

vägval i valutafrågan”. 

Ingenjörsstudien analyserar med komparativ metod ingenjörerna 

som yrkeskategori. Centrala frågor för att förstå och bedöma 

ingenjörens betydelse i den industriella tillväxtprocessen är 

bl.a. antal ingenjörer i samhället, deras utbildning och sysselsättningsområden, 

yrkets status och kvaliteten på den tekniska 

utbildningen. 

Studien av ingenjörens roll inspirerade till boken om 1800talets 

världsutställningar. Bakgrunden var den stora betydelse som 

de ansågs ha för värderingen av det industriella och teknologiska 

kunnandet. Studien visar bl.a. att det redan vid 1800-talets mitt 

i Sverige förelåg ”nätverk” mellan det privata näringslivet, staten 

och de ledande svenska utbildningsanstalterna. Betydelsen av 

världsutställningar som medium för spridningen av teknologi 

framgår klart, liksom skilda länders relativa position i teknologiskt 

avseende. 

Den tredje boken (skriven tillsammans med docent Benny 

Carlson) behandlar efterkrigstidens internationella guld-dollarbaserade 

valutasystem – ”Bretton-Woods-systemet” – och Sveriges 

relativt sena anslutning till detta (1951). Boken är en slutredovisning 

av ett projekt som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. 

19

20 

Krister Moberg föddes 1950 i 

Karlstad och blev jur.kand. 1975. 

Avhandlingsarbetet ledde till 

disputation 1981 med avhandlingen 

Företaget och sekretessen. 

Moberg blev docent i civilrätt 

1986. Moberg har sedan sin 

kand.- examen varit verksam 

som lärare och forskare vid Lunds 

universitet, först vid Juridiska 

fakulteten och sedan år 2000 vid 

Institutionen för handelsrätt. 

Professor i handelsrätt sedan maj 

2006. Hans forskning rör främst 

frågor med anknytning till 

bolagsrätten. I sin verksamhet 

vid Lunds universitet har Moberg 

både i sin forskning och undervisning 

så långt som möjligt försökt 

att knyta kontakter med omvärlden. 

Moberg har erhållit flera 

pedagogiska pris och fick år 

2005 studenternas pris för 

utmärkta lärarinsatser inom 

undervisningen. 

K RISTER MOBERG HANDELSRÄTT 

Corporate governance – 

ett område i tiden 

Corporate governance handlar om styrning och kontroll 

av företag och hur ett system av ägare, institutioner och 

regler skall vara utformat för att i största möjliga utsträckning 

bidra till effektivitet och förnyelseförmåga i enskilda företag 

och i näringslivet som helhet. Corporate governance-debatten 

har varit mycket intensiv under de senaste åren främst på grund 

av alla företagsskandaler. Debatten har bl.a. kommit att handla 

om hur man skall förmå företagsledningen att i största möjliga 

utsträckning agera i aktieägarnas intresse. Det stora intresset för 

och den intensiva debatten om dessa frågor har skapat ett forskningsområde 

i tiden. 

Min nuvarande forskning handlar om ett bolagsorgan som 

har stor betydelse i corporate governance-sammanhang, nämligen 

styrelsen. Jag deltar i två forskningsprojekt vid Ekonomihögskolan 

i Lund som vill skapa kunskap om styrelsearbetets förutsättningar, 

former och effekter i mindre och medelstora företag. 

Ett skäl för att studera styrelser och styrelsearbetet i dessa företag 

är tron att ett effektivt styrelsearbete kan bidra till företags positiva 

utveckling. Ett annat skäl är att kunskap saknas om hur en 

styrelse kan användas för att skapa värde och framgång för företaget. 

När det gäller styrelsens roller/funktioner i mindre och medelstora 

företag är det främst styrfunktionen som kommer i centrum, 

då kontrollfunktionen minskas av att ägare, styrelse och 

företagsledning ofta utgörs av samma personer. 

I min kommande forskning kommer jag även att ägna mig åt 

kontrollperspektivet inom corporate governance och då främst 

när det gäller de börsnoterade företagen. En av de frågor som jag 

vill ha svar på i detta sammanhang är om den nuvarande lagstiftningen 

är optimal utifrån ett intressentperspektiv. Ett annat 

område som jag kommer att forska om är företagens sociala ansvar, 

som fått allt större aktualitet under de senaste åren.

Per Möller föddes i Malmö 1949. 

Studier i naturgeografi och 

geologi (fil kand 1974) ledde 

vidare till ett avhandlingsarbete 

om sediment- och landformsbildning 

i södra Småland vid den 

senaste inlandsisens avsmältning 

(doktorsexamen 1988). Möller 

blev docent i kvartärgeologi 1996 

och har haft omfattande ledningsuppdrag 

vid Lunds universitet: 

mångårigt studierektorskap, 

ett flertal mandatperioder i 

linjenämnd och fakultetsstyrelse, 

samt är avgående prefekt för 

geologiska institutionen. Nuvarande 

forskning bedrivs företrädesvis 

i våra polarområden – i 

Antarktis, Grönland, Svalbard och 

Sibirien – och behandlar inlandsisutbredning 

och miljöförändringar 

i tid och rum över flera istidscykler. 

P ER MÖLLER KVARTÄRGEOLOGI 

Glacialgeologin speglar 

landskap och klimat 

Det svenska landskap som omger oss är till stora delar ett 

resultat av forna inlandsisars avsättning av sediment 

direkt från isen och från smältvatten under, ovanpå och 

framför isen eller i issjöar och ishav. Frågorna jag ställer är var, 

vad, hur och när? 

VAR är det geografiska område vars utveckling under kvartärtid 

jag vill undersöka, må det vara inre Norrbotten eller Taymyrhalvön 

i Sibirien. VAD är vad jag kan identifiera som landformer 

eller som olika geologiska lager i t ex kust- och flodklintar eller 

grävmaskinsschakt. HUR är tolkningen av mina observationer. 

Hur uppkom den här moränryggen? Bildades det här gruslagret 

av rinnande vatten eller avsattes det vid en strandlinje? Är den 

här leran avsatt i sött eller salt vatten? NÄR är tiden; genom olika 

dateringsmetoder försöker jag fastställa när, och över vilken tidsrymd, 

en viss process eller miljö var i verksamhet. Genom successivt 

pusselläggande rekonstrueras ett områdes uppbyggnads- och 

utvecklingshistoria. 

De senaste 15 årens forskning har jag huvudsakligen förlagt 

till våra polarområden. Dessa hyser fortfarande inlandsisar och 

glaciärer – vi har här aktiv ”istid”. Genom att studera pågående 

processer får jag modeller till hur liknande avlagringar i Skandinavien 

ska tolkas – en tillämpning av den i geologin så omhuldade 

”aktualitetsprincipen”. 

Ett annat skäl att söka sig till polarområdena är att kunskapen 

om inlandsisarnas variationer i tid och rum i dessa områden 

är helt fundamental för mer storskaliga klimatrekonstruktioner 

bakåt i tiden och för förståelse av Arktis roll i det globala klimatet. 

Detta ger ramar för olika former av klimatmodellering sett i 

ljuset av nutida global uppvärmning, med snabbt försvinnande 

landisar och en dramatisk förtunning av arktisk havsis. 

21

22 

Jag föddes 1965 och växte upp 

på Skånes landsbygd. Av många 

intressen, framförallt avantgardistiska 

kulturyttringar, tog 

biologin överhand under studierna 

vid Lunds universitet. Vid 

examensarbetet på Imperial 

College, London, fastnade jag för 

växternas cellandning och 

energieffektivitet. Detta har jag 

vidare studerat som doktorand i 

Lund och Adelaide, gästforskare 

vid Institut für Genbiologische 

Forschung, Berlin, och sedan 

1996 som forskarassistent och 

lektor i Lund. Efterhand har jag 

ändrat angreppstekniker – biokemiska, 

molekylärbiologiska 

och fysiologiska – och jag har 

haft glädjen av att ha del i hur 

växternas cellandning med tiden 

visat sig vara inbegripen i många 

grundläggande livsprocesser. 

A LLAN RASMUSSON VÄXTFYSIOLOGI 

Energislösande växter 

balanserar sin inre miljö 

I 

cellers metabolism och dess styrsystem ingår tusentals komponenter 

som nukleinsyror, proteiner och metaboliter. Dessa 

samverkar i ett dynamiskt system vars komplexitet och förändringsförmåga 

vi kanske än så länge bara kan skönja. Nya fenomen 

som vi inte ens visste att det fanns behov för upptäcks 

efterhand. 

Vi har länge vetat att växter, till skillnad från djur, har flera 

speciella processer som sänker energiutbytet i cellandningen. 

Detta kan tyckas konstigt – varför skulle växter slösa på energi 

och därmed förväntas växa långsammare? Dessutom konsumerar 

växterna själva halva sin fotosyntesproduktion i cellandningen, 

vilket innebär att växternas ”energislöseri” måste vara en större 

process än människans förbränning av fossila bränslen och t.o.m. 

kunna påverka den globala miljön. 

Under senare år har vi molekylärt kunnat definiera de 

”energislösande”proteinerna och studerat funktion och genuttryck. 

Då har vi insett hur förbundna de är med växternas mekanismer 

för att balansera sin cellmiljö så att den inte skadas av att 

omgivningen hela tiden skiftar. Energimetabolismen involveras 

när t.ex. ljus, temperatur och näringstillgång ändras, men också 

i svar på infektioner och i vägvalet mellan att celler skall leva 

vidare eller begå självmord. 

Med nya tekniker att studera förändringar i cellernas beståndsdelar 

och modifiering av växtens gener kan vi sammanbinda metabolismens 

olika delprocesser och bättre förstå hur de kontinuerligt 

ändras och hur de påverkas av vår växtodling. Som en logisk 

följd av mitt forskningstänkande har jag inom undervisningen 

försökt att sammanknyta molekylärbiologi och fysiologi, 

och behandla användningen av genetiskt modifierade växter i 

samhället redan på molekylärbiologiutbildningens grundnivå.

Jag föddes 1957 i Tehran, Iran 

och kom till Sverige 1979. Jag 

började 1981 studera maskinteknik 

på LTH. Efter att ha varit 

borta från universitetsmiljön i 

några år kom jag tillbaka till LTH 

1996. År 2000 disputerade jag i 

kraftverksteknik och har sedan 

dess innehaft en lektorstjänst på 

Institutionen för energivetenskaper. 

Under min tid som forskare 

på LTH har jag samarbetat med 

både svensk industri och internationella 

forskargrupper. Jag har 

alltid uppskattat kontakten med 

studenterna och försöker därför 

avsätta mesta möjliga tid för 

undervisning. Som biträdande 

programledare på Maskinteknik 

är jag också involverad i programutvecklingen 

och införandet 

av den nya Bolognaprocessen. 

M OHSEN ASSADI KRAFTVERKSTEKNIK 

Mer energi 

utan sämre miljö 

Medvetenheten om miljön ökar ständigt hos allmänheten. 

Samtidigt har vi i vårt moderna samhälle krav på 

en bekvämlighetsnivå som kräver kontinuerlig tillgång 

till elektricitet. Nästan 60% av all elektricitet genereras med fossila 

bränslen vilket i sin tur leder till utsläpp av koldioxid. Koldioxidutsläpp 

anses vara den enskilt största orsaken till global uppvärmning, 

den s.k. växthuseffekten. 

För att kunna bibehålla dagens levnadsstandard och även utveckla 

den så att fler kan ta del av den, måste vi utveckla nya 

tekniker och kunskaper som å ena sidan tillgodoser samhällets 

växande energibehov och å andra sidan reducerar belastningen 

på miljön. 

Det finns huvudsakligen tre vägar för att uppnå hållbar utveckling 

inom energiområdet: 

- genom att använda intelligenta övervakningsmetoder kan 

vi effektivisera existerande energiomvandlingsprocesser och därmed 

skona miljön på kort sikt, 

- genom att utveckla teknik för avskiljning och säkert förvar 

av den koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen 

bidrar vi också till en hållbar utveckling, 

- och genom att utveckla helt nya bränsleflexibla energiomvandlingsprocesser 

med hög verkningsgrad skapar vi mer långsiktiga 

alternativ. 

Forskningen inom kraftverksteknik syftar till att bidra med 

ny kunskap för att utveckla samhället i en riktning som ger alla 

människor, både idag och i framtiden, tillgång till en hög levnadsstandard 

och en bra miljö. 

23

24 

Lundensare, forskare, poet, 

musiker. Tror på slumpen som 

drivkraft. Jag föddes i Polen 

1948. Akademisk utbildning 

ledde mig till civilingenjörexamen 

i finmekanik vid Tekniska Universitetet 

i Warszawa. Yrkesbanan 

gick från gymnasielärare till 

solenergiforskning. 1981 fick jag 

och min familj en ny start i Lund. 

Solenergistudierna fortsatte på 

Sveriges Lantbruksuniversitet. 

Slumpen förde mig vidare till LTH 

och nuvarande Energivetenskaper. 

Forskarstudier, blandade 

med kursutveckling, resulterade i 

licentiat- och doktorsgrad i 

energihushållning. Jag var 

verksam som studierektor och 

pedagogisk konsult och blev 

sedan lektor och docent. För min 

pedagogik har jag fått utmärkelsen 

Excellent Teaching Practice. 

J UREK PYRKO ENERGIHUSHÅLLNING 

Tvärvetenskapligt om 

energihushållning 

Vi behöver energi i olika former, ren, billig och enkel att 

hantera. I flera decennier har man studerat och tillämpat 

energieffektiviserande lösningar för industri, transport 

och byggnader. Trots det ökar energibehovet ständigt. Är 

det en oundviklig utveckling? 

Ämnet energihushållning handlar om hur vi på ett rationellt 

sätt ska utvinna, tillföra och använda energi för att tillfredställa 

våra behov; hur vi kan effektivisera energianvändningen och spara 

och hushålla med energi. För att studera dessa frågor behövs 

kunskaper från flera vetenskapsfält, bl a energiteknik, miljövetenskap, 

byggnads- och mätteknik, sociologi och ekonomi. Vi 

måste också känna till de snåriga spelregler som ”samhället” sätter 

inom energiområdet. 

Utveckling av energieffektiva lösningar på användarsidan kräver 

även insikt om hur energin används, hur energibeslut fattas i 

vardagen och hur energirelaterat beteende kan påverkas. Människan 

själv utgör en stor potential för energihushållning – cirka 

en tredjedel av energianvändningen bedöms bero på våra levnadsvanor. 

År 1999 bildade jag en forskargrupp för energihushållning i 

byggnader. Forskningen är tvärvetenskaplig med inslag från teknik, 

miljö, beteende och ekonomi. Internationella och nationella 

forskarkontakter och samarbete med energiföretag har format nya 

möjligheter för studier kring energianvändningsmönster. Vi har 

genomfört åtskilliga forskningsprojekt finansierade av EU, svenska 

myndigheter, forskningsråd och energiindustri. 

Energimarknaderna avregleras och globaliseras. Energipolitiken 

förändras. Erfarenheten visar att vi inom energihushållningsämnet 

ständigt har nya, aktuella och relevanta problem att studera 

och lösa.

S VEND FREDERIKSEN TERMISK ENERGITEKNIK 

Svend Frederiksen är född 1950 i 

Köpenhamn, blev civ.ing. vid LTH 

1974 och disputerade 1982. Han 

utsågs 1985 utsedd till svensk 

forskningschef inom Nordiska 

Ministerrådets energiforskningsprogram. 

Har i sin forskning 

arbetat både teoretiskt och 

praktiskt med utveckling av 

fjärrvärmeteknik, både med 

förfiningar av etablerad teknologi 

och med uppfinningar som 

radikalt kan förbättra systemen. 

Enda utländsk ledamot av det 

tyska rådet för fjärrvärmeforskning. 

I sin industriella verksamhet 

har han utvecklat avgassystem 

som massproduceras av svensk 

fordonsindustri. Utsågs 2006 till 

professor i termisk energiteknik 

vid LTH. 

Mot en effektivare 

fjärrvärmeteknik 

Svend Frederiksens forskning har främst legat inom ämnet 

fjärrvärmeteknik. Hans avhandling var en teoretisk, termodynamisk 

analys av fjärrvärmesystem kopplade till produktionsanläggningar 

med kombinerad kraft- och värmeproduktion. 

Senare arbeten har i hög grad även varit empiriska, med laboratorieförsök 

och introduktion av olika idéer i praktiska system i 

samarbete med olika energiföretag. 

Fjärrvärme ger möjligheter att utnyttja spillvärme från termiska 

kraftverk, industriella processer mm – energi som annars ofta 

går förlorad. Dessutom möjliggörs storskalig, miljövänlig energiproduktion. 

Distributionsnäten, som idag ofta täcker hela städer under 

jord, är investeringstunga. En av tyngdpunkterna i fjärrvärmeforskningen 

utgörs därför av en strävan efter att komprimera systemens 

olika element och öka graden av prefabricering. Vår forskargrupp 

har under årens lopp främst lämnat bidrag till att utveckla 

de värmeväxlarsystem som knyter ihop fjärrvärmenäten med 

husens central- och tappvarmvattensystem. 

En annan tyngdpunkt ligger i att öka den termodynamiska 

effektiviteten. Den enklaste aspekten av detta är att kunna minska 

värmeförluster, men det finns även andra, intuitivt mindre 

genomskådliga aspekter av begreppet termodynamisk effektivitet. 

Några färska, patentsökta uppfinningar ger hopp om att inom 

fjärrvärmetekniken kunna tillämpa högeffektiv s.k. superisolering 

– den teknik som i mycket enkel form funnits under många år i 

termoflaskor för hushåll. Superisolering fordrar vakuum, något 

som är relativt lätt att garantera i små apparater, men som man i 

stora, förgrenade system hitintills inte lyckats med i praktiken. 

25

26 

L ENA NEIJ BYGGANDE I ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 

Lena Neij, född i Eslöv 1966, 

disputerade 1999 vid Institutionen 

för miljö- och energisystem 

vid LTH med avhandlingen 

”Dynamics of Energy Systems – 

Methods of analysing technology 

change”. Efter doktorsexamen 

följde fortsatt forskning kring 

energisystemanalys. Forskningen 

har huvudsaklingen varit inriktad 

mot styrmedel för en hållbar 

utveckling. 2003 erhöll Neij en 

lektorstjänst vid Internationella 

Miljöinstitutet vid Lunds Universitet 

och 2004 blev hon docent. 

Mindre miljöpåverkan 

i byggandet 

Vad ligger i begreppet byggande och byggnader i ett hållbarhetsperspektiv? 

För mig innebär det byggnader som 

uppfyller sitt bruksändamål, som är vackra och trivsamma, 

säkra och hälsosamma, och som samtidigt har en minsta 

möjliga miljöpåverkan. Begreppet är således brett, och det finns 

behov av forskning inom ett stort antal olika inriktningar. Professuren 

i Byggande och byggnader i ett hållbarhetsperspektiv vid 

Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) kommer att fokusera på 

de aspekter som berör en minskad miljöpåverkan. 

Min forskning på området är inriktad mot att analysera styrmedel 

och strategier som leder till uppförande och drift av byggnader 

med en minskad miljöpåverkan. De huvudsakliga frågeställningarna 

är hur vi åstadkommer förändringar i samhället, 

hur vi inför och ökar utnyttjandet av ny teknik och nya systemlösningar, 

och hur vi kan påverka olika aktörers beteende. 

Genom väl utformade styrmedel och strategier kan vi främja 

innovation, eliminera dåliga lösningar, få en ökad kunskap samt 

stödja samverkan mellan olika aktörer för att uppnå en minskad 

miljöpåverkan. Forskningen på området kräver ett tvärvetenskapligt 

systemperspektiv som omfattar både teknik och ekonomi, 

aktörer, organisationer och normer. De aktörer som omfattas är 

många – boende, fastighetsskötare, byggherrar, projekterare, arkitekter 

m.fl. 

Idag medverkar jag i ett flertal nationella och internationella 

projekt inom vilka jag och mina kollegor analyserar alternativa 

styrmedel och strategier, utvecklar nya metoder för att analysera 

och designa styrmedel och strategier, samt bygger upp ny kunskap 

och ökad förståelse kring trögheter i förhållande till byggande 

och byggnader i ett hållbarhetsperspektiv.

S TEPHANIE REIMANN-WACKER MATEMATISK FYSIK 

Stephanie Margret Reimann- 

Wacker är född 1968 i Berlin, 

Tyskland. Hon disputerade i 

teoretisk fysik 1995 vid Universität 

Regensburg på en avhandling 

om elektronisk skal-struktur i 

mesoskopiska system. Hon kom 

till Norden 1995 för tre år som 

postdoc vid Niels Bohr Institutet 

i Köpenhamn och sedan ytterligare 

två år vid Jyväskylä universitet 

i Finland, där hon blev docent i 

kondenserade materiens fysik. 

Hon kom till Lund som forskarassistent 

2000. Med SSF:s ING- 

VAR-anslag 2001 kunde hon 

etablera sin egen forskargrupp 

kring nanostrukturerade mångpartikelsystem. 

Efter ett lektorat 

2002 och en rådsforskartjänst 

2003 blev hon professor i matematisk 

fysik i januari 2006. 

Kvantmekaniska 

mångpartikelsystem 

Dagens elektronik krymper i storlek. Forskningsframsteg 

inom halvledarfysiken har tillåtit industrin att göra komponenterna 

mindre och mindre. Stort intresse riktas i 

dag mot så små dimensioner att kvantfysikens lagar måste användas. 

Artificiellt skapade ”fällor” av halvledarmaterial, så kallade ”artificiella 

atomer”, uppvisar många analogier med atomernas och 

atomkärnornas fysik. Man finner t.ex att vissa elektronstrukturer 

i halvledare är speciellt stabila i likhet med ädelgaserna hos 

atomerna. Elektronens spinn, en kvantmekanisk egenskap, leder 

till olika magnetiska effekter. Arrangerar man en struktur med 

flera artificiella atomer så kan man skapa konstgjorda kristaller 

med egenskaper som inte kan förverkligas med naturens egna 

material. 

Ett nytt forskningsområde som har mycket gemensamt med 

nanoteknologins framsteg är optiska fällor för ”kalla” atomer. 

Med hjälp av lasrar fångas atomer som kylts till nära 0 Kelvin. På 

detta sätt kan man skapa strukturer helt fria från orenheter, vilket 

gör optiska fällor till ett intressant alternativ till dagens nanostrukturer. 

Forskning kring sådana system med relaterade frågor 

kring Bose-Einstein-kondensat och dess teknologiska perspektiv 

utgör en annan tyngdpunkt i mitt arbete. 

Mitt vetenskapliga intresse har som samlat fokus att vidareutveckla 

teoretiska metoder och förståelse för kvantsystem vars 

egenskaper bygger på mångpartikelfenomen. 

Som koordinator för det nya Linné-centret ”Nanoscience and 

Quantum Engineering” kommer jag att ägna mycket av min tid 

åt fortsatt utveckling och förnyelse av grundläggande teoretisk 

forskning som går hand i hand med nanoteknologiska framsteg. 

27

Denna broschyr finns på installandis institutioner och kan också beställas från Informationsenheten, 

tel 046-222 70 10, fax 0460-222 47 11. Broschyren finns även på http://www.lu.se/info/profinst/ 

Produktion: Informationsenheten, Lunds universitet. Redaktör: Ingela Björck. 

Layout: Eva Andersson. Tryck: Media-Tryck, Lunds universitet, september 2006, 800 ex.

PROGRAM 

1 Tyleman Susato: La Mourisque 

2 Tal av Rector Magnificus, professor Göran Bexell 

3 Installation 

Teologiska fakultetens dekanus, professor Werner Jeanrond, presenterar David Kerr 

Juridiska fakultetens dekanus, professor Per Ole Träskman, presenterar Gregor Noll 

Medicinska fakultetens dekanus, professor Bo Ahrén, presenterar William Agace, Anders 

Bjartell, Anna Hultgårdh-Nilsson, Fredrik Ivars, Bo Jönsson, Magnus Karlsson, Juan Merlo, 

Inga Odenholt-Malmfors samt Rui-Dong Duan 

Områdesordförande för området humaniora och teologi, professor Jan Svensson 

presenterar Rikard Schönström 

Samhällsvetenskapliga fakultetens prodekanus, professor Paula Uddman, presenterar 

Bo Petersson 

Rektor vid Ekonomihögskolan, professor Allan T. Malm, presenterar Göran Ahlström (absens), 

och Krister Moberg 

Naturvetenskapliga fakultetens dekanus, professor Thorbjörn von Schantz, presenterar 

Per Möller och Allan Rasmusson 

Rektor vid Lunds Tekniska Högskola, professor Gunilla Jönson, presenterar 

Mohsen Assadi, Jurek Pyrko, Svend frederiksen, Lena Neij och Stephanie Reimann 

4 Hugo Alfvén: Uti vår hage 

5 Installationsföreläsning 

6 Giovanni Gabrieli: Sonata ”pian´ e forte” 

7 Utdelning av universitetets pedagogiska priser för framstående insatser i utbildningen. 

Utdelning av studenternas pris för utmärkta lärarinsatser inom utbildningen. 

8 Wilhelm Pettersson-Berger: Stemning 

9 Tal av Lunds universitets studentkårers ordförande fil stud Martin Lundqvist 

10 Tal till Lunds universitets studenter 

11 Tyleman Susato: Pavane Battaille 

Musiker och sångare ur Akademiska kapellet under ledning av director musices 

Patrik Andersson 

Efter installationen är samtliga närvarande välkomna att inta förfriskningar i 

Pelarsalen i universitetshusets källarplan

Fredagen den 20 oktober 2006 (PDF – 2,8 MB) - Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?