KARLSSON På TAKET - Lunds universitet

Kunskap 

– en förhandlingsvara 

Bloggen nytt verktyg 

i Europa-program 

karLsson 

på taket 

LUM 

Lunds universitets magasin | Nr 1 | 2011

keMishow 

2 LUM nr 1 | 2011

naturvetenskap 

och estetik möts 

på Kemicentrum 

Nu möts naturvetenskap och estetik 

i en bildutställning på Kemicentrum. 

Den 26 januari var det vernissage 

för den annorlunda utställningen. 

Kemiforskarnas egna bilder 

har valts ut av en konstvetenskaplig 

jury. Vernissagen var samtidigt 

startskottet för Kemins år 2011. 

När kemisterna ger sig in i den konstnärliga 

världen skapas spännande bilder 

av vår omvärld, eller i många fall skulle 

man snarare kunna prata om vår invärld, 

den lilla världen där fascinerande 

drama utspelar sig ända ner på nanonivåns 

scen, det vill säga miljarddelar av en 

meter. På bild har kemisterna fångat allt 

från atomers positioner i tunna kristaller 

till bakterier som tillverkar porösa material. 

Spermier i genomskärning och den 

knivskarpa kanten på en husflugas vinge 

är andra konstobjekt i utställningen. 

Kemi – inga konstigheter! Så heter 

utställningen med konstnärliga bilder 

av kemi, producerad av anställda på Kemicentrum. 

Cirka 25 alster har valts ut 

av en jury, bestående av Max Liljefors, 

docent på avdelningen för konsthistoria 

The red thread. Husflugans ståndaktiga 

palissad möter spindelvävens förvirrade 

trådar. foto: gunnel karlsson 

LUM nr 1 | 2011 3 

t

t 

Summertime. En färgkaskad firar livets kärna. Spermiesvansar 

i genomskärning. foto: reine wallenberg och cecilia holm 

och visuella studier vid Lunds universitet. 

Urvalet har gjorts utifrån bildernas 

estetiska kvaliteter. Ofta ger en bra komposition 

betydelser till ett motiv utöver 

de deskriptiva värdena, konstaterar Max 

Liljefors. 

Syftet med utställningen är just att 

ge en ny bild av vad kemi kan vara, hur 

kemi kan uppfattas. Detta ligger också i 

linje med ambitionerna kring Kemins år 

2011, en internationell satsning på att öka 

allmänhetens intresse och förståelse för 

kemiämnets betydelse. År 2011 har utsetts 

till ett internationellt kemiår av FN. 

En lång rad populärvetenskapliga evenemang 

planeras för allmänheten i Sverige. 

Aktiviteterna kommer att ta sitt avstamp 

i tolv olika teman, ett för varje månad. 

Först ut är temat konst och kultur. 

Kemisternas utställning vid Lunds 

universitet kan beskådas innanför ingång 

B på Kemicentrum. Utställningen 

pågår till maj. Därefter kommer bilderna 

att pryda väggar på olika håll i byggnaden. 

LeNa BjörK BLixt 

Ett fantasifullt grottlandskap tycks växa fram när bakterier och jästceller producerar 

ett gelartat material. foto: harald kirsebom och bo mattiasson 

Boogie nights. 

Partiklar av 

grundämnet 

palladium skapar 

nätter fyllda 

av rytm och 

hetta. foto: 

reine wallenberg 

och olivier 

balmes. 

4 LUM nr 1 | 2011

LUM 

Lunds universitets magasin 

Lunds universitets magasin LUM utkom 

första gången 1968. Det når i dag samtliga 

anställda och nästan lika många utanför 

universitetet. LUM har en upplaga 

på 14.000 exemplar och utkommer med 

9 nummer per år. 

rEdAKTioN: 

Maria Lindh, 

redaktör och ansvarig utgivare 

046-222 95 24, 

Maria.Lindh@rektor.lu.se 

Lena Björk Blixt 

journalist naturvetenskap 

046-222 71 86, 

Lena.Bjork_Blixt@kanslin.lu.se 

Ingela Björck, 

forskningsjournalist 

046-222 76 46, 

Ingela.Bjorck@rektor.lu.se 

Britta Collberg, 

journalist 

046-222 31 58, 

Britta.Collberg@rektor.lu.se 

Petra Francke, 

journalist och layout 

046-222 03 16, 

Petra.Francke@rektor.lu.se 

Mats nygren, 

journalist teknik 

046-222 70 86, 

Mats.nygren@kansli.lth.se 

Ulrika Oredsson, 

journalist 

046-222 70 28, 

Ulrika.Oredsson@rektor.lu.se 

Caroline runéus, 

kommunikationschef 

046-222 70 41, 

Caroline.runeus@rektor.lu.se 

Ur innehåLLet 

10 Bloggen som studiestöd 

Bloggar har en framträdande roll i undervisningen på två nya utbildningsprogram 

i Europastudier. Genom bloggarna kan studenterna 

delta i debatten i aktuella Europafrågor, och diskussionen 

blir ofta livlig i kommentarfälten. Bloggarna kan förhoppningsvis 

även bli ett skyltfönster mot potentiella arbetsgivare. 

18 Fågelstudier med radar 

Håkan Karlsson har under sina doktorandstudier ofta synts på Ekologihusets 

tak. Där har han med hjälp av en unik radaranläggning 

studerat hur nattflyttande fåglar hanterar starka vindar så att de 

inte kommer ur kurs. 

20 Forskning i verkligheten 

Actionforskning. Det kallar rättssociologen Eva Friis sin forskning i 

rosengård där hon följer projektet Yallatrappan på nära håll. Genom 

projektet ges kvinnor från Mellanöstern med knapp skolgång 

och dåliga svenskkunskaper möjlighet att få arbete. 

22 LTHs man i 50 år 

I höst firar LTH sitt 50-årsjubileum. En som har varit med genom 

alla år är Skotte Mårtensson. Han har fyllt en lång rad funktioner 

bl.a. som lärare, forskare, dekanus, inspektor och pedagogisk initiativtagare. 

Och nu som medlem i jubileumskommitén. 

28 Billiga böcker inte bara bra 

Avregleringen på bokmarknaden har gjort att Sverige har de lägsta 

bokpriserna i Västeuropa. Det är inte bara av godo, menar litteraturvetaren 

Ann Steiner. Små breda bokhandlar har svårt att klara sig 

mot de mer nischade jättarna. Detsamma gäller medelstora förlag. 

30 Vill bredda nyttobegreppet 

Vad avgör vilken kunskap som är nyttig? Det frågar sig Thomas 

Kaiserfeld, ny professor i idé- och lärdomshistoria. Han menar att 

nyttobegreppet ofta är för snävt och näringslivsinriktat, vilket gör 

att viss forskning, t.ex. den humanistiska, blir lidande. 

AdrEss: 

ANNoNsEr: 

PrENumErATioNEr, AdrEssäNdriNg: NäsTA Lum: Manusstopp 8 

LUM, 

tomat annonsbyrå, 

NoTisEr: 

Anställda anmäler ändringar feb. Utkommer 25 feb. 

Lunds universitet, 

www.tomat.se 

Anställda vid LU 

till katalogansvariga vid insti- 

Box 117, 221 00 Lund tel 046-13 74 00/02, får LUM gratis. 

tutionen (motsv). Övriga skick- issN: 1653-2295 

Fax: 046-222 47 11, 

fax 046-5400150 

Enskilda abonnenter – 190 ar ändringsuppgifter till LUM, 

Internpost: Hs 31 

e-post PC: info@tomat.se kr/10 nr. För prenumeration gamla adressrutan bifogas. omsLAg: Håkan Karlsson 

E-post: LUM@rektor.lu.se e-post Mac: 

kontakta Eva Andersson: 046- 

med radaranläggning för 

LUM på nätet: 

LUM www.lu.se/lum nr 1 | 2011 

material@tomat.se 

222 70 10, Eva.Andersson@ 

rektor.lu.se 

TrycK: Lenanders Grafiska 

i Kalmar 

studier av flyttfåglar. 

Foto: Gunnar Menander. 5

Nu börjar arbetet med 

en ny strategisk plan 

VisioNEr. Nu startar arbetet med 

att ta fram en ny strategisk plan för 

Lunds universitet. Den nuvarande 

går ut i december. Det finns både 

för- och nackdelar med att den nya 

planen tas fram just nu. 

– Samtidigt som den nya autonomin 

ger oss större möjligheter att 

förverkliga en strategisk plan så är 

många medarbetare redan engagerade 

i arbetsgrupper kring detta 

inom Fronesisprojektet, säger professor 

Bo ahrén som leder arbetet 

med den nya planen. 

Bo Ahrén, som också är dekanus för Medicinska 

fakulteten, är rädd för att det inte 

finns tid och entusiasm för ännu en universitetsgemensam 

fråga. Det vore olyckligt 

eftersom medarbetarnas deltagande 

är grundläggande för att planen ska fungera. 

Vissa av de inledda projekten i Fronesis 

bör därför saktas in, tycker han. 

– Engagemanget och delaktigheten 

är mycket viktig eftersom medarbetarna 

är universitetets viktigaste resurs. Dessutom 

är vägen fram till planen minst lika 

betydelsefull som själva planen, säger Bo 

Ahrén. Vidare bör mycket av arbetet i 

Fronesisprojektet vara en konsekvens av 

den strategiska planen. 

Bo AHréN TäNKEr sig ett antal workshops 

under våren med teman som ska 

ge svar på huvudfrågorna: Vad är Lunds 

universitet idag – och vart vill vi komma? 

Därefter, menar han, kan man gå vidare 

och diskutera värdegrunden, och de ledord 

som kan ingå. 

– Under arbetet ska vi så tillsammans 

formulera visionen. 

Intressant att diskutera är universitetets 

roll i samhället, tycker Bo Ahrén. 

Hur ser vi på omvärlden och hur ser omvärlden 

på oss? 

Och vad är Lunds universitet kärna 

Den nuvarande strategiska 

planen går ut i december. 

– det finns olika aspekter på det, funderar 

han. 

Själv ser han kunskapen som kärnan – 

kunskap är centrum för både utbildning 

och forskning och kunskap kan förändra 

världen, menar han. Tack vare den är 

universitetet en kraft i samhället och ska 

stå till omgivningens tjänst. 

Bo AHréN TycKEr att den nuvarande 

strategiska planen är bra (med ledord 

som exempelvis ”gränsöverskridande” 

och ”kvalitetssäkring”). Han har också 

varit med och tagit fram en strategisk 

plan för sin egen fakultet som han menar 

är värdefull för medarbetarna. 

– När vi jobbade med den hade vi stora 

ekonomiska svårigheter och det var positivt 

att vi kunde samlas kring arbetet 

med att ta fram den. När många är delaktiga 

kommer den dessutom till större 

användning. 

Visionen i Medfaks egen plan är ”en 

medicinsk fakultet som ständigt bryter 

ny mark för ett bättre liv” medan visionen 

i den övergripande planen är ”Lunds 

universitet ska tillhöra de absolut främsta 

bland Europas universitet”. 

På frågan om inte risken är stor för 

att en övergripande strategisk plan upplevs 

som ointressant eftersom den måste 

vara så allmänt hållen för att inkludera 

alla medarbetare, svarar Bo Ahrén 

att det inte behöver vara så. Att det råder 

många olika kulturer inom universitetet 

kan vara ett problem ibland – men också 

en styrka värd att lyftas fram. 

– Den övergripande planen kan inte 

vara så detaljerad, men utifrån den gemensamma 

värdegrunden kan fakulteterna 

ytterligare vässa sina planer, menar 

han. 

Om man jämför en strategisk plan 

från Lunds universitet med Uppsalas 

och Göteborgs – hur skulle Lunds skilja 

ut sig? 

– Det finns många likheter mellan de 

tre lärosätena, vi är alla breda med många 

fakulteter med olika verksamheter. Men 

det finns även olikheter. Exempelvis 

finns vi i en dynamisk och expansiv region 

medan Uppsala ligger lite i skuggan 

av Stockholm. Vår omvärld ser helt olika 

ut och omvärlden är en viktig faktor i en 

strategisk plan. 

Dekanrådet kommer att fungera som 

styrgrupp och rektor Per Eriksson som 

ordförande. I arbetsgruppen finns förutom 

Bo Ahrén även de bägge dekanerna 

från juridiska och konstnärliga fakulteterna, 

Christina Moell och Håkan Lundström, 

samt lärarna Karin Salomonsson 

och Carin Jarl-Sunesson. I projektgruppen 

ingår även Elisabet Månsson från avdelningen 

för planering och uppföljning 

och Lars Uhlin från kommunikationsavdelningen. 

Maria LiNDh 

FoTNoT: Fronesisprojektet är Lunds universitet 

namn på arbetet med autonomifrågorna 

som styrning, organisation och framtid för LU. 

Fronesisprojektet är uppdelat i sex delprojekt. 

6 LUM nr 1 | 2011

John Gunnarsson och Anna Angelin. Hon är forskare på Socialhögskolan och tycker att nyordningen, 

en forskningshandläggare på institutionsnivå, ger ett fantastiskt stöd. 

Fenor på finansiering 

hjälper forskare 

ForsKNiNgsFiNANsiEriNg. i takt 

med att konkurrensen om anslagen 

ökar anställs allt fler forskningshandläggare 

ute på institutioner 

och i forskargrupper. idag finns ett 

stort antal personer – förutom de 

på centrala Forskningsservice – som 

på olika sätt stöttar forskare i behov 

av externa medel. en av de senast 

anställda är john Gunnarsson 

som hjälper sociologer, statsvetare 

och Socialhögskolans forskare. 

Runt om på universitetet finns ett 40- tal 

personer som på hel- eller deltid arbetar 

med att stötta forskare i deras ansökningar. 

De flesta finns på Medicinska fakulteten 

och många är själva forskare. Vissa 

har en funktion som ekonomiadministratör 

medan andra, som John Gunnarsson, 

arbetar mer strategiskt för att 

matcha olika forskare och stimulera till 

gemensamma ansökningar. 

– Jag försöker arbeta både på struktur- 

och individnivå, säger John Gunnarsson 

och nämner en nyordning som statsve- 

tarna inför i vår: alla ansökningar ska gå 

igenom ett forskningsråd för att man på 

institutionsnivå ska bedöma vilka ansökningar 

som man ska gå vidare med. 

John Gunnarsson tycker att det är ett 

bra exempel på hur man kan arbeta mer 

strukturerat med sina ansökningar. 

Eftersom det krävs motfinansiering 

från institutionens sida är det viktigt att 

institutionsledningen kan ta ställning 

till om det finns ekonomiskt utrymme 

och om ansökningarna stärker institutionens 

strategiska satsningar, säger han. 

Kerstin Svensson är prefekt på Socialhögskolan. 

Hon berättar att närheten till 

forskarna var A och O när de skulle anställa 

en forskningshandläggare. Därför 

har John Gunnarsson tre arbetsrum och 

är noga med att spendera lika mycket tid 

hos var och en av de institutioner som 

han jobbar för. 

– Det var ingen akut brist på forskningsmedel 

som gjorde att vi bestämde 

oss för att anställa en forskningshandläggare, 

utan snarare en insikt om 

att konkurrensen om de externa forskningsanslagen 

har hårdnat, säger Kerstin 

Svensson. 

När tjänsten utlystes så visste prefekterna 

på Sociologen, Statsvetenskap och 

Socialhögskolan till en början inte vilken 

profil som handläggaren skulle ha – 

en som själv var forskare eller en som arbetat 

på andra sidan, som finansiär. Till 

slut fastnade man för John Gunnarsson 

som arbetat som handläggare inom Europeiska 

socialfonden. 

soPHiE HydéN PicAsso, som arbetar på 

centrala Forskningsservice, berättar att 

flera stora lärosäten har sett vikten av 

att bygga upp avdelningar som stödjer 

forskare i ansökningsprocessen. Att vissa 

forskningsmiljöer i Lund nu anställer 

egna handläggare ser hon som positivt 

eftersom det stärker universitetets konkurrenskraft. 

– Vi kompletterar varandra och det 

behövs personal som arbetar nära forskarna. 

De får en person- och detaljkännedom 

som vi kan ha svårt att upprätthålla, 

säger hon. Samtidigt, tillägger 

Sophie Hydén Picasso, är alla forskare 

givetvis välkomna att ta direkt kontakt 

med Forskningsservice. Särskilt när det 

gäller stora strategiska anslag och ansökningar 

till EUs ramprogram. 

– Vi är specialister och har lång erfarenhet 

av bland annat EU-ansökningar 

och ser gärna att folk vänder sig till oss i 

ett så tidigt skede som möjligt. 

text & Foto: ULriKa oreDSSoN 

Nytt nätverk för forskningshandläggare 

I vår drar Forskningsservice igång ett nätverk för att öka samarbetet mellan 

olika forskningshandläggare. 

Läs mer på Forskningsservice hemsida www5.lu.se/anstaelld/forskningundervisning/forskningsservice 

LUM nr 1 | 2011 7

Kreativitetsforskare: 

”Konstnärer är 

inte nödvändigtvis 

mer kreativa än andra” 

KrEATiViTET. att komma på att 

silvertejp är en höjdare att använda 

när man ympar träd – det är kreativt. 

eller att improvisera fram en 

förvånansvärt god middag trots att 

alla de viktigaste ingredienserna 

fattas. Men att måla landskap i olja 

eller skriva en ny schlager – det blir 

sällan kreativt. Det menar filosofiprofessorn 

ingar Brinck som har 

forskat på kreativitet sedan början 

på 90-talet. 

– Bara för att man målar eller sjunger 

sånger så betyder inte det att man är kreativ, 

de flesta konstnärer är faktiskt inte 

nyskapande, och de är inte mer kreativa 

än andra yrkesgrupper, säger Ingar 

Brinck och lutar sig tillbaks i fåtöljen i 

arbetsrummet uppe Kungshuset i Lundagård. 

VissT FiNNs dET kreativa konstnärer som 

har gett människor nya perspektiv på 

verkligheten som Vasily Kandinsky eller 

den banbrytande skulptören Alberto Giacometti. 

Men filosofiprofessorn menar 

att de flesta konstnärer bidrar till sitt område 

genom att förfina eller hårdra en tradition, 

utan att utveckla den vidare. Hon 

förespråkar ett nytt evolutionärt perspektiv 

på kreativitet: det är något som alla 

Filosofiprofessorn 

Ingar Brinck 

har forskat 

på kreativitet 

sedan början 

på 90talet. 

foto: jenny 

loftrup 

De flesta konstnärer är inte mer kreativa än 

andra yrkesgrupper, menar Ingar Brinck. Här 

dock ett exempel på motsatsen från elevutställningen 

på Konsthögskolan i Malmö 

2005. foto: kennet ruona 

människor föds med, på samma sätt som 

att vi föds med förmågan att minnas eller 

att drömma. Dessutom påverkas vår 

kreativitet av omgivningen vi lever i och 

den teknik vi har tillgång till. 

– I vardagen använder vi alla kreativiteten 

till nöds och löser problem genom 

att improvisera, ofta med bättre och 

mer originella resultat än vad vi hade förväntat 

oss. 

Ingar Brinck skiljer på den skapande 

kraften som krävs när människan måste 

hitta en målinriktad lösning på ett problem, 

t.ex. hur man ympar träd på bästa 

sätt trots att man saknar rätt verktyg, 

och konstnärens expressiva sökande efter 

nycklar som ibland, men bara ibland, ger 

åskådaren en aha-upplevelse. 

– Den erfarna konstnären utvecklar estetiska 

färdigheter som gör det möjligt att 

undvika medvetet planerande och reflektion 

under arbetets gång. I den meningen 

innebär konstnärligt skapande mindre genialitet 

än hantverksskicklighet. 

mEN PrEcis som att man kan träna sitt 

minne och ta till olika knep för att komma 

ihåg, så kan man träna sig att hitta 

en kreativ lösning genom att använda 

olika medier. När arkitekter arbetar fram 

en ny byggnad så varierar de mellan olika 

hjälpmedel och olika sätt att tänka, 

de skriver ner idéer med ord, skissar för 

hand, gör ritningar i datorn och bygger 

små modeller. 

– På så sätt får de ytterligare en infallsvinkel 

för varje nytt redskap de använder 

och det gör ofta att man snabbare kommer 

fram till en lösning på problemet. 

Studier av kreativitet betonar ofta 

vikten av att kunna associera fritt, men 

Ingar Brinck menar att teknologi och de 

hjälpmedel som finns tillgängliga har en 

avgörande betydelse. Kamera och dator 

möjliggör andra konstverk än pensel och 

oljefärg. 

Ny TEKNiK kan också fungera som ögonöppnare, 

och få oss att se nya möjligheter. 

Men om man vill öka kreativiteten 

bland medarbetarna på en arbetsplats, 

hjälper det då om alla lär sig ny teknik 

och t.ex. lär sig nya datorprogram på regelbunden 

basis? 

− Nej, det skulle bara göra alla förvirrade. 

Däremot är det en god idé att prova 

att använda några olika tekniker när 

man jobbar med ett givet problem. Sen är 

det också viktigt på en arbetsplats att förstå 

att samarbete främjar kreativitet mer 

än vad konkurrens gör. Forskningen visar 

att de mest kreativa grupperna är de 

som vågar dela med sig av kunskaper och 

åsikter och dessutom kan debattera ämnena 

inför öppen ridå. 

jeNNy LoFtrUp 

8 LUM nr 1 | 2011

UniversitetsstyreLsen | BÖrjE LjUnGGrEn 

”Viktigt med utbyten 

med Asien och mellanöstern” 

uNiVErsiTETssTyrELsEN. – Det är 

viktigt att engagera istället för att 

isolera Kina. Kinas ekonomi växer 

snabbt. Det är en stormakt som vi 

måste räkna med, inte minst med 

tanke på vår tids ödesfrågor, som 

klimatfrågan. 

Det säger Börje Ljunggren, ledamot 

i universitetsstyrelsen sedan 

2008. 

Han vet vad han talar om. Med sina 

erfarenheter är han en av Sveriges främsta 

Asienexperter och en flitigt anlitad 

föreläsare. Han har varit chef för både 

Sidas och UD:s Asienavdelningar och 

tjänstgjort runt om i Asien. På 1970-talet 

arbetade han som biståndschef i 

Bangladesh och Chargé d’affaires i 

Laos, för att på 1990-talet bli ambassadör 

först i Vietnam och sedan under 

åren 2002–06 i Kina. Han säger att han 

alltid trivts bäst i skärningspunkten 

mellan förvaltning och forskarsamhälle. 

dE iNTErNATioNELLA erfarenheterna 

kommer väl till pass i universitetsstyrelsen. 

Börje Ljunggren ser med oro på studieavgifterna 

för utomeuropeiska studenter, 

som införs hösten 2011. 

– Universitetet ska vara gränslöst. De 

utländska studenterna är vitaliserande 

för universitetet. Dessutom har vi ju 

många olika kulturer och religioner i det 

svenska samhället. Det kräver att vi utvecklar 

förståelse och tolerans. 

Därför tycker han också att det är viktigt 

att forskningen är gränsöverskridande, 

oavsett situationen i länderna. Han 

ser därför positivt på universitets samarbeten 

i Asien och Mellanöstern. 

Börje Ljunggren växte upp i ett ickeakademiskt 

hem i byn Tågarp utan- 

Börje Ljunggren är en av Sveriges främsta 

Asienexperter och har varit chef för både 

Sidas och UD:s Asienavdelningar och tjänstgjort 

runt om i Asien. 

för Landskrona. Studierna blev en biljett 

till ett annat slags liv. I Lund läste 

han in en pol mag-examen på bara två 

år. Tidsandan på 60-talet, med kärnvapenhot, 

Vietnamkrig, anti-apartheid 

och solidaritet som ledord väckte hans 

intresse för internationella frågor. Senare 

doktorerade han vid ett amerikanskt 

universitet. Avhandlingen handlade om 

reformprocesserna i Vietnam, Laos och 

Kambodja. 

Han är hedrad över uppdraget i universitetsstyrelsen 

och tackade med glädje 

ja till ännu en treårsperiod i våras. Han 

är mycket imponerad av studentrepresentanternas 

arbete i styrelsen och hoppas 

att autonomipropositionen leder till 

ökat studentinflytande. Han ser fram 

emot utvärderingen av universitetets utbildningar, 

EQ11. Men han tycker också 

att det är spännande med den utveckling 

som universitetet står inför genom bygget 

av ESS och Max IV. 

– Att ha två så stora anläggningar med 

forskare från hela världen tror jag kommer 

att innebära ytterligare lyft för universitetet. 

idAg är BörjE Ljunggren Utrikesdepartementets 

samordnare för Stockholm 

China Forum, ordförande i SEB:s Asienråd, 

senior rådgivare i Global Utmaning, 

rådgivare till Kinacentret vid Handelshögskolan 

i Stockholm och Sweden-China 

Trade Council samt Fellow vid Asiencentret 

vid Harvard University. Han 

har också författat en uppmärksammad 

bok, ”Kina – vår tids drama”, om Kinas 

utveckling från inåtvänd planekonomi 

till mäktig exportorienterad statskapitalism. 

Boken kom ut i en andra upplaga 

2009. 

I Lund är Börje Ljunggren även ledamot 

i styrelsen för Raoul Wallenberg-institutet. 

Han har alltid jobbat mycket. 

– Jag är 68 år nu, så jag försöker gå ner 

till heltid. Det är dock inte lätt med så stimulerande 

uppgifter! 

Övrigt om Börje Ljunggren: Han bor 

i Stockholm, är gift med TV-producenten 

och keramikern Ulrika Fornaeus, 

och har två vuxna barn. 

LiNDa ViBerG 

LUM nr 1 | 2011 9

Bloggen verktyg 

i Europastudier 

uTBiLdNiNg. Vad är europa? Det försöker 

studenterna på de nya utbildningsprogrammen 

i europastudier 

ta reda på. programmen startade 

i höstas och har fått en flygande 

start. Studenterna deltar redan i 

debatten i aktuella europafrågor 

genom att blogga. 

De nya utbildningarna består av ett kandidatprogram 

och ett masterprogram, som 

vardera har ett trettiotal studenter. Studenterna 

på masterprogrammet kommer 

från hela världen och har olika bakgrunder 

i främst humanistiska ämnen. 

ATT ANVäNdA BLoggAr i undervisningen 

är fortfarande ganska nytt. Sune Bechmann 

Pedersen, som ansvarar för bloggdelen 

på utbildningarna ser dem som ett 

pedagogiskt experiment och berättar att 

studenterna fått olika blogguppgifter. 

Han tycker det är kul att se att studenterna 

självmant skriver mer än uppgifterna 

kräver. Det handlar 

bland annat 

Masterstudenternas blogg på engelska 

(bilden): http://europeanstudieslund.wordpress.comKandidatstudenternas 

blogg på svenska: http:// 

europastudier.wordpress.com/ 

om att hitta aktuella diskussionsämnen, 

till exempel EU:s utvidgning eller budgettillskottet 

till Grekland. Ett annat intressant 

ämne har varit Europasymbolik 

i vardagen. Det finns flera företag i Skåne 

med Europaanknytning i namnet. Namnen 

härrör ofta från mitten av 90-talet när 

Sverige blev medlem i EU. 

Intressant är att många 

av företagen är mindre 

företag, utan 

någon anknytning 

till europeiska 

kedjor. 

Några ex- 

Nöjda studenter:Alisa 

Nikitina, 

Michael Bosetta,Caroline 

Bauwens 

och Larissa 

Oleniloff. 

empel är ”Europabageriet” och ” IT€L”. 

Masterstudenternas blogg har 5000 

läsare runt om i Europa. Genom bloggen 

hoppas man att även potentiella arbetsgivare 

ska få upp ögonen för utbildningen. 

Studenterna är också positiva till 

bloggandet. 

– Vi håller fortfarande på att fundera 

ut hur vi ska använda bloggarna på bästa 

sätt. Men vi har bra ”virtuella” diskussioner. 

Det är kul att läsa och kommentera 

andras åsikter. Och det är ett bra sätt att ta 

in information, säger Caroline Bauwens, 

som tidigare studerat kommunikationsvetenskap 

hemma i Belgien. 

dEN FörsTA TErmiNEN har bland annat 

ägnats åt en idéhistorisk, kulturell översikt 

från medeltiden till idag. Under våren 

ska masterstudenterna förbereda sig 

inför examensarbetet genom en kurs i vetenskapliga 

teorier och metoder samt en 

träning i att söka pengar till EU-projekt. 

Bloggarna kommer hela tiden att användas 

som ett diskussionsforum. Studenterna 

tränas samtidigt i att skriva kortfattat 

och till en bredare målgrupp. 

dE NyA EuroPAProgrAmmEN i Lund är 

också unika så till vida att de inriktar 

sig på humaniora. Befintliga program på 

andra universitet fokuserar mer på samhällsvetenskap. 

Programmen lägger också 

ovanligt stor vikt vid språkkunskaper. 

För kandidatstudenterna är ett års språkstudier 

obligatoriskt. Nästa höst kommer 

studenterna att praktisera. Caroline 

Bauwens vill gärna jobba på en EU-institution 

i framtiden. Michael Bosetta, som 

tidigare studerat filosofi hemma i USA, 

har redan fått en praktikplats på den 

amerikanska ambassaden i Stockholm. 

Larissa Oleniloff, som tidigare studerat 

internationella affärer hemma i Kalifornien, 

USA, hoppas kunna praktisera på 

något FN-organ. 

– Studenterna kommer att kunna välja 

många olika arbetsplatser, allt från internationella 

företag till intresseorganisationer. 

De kan också jobba lokalt eller 

mer övergripande med Europafrågor, 

säger programkoordinatorn Anamaria 

Dutceac Segesten. 

text & Foto: LiNDa ViBerG 

10 LUM nr 1 | 2011

Gemensamma studier 

av religioners rötter 

minskar fördomar 

TEoLogi. – religionen fyller en rad 

allmänmänskliga behov, som till 

exempel värdegrund och mening i 

tillvaron. För att förstå varandra på 

djupet i ett samhälle med många 

olika religioner behöver vi veta hur 

religionerna formats. judendom, 

islam och kristendom har ju gemensamma 

rötter. 

Det säger Samuel rubenson, 

programansvarig för det tvååriga 

masterprogrammet ”religious 

roots of europe”. 

Utbildningen är nyskapande på många 

vis. Innehållet, där judendomens, kristendomens 

och islams rötter och framväxt 

studeras tillsammans är unikt, men viktigare 

ändå är kanske att studenter med olika 

religiös bakgrund kan mötas och diskutera 

i ett akademiskt sammanhang. 

– Det är roligt att se hur studenterna 

mognar och vågar utmana sina förutfattade 

meningar, och får en mer balanserad 

bild av både sin egen religion och andras, 

säger Samuel Rubenson. 

Masterprogrammet 

Religious 

Roots of 

Europe har 

vidgat vyerna 

hos kristnaJackie 

Kurozumi 

och muslimske 

Siddiq Ali 

Chishti. 

Utbildningen inleds med en två veckor 

lång studieresa, för den första årskullen 

gick den till Rom. 

– Det var intensiva dagar och nyttigt 

att verkligen tillbringa hela dagarna tillsammans 

med människor med olika religiös 

bakgrund. Vi blev verkligen ett sammansvetsat 

gäng, säger Jackie Kurozumi, 

en av studenterna. 

HoN KommEr FråN en kristen familj i 

Korea och har en bakgrund i journalistikstudier 

USA och EU-studier vid Malmö 

högskola. Att hon började studera 

teologi var dock en tillfällighet. Nu hoppas 

hon kunna använda sina nya studier i 

gränsöverskridande välgörenhetsarbete. 

– Jag har fått en ökad respekt för olikheter 

och har blivit av med fördomar. Jag 

har också fått bilda mig en egen uppfattning 

om religionerna, istället för att matas 

med bilder från massmedia. Bakgrunden 

spelar inte så stor roll. Vi kan 

alla arbeta tillsammans. 

Siddiq Ali Chishti är universitetslektor 

i religion hemma i Pakistan. Han 

tycker också att han fått ut mycket av 

studierna på masterprogrammet. 

– Jag har lärt mig mycket som jag kan 

använda i undervisningen där hemma. 

Jag har vidgat vyerna och fått en inblick 

hur man ser på religionerna i väst. Tidigare 

var jag fast i en muslimsk tolkning. 

Masterprogrammet är ett nordiskt 

samarbete, så kallat Joint Nordic Programme, 

mellan universiteten i Bergen, 

Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Århus 

och Lund. Utbildningen startade hösten 

2009 och till våren tar de första studenterna 

examen. Av de cirka 25 studenterna 

per årskull har fem sin bas i Lund. 

Programmet ges på engelska. Studenterna 

kommer från hela världen och har olika 

religiös bakgrund. Än så länge har utbildningen 

dock ingen svensk student. 

Regelbundet besöker man de andra universiteten 

i samarbetet. 

– Utbildningen har fått genomgående 

positiva omdömen. Men ett samarbete 

mellan så många olika universitet innebär 

förstås en del administrativa utmaningar, 

som tagit lite tid att överbrygga, 


LiKsom ANdrA masterprogram kräver 

Religous Roots of Europe goda förkunskaper. 

Tanken är att studenterna ska bidra 

med en bredare akademisk kompetens 

i en internationell forskningsmiljö. Men 

det finns även praktiska tillämpningar. 

– När en svensk trupp t.ex. åker till 

Afghanistan är en person med djupare 

förståelse för islam en stor tillgång. Överhuvudtaget 

kan utbildningen bidra till 

att se konflikter i ett nytt ljus. I många 

fall går det inte att skilja religion från diplomati, 


Delkurserna omfattar bl.a. språkstudier, 

i Lund t.ex. i syriska, studier av klosterväsendet, 

antik filosofi, kvinnans roll 

och religionernas olika heliga skrifter. 

Inom ramen för programmet anordnas 

även öppna föreläsningar om olika 

aspekter av de tre religionernas framväxt. 

text & Foto: LiNDa ViBerG 

FoToNoT. Nordiska ministerrådet har finansierat 

framtagningen av utbildningsprogrammet 

och finansierar även resorna. Universiteten 

betalar själva för de kurser man 

ger och gemensamma kostnader delas. 

LUM nr 1 | 2011 11

”Placera alla internationella 

studenter under samma paraply” 

Hanteringen av 

utbytesstudenter 

måste samordnas 

bättre inom LU 

menar utredare 

sTudENTuTByTEN. Lunds universitet 

blir allt mer internationellt. antalet 

utländska studenter ökar och allt 

fler svenska studenter gör en del av 

sin utbildning på ett partneruniversitet 

i ett annat land. 

– Vi har kommit en bra bit på väg 

i att hantera de här utbytesprocesserna, 

men behöver bli ännu mer 

samspelta inom universitetet för att 

ge en riktigt bra service, säger Karin 

Frydenlund, internationell chef på 

Medicinska fakulteten. 

I början av 1990-talet hade Lunds universitet 

ett mindre internationellt sekretariat 

som skulle serva hela universitetet. 

I dag är studentmobilitet en stor verksamhet 

och några fakulteter har egna internationella 

kontor (bland annat LTH 

och Medicinska fakulteten.) Men trots 

den positiva utvecklingen finns en hel del 

kvar att göra för att Lunds universitet ska 

kunna ge en bra, effektiv och rättssäker 

service, menar Karin Frydenlund. Hon 

har lett en grupp som kartlagt den internationella 

studentmobiliteten vid universitetet 

(se fotnot). 

I den färska rapporten föreslås en rad 

åtgärder och tydligare ansvarsfördelning 

när det gäller hanteringen av både in- och 

utresande studenter. 

Ett problem med dagens rutiner är att 

internationella studenter riskerar att behandlas 

olika beroende på om de kommit 

på centrala avtal eller på fakulteternas 

egna avtal. Även svenska studenter 

Idag riskerar internationella studenter att behandlas olika beroende på om de kommit på centrala 

avtal eller på fakulteternas egna avtal. ”Organisationen måste följaktligen lyfta sig från 

synsättet som bygger på mitt och ditt och istället se till helheten” påpekas det i en ny rapport. 

foto: mikael risedal 

som vill resa ut kan råka ut för samma 

sak, dvs. behandlas olika i konkurrensen 

om åtråvärda utlandsstipendier. 

– Vi måste få slut på det här ”mitt och 

ditt-tänket” och agera som ett universitet, 

säger Karin Frydenlund. 

om mAN sEr TiLL inresande internationella 

utbytesstudenter är det viktigt att 

alla får känna sig som studenter vid Lunds 

universitet och får en likvärdig behandling, 

oavsett om de kommer genom utbytesavtal 

på central nivå eller avtal på fakultetsnivå, 

fortsätter Karin Frydenlund. 

Så är det alltså inte i dag. Exempelvis 

får internationella studenter förtur 

till bostad om de kommer via universitetsgemensamma 

utbytesavtal. Medan 

samma studenter placeras efter fakulteternas 

”egna” utbytesstudenter i platskön 

till vissa kurser. 

– Skälet till att det blir så här är att 

vi koordinerar avtalen efter hur de ”ägs” 

och avtalen i sig får alldeles för stor betydelse, 

menar Karin Frydenlund. 

– Istället för att fokusera på avtalen 

borde vi inrikta oss på vad studenten vill 

läsa och vart han eller hon vill resa. 

Även utresande svenska studenter behandlas 

olika av universitetets områden 

som har skilda rutiner när de nominerar 

studenter till eftertraktade utbytesstipendier. 

– Vi behöver så långt möjligt få en 

samsyn kring vilka kriterier som ska gälla. 

Det måste vara tydligt för studenterna 

vad som bedöms. Vi föreslår också att alla 

studieplatser utlyses samtidigt en gång 

per år, säger Karin Frydenlund. 

iNTErNATioNALisEriNg är en av fyra 

strategier för att universitetet ska nå högsta 

kvalitet i forskning och utbildning. 

– Internationalisering är något vi äger 

gemensamt. Vi behöver samsyn kring 

denna process. En samsyn som till viss 

12 LUM nr 1 | 2011

del fortfarande saknas, menar Karin Frydenlund. 

Det har blivit uppenbart vid 

kartläggningen. 

Generellt behövs alltså en tydligare 

ansvarsfördelning mellan nivåer och aktörer 

– det är en viktig slutsats. 

– Expertstöd och initierade kunskaper 

om vad som gäller för olika länder 

och världsdelar bör finnas centralt. Men 

fakulteterna bör ha programansvaret för 

sina respektive studenter. Det är här lärarna 

finns och det är viktigt för deras 

engagemang att ansvaret ligger här. Men 

det får alltså inte ha någon betydelse hur 

studenten kommit till Lund – alla ska 

behandlas lika. 

iNom uNiVErsiTETET behöver man också 

enas om en minimistandard för hur 

en internationell student ska tas emot, 

vilken service som ska erbjudas, vad som 

gäller i försäkringsfrågor och vid antagningar 

och prövning av behörighet etc. 

Och det behövs en strategisk samsyn 

kring hur Lunds universitet ska presentera 

sig i världen, menar Karin Frydenlund. 

För att få en bättre överblick av avtalen 

och kvalitetssäkra studentutbytet 

föreslås en ny gemensam databas. Rapporten 

föreslår också två nya fakultetsövergripande 

grupper för att hantera in- 

och utresande studenter. 

Det ”avtalslandskap” som kartlagts 

uppvisar en fantastisk mångfald, med 

mängder av utbytesavtal på olika nivåer, 

sammanfattar Karin Frydenlund. 

rapporten föreslår bland annat: 

För inresande studenter: 

• Tydligare ansvarsfördelning i hanteringen 

av studenterna 

• Gemensamt tidigt ansökningsdatum 

på alla nivåer 

• Tydlig och tidig information om kursutbud 

och i vilken mån man kan byta 

kurs efter ankomst 

• On-line-ansökningar på alla områden 

• Bättre integration mellan svenska 

och internationella studenter 

• Ny tvärorganisatorisk inresegrupp 

– Kanske är det så här det ska se ut. 

Det finns en dynamik i mångfalden som 

gynnar internationaliseringen. Det viktiga 

är att vi tillhandahåller infrastruktur 

och stöd och har en samsyn på verksamheten. 

Britta CoLLBerG 

FoTNoT: Kartläggningen omfattar in och 

utresande utbytesstudenter som tar examen 

vid sitt hemmauniversitet, men läser delar 

av sin utbildning på ett annat lärosäte, både 

på grundnivå och avancerad nivå. Undersökningen 

omfattar alltså inte masterstudenter 

som läser en hel examen vid Lunds universitet. 

I projektgruppen har förutom Karin Frydenlund 

ingått Christina Grossman, LTH, Teresia 

Rindefjäll och Niklas Nannskog från 

Internationella relationer samt Maria Johansson, 

Studentservice. Rapporten finns att 

ladda ner på: www5.lu.se/o.o.i.s/3214 

t 

olika typer av avtal 

Trenden går mot allt fler fakultetsavtal 

som kompletterar de universitetsgemensamma 

avtalen. 

Antalet avtal uppgick 2006/2007 till 

1246, varav 929 Erasmus (EU-utbyten 

inom Europa) och 320 med övriga världen. 

På universitetsgemensam nivå fanns 14 

Erasmus och 115 bilaterala utomeuropeiska 

avtal och på fakultetsnivå 912 Erasmus 

och 135 bilaterala utomeuropeiska avtal. 

Men viktigare än att titta på avtal är att 

titta på partners, eftersom LU ofta har flera 

ämnesavtal med samma partner. 

2009 hade Lunds universitet 1130 utresande 

och 1998 inresande studenter. 

För utresande studenter: 

• Bättre och mer transparenta rutiner 

vid urval och nominering till utlandsstipendier 

• Learning Agreements för samtliga 

avtal för att underlätta tillgodoräknande 

• Utvecklad kick-off som förbereder 

för utlandsvistelsen 

• Att sociala medier används mer under 

utlandsstudierna, både för marknadsföring 

och utvärdering 

• Ny tvärorganisatorisk utresegrupp 

Öresundsbron. foto: søren madsen / 

öresundsbron 

öresundssamarbete 

organiseras om 

sAmVErKAN. Nu omorganiseras 

utbildnings- och forskningssamarbetet 

i öresundsregionen. De 

olika delarna inom öresundsuniversitetet 

och öresund Science 

region görs självständiga, slås 

ihop eller knyts till annan organisation. 

Beslutet fattades strax före jul av universiteten 

som är ansvariga för verksamheten 

och som finansierar den 

tillsammans med regionerna och näringsliv. 

Den nya organisationen startade 

vid årsskiftet och innebär att 

Öresundsuniversitetet endast fokuserar 

på utbildnings- och forskningssamarbete. 

De fyra plattformarna: 

Öresund Environment, Öresund, Food, 

Öresund IT och Öresund Logistics – blir 

självständiga organisationer och administreras 

av roskilde och Lunds universitet. 

Det tidigare paraplyet Öresund 

Science region avskaffas, och projekten 

drivs vidare i regi av nuvarande 

lärosäten. Inom Lunds universitet 

koncentreras projekten inom nano/ 

materialvetenskap. Öresund Entrepreneurship 

Academy läggs ner eftersom 

projekttiden har löpt ut och antalet 

entreprenörsutbildningar i regionen 

har ökat. 

Se vidare Gästkrönikan av 

Bengt Streijffert på sidan 35. 

LUM nr 1 | 2011 13

Den pedagogiska kompetensen har ökat på LTH sedan ”Genombrottet” startade, men det finns mer att göra. foto: mikael risedal 

”Höj undervisningens status!” 

PEdAgogiK. allt fler lärare får högskolepedagogisk 

utbildning och ett 

gemensamt språk börjar växa fram. 

Men fortfarande är pedagogiken en 

gräsrotsrörelse inom akademin. 

– När ska undervisning behandlas 

likvärdigt med forskning och 

innovation och bli en fråga för alla? 

Lunds universitets lärare jobbar 

hårt. De behöver uppmärksammas 

och få stöd och ”cred” av den 

akademiska ledningen, sa lektor 

Nina reistad på Lths pedagogiska 

inspirationskonferens i december. 

PEdAgogiK. hur mäter man kvaliteten 

på ett examensarbete vid Lth? 

Vad kännetecknar ett bra examensjobb? 

Det diskuterades vid ett 

välbesökt rundabordssamtal under 

Lths inspirationskonferens. Frågan 

är brännande aktuell eftersom ett 

nytt nationellt utvärderingssystem 

helt inriktat på resultat införs i år. 

Ingrid Svensson, vicerektor med ansvar 

för grundutbildningsfrågor, och Thomas 

Olsson från den pedagogiska utvecklings- 

Det var den sjätte konferensen vid LTH 

sedan starten av den pedagogiska utvecklingsavdelningen 

”Genombrottet” 

för tio år sedan. 120 deltagare, de flesta 

från LTH, men också från andra lärosäten, 

hörde keynoteföreläsningen av 

universitetets rektor Per Eriksson. Den 

följdes av femton presentationer av pedagogiska 

projekt och en rad rundabordsdiskussioner. 

– Pedagogik är stort på LTH. Det 

speglas i kvaliteten på innehållet och av 

att så många mött upp till konferensen, 

säger Torgny Roxå, pedagogisk konsult 

avdelningen ”Genombrottet” ledde samtalet. 

Thomas Olsson är för övrigt en av 

dem som ingått i det universitetsgemensamma 

s.k. examinationsprojektet som 

LUM återkommer till längre fram. Inom 

LTH går man nu vidare och diskuterar 

vilka kriterier som bör gälla när man ska 

bedöma kvaliteten på ett examensarbete. 

sjäLVsTäNdigHET är ett viktigt kriterium 

för ett bra examensarbete, det var 

deltagarna vid rundabordssamtalet eniga 

om. Vid examensarbeten som görs i 

och en av arrangörerna, när LUM får en 

pratstund i en paus. 

Den pedagogiska kompetensen har 

hur mäter man kvaliteten på ett ex-jobb? 

Torgny Roxå, pedagogisk 

konsult och 

en av arrangörerna 

av LTHs pedagogiskainspirationskonferens. 

foto: britta 

collberg 

samarbete med företag är det t.ex. viktigt 

att uppsatsförfattaren kan vidga perspektivet 

och dra mer allmängiltiga slutsatser 

av sitt arbete. 

BådE HELHETEN ocH dELArNA måste bedömas, 

menade Thomas Olsson, liksom 

sådant som struktur, omfattning, arbetets 

relevans och användbarhet i yrkeslivet 

– balanserat med ett kritiskt forskande 

förhållningssätt. 

Språket och hur uppsatsförfattaren 

uttrycker sig måste också vägas in. 

14 LUM nr 1 | 2011

ökat sedan ”Genombrottet” startade. 

Inspirationskonferenser ordnas av LTH 

vartannat år och av universitetet som helhet 

vartannat. Konferensbidragen är inte 

längre triviala, det sker en kunskapsutveckling 

– ändå räcker det inte, menar 

Roxå. 

– Universitetsorganisationen som helhet 

och ledningen på alla nivåer måste 

engagera sig mer i undervisningen och 

dess kvalitet. 

Det finns så otroligt mycket att göra, 

fortsätter han. Han tar som exempel 

LTHs kursutvärderingssystem. Det har 

resulterat i en databas med 100.000 svar 

på vad som fungerar och inte fungerar i 

undervisningen. 

– Här finns kunskap att bygga vidare 

på, men ingen använder materialet, säger 

Torgny Roxå. 

För ATT uNdErVisNiNgEN ska lyfta behövs 

en systematisk kunskapsutveckling 

och ett meritsystem som belönar 

och inte bestraffar dem som undervisar, 

vilket ofta är fallet i praktiken, menade 

också Nina Reistad, programledare för 

industriell ekonomi, vid ett av rundabordssamtalen. 

– När en lärare ansöker om extern 

forskningsfinansiering är pedagogisk erfarenhet 

ofta antingen ingenting värd 

eller en nackdel. Lunds universitets led- 

– Vissa verkar dessvärre ha svårt för att 

uttrycka sig i annat än punktlistor. Vad 

gör vi åt det? Hänvisar till språkverkstaden? 

undrade Ingrid Svensson. 

ruNdABordsdELTAgArNA diskuterade 

också hur examensarbetena kan komma 

till användning och spridas. Fler borde 

exempelvis kunna omarbetas till vetenskapliga 

artiklar. Och de populärvetenskapliga 

sammanfattningarna – hur gör 

man för att de ska komma till nytta i exempelvis 

arbetslivet på bästa sätt? 

Ett examensarbete underkänns sällan, 

det var rundabordsdeltagarna eniga om. 

Handledaren ser oftast som sin uppgift 

ning måste höja undervisningens status 

genom att kräva att alla ska undervisa, sa 

Nina Reistad. 

LTH med sin ingenjörskultur har 

ändå tagit pedagogiken på allvar, menar 

Torgny Roxå. Med sin pedagogiska akademi 

har LTH fört undervisningen högre 

upp på dagordningen. 

– Det här måste vi sprida till andra delar 

av universitetet, säger han. 

Vid uNiVErsiTETET ArBETAs just nu intensivt 

med det pedagogiska utvecklingsprojekt 

EQ11. Torgny Roxå är positiv 

till projektet. Han ser EQ11 som 

ett uttryck för att universitetsledningen 

vill att organisationen som helhet 

och ledare på alla nivåer tar ett större 

ansvar för att utveckla undervisningen 

– just det som Nina Reistad efterlyste. 

Men det finns problem som man måste 

se upp med. 

– Många människor är utredningströtta. 

Att svara på alla frågor faller 

oftast i knäet på redan hårt belastade 

lärare. Risken är också att ledningen 

blir för klåfingrig och är för angelägen att 

styra. Men jag tror på EQ11s grundintention, 

säger Torgny Roxå. 


Abstracts från inspirationskonferensen kan 

laddas ner från: www.lth.se/genombrottet 

att hjälpa studenten fram till ett resultat 

som blir godkänt, menade en av deltagarna. 

Men även om handledare och 

examinator är olika personer, så fungerar 

det inte alltid så i praktiken, hävdade 

flera runt bordet. 

– Vi jobbar mycket olika inom LTH 

och behöver arbeta oss fram till ett gemensamt 

synsätt, konstaterade Ingrid 

Svensson. Om första steget är att verkligen 

utnyttja skillnaden mellan handledare 

och examinator, så kan nästa steg 

vara att ha flera personer med i bedömningen 

av examensarbetena – för att öka 

både rättssäkerheten och kvaliteten. 


Väntan på beslut 

om lärarutbildning 

Ny uTBiLdNiNg. i januari skulle 

beslutet om examensrätt för lärarutbildningen 

komma. Men i stället 

meddelade högskoleverket, hSV, 

att Lunds universitet och högskolan 

Kristianstad skulle komplettera 

sina ansökningar. Nu väntas besked 

i februari. 

Det uppskjutna beslutet gör att det blir ont 

om tid att få allt klart tills studera.nu öppnar 

den 15 mars. jonas Granfeldt som tillsammans 

med Lars Andersson är projektledare 

för den nya lärarutbildningen menar 

dock att tidsplanen ska kunna hållas. 

HSV vill att lärarkompetensen vid respektive 

lärosäte ska tydliggöras. Och HSV 

har lovat snabb återkoppling efter att 

kompletteringen kommit in. 

– Det är en konkret och enkel åtgärd 

som vi ombetts göra, säger jonas Granfeldt 

som dock påpekar att HSV gärna fått 

meddela sig tidigare. 

Det var i juni 2010 som Lunds universitet 

och Högskolan Kristianstad skickade 

in varsin ansökan om examenstillstånd för 

ämneslärarexamen för åk 7–9 samt gymnasieskolan. 

Ansökningarna gäller ett gemensamt 

utbildningsprogram för respektive 

inriktning och ämne, sammanlagt 23 

ämnen. Såväl utbildningsplan som kursplan 

har varit identiska och lärosätena har 

angett gemensamma lärarresurser. Men 

juridiskt blev det svårt för HSV att ta ställning 

till det gemensamma greppet. Prövningen 

av examensrätt måste ske enskilt 

för varje lärosäte och först när ett lärosäte 

har fått ett eget examenstillstånd kan det 

börja utfärda examen tillsammans med en 

annan part, menar HSV. 

Tanken med den gemensamma utbildningen 

är att de båda lärosätena blir starkare 

och bredare ihop. Högskolan Kristianstad 

är t.ex stark på utbildningsvetenskap, 

ämnesdidaktik och praktik och LU har bl.a 

en stark forskningsbas i de ämnen som är 

aktuella för lärarutbildningen. 

Om HSV:s besked blir positivt i februari 

ska lärarutbildningen starta redan i höst. 

aNNa johaNSSoN 

LUM nr 1 | 2011 15

samhällsvetarna startar 

pedagogisk akademi 

PEdAgogiK. Nu ska det bli möjligt 

även för lärare vid Samhällsvetenskapliga 

fakulteten att få sin pedagogiska 

skicklighet bedömd och 

belönad. Den excellenta pedagogen 

får cirka 1400 kronor mer i månadslön, 

det vill säga samma lönepåslag 

som ges till docenter. 

Vicedekan Britta Liljegren har under det 

senaste året lett en arbetsgrupp som arbetat 

hårt för att samhällsvetarna ska få en 

pedagogisk akademi. I arbetet har man 

inspirerats av ett riksövergripande projekt 

där bland andra LTH har ingått, och 

därefter dragit upp riktlinjerna för en pedagogisk 

akademi som är anpassad efter 

den egna fakultetens behov. En skillnad 

i förhållande till LTHs pedagogiska akademi 

är att samhällsvetarna har ett mellansteg 

i meriteringsskalan; innan man 

tar klivet från behörig till excellent lärare 

så blir man meriterad. Britta Liljegren 

hoppas att mellansteget ska stimulera till 

utveckling för fler lärare. 

Under sina år som lärare och studierektor 

i psykologi har Britta Liljegren varit 

kritisk till att den pedagogiska skickligheten 

varit åsidosatt i jämförelse med 

forskningen. 

– Det är kanske inte främst en höjd 

PEdAgogiK. Medan Lth, medicinarna, 

naturvetarna och nu även samhällsvetarna 

har inrättat pedagogiska 

akademier funderar ekonomihögskolan 

på om det är rätt väg att gå. 

– Möjligheter till pedagogisk meritering 

är viktigt. Problemet är att hitta personer 

som är kapabla att bedöma den pedagogiska 

kompetensen, säger Kristina Eneroth, 

prodekan vid Ekonomihögskolan. 

Vicedekan Britta Liljegren har lett arbetsgruppen 

som arbetat fram samhällsvetarnas 

pedagogiska akademi. 

lön som får lärare att vilja engagera sig 

i pedagogisk utveckling, säger hon. Det 

handlar snarare om att man vill ha kriterier 

att arbeta efter och erkännande för 

sina insatser. Vad är pedagogisk skicklighet 

och hur kan man utveckla den? Inom 

den pedagogiska akademin ges möjlighet 

att reflektera över den egna pedagogiken 

och få den utvärderad av andra erkänt 

skickliga pedagoger. 

I bedömargruppen ska det sitta lärare 

som själva har bedömts vara excellenta, 

men eftersom akademin precis har startat 

så har ingen blivit bedömd ännu. Därför 

har fakulteten låtit prefekter och studierektorer 

nominera åtta erkänt skickliga 

”Fel att pedagogiken bedöms internt” 

När hon sneglar på de pedagogiska akademier 

som införts runt om på universitetet 

ställer hon sig kritisk till att den pedagogiska 

kompetensen bedöms internt. 

– Vid docentmeritering och sakkunnigutlåtanden 

till professorsbefordran är 

det en självklarhet att man tar in folk utifrån, 

säger Kristina Eneroth som tycker 

att det tillvägagångssättet understryker 

att pedagogiken inte är lika viktig som 

forskningen. 

pedagoger till bedömargruppen. De kommer 

under våren att gå en skräddarsydd 

högskolepedagogisk kurs i hur man bedömer 

pedagogisk skicklighet och lära sig 

att sätta samman en pedagogisk portfölj. 

sAmHäLLsVETArNA HAr ArBETAT fram 

tio kriterier som delats in i tre olika nivåer. 

För att få betyget excellent så ska man ha 

”fördjupad förmåga att engagera samt leda 

och organisera pedagogisk utveckling” 

samt ”fördjupad förmåga att skapa kreativa 

dialoger inom och mellan olika ämnen 

och med det omgivande samhället”. 

– Vi har arbetat om de totalt tio kriterierna 

många gånger, utifrån den återkoppling 

vi fått vid möten där vi presenterat 

våra tankar, berättar Britta Liljegren. 

Tidigare har det inte funnits några tydliga 

kriterier för pedagogisk skicklighet. 

Man har talat om antal undervisningstimmar 

och högskolepedagogiska kurspoäng 

vilket ju inte säger så mycket om 

kvaliteten på undervisningen eller det 

pedagogiska utvecklingsarbetet. 

De samhällsvetenskapliga lärarna 

har ofta mycket undervisning på schemat 

och därför menar Britta Liljegren att 

det är hög tid att fakulteten satsar mer på 

den pedagogiska meriteringen. På universitetsövergripande 

nivå finns fortfa- 

En annan anledning till att ekonomerna 

inte infört en variant av pedagogisk 

akademi är kostnaden. 

– Vi måste ställa oss frågan om vad 

som ger studenterna mest; en pedagogisk 

akademi eller fler undervisningstimmar, 

säger Kristina Eneroth. 

Än så länge har Ekonomihögskolan 

valt att belöna pedagogisk skicklighet 

genom något de kallar balanced excellens. 

När prefekten lönesätter ska han eller 

hon ta hänsyn till såväl forskning som 

pedagogik 

Även inom andra fakulteter har man 

16 LUM nr 1 | 2011

ande inget beslut om någon gemensam 

modell för att belöna pedagogiska meriter, 

men i universitetets handlingsplan 

för kvalitetsarbete uppmanas områdena 

arbeta med dessa frågor. 

– Men jag tror att det är både bra och 

naturligt att den här typen av verksamhet 

växer fram på fakultetsnivå och inte 

blir något som pådyvlas uppifrån, säger 

hon. Det är värdefullt med en lokal utvecklings- 

och förankringsprocess, där 

representanter för alla institutioner haft 

möjlighet att ge synpunkter. Dessutom 

ser undervisningssituationen ganska olika 

ut mellan fakulteterna, vilket också 

talar emot att en universitetsövergripande 

pedagogisk akademi, anser Britta Liljegren. 

ULriKa oreDSSoN 

t 

Pedagogiska 

akademier vid Lu 

LTH var först ut med en pedagogisk akademi 

2001. Sedan dess har 83 lärare meriterat 

sig och fått ett lönespåslag på 2000 kronor. 

naturvetarna startade en pedagogisk 

akademi 2004 och sedan dess har 17 lärare 

meriterat sig. Lönespåslaget är det samma 

som på LTH. Medicinarna har nio medlemmar 

i sin akademi som startade 2011. Deras 

meritering avgörs av en extern Education 

Advisory Board och de som utnämnts till 

Excellent Teaching Practioner rekommenderas 

ett lönelyft på 1500 kronor. 

Den 9 februari hålls första mötet om 

samhällsvetarnas pedagogiska akademi läs 

mer på www.sam.lu.se/o.o.i.s/26269 

valt att gå andra vägar när det gäller 

att belöna pedagogisk skicklighet. 

Vid HT finns det exempelvis sedan 

flera år tillbaka en högskolepedagogisk 

grupp som arbetar med att ta 

fram utbildningar och inspirera lärare 

att förkovra sig pedagogiskt. 

– Vi har för närvarande inga planer 

på att starta en pedagogisk akademi, 

men det är likväl en självklarhet 

för oss att den pedagogiska gärningen 

uppmärksammas och belönas, säger 

Eva Wiberg, prodekan för HT. 

ULriKa oreDSSoN 

Stor potential för samarbeten 

med universitet i södra afrika 

uTByTE. Lunds universitets satsning 

på open access, fri vetenskaplig 

publicering, är känd 

runtom i världen. Det visade sig 

när Kristoffer holmqvist från 

Biblioteksdirektionen blev ombedd 

att tala vid en konferens i 

johannesburg anordnad av SaNorD, 

ett universitetssamarbete 

mellan Norden och södra afrika. 

LU har varit drivande i rörelsen för 

Open Access inte minst genom skapandet 

av DOAJ, Directory of Open 

Access Journals. I denna databas 

finns nästan 6000 tidskrifter och nästan 

en halv miljon artiklar som är fritt 

tillgängliga utan prenumerations- eller 

nedladdningskostnader. Tidskrifterna 

kommer från omkring 100 länder 

och är skrivna på ett 50-tal språk. 

– DOAJ är väldigt ansett och uppskattat 

utomlands. För universitet i 

tredje världen, som inte har råd att 

betala dyra prenumerationsavgifter 

för vetenskapliga tidskrifter, är det 

en mycket viktig tillgång, förklarar 

Kristoffer Holmqvist. 

– Flera av de universitet jag besökte 

i Sydafrika saknar fortfarande resurser 

och organisation för att effektivt 

satsa på Open Access. Här har Lunds 

universitet mycket att bidra med. 

sANord – Southern Africa- Nordic 

Centre – är ett samarbete mellan 25 

universitet i Norden samt Namibia, 

Zimbabwe, Malawi, Zambia och 

Sydafrika. Organisationen ordnar 

bland annat en årlig konferens, som 

nu nyligen i Johannesburg i Sydafrika. 

– Temat för konferensen var ”hållbara 

samarbeten”. Med det menade 

man samarbeten mellan Norden och 

södra Afrika som fortsätter även när 

ursprungsfinansieringen tagit slut, 

Kristina Miolin och Emmanuel Fabiano, 

rektor för University of Malawi. 

säger Kristina Miolin från Avdelningen 

för internationella relationer. 

Lärosätena i södra Afrika har dåliga 

erfarenheter av biståndsfinansierade 

projekt som inte bygger på verkliga 

ömsesidiga intressen. Så fort biståndet 

upphör, så upphör då också samarbetet. 

Därför vill man gärna hitta 

projekt som kan tillgodose inte bara 

de afrikanska utan också de nordiska 

intressena. 

– I framför allt Sydafrika finns det 

flera framgångsrika universitet som är 

intresserade av internationella samarbeten. 

Men det ska vara på lika villkor, 

dels för att man anser att man 

faktiskt har mycket att bidra med, 

dels för att det är enda sättet att utveckla 

hållbara samarbeten, förklarar 

Kristina Miolin. 

Hon hoppas att LU ska utnyttja 

SANORDs nätverk bättre, och letar 

nu efter forskargrupper inom LU 

som är intresserade av samarbeten 

med södra Afrika. Andra kontaktvägar, 

som studentutbyten, hoppas hon 

också på. 

iNGeLa BjörCK 

LUM nr 1 | 2011 17

Fångad av 

en storMvind 

När de flesta andra människor gått till sängs har håkan Karlsson istället gjort 

sällskap med hundratusentals flyttande småfåglarna i lunda nattens mörker. 

Från ekologihusets tak har han med hjälp av en unik radaranläggning studerat 

hur flyttfåglar hanterar starka vindar som riskerar att påverka deras färdriktning. 

– en av utmaningarna i forskningen är att försöka uppfatta omvärlden ur 

fåglarnas perspektiv, säger håkan Karlsson. 

Håkan Karlsson har använt en unik 

radaranläggning på Ekologihusets 

tak för att undersöka några av flyttfåglarnas 

fascinerade gåtor. 

18 LUM nr 1 | 2011

Mestadels har Håkan Karlsson suttit inne i radaranläggningens 

kontrollrum, men ibland har han klivit ut i nattmörkret och lyssnat 

på nattflyttande fåglar. 

Varje vår och höst flyger miljontals 

flyttfåglar genom 

Skånes luftrum. De väller 

fram på olika höjd, allt från 

några hundra meter till fem kilometer 

upp i luften. Biologen Håkan Karlsson 

har studerat nattflyttande småfåglar 

samt de lite större tornseglarna. Han 

har tillbringat många nätter på Ekologihusets 

tak under sin doktorandtid. 

Mestadels har han suttit inne i radaranläggningens 

kontrollrum, men ibland 

har han klivit ut i nattmörkret och lyssnat. 

Inte på stadens brus, utan på några 

av de nattflyttande fågelarter som trots 

allt ger ifrån sig läten under flytten, som 

exempelvis tidiga vårnätter då taltrastarna 

kommer. 

– Då fylls luften av deras knäppande 

och sisande, säger Håkan Karlsson. 

rAdArANLäggNiNgEN på Ekologihusets 

tak är unik. Det är en målföljningsradar 

ursprungligen avsedd för militära 

sammanhang. Endast ett fåtal forskargrupper 

i världen har tillgång till sådan 

utrustning. 

– Det unika med den här radaranläggningen 

är att vi så exakt kan mäta 

rörelserna hos flyttfåglarna, säger Håkan 

Karlsson. 

Radiovågorna från anläggningen 

studsar på fågelkropparna i nattmörkret 

Många av småfåglarna väger bara några få gram. Ändå förmår de varje 

vår och höst att färdas flera hundra mil genom mörker, vindar och faror. 

På bilden syns en sävsångare. 

och ger värdefull information som avläses 

på den lilla skärmen inne i kontrollrummet. 

Med hjälp av radarn kan man 

mäta fågelns flyghöjd, flyghastighet och 

flygriktning. Till och med hastigheten på 

de enskilda vingslagen kan registreras. 

Det var professor Tomas Alerstam 

som lyckades få utrustningen till institutionen 

för många år sedan. Utöver den 

fasta anläggningen på Ekologihusets tak 

finns ett par mobila enheter. Dessa har 

forskarna använt på flera olika platser i 

Sverige, från Falsterbohalvön i söder till 

Abisko i norr, och dessutom vid flera isbrytarexpeditioner 

i Arktisområdet. 

HåKAN KArLssoNs eget radararbete har 

varit förlagt till både Abisko och Ekologihusets 

tak. Han har undersökt hur 

fåglarna tacklar problemen med vindavdrift, 

det vill säga risken att komma ur 

kurs om man flyger när det blåser starka 

vindar. 

– Forskningsresultaten visar att tornseglarna 

kan kompensera helt vad gäller 

vindavdrift medan småfåglarna tycks 

kunna kompensera hälften av vindavdriften, 

säger Håkan Karlsson. 

Han konstaterar att vår egen världsbild 

är en utmaning att ta sig förbi i den 

här typen av forskning. Människan är 

extremt landbaserad, vi har svårt att 

tänka oss in i fåglarnas situation. Om vi 

människor rör oss i blåsigt väder kan vi 

göra motstånd genom vår kontakt med 

markytan, som ju inte rör sig i vinden. 

– I luftrummet har man däremot ingen 

möjlighet att spjärna emot, säger Håkan 

Karlsson. 

Att flyga i vind är enligt Håkan Karlsson 

ungefär som att simma i en ström, 

man måste förhålla sig till både strömmens 

riktning, sin egen riktning samt 

det önskade resultatet dit man vill nå. 

Det kräver onekligen ett kunnande i matematik 

och trigonometri, det vill säga läran 

om vinklar. 

ForsKNiNgsrEsuLTATEN visar att de 

nattflyttande småfåglarna gärna undviker 

att flyga i stark vind, just för att 

minska risken att hamna ur kurs. Men 

samtidigt lever de under press att hinna 

fram till sin häckningsplats alternativt 

sin övervintringsplats i tid. Så på den 

punkten verkar i alla fall människor och 

de nattflyttande småfåglarna ha en gemensam 

världsbild, eller snarare ett gemensamt 

vardagsproblem – den ständiga 

kampen mot klockan. 

text: LeNa BjörK BLixt 

Foto: GUNNar MeNaNDer 

FoTNoT. Håkan Karlsson disputerade i höstas. 

Avhandlingens titel: There and back 

again – Nocturnal Migratory Behaviour of 

Birds during Spring and Autumn. 

LUM nr 1 | 2011 19

Zeina Doulani och Fatma ElZein odlar sina egna örter. Det blir trångt i köket emellanåt. Längst bak skymtar Layla Alhefi sedan 

Fatma ElZein och Nawal Assaad. 

actionForskning 

i rosengård 

Kvinnorna står inte bara långt ifrån 

arbetsmarknaden; de står längst 

därifrån. Det handlar om flerbarnsmammor 

från Mellanöstern 

med knapp skolgång och dåliga 

svenskkunskaper. Genom projektet 

yallatrappan har de fått de första 

jobben i sina liv – inom kök, städ eller 

ateljé. rättssociologen eva Friis 

vid arbetsmiljöhögskolan har under 

två års tid följt projektet på nära 

håll. actionforskning kallar hon det. 

När LUM anländer till Yallatrappans 

restaurang på Rosengård är det lunchtid 

och i köket råder full aktivitet. Snart 

kommer de första lunchgästerna – de 

flesta från bostadsföretaget MKB, Socialförvaltningen 

eller andra verksamheter 

som har kontor i närheten. En av 

kvinnorna i köket är Fatma. Hennes bakgrund 

liknar på många sätt kollegornas: 

Uppvuxen i Libanon. På grund av kriget 

fick hon inte mer än sammanlagt två 

års skolgång. Under sina 27 år i Sverige 

har hon fött åtta barn. Hennes svenska 

är bristfällig. Yallatrappan är hennes första 

kontakt med arbetslivet. 

cHrisTiNA mErKEr siEsjö från ABL 

(ABFs helägda bolag) är arbetsgivaransvarig 

för Yallatrappan. Hon har under 

flera år arbetat med olika kvinnoprojekt, 

men Yallatrappan ligger henne särskilt 

varmt om hjärtat. 

– När vi startade hade Arbetsförmedlingen 

i princip slutat engagera sig i de 

Rättssociologen 

Eva Friis följer 

projektet Yallatrappan. 

20 LUM nr 1 | 2011

här kvinnorna, berättar hon. De ansågs 

omöjliga att få i arbete och när vi kom i 

kontakt med dem hade de låg självkänsla. 

Men de har en nyckelroll i familjen, 

menar Christina Merker Siesjö. 

– Mår mammorna bra så fungerar familjerna 

bättre. 

Med pengar från Europeiska socialfonden 

drog ABF och Malmö Stad igång 

Yallatrappan. Eva Friis från Arbetsmiljöhögskolan 

anlitades för att utvärdera 

projektet, men också för att fungera som 

bollplank. 

– Man kan kalla det för en slags actionforskning, 

säger Eva Friis som tycker 

att det har varit ett mycket konkret och 

givande samarbete. 

Hon får medhåll från Christina Merker 

Siesjö. 

– Vi behövde någon som utvärderade 

vad vi gjorde, men vi ville ha mer än en 

rapport i efterhand. Eva Friis har varit 

med under hela resans gång, ställt kluriga 

frågor och hela tiden fått oss att reflektera 

över vad vi gör. 

idAg HAr yALLATrAPPAN tagit steget från 

EU-finansierat projekt till permanent 

verksamhet. Förutom restaurang och catering 

finns en ateljé som nyligen fått i 

uppdrag att provsy blågula uniformsslöjor 

som IKEAs muslimska personal kan 

använda sig av på jobbet om de vill. 

Dessutom anlitas kvinnorna i Yallatrappan 

som städhjälp vid exempelvis 

flyttstädningar. 

Av 63 kvinnor som under de två senaste 

åren varit verksamma inom projektet 

har idag sju fått fast tjänst på Yallatrappan, 

nio har praktikplatser och övriga 

har på något sätt gått vidare till antingen 

andra jobb, arbetsmarknadsåtgärder 

eller utbildning. 

Även om Christina Merker Siesjö är 

nöjd med det arbete som Arbetsmiljöhögskolan 

har gjort så efterlyser hon andra 

utvärderingsformer som ger tydliga 

siffror på hur stor samhällsvinst som görs 

genom sociala projekt som Yallatrappan. 

– När man utvärderar sociala projekt 

krävs metoder där man ser samhällsnyttan 

i ett vidare perspektiv, säger hon. 

text: ULriKa oreDSSoN 

Foto: GUNNar MeNaNDer 

Kanelsnäckorna på Yallatrappan är naturligtvis hembakade. Fatma ElZein och Fatme Ibrahim. 

LUM nr 1 | 2011 21

porträtt | SKOTTE MårTEnSSOn 

Mr Lth 

– ständigt i händelsernas 

centrum 

Skotte Mårtensson 

med en av Sveriges 

första Mac-datorer 

1984. 

i september firas ett stort jubileum 

i Lund. Lth har existerat i 50 år och 

det ska givetvis firas. i centrum 

för firandet finns en person som 

upplevt alla dessa år på nära håll, 

mångsysslaren Skotte Mårtensson. 

han är med i jubileumskommittén 

som planerar tekniska högskolans 

fest och jubileumsår och är 

dessutom en av redaktörerna för en 

jubileumsskrift som ska vara klar i 

september. 

Under åren har Skotte Mårtensson fyllt 

en lång rad funktioner på LTH: lärare, 

forskare i elektro teknik, dekanus, inspektor 

och initiativtagare till många 

pedagogiska försök för att bara nämna 

några. Han är idag stolt över ”sitt” LTH 

som startade som en spegel av KTH, men 

idag har en egen profil: en forskande högskola 

och en allt mer mångsidig läroanstalt. 

Skotte Mårtensson är Malmöpåg och 

son till en pappershandlare. Han tog studenten 

på Malmö högre tekniska läroverk 

1957. 

NAmNET sKoTTE väcker ofta frågor. 

– Det fanns på 30-talet en ganska 

framgångsrik löpare i Malmö som hette 

Skotte Jakobsson. Eftersom mina föräldrar 

väntade mig till skottdagen så valde 

de namnet Skotte. Fast jag föddes faktiskt 

några dagar för sent, förklarar han. 

Ynglingen hade ett stort hobbyintresse 

för elektroteknik och hans fysiklektor 

i gymnasiet, Lennart Stigmark, uppmanande 

honom söka en teknikertjänst 

på Fysikum i Lund när den första synkrotronen 

skulle byggas. Skotte Mårtensson 

fick dock inte jobbet eftersom 

han ännu inte gjort militärtjänst, men 

professor Sven Johansson uppmanade 

honom att läsa ”proppen” i fysik. 

sKoTTE mårTENssoN blev så småningom 

fil lic i fysik och sökte 1963 ett lektorat på 

det nya LTH. Där disputerade han se- 

22 LUM nr 1 | 2011

Mångsysslaren Skotte Mårtensson har upplevt LTH på nära håll under alla år. foto: mats nygren 

”Tillsammans med prorektor Kjell-åke modéer 

på juridicum reste han till usA och kom hem 

med sveriges första mac-datorer 1984.” 

nare i tillämpad elektronik. Hans forskning 

har mest rört atomfrekvensnormaler, 

s.k. atomklockor för exakt mätning 

av frekvens. 

Som lärare engagerade han sig snart i 

behovet av datorkunskap bland kollegerna 

och såg till att dataloger gav kurser för 

lärare. Han insåg också att den pedagogiska 

kompetensen inte alltid var så hög 

bland teknikerna och ordnade pedagogiska 

dagar. Pedagogik via TV var aktuellt 

i samband med planeringen av det 

som blev Linköpings tekniska högskola. 

Tillsammans med Gunnar Markesjö 

från KTH hamnade Skotte Mårtensson 

i en arbetsgrupp som förberedde detta. 

– Vi diskuterade gemensamma frågor 

som tentamina och vad som skulle utgöra 

kursernas väsentligheter. TV:s roll glömde 

vi mer och mer för vi trodde inte riktigt 

på den, säger han. 

På 70-talet kom direktiv från Stock- 

holm om att varje högskola skulle ha en 

utbildningsledare och Skotte Mårtensson 

förslogs på LTH. Men man tyckte 

att det var svårt för en man att täcka hela 

LTH, så studierektorer inrättades på de 

fem sektionerna som tillsammans fick 

fylla den funktionen. Utbildningsplanerare 

inrättades också. 

– Vi diskuterade utbildnings- och 

vissa tillsättningsärenden och la förslag 

i sam förstånd. Inte så konstigt att det sedan 

blev som vi ville. 

Någon kallade dessa nya makthavare 

för elaka gruppen… 

årEN 1976–80 var Skotte Mårtensson inspektor 

för Teknologkåren. Ett uppdrag 

där var att rädda studenternas festlokal 

Lophtet. 

På 80-talet var han, som dekanus på 

E-sektionen, en av dem som arbetade allra 

hårdast för att LTH skulle komplet- 

Kickoff för 

LTHs 50-årsjubileum 

I dagarna hålls en kickoff som sparkar 

igång jubileumsåret 2011, då Lunds 

Tekniska Högskola firar 50 år. jubileumsspex, 

forskare på stan och konstutställning 

är ett axplock av allt som 

händer framöver. Dessutom planeras 

en stor hemvändardag för alla alumner 

och en jubileumsfest i slutet av september. 

Varje vecka kommer studenter arrangera 

pubkväll och en gång i månaden 

blir det sopplunch där LTH:s forskare 

presenterar senaste nytt om LTH:s 

forskning. En särskild jubileumslogotype 

har tagits fram. Den ska under året 

följa LTH-folk i olika sammanhang. 

– Loggan kan tas med på symposier 

runt i välden där den fotograferas med 

forskare, studenter eller någon annan 

med anknytning till LTH. I slutet av 

året sammanfattar vi det hela i en liten 

skrift, säger Lisbeth Wester, informationschef 

på LTH. 

Ett jubileumsspex sätts upp av LTHs 

egna spexare i jesperspexet. ”The best 

of Sångarstrider” genom åren blir en 

del i underhållning vid olika evenemang. 

Dessutom väntas idrottsevenemang 

av olika slag. Ambitionen är 

att öka LTH:s synlighet och få folk att 

mötas. 

journalist Mats nygren arbetar på 

en jubileumsbok tillsammans med 

Skotte Mårtensson (se artikel här intill) 

och är på jakt efter bilder. Mest efterfrågat 

är bilder från LTH:s tidiga år, 

men redaktörerna är också på jakt efter 

andra intressanta minnen. 

Senaste nytt om jubileet finns 

påwww.lth.se/jubileum och www.facebook/lth50 

aNDerS FriCK 

LUM nr 1 | 2011 23 

t

t 

CE 

teras med en datatekniklinje. När linjen 

kom igång byggdes E-huset om med 

nya flyglar för att båda sektionerna skulle 

få plats där. Invigningen skedde samma 

dag som Ideon invigdes, 29 april 1986. 

Skotte Mårtensson kom senare att verka 

i Ideon LTH Network. 

1987 BLEV HAN dEKAN för hela LTH, som 

då verkade i ett samarbete med Matematisk-naturvetenskaplig 

fakulteten med 

LTH-professorn Bertil Thörnell som gemensam 

rektor. Men samarbetet fungerade 

dåligt i praktiken och upplöstes 

igen 1990. 

Skotte Mårtensson ville skynda på datoriseringen 

av utbildningen, som gick 

mycket trögare än inom forskningen. 

Tillsammans med prorektor Kjell-Åke 

Modéer på Juridicum reste han till USA 

och kom hem med Sveriges första Macdatorer 

1984. Snart var Lunds universitet 

Europas första Apple-universitet. 

LU SERVICE 

MEDIA-TRYCK 

CITU var ett annat pedagogiskt uppdrag 

under 90-talet. Då tog han också 

över Bodil Jönssons kurser i vetenskapshistoria 

och startade den valfria kursen 

Teknik historia, där han ännu dyker upp 

som gästföreläsare. 

ETT TidigT FörsöK med distansutbildning 

via IT hette Komet. Skotte Mårtensson 

samarbetade med Jonas af Klerker 

och Televerket. 1994 startade han 

LTH:s alumniförening till sammans med 

kårordförande Henrik Isaksson. 

– Vid starten skulle alla intresserade 

anmäla sig via fax – oklokt nog. På morgonen 

var faxrummet alldeles fullt av 

oändliga, fuktiga faxpapper och de hade 

dessutom tagit slut så att vi förmodligen 

missade många intresserade f.d. studenter, 

berättar Skotte. 

TEcHNoLuTioN är kanske det uppdrag 

som han uppskattat allra mest. 

Rektor Thomas Johannesson tyckte 

att bandet mellan människor och teknik 

borde stärkas. En professor i humanteknologi 

skulle passa bra och när 

arkitekt Peter Broberg visade sina stiliserade 

teckningar som skildrade människans 

utveckling som teknisk varelse 

under namnet Technolution var saken 

klar. Skotte Mårtensson med sitt intresse 

för teknikhistoria erbjöds att delta i 

centrum bildningen. 

– Det var det roligaste jag gjort. Jag 

blev mycket inspirerad av Peter Broberg 

och samarbetet inledde en djup vänskap. 

juBiLEumsBoKEN, som nu är under planering, 

har ett antal gästskribenter samt 

intervjuer med de ännu levande av de 

allra första professorerna. Information 

från tidningarna Ordo, LTH-nytt, Pålsjö 

ängsblad och LUM ska återanvändas. 

>> MEDIA-TRYCK

Moderna 

pr-strategier 

– Kinas nya vapen för att marknadsföra enpartistaten 

Många kineser ser kommunistpartiets logga som en kvalitetsstämpel. 

ja, statliga teveinslag där partiloggan skymtar förbi bedöms faktiskt 

som mer trovärdiga än sådana utan logga. 

Det visar ett experiment som presenterades vid en tvärvetenskaplig 

workshop i december. Det auktoritära Kina styrs allt mer med moderna 

pr-metoder, enligt forskarna. Bättre ekonomi bidrar till stabiliteten, men 

mycket kraft läggs ändå på att övertyga folket om partiets förträfflighet. t 

LUM nr 1 | 2011 25

i 

en globaliserad värld med nya medier 

i var mans hand – hur lyckas 

en auktoritär stat som Kina behålla 

sin auktoritet och legitimitet? 

Hur marknadsför man enpartistaten? 

Om detta handlade workshopen som 

samlat ett tjugotal forskare från hela världen. 

Arrangörer var Christian Göbel och 

Barbara Schulte vid Centrum för Östoch 

Sydöstasienstudier. 

De gamla härskarmetoderna att ta till 

våld eller köpa människor med förmåner 

eller mutor räcker inte längre till. Efter 

Mao finns i Kina dessutom en motvilja 

mot ensidig partipropaganda och hjärntvätt 

– också inom kommunistpartiet. 

Från slutet av 80-talet, då Kina började 

satsa på marknadsekonomi, är det moderna 

PR-strategier som gäller. 

– Politiskt våld är inte särskilt verksamt 

– det är slutsatsen. Uppslutningen runt 

partiet ska istället nås med huvudsakligen 

fredliga medel, berättade Anne-Marie 

Brady, statsvetare från Nya Zeeland. 

BrAdy, som TidigArE gästforskat i 

Lund, är expert på just propaganda. Hon 

berättade hur kommunistpartiet och regeringen 

lagt om sitt sätt att arbeta. Harmoni 

och stabilitet är honnörsord och genom 

att marknadsföra partiets ihärdiga 

arbete för att uppnå just detta så får man 

legitimitet. Främsta sättet att nå ut är så 

kallad storytelling, huvudsakligen genom 

underhållningsprogram i teve. 

Tidigare hade kommunistpartiet koll 

på medborgarna via arbetsplatserna; i 

dag är det föreningar i bostadsområdena 

som blir en allt viktigare länk till partiapparaten. 

Kineserna uppmuntras att 

engagera sig i lokalsamhället, t.ex. hjälpa 

sjuka och gamla i sitt bostadsområde. 

– Samtidigt som det offentliga avlastas, 

så skapas en känsla av delaktighet 

och tillhörighet. 

Medborgarna ska vara socialt men inte 

politiskt aktiva – det är strategin. Det betyder 

inte att all kritik mot myndigheter 

är bannlyst. Lokala protester uppmuntras 

t.o.m. ibland, t.ex. försöker kommunistpartiet 

motarbeta lokal korruption på det 

sättet och samlar samtidigt egna poäng. 

”Politiskt våld är inte särskilt verksamt – det 

är slutsatsen. uppslutningen runt partiet ska 

istället nås med huvudsakligen fredliga medel.” 

– Men det som är möjligt att säga lokalt 

är omöjligt på ett nationellt plan. 

Enpartistaten och kommunistpartiet 

centralt får inte ifrågasättas, sa Anne- 

Marie Brady. 

Våld används mer selektivt t.ex. mot 

minoriteter i Tibet, hävdade hon. Och 

genom att slå till mot enskilda oppositionella 

och göra dem till syndabockar, 

kan partiet öka självcensuren bland övriga 

medborgare. 

– När det behövs, spelar de styrande 

på nationalistiska känslor. Det handlar 

om att rida den kinesiska tigern och om 

medveten ”macro management”, sa Anne-Marie 

Brady. 

Hennes slutsats är att de kinesiska 

makthavarna lyckats tämligen väl med 

att hålla ihop det enorma landet och 

uppnå relativ stabilitet. Men alla workshop-deltagarna 

var inte lika övertygade. 

Förutom statsvetare deltog både antropologer, 

sociologer och pedagoger. Flera 

redovisade lokala fältstudier som ger en 

mer sammansatt bild än regeringens propagandastrategier 

kanske avslöjar. 

– Vi kan inte känna oss säkra på hur 

Kina kommer att utvecklas. Det finns 

alltför många osäkra faktorer, samhället 

är alltför komplext, menade t.ex. Andrew 

Kipnis, antropolog från Australien. 

Poängen med workshopen var för övrigt 

just att få en mer nyanserad bild och 

visa de stora variationerna inom landet. 

Forskarna visade hur regimen också genom 

utbildning formar människors attityd 

till enpartisystemet. Enligt en ny undersökning 

gillar 70 procent av kineserna 

kommunistpartiet; alla är inte hjärntvättade, 

kommenterar Christian Göbel. 

– Partiet är bra på att beskriva sig som 

fredligt och få med sig människor i sin 

strävan mot ett harmoniskt samhälle och 

i kampen mot korruption. Men samtidigt 

som Kina utvecklas ekonomiskt så verkar 

det inte räcka; partiet behöver också modern 

marknadsföring och föra ut berättelser 

som visar hur framgångsrika de är. 

mEN rEgEriNgEN är trots allt inte ensam 

om att påverka hur människor tänker 

och agerar, fortsätter Christian Göbel. 

Makten föder motstånd, vilket man 

ser inte minst på internet. Och de nya 

PR-strategierna ersätter inte våld som 

maktmedel – att påstå det är att gå för 

långt, menar han. 

– Våldet i Kina är inte bara mer selektivt 

utan också mer hemligt, och om 

det uppträder bidrar propagandan till att 

skyla över de despotiska tendenserna hos 

regimen. Det finns inga bevis för att regimen 

använder mindre våld i dag mot befolkningen 

än vad den gjorde för tjugo år 

sedan, säger Christian Göbel. 

text & Foto: Britta CoLLBerG 

26 LUM nr 1 | 2011

Medborgarjournalistik växer fram på nätet 

Nya medier gör det lättare att både 

kontrollera och protestera i Kina. 

Kinesiska poliser filmar regimkritiska 

aktivister som i sin tur filmar poliserna 

och sedan lägger ut filmerna 

på nätet där de sprids blixtsnabbt. 

Men även oberoende kinesiska 

dokumentärfilmer har blivit mer 

samhällskritiska. Nyligen visades 

några av dem på en filmfestival vid 

Lunds universitet. 

Många kineser är lojala med kommunistpartiet, 

men det finns också kritiska 

röster som påtalar orättvisor och ojämlikhet 

i samhället. Det yttrar sig bland 

annat i en stark dokumentärfilmsrörelse 

och i en medborgaraktivism med kameran 

som vapen, berättar Kina-forskaren 

Marina Svensson, som hade satt samman 

programmet till filmfestivalen i december. 

Temat var stadsliv i några av Asiens 

megastäder. 

FLErA FiLmEr kom från Kina, där många 

dokumentärer innebär en indirekt kritisk 

granskning av landet och därmed 

de styrande. 

Bilden av yttrandefrihetens status i det 

kinesiska samhället är motsägelsefull. 

– Regimen vill framstå som legitim. 

Den sponsrar teve- och underhållningsprogram 

som berättar om kampen mot 

korruption på lokal nivå och visar hur enskilda 

får upprättelse med lagens hjälp. 

Men samtidigt får regeringen problem 

med medborgare som tar propagandan 

på allvar och med lagens hjälp vill hävda 

sin rätt, t.ex. att behålla sin bostad, säger 

Marina Svensson. 

Även artister speglar samhällsproblem 

i konstverk och dokumentärfilmer– t.ex. 

Ai Weiwei, en känd artist som intervjuade 

föräldrar som miste sina barn i den 

stora jordbävningskatastrofen 2008. Ai 

Weiweis film visar att korruption ledde 

Marina Svensson under ett fältarbete rörande 

kulturarvet på landsbygden i Kina. 

till sämre skolbyggnader som inte klarade 

jordbävningen. 

Den nya dokumentärrörelsens filmer 

kan gå längre i sin kritik än kommersiella 

filmer och teveprogram. 

– Myndigheterna ingriper inte, eftersom 

man inte bedömer filmerna som något 

hot. De visas bara på filmfestivaler 

med en begränsad publik. 

dE sTyrANdE HAr mer bekymmer med 

den medborgarjournalistik som växer 

fram på internet. Mindre kända aktivister 

dokumenterar polisens övergrepp och lägger 

ut på kinesiska webbsidor som Yuku. 

– Myndigheterna agerar så snabbt de 

kan. Men bild är svårare att censurera än 

oppositionell skrift som lättare identifieras 

med sökmotorer. 

När dessa videor plockas bort från inhemska 

hemsidor läggs de ut på internationella 

sajter som YouTube, som dock är 

blockerad i Kina. 

Respekten för mänskliga rättigheter 

varierar i det kinesiska samhället, menar 

Marina Svensson. 

– Advokatyrket är på stark frammarsch. 

Många kineser som förlorat sina 

hem i den våldsamma exploatering och 

urbanisering som pågår, anlitar advokater 

som driver deras sak. Myndigheterna 

kontrar med att dra in advokatlicenser 

vilket skrämmer en del till tystnad. Men 

många advokater framhärdar – de har en 

stark yrkesstolthet. 

BrisTEr i sAmHäLLET kan alltså kritiseras, 

bara inte kritiken riktar sig mot kommunistpartiet 

centralt. Även lokalt kan förstås 

partiet vara starkt, men det kan sällan 

hindra journalister från andra delar av 

landet att göra traditionella grävjobb, menar 

Marina Svensson. Hon berättar om 

ett av 2010 års mest uppmärksammade 

grävreportage som avslöjade lokala myndigheters 

försumlighet; ett dåligt vaccin 

hade gjort barn mycket sjuka och flera 

hade till och med dött. 

Den enorma variationen gör Kina 

svårt att bedöma för andra länder och 

för utländska företag som har relationer 

och affärer med landet. 

– Kina är en global aktör, som köper 

upp både företag och mark i andra världsdelar. 

Det betyder också att kinesiska värderingar 

och modeller exporteras, t.ex. 

synen på mänskliga rättigheter. Vi behöver 

skaffa oss mer kunskap om det kinesiska 

samhället för att förstå Kinas roll i 

världen, menar Marina Svensson. 

Själv bidrar hon till det. Hon ingår 

i flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt 

och bor stora delar av året i Peking. 

Varje höst är hon dock på plats i Lund, 

vid Centrum för Öst- och Sydöstasienstudier, 

där hon undervisar på det internationella 

masterprogrammet. 


LUM nr 1 | 2011 27

BiLLiga Böcker 

– förmån med nackdelar 

Snart är det dags för den årliga bok rean, när böcker kommer att 

ligga i drivor i affärerna, ännu billigare än vanligt. För böcker i 

Sverige är billiga – alltför billiga för att marknaden ska fungera 

bra, menar litteraturvetaren ann Steiner. 

Bokrea på akademibokhandeln. 

foto: dan hansson 

/ scanpix 

28 LUM nr 1 | 2011

Ann Steiner har forskat om 

bokmarknad och läskulturer 

i Sverige. Hon har skrivit 

bland annat om Månadens 

bok, om Bonniers folkböcker, om 

bokbloggar och om digitala böcker. 

Bokmarknaden i Sverige har skilt sig 

en hel del från andra länder. Här har funnits 

bokklubbar och kringresande bokhandlare 

som försett glesbygden med 

läsning, och flera ”folkboks-serier” på 

40- och 50-talen som såldes via särskilda 

bokombud. Och så var Sverige år 1970 

först med att ta bort de fasta bokpriserna, 

vilket fick stora återverkningar. 

– Avregleringen har gjort att vi nu har 

de billigaste böckerna i Västeuropa, säger 

Ann Steiner. Hon berättar om sin tid 

som post doc-forskare i Skottland, när 

det var billigare för henne att be maken 

köpa engelska fackböcker i Sverige än att 

själv beställa dem från England. 

mEN dE LågA PrisErNA gick ut över bokhandlarna. 

Idag saknar en tredjedel av 

landets kommuner en egen bokhandel. 

Totalt finns det visserligen inte mycket 

färre bokhandlar idag än på 70-talet, 

men de är mer koncentrerade till större 

städer och mer nischade. 

– Specialbokhandlarna är framgångsrika. 

De har specialiserat sig på ett visst 

sortiment: barnböcker, pocketböcker, 

science fiction och så vidare. Men de stora, 

välsorterade bokhandlarna har blivit 

färre, säger Ann Steiner. 

Den stora skillnaden är alltså, menar 

hon, inte vad som finns utan var det 

finns. Det går fortfarande att hitta böcker 

om småfåglar, reseberättelser från Östeuropa 

eller västindisk poesi, men inte 

i någon närbelägen bokhandel. För om 

man nu faktiskt skulle ha en bokhandel 

i närheten, så är det troligt att den mest 

säljer kokböcker, böcker om fysisk och 

psykisk hälsa och självhjälp, och bästsäljare 

av Jan Guillou, Camilla Läckberg 

och Liza Marklund. 

– Akademibokhandeln till exempel 

har dragit ner sitt sortiment enormt, säger 

Ann Steiner. Hon tycker det är bekymmersamt 

att KF, som äger både 

Akademibokhandeln, Internetbokhandeln 

Bokus och Coop, kontrollerar hela 

25 procent av bokmarknaden. Det är en 

dominans som är lika stor som Bonniers 

dominans på förlagssidan, men mycket 

mindre omskriven. 

Genom sin storlek sätter KF hård press 

på förlagen, vilket framför allt drabbar de 

medelstora förlagen. 

– Små enmansförlag kan ofta klara sig 

på idealitet, och på att den som driver förlaget 

har ett annat jobb vid sidan av. Det 

är värre för de medelstora förlagen. Om 

du har 10–20 anställda måste du ju få 

ekonomin att gå runt, säger hon. 

Följden har bland annat blivit färre 

förlagsredaktörer, vilket går ut över kvaliteten, 

och en svårare situation för ”mellanförfattarna”. 

Det är den stora grupp 

som ligger mellan bästsäljarna och den 

lilla skaran debutanter och andra smala 

böcker som förlagen känner sig tvungna 

att ge ut oavsett lönsamhet. 

”mELLANFörFATTArNA” är skribenter 

som erkänns av recensenterna men aldrig 

riktigt slår igenom, kanske för att de behöver 

skriva ett antal böcker innan de når 

sin topp. Risken är nu att förlagen dumpat 

dem av besparingsskäl innan dess. Och att 

lämna de ”riktiga” förlagen och publicera 

sig på eget förlag gör inte gärna en professionell 

författare. Det har mycket låg 

status i bokbranschens hierarkiska värld. 

Ändå vill Ann Steiner inte säga att allt 

var bättre före avregleringen. 

– Redan på 50-talet talade Artur 

Lundkvist om bokmarknadens kommersialism 

och bästsäljarmentalitet. Och 

”bästsäljarismen”, som den kallas i branschen, 

finns även i de delar av Europa 

som fortfarande har fasta bokpriser. Den 

utvecklingen verkar inte bero på de fria 

bokpriserna. 

Littera 

turvetaren 

Ann Steiner. 

Att allt idag går att hitta och beställa 

via nätet ser hon också som en stor tillgång. 

Internet-antikvariaten har hon 

t.ex. haft enorm nytta av i sin forskning 

om efterkrigstidens folkböcker i Tidens 

Bokklubb, Folket i Bilds folkböcker och 

Bonniers folkbibliotek. Det är böcker 

som Sten Bergmans reseskildringar, en 

självbiografi av Gunnar Nordahl och en 

lång rad nyutgivna arbetarromaner – 

böcker i billiga utgåvor, som inte finns 

på biblioteken utan bara går att få tag på 

via antikvariat. 

Läsplattorna då, som den omtalade 

iPad, utgör de ett hot mot den tryckta 

litteraturen? 

– Möjligen på sikt, men inte ännu på 

länge. Att vända blad i en fin bok ger en 

läsupplevelse som en läsplatta inte kan 

ersätta, tycker Ann Steiner. 

HoN HAr ocKså LåTiT en grupp studenter 

testa att läsa en bok via iPhone. Studenternas 

inledande entusiasm byttes överlag 

mot besvikelse: de fann det obekvämt 

och opraktiskt att läsa i mobilen. 

Kanske inställningen till e-läsning 

delvis är en kulturfråga. Ann Steiner berättar 

att sms-romaner, som man prenumererar 

på och får i sms-avsnitt till sin 

mobil, slagit igenom stort i Japan. Men 

dels är japaner i gemen positiva till ny 

teknik, dels har den japanska litteraturen 

haft en tradition av korta texter. Att 

svenskar skulle läsa sina favoritdeckare i 

form av sms känns mindre troligt. 


LUM nr 1 | 2011 29

nyttig kUnskap 

– vad är det? 

– Storskaliga tekniksatsningar som 

eSS riskerar att torrlägga ämnesområden 

som exempelvis humaniora, 

säger idéhistorikern thomas Kaiserfeld. 

han hoppas dock vända hotet 

till något positivt. tillsammans med 

kolleger från andra ämnen skissar 

han på ett tvärvetenskapligt projekt 

som ska utforska de kulturella, 

politiska, ekonomiska och sociala 

processerna kring jätteljuskällan 

som ska byggas norr om Lund. 

Universitetet styrs av föreställningar om 

hur kunskap bör komma till nytta – en 

diskussion som pågått i över två hundra 

år. 

– I dag handlar det mest om vad som 

kan vara nyttigt för näringslivet, men 

nytta är mer än så, säger Thomas Kaiserfeld, 

ny professor i idé- och lärdomshistoria. 

Han blickar ut över snötäcket utanför 

Kulturanatomen och pratar fritt ur hjärtat 

om vad han uppfattat av Lunds universitet 

de drygt tre månader som han 

varit här. 

THomAs KAisErFELd ser hot och möjligheter 

för Lunds universitet. Han ser 

motsättningar och samarbete. Och han 

tycker att det är märkligt tyst om den 

omvandling som pågår. 

Som exempel tar han regeringens så 

kallade autonomiproposition som diskuterats 

ganska lite i medierna. Själv tog 

han upp den i en debattartikel i Sydsvenskan 

före jul. 

Det är i många avseenden en pappersreform, 

menar han. Den skymmer delvis 

Thomas Kaiserfeld är ny professor i idé och lärdomshistoria. foto: britta collberg 

”Kunskap är inte en handelsvara. Kunskap 

– och föreställningen om vilken kunskap som 

är nyttig – är i hög grad en förhandlingsvara.” 

de drastiska förändringar som universiteten 

redan genomgått. 

– Man proklamerar stolt att universiteten 

nu får större möjligheter att bestämma 

exempelvis vilka professorer de 

vill anställa. Samtidigt verkar vi gå från 

regelstyrning till ekonomisk styrning, 

en stor förändring som borde diskuteras 

mer ingående. Universitetsledningar 

får allt mindre inflytande över penning- 

strömmarna till universiteten eftersom 

pengarna ofta är öronmärkta för särskilda 

projekt. 

uNiVErsiTETEN HAr FåTT mycket nya resurser 

de senaste åren. Lunds universitet 

är uppe i en budget på drygt sex miljarder. 

Men pengarna är ojämnt fördelade. 

En allt större andel av forskningspengarna 

delas ut till strategiska områden inom 

30 LUM nr 1 | 2011

teknik, medicin och naturvetenskap som 

anses mest angelägna och ”nyttiga”. Men 

även allmänna statliga forskningsmedel 

hamnar allt mer hos dessa ”våta” områden 

eftersom sättet att mäta gynnar dem. 

Kvantitet riskerar att ersätta kvalitet och 

humanistisk forskning blir lidande, men 

också vissa ämnen även inom naturvetenskap 

och teknik, menar Thomas Kaiserfeld. 

– Det är viktigt att kunskap gör nytta, 

men vi måste bredda nyttobegreppet 

och se till hela samhällets behov, inte 

bara näringslivets. Det behövs kunskaper 

som gynnar kommunikationen människor 

emellan och hjälper oss förstå vår 

tids myter. Humaniora och språk är viktiga 

– utan dem riskerar vi i långa loppet 

det kritiska tänkandet! 

HumANVETArNA HAr ocKså EN roLL att 

spela när det gäller materialforskningsanläggningen 

ESS – en roll som har betydelse 

för universitetet som helhet, menar 

Thomas Kaiserfeld. 

– Universitetet är utsatt för starka 

centrifugala krafter, delarna drar åt olika 

håll. Med fakulteter som lever under 

vitt skilda villkor och med allt mindre 

resurser centralt relativt sett, så riskerar 

universitetet att spricka. Men med gränsöverskridande 

forskning kring ESS finns 

möjligheten att hålla ihop det. 

Det finns mycket att utforska från ett 

human- och samhällsvetenskapligt perspektiv. 

ESS är inte bara en planerad teknisk 

jätteanläggning, det är ett ideologiskt 

och politiskt projekt som speglar 

vår tid. 

– Jag tror inte att ESS kommer att invigas 

2019. Och jag tror inte att ESS är i 

full drift 2025, säger Thomas Kaiserfeld. 

Skälet är att han och flera andra forskare 

tror att det kan bli problem med 

finansieringen. Lund rodde hem ESS, 

mycket tack vare de svenska förhandlarnas 

strategi att lyfta ut finansieringsfrågan 

från diskussionen, men det kan visa 

sig vara ett misstag, menar Thomas Kaiserfeld. 

Projektet är fortfarande till stora 

delar ofinansierat. Och med flera europeiska 

länder i ekonomisk kris är det 

inte givet att slantarna trillar in från alla 

ESS-partners som varit med från begynnelsen. 

Lunds universitet har lovat bidra med 

550 miljoner kronor. En summa som sänder 

kalla kårar utmed ryggen på en del 

fakulteter. De ser sina pengar rinna iväg 

till ett projekt som de inte får någon större 

glädje av själva. 

Men så behöver det alltså inte bli, hoppas 

Thomas Kaiserfeld. Tillsammans 

med statsvetaren Olof Hallonsten, genusvetaren 

Kerstin Sandell och ytterligare 

ett tiotal forskare från olika ämnen 

organiserar han nu ett tvärvetenskapligt 

forskningsprojekt kring ESS. Idéerna är 

många även om finansieringen, liksom 

för ESS, ännu inte är löst. 

jäTTEANLäggNiNgEN norr om Lund är 

ännu ett exempel på hur man i dag gör 

för att nå ny kunskap inom ett avancerat 

och dyrt spetsområde. Tidigare organiserades 

den här typen av forskning ofta 

utifrån militära behov och bedrevs i konkurrens 

länder emellan. De senaste tjugo 

åren har fokus legat på samarbete och på 

att lösa civila problem. 

– Det finns mycket att utforska bara i 

framväxten av ESS. Problemet är att det 

inte finns någon självklar ingång i projektet 

för oss. På andra håll i världen har 

Thomas Kaiserfeld 

Thomas Kaiserfeld är professor i idé- 

och lärdomshistoria. Han kommer närmast 

från en professur vid KTH och var 

dessförinnan lektor i innovationsteknik 

på Mälardalens högskola. Han har forskat 

i Manchester, Linköping, Berkeley 

och Stockholm. Och har jobbat med realityteve, 

Skrotslaget på SVT, samt suttit 

i KK-stiftelsens styrelse 2004–2010. 

humaniora vuxit vid sidan om sådana 

här stora anläggningar, men inte vid alla. 

Om Lunds universitet och ESS-konsortiet 

vill ha ett humanistiskt perspektiv 

på ESS så är det bråttom, säger Thomas 

Kaiserfeld. 

HumANVETArE HAr mycKET att tillföra, 

menar han. 

– Vid ESS ska man undersöka konkreta, 

fysiska material. Vi undersöker det 

immateriella, till exempel varför man söker 

viss kunskap, hur den nya kunskapen 

förhandlas fram, vilka former man väljer 

för att hitta den. Kunskap är inte en handelsvara. 

Kunskap – och föreställningen 

om vilken kunskap som är nyttig – är i 

hög grad en förhandlingsvara 


LUM nr 1 | 2011 31 

t 

Thomas Kaiserfeld vill göra en tvärvetenskaplig studie kring materialforskningsanläggningen 

ESS som ideologiskt och politiskt projekt. ill: ess

LinnéMiLjöer i haLvtid v 

Medvind För 

diaBetesForskning 

att korta startsträckan för unga forskare och att få forskare 

med olika inriktning att samarbeta. Det är två saker 

som Leif Groop satsat på, och som han tror bidragit till 

framgångarna för Lunds universitets diabetesforskning. 

Leif Groop 

är chef 

för Lund 

University 

Diabetes 

Centre som 

på få år utvecklats 

till att bli 

ett internationellt 

namn inom 

sitt område. 

foto: 

mikael 

risedal 

För framgångsrik har den varit. Lund 

University Diabetes Centre, LUDC, har 

på få år utvecklats till att bli ett internationellt 

namn inom sitt område. Hösten 

2009 kammade man hem ett av de 

värdefulla ”strategiska” forskningsanslagen 

för nätverket Exodiab, där också LUs 

Antidiabetic Food Centre och Uppsala 

universitet ingår, och hösten 2010 fick 

LUDCs Leif Groop och Jan Nilsson de 

största enskilda anslagen i Vetenskapsrådets 

medicinska utdelning. 

LUDC startades år 2006 med hjälp av 

Vetenskapsrådets Linnéanslag. Då hade 

diabetesforskarna i Lund och Malmö redan 

byggt upp sitt nätverk genom anslag 

från andra håll. Linnémiljön kunde därför 

få en flygande start. 

– När vi fick Linnépengarna behövde 

vi inte börja med att skapa ett samarbete 

mellan de olika forskargrupperna, 

för det var redan igång. Vi kunde lägga 

pengarna på infrastrukturen i stället, säger 

Leif Groop. 

mEd iNFrAsTruKTur menar han laboratorier, 

databaser, biobanker och annat 

som utgör forskningens nödvändiga 

grundvalar. Ett exempel är Diabetesregistret 

i Skåne som samlat data om 8 000 

personer och gett underlag för många avhandlingar. 

Utan bra infrastruktur måste en doktorand 

eller ung post doc-forskare lägga 

ner alldeles för mycket möda och tid 

på att komma igång, menar Leif Groop. 

Han berättar om hur han, när han kom 

till Lund, såg unga forskare gå runt och 

knacka dörr hos de äldre professorerna 

för att få komma in och låna utrustning. 

– Jag upplevde de äldre forskarna mer 

32 LUM nr 1 | 2011

som flaskhalsar än som inspiratörer, och 

tänkte att man måste hitta sätt att förkorta 

startsträckan för de yngre, säger han. 

Efterföljaren till Diabetesregistret i 

Skåne heter Andis, Alla Nya Diabetiker 

i Skåne. Detta register ska under fem år 

lagra bakgrundsfakta och blodprov från 

de ca 4000 skåningar som årligen insjuknar 

i diabetes. Genom att följa dessa 

patienter ska man sedan kunna se hur 

gener, livsstil, blodsockervärden etc påverkar 

sjukdomens vidare utveckling och 

hur patienten reagerar på sin behandling. 

ANdis-rEgisTrET blir en rik källa för 

framtida forskning, och kommer troligen 

att visa hur mångfacetterad sjukdomen 

är. Trots sitt gemensamma namn 

är diabetes nämligen inte en enda sjukdom, 

eller ens två. Vid sidan av typ 1- och 

typ 2-diabetes (se faktaruta) finns också 

blandformer kallade LADA, MODY, 

MIDD m.fl., alla med olika särdrag. 

Diabetes är i början ingen svår sjukdom, 

men den är förrädisk. 

– Den inleds ganska harmlöst, men 

senare kommer alla komplikationerna. 

Blodkärlen påverkas vilket leder till 

synskador, hjärtinfarkt, fotsår och njursvikt, 

säger Leif Groop. 

i sVErigE LäggEr diABETEs och dess 

följdsjukdomar beslag på omkring 15 

procent av sjukvårdens resurser varje år. 

Men i länder som Indien och Kina, där 

typ 2-diabetes idag ökar explosionsartat, 

kan miljoner diabetespatienter inte 

äta dyra läkemedel hela livet. Leif Groop 

hoppas i stället på att kunna öka kroppens 

egen insulinproduktion på ett naturligt 

sätt. 

– När en kvinna blir gravid gör hormonförändringarna 

hennes celler mer 

okänsliga för insulin. För att blodsockret 

ändå ska ligga på en bra nivå blir hennes 

insulinproduktion automatiskt tredubblad. 

Här har kroppen alltså en egen inbyggd 

mekanism som man kanske skulle 

kunna utnyttja, säger han. 

Forskarna inom LUDC är organiserade 

både ”på djupet” och ”på tvären”. Här 

finns de traditionella forskargrupperna, 

men också tvärvetenskapliga så kallade 

aktionsgrupper. I de senare angriper forskarna 

från sina olika utgångspunkter en 

gemensam fråga, som t.ex. resultaten av 

fetmakirurgi, vissa sorters proteiner eller 

fettomsättningens mekanismer. Aktionsgrupperna 

är mer kortlivade och kan 

snabbt sättas upp kring en aktuell fråga. 

– Forskare är ju inte kända för att vara 

lagspelare utan snarare individualister. 

Jag tycker ändå vi lyckats bra med att få 

igång samarbeten, säger Leif Groop. 

Han är mycket nöjd med miljön på 

CRC i Malmö, där merparten av forskningsledarna 

inom LUDC sitter inom 

räckhåll för varandra. Han är också glad 

över sitt mångåriga samarbete med den 

kände forskaren Eric Lander på Broad 

Institute i USA, som gett honom insikter 

i hur man bygger upp en kreativ organisation. 

För ATT gE LUDCs yngre forskare liknande 

inspiration utifrån har han skaffat 

dem mentorer. Det är erfarna äldre forskare 

som inte behöver slå vakt om sina 

egna karriärer, utan kan vara generösa 

med både tid och kunskaper. 

– Vi har flera internationellt kända experter 

som ställer upp som bihandledare 

till doktoranderna. Det har blivit väldigt 

uppskattat, säger Leif Groop. 

Ett annat nytillskott inom LUDC är 

specialisten på affärsutveckling Sylvie 

Bove, som ska hjälpa till med kontakterna 

med läkemedelsföretagen. Det gäller 

att överbrygga glappet mellan akademin 

och industrin så att nya läkemedel och 

nya behandlingssätt snabbare når ut till 

patienterna. 

2011 blir ett spännande år genom denna 

utökning, och även på andra sätt. Under 

våren kommer det att visa sig om försöken 

med vaccin mot typ 1-diabetes, 

som drivits av Åke Lernmark och Helena 

Larsson, gett de resultat man hoppas 

på. Och under hösten ska kartläggningen 

av den genetiska variationen vid 

typ 2-diabetes bli klar. Här ingår LUDC 

i ett stort samarbetsprojekt med de främsta 

internationella aktörerna på området. 


t 

LUM nr 1 | 2011 33 

t 

diabetes 

De två största grupperna inom 

diabetessjuksomen är typ 1diabetes 

(barn och ungdomsdiabetes) 

och typ 2diabetes (tidigare 

kallad åldersdiabetes). 

Vid typ 1diabetes har kroppens 

immunförsvar förstört de 

insulinproducerande betacellerna 

i bukspottkörteln. Utan 

insulin blir blodsockerhalten 

snabbt för hög, vilket kan leda 

till döden. Patienterna måste 

därför ta insulinsprutor hela 

livet och riskerar ändå olika 

följdsjukdomar. 

Vid typ 2diabetes producerar 

kroppen för lite insulin samtidigt 

som förmågan att ta upp 

insulin också försämrats. I början 

räcker det med medicin som 

förbättrar den egna insulinproduktionen 

och upptaget, men 

senare behöver även många typ 

2diabetiker ta insulin. 

Typ 2diabetes ökar lavinartat 

världen över, inte minst i Indien, 

Kina och Mellanöstern. 

År 2025 beräknas 325 miljoner 

människor lida av diabetes på 

grund av övervikt och felaktig 

kost. 

Ludc 

LUDC står för Lund University Diabetes 

Centre och startades med stöd 

av ett Linnéanslag år 2006. Det är 

nordeuropas största diabetesforskningscentrum 

med totalt ca 200 personer, 

varav tre fjärde delar är doktorander 

och seniora forskare. I LUDCs 

styrelse ingår tio ”Principal Investigators” 

– forskningsledare – som ansvarar 

för var sitt forskningsområde. 

Se vidare www.ludc.med.lu.se.

Boken 

Tankens flykt 

och förutsättningar 

Om idéers uppkomst och omsättning förr 

och nu, och om den vetenskapliga forskningens 

förutsättningar i olika avseenden, 

handlar antologin allt som tänkas 

kan. Den är riksbankens jubileumsfonds 

årsbok 2010 och har lundahistorikern 

Marie Cronqvist som redaktör. Även andra 

lundaforskare, David Dunér och Eva 

Österberg, bidrar med essäer. 

Förintelsen och 

kommunistväldet 

Historia kan användas på olika sätt: för 

maktutövning, för försoningsprocesser 

och för att ta upp gamla konflikter i nya 

politiska sammanhang. Professorn i historia 

Klas-Göran Karlsson skriver om detta 

i europeiska möten med historien 

(Atlantis), som speciellt inriktar sig på 

Förintelsen, Sovjettidens terror och andra 

världskrigets traumatiska skeenden. 

juridik och medier 

Hur skildrar massmedia frågor om brott 

och straff, domstolar, advokater, åklagare, 

domare, brottslingar och offer, och 

hur påverkar dessa skildringar allmänhetens 

inställning till rättsväsendet? Det 

tas upp i medieprofessorn Gunilla jarlbros 

bok Vad jurister behöver veta 

om medier (Studentlitteratur), som också 

diskuterar hur jurister själva kan nå ut 

i media. Boken är skriven främst för juridikstuderande 

och verksamma jurister, 

men även för en intresserad allmänhet. 

Psykiatrisk nestor 

Förre universitetsrektorn Håkan Westling 

berättar om en legendarisk lundapsykiatriker 

i sin nya bok erik essen- 

Möller och lundapsykiatrin (Bild & 

Media AB). Erik Essen-Möller tog bl.a. 

initiativet till den kända Lundbystudien 

och gjorde också en tidig och uppmärksammad 

tvillingundersökning. 


centrum för cancerforskning 

till Astra Zenecas gamla lokaler 

LiFE sciENcE. i spåren efter astra 

Zenecas flytt av all sin verksamhet 

till Mölndal, uppstår ett nytt centrum 

för s.k. life science-forskning. 

Läkemedelsbolaget har sålt sina 

lokaler för 450 miljoner kronor till 

en stiftelse som grundats av Mats 

paulsson som även står bakom 

peab. initialt donerar han 100 miljoner 

kronor till stiftelsen. 

Stiftelsens VD blir Mats Paulssons rådgivare 

Göran Grosskopf som även han donerar 

pengar som ska gå till en medicinsk 

professur knuten till det nya centrumet. 

Stiftelsen ska ha en styrelse med fem 

ledamöter varav en som Lunds universitet 

utser. Övertagandet av Astra Zenecas 

forskningsanläggning sker genom ett 

populär översättningstjänst 

tvingar fram avgifter 

öVErsäTTNiNg. Översättningsservice 

har under 2010 haft drygt 400 beställningar 

av översättning och språkgranskning. 

Den absolut övervägande delen 

är översättning till engelska med cirka 

hälften av uppdragen från den universitetsgemensamma 

förvaltningen. Resten 

kommer från områdena med Medicin 13 

procent, HT 10 procent, Samfak 8 procent 

och LTH nästan 7 procent. 

Av dokumenten som översatts är de 

vanligaste styrdokument som beslut, 

riktlinjer och kursplaner tätt följt av nyheter 

i form av pressmeddelanden, LUM 

språkplattformen invigd 

fastighetsbolag som inledningsvis ägs av 

stiftelsen. Avsikten är att Region Skåne 

ska bli delägare i bolaget. 

Lunds universitet förlägger ett centrum 

för cancerforskning dit, med bland 

annat CREATE Health och närliggande 

verksamheter, samt ett centrum för innovationsverksamhet 

med bl.a. företagsinkubator. 

Region Skåne kommer att förlägga 

biobanken och vissa delar av det 

regionala cancercentret samt andra tillhörande 

verksamheter till området. 

Den nya ägaren tar över när AstraZeneca 

flyttar ut kring årsskiftet 2011/2012. 

Arbetsnamnet på den nya forskningsanläggningen 

är Ideon Life Science Village. 

LUM återkommer till Lunds universitets 

planer för anläggningen i nästa nummer. 

Läs mer under nyheter på www.lu.se 

och rektorsbrev. Därefter studentinformation 

och information till anställda. 

I genomsnitt behandlar Översättningsservice 

cirka 2500 ord per dag. 

Tjänsten har hittills varit kostnadsfri, 

men från och med i år tar Översättningsservice 

betalt från områdena med 

1:50/ord för översättning och 250:-/timme 

för språkgranskning. Tjänsten kommer 

fortfarande att vara avgiftsfri för 

universitetsgemensamma dokument 

som styrdokument, nyheter och pressmeddelanden 

samt för utbildnings- och 

kursplaner. 

öVErsäTTNiNg. nu kan studenter och anställda logga in med sin StiL- resp. Lucat- 

identitet på webbplattformen AWELU, Academic Writing in English at Lund 

University. LUM skrev om plattformen i höstas (nr 8 -10) och berättade då att 

den innehåller både information om engelska språket och om hur man skriver 

olika slags texter. Användaren får allmän orientering om akademiskt skrivande 

på engelska, bland annat om språkriktighet, textstruktur, akademisk hederlighet 

och referenshantering, såväl som exempel och praktiska råd för skribenter. 

34 LUM nr 1 | 2011

öresundsuniversitet var ett helt nytt fenomen i den akademiska världen, när 

det bildades 1997. Sådana universitetssamarbeten fanns inte på några andra 

håll i världen, skriver Bengt Streijffert – apropå att samarbetet kring öresund 

nu organiseras om. efter pionjäråren väntar självständighet för vissa delar. 

öresundssamarbetet 

får nya former 

jag har arbetat i snart 15 år med Öresundsfrågor 

och nästan dubbelt så länge med nordiska samarbetsmöjligheter. 

Med anledning av de organisatoriska 

ändringar som nu görs när det gäller 

Öresundssamarbetet, kan det vara dags med några reflektioner. 

För tio och ett halvt år sedan öppnades Öresundsbron 

och Öresundsregionen har sedan dess upplevt en 

tillväxt och optimism som ingen trodde var möjlig tidigare. 

ESS, MAX IV, Turning Torso, Citytunneln 

och Västra Hamnen är mycket påtagliga exempel. 

Samtidigt spelar universitet och högskolor i hela Europa 

en helt ny regional roll. Det kan kallas den tredje 

uppgiften, innovation eller ”regional growth engines”. 

Ibland kallas det ”triple helix” och då menar man samarbete 

mellan forskningen, näringslivet och samhället. 

år 1997 När BroN VAr BEsLuTAd men inte byggd 

träffades rektorerna för universiteten i Köpenhamn 

och Lund (Malmö högskola fanns inte då). Man upptäckte 

till sin förvåning att universitetskomplexet 

i Öresund med tio till tolv universitet var ett av de 

största i Europa, och beslöt då på stående fot att bilda 

Öresunds universitetet. Det blev till slut ett förbund 

med 165.000 studenter och ett tiotal medlemsuniversitet 

som passade perfekt in i den expansiva nya samarbets- 

och tillväxt regionen. 

Öresundsuniversitetet växte snabbt och fick nya 

strukturer som Öresund Science Region (ÖSR) med 

innovationsplattformarna inom life science, livsmedel, 

miljö, IT och logistik. Life science lämnade snart 

familjen och blev Medicon Valley Alliance. Olika aktiviteter 

inleddes, permanentades eller togs över av de 

olika medlemsuniversiteten. Ett exempel på det sistnämnda 

är Öresund Summer University. 

Öresundsuniversitetet var ett helt nytt fenomen 

i den akademiska världen, inte bara i Danmark och 

Sverige, utan i hela världen. Då fanns i stort sett inga 

universitetssamarbeten över gränser av samma storlek 

och med samma ambition. Öresundsuniversitetet och 

Öresund Science Region väckte uppmärksamhet och 

förundran. Kan universitet samarbeta, kan man samarbeta 

med danskar (eller svenskar), vad säger ”Stockholm”, 

vi blir säkert lurade etc. Självklart skulle denna 

märkliga skapelse utvärderas och så skedde vid flera 

tillfällen. 

OECD gjorde 

den mest 

ambitiösa utvärderingen 

år 2006/2007 

och kom till 

ett ganska 

bra resultat. 

Sedan vann 

”När nu barnen från 

pionjäråren lämnar 

föräldrahemmet väntar 

förhoppningsvis en ny 

dynamisk fas.” 

Öresund Science Region EU:s Star Region-pris 2008. 

Öresundsuniversitetet och Öresund Science Region 

har vuxit konstant och är mycket stora nätverk med en 

betydande projektportfölj värderad till cirka 250 miljoner 

kronor. Nu omorganiseras Öresundsuniversitetet 

och finansieringsmodellen ändras. Kanske därför att 

samarbetena blev för många och differentierade för att 

behållas under en hatt. 

örEsuNdsuNiVErsiTETET Får att skarpare fokus på 

utbildning. De plattformar som tidigare ingick i 

Öresund Science Region blir fria på samma sätt som 

Medicon Valley Alliance, och entreprenörsverksamheten 

integreras i universitetens egna verksamheter. 

När nu barnen från pionjäråren lämnar föräldrahemmet 

väntar förhoppningsvis en ny dynamisk fas. 

Jag hoppas att vi ska kunna styrkesamla projekten 

om materialvetenskap och nano under arbetsnamnet 

Lund University Materials Alliance. 

BeNGt StreijFFert 

ExPErT, SÄrSKILDA FUnKTIOnEr 

LUM nr 1 | 2011 35 

gästkrönikan

”För ensidig bild 

av indien” 

iNdiEN. Lundastudenten Sagar Zende, 

engagerad i den radikala indiska 

dalit-rörelsen, intervjuades i förra 

LUM. artikeln fick en annan före 

detta lundastudent att reagera. 

amlan Bhusan, indier som själv läst 

en ekonomimaster vid LU, menar 

att intervjun ger en för negativ och 

ensidig bild. 

Sagar Zende går på masterprogrammet 

LUMID – Master in Development and 

Management. Som en del av sin utbildning 

har han praktiserat vid FNs människorättsorgan 

i Genève, där han i höstas 

tog tillfället att ge sin bild av daliternas 

situation. LUM bedömde det som intres- 

t 

Kommentar till artikel i förra Lum 

iNdiEN. Genom lagstiftning och 

satsningar på utbildning och 

utveckling har indien försökt göra 

upp med kastsystemet. Fortfarande 

pågår dock diskriminering på grund 

av kast och mycket återstår att 

göra, visar aktuell forskning. 

Sociologiprofessorn Staffan Lindberg, 

LU, utkommer snart, tillsammans med 

svenska och indiska forskarkolleger, med 

en rapport om ett landsbygdsområde i 

Tamil Nadu i södra Indien. Det är en 

uppföljning av byar som forskarna studerade 

första gången på 1970-talet. Rapporten 

visar på en viss positiv utveckling 

även för daliterna, men också att kastsystemet 

fortfarande är ett allvarligt hinder. 

– Daliterna som utgör arton procent 

av befolkningen i Indien är och har varit 

mycket förtryckta, säger Staffan Lindberg. 

Men det finns en progressiv lagstift- 

sant att förmedla hans berättelse och erfarenheter. 

Publiceringen skedde i enlighet 

med LUMs policy och innebar inget 

direkt ställningstagande. 

Zendes landsman Amlan Bhusan är 

bosatt i Nya Zeeland och har fått flera 

utmärkelser för att han försvarat Indiens 

rykte internationellt. I en kommentar 

menar han att LUM-artikeln visar brist 

på insikt vad gäller ämnet och skriver 

bland annat: 

– Det finns inga ”daliter” eller ”fattiga” 

i ett land som Indien. Det finns så 

mycket mer av liv och olika former av 

kamp för tillvaron i Indien så att individuella 

och kollektiva identiteter i landet 

så lätt reduceras till förhållanden 

som ofta anges med ”sociala” kännetecken 

(…) Jag dristar mig emellertid till 

att säga, med en känsla av optimism, att 

dessa kännetecken lätt kan undanröjas 

av ett ungt och dådkraftigt Indien, som 

utgör mer än 60 procent av befolkningen 

och varav ingen är äldre än 25. För dessa 

ungdomar betyder urgamla dogmer och 

tabun ingenting! (…) För dessa unga indier 

är föreställningen om att en indisk 

medborgare kan se ner på en annan endast 

på grund av något socialt regelverk 

bara tröttsam och bortkastad. 

AmLAN BHusAN fortsätter: 

– Ett land med över en miljard invånare, 

800 dialekter, 20 huvudspråk och 

källsprången till de flesta av världsreligionerna 

kan knappast på ett akademiskt 

trovärdigt sätt fångas i LUMs intervju 

med en ”dalit” och beskrivningen av Indien 

som “ingen demokrati” och ”en elitokrati”. 

Amlan Bhusan menar att man måste 

vara försiktig när det gäller att beskriva 

andra länders allvarliga sociala problem: 

– Jag har själv gjort många extrema 

Forskarkommentarer om daliternas situation 

ning och Human Rights-ombudsmän i 

delstaterna som bevakar daliternas situation. 

Daliterna organiserar sig både 

kulturellt och politiskt och når offentliga 

positioner – ett exempel är Mayawati 

som är chefsminister i Uttar Pradesh, Indiens 

största delstat. 

dET FiNNs EN rELATiVT BrEd politisk 

enighet i Indien för positiv särbehandling 

av utsatta grupper vad gäller utbildningsplatser 

och offentliga tjänster, berättar 

Indien-forskaren Sidsel Hansson. 

– Det finns också många utvecklingsprogram 

inriktade mot dessa grupper 

som sammantaget har givit resultat, 

även om de berörda nog kan uppleva att 

det inte går snabbt nog. 

Den ekonomiska tillväxtens effekter 

är en kontroversiell fråga: 

– Olika rapporter visar att tillväxten 

fördelats ojämnt och lett till ökande 

klyftor mellan regioner, landsbygd och 

städer, och mellan inkomstgrupper särskilt 

på landsbygden. Genomsnittligt på 

landsbygden har de cirka 20 procenten 

välbeställda fått det bättre. De 80 procenten 

fattiga har inte fått det bättre eller 

till och med fått det sämre. På vissa 

håll har ekonomiska klyftor och fattigdom 

ökat, säger Sidsel Hansson. 

EKoNomiProFEssorN Sukhadeo Thorat 

vid Jawaharlal Nehru University i 

New Delhi, själv dalit, visar i en rapport 

från 2007 att fattigdomen, analfabetismen 

och hälsoläget är betydigt sämre för 

daliter än för andra kaster. Ändå har diskrimineringen 

minskat och allt fler daliter 

har egendom de tidigare inte haft 

rätt att äga och också utbildning. Skälet 

är att indiska regeringen varit proaktiv. 

Dock har man inte tillräckligt lyckats 

bryta daliternas utanförskap. Kasteko- 

36 LUM nr 1 | 2011

erfarenheter som student i Lund. Jag 

har dokumenterat angrepp och situationer 

då jag har fått gå gråtande hem 

till mitt studentrum från universitetet, 

människor som spottat på mig på gatan 

och kursare och vissa lärare som i 

undervisningen fällt nedsättande kommentarer 

om mitt land och regelbundet 

trakasserat och förolämpat mig. Jag 

undrar om en svensk journalist skulle 

våga berätta om det i en intervju med 

mig. 

”BäsTA VägEN FrAmåT är att vi försöker 

skapa samförstånd, lösningar och 

fred och inte svartmåla med hatiska 

generaliseringar (…) Det är en långsam 

process att försöka förstå komplexa 

mänskliga och kulturella problem men 

för bildade människor måste försiktighet 

och förståelse vara utgångspunkterna”, 

slutar Amlan Bhusans kommentar. 

Amlan Bhusans inlägg i sin helhet 

finns på LUM på webben: www.lu.se/ 

lum 


nomin har förändrats, men vissa traditioner 

tycks stå fast, visar Sukhadeo 

Thorat, som också är ordförande 

för Indiens University Grants Commission, 

dvs. ansvarig för reglering 

av centrala och statsdrivna universitet 

och fördelning av offentliga medel 

till dessa. 

sociALANTroPoLogEN Eva-Maria 

Hardtmann vid Stockholms universitet 

forskar om dalit-rörelsen och ingår 

i LU-baserade Sydasien-nätverket SAS- 

NET. Hon säger att ordet dalit är ett 

begrepp som plockats upp av de ”oberörbara” 

själva. Det uppfattas oftast 

inte längre som nedsättande utan signalerar 

snarare kamp och uppror. 

– Även om ungdomar umgås över 

gränserna i Indien spelar kastsystemet 

fortfarande en mycket stor roll och det 

är ovanligt att gifta sig utanför den 

kastkategori man är född in i, säger 

Eva-Maria Hardtmann. 


på gång 

1 FEBruAri Karriärseminarium: att lyckas 

på intervjun – det slutgiltiga testet! 

nervös inför jobbintervjun? jusek ger dig råd 

om hur du kan förbereda dig, vad du kan tänka 

på i själva intervjusituationen och reder ut 

vad arbetsgivarens egentligen menar med sina 

kluriga frågor. Info: www.jusek.se/aktiviteter 

Kl 16.00 på EC3:210. 

1 FEBruAri Filosoficirkeln. Förre statsministern 

ingvar Carlsson i samtal med professor 

Sverker oredsson om politikens förändrade 

roll i en globaliserad värld. Terminens 

tema: Hur skall vi leva tillsammans? Om politikens 

villkor. Kl 19.30 i Universitetshusets aula, 

Lund. 

3 FEBruAri Karriärseminarium: Löneförhandling 

– så lyckas du! Löneförhandling 

handlar inte bara om lönen. Vad finns det mer 

att förhandla om? Hur tänker arbetsgivaren? 

Vad ska du tänka på? Kl 8.00, Eden 21, Lund. 

4 FEBruAri Mini-symposium. Hanne 

Mørk nielsen, Köpenhamns universitet: ”Biomacromolecular 

drug deliviery”, Sofi Elmroth, 

Lunds universitet: ”enzymology of hemicellulose 

modification”, samt Henrik 

Stålbrand, Lunds universitet: ”enzymology 

of hemicellulose modification”. Kl 14.00 – 

16.00 Kemicentrum, Lund. Info: www.cmps. 

lu.se/ 

5 FEBruAri Konsert med Musikhögskolans 

symfoniorkester och dirigent Charles 

hazlewood, som framför prokofjev. 

Konserten är en av tre i Musikhögskolans uppmärksammade 

av att kompositören Allan Pettersson 

skulle ha fyllt 100 år i år. Biljetter: Malmö 

konserthus. Kl 15.00 Malmö konserthus. 

6 FEBruAri Konserter i Skovgaardsalen: 

Barfotasånger. Musikhögskolans sångklass 

och pianisten Conny Antonov framför Alla Petterssons 

”Barfotasånger” som en av tre konserter 

inom Musikhögskolans uppmärksammade 

av att kompositören skulle ha fyllt 100 

år i år. Entré till museet: 40 kr. Kl 14.00 i Skovgaardsalen, 

Malmö konstmuseum. 

8 FEBruAri Seminarium: test- och urvalsmetoder 

– vad är nyttan? Vilka tester 

och urvalsmetoder används ofta av företag 

som ett komplement till intervjuer? Vilka teorier 

döljer sig bakom. Kl 8.00, Eden 234, Lund. 

8 FEBruAri Filosoficirkeln. Professor Per 

Bauhn föeläser över ämnet: Frihet som moraliskt 

och politiskt begrepp. Terminens tema: 

Hur skall vi leva tillsammans? Om politikens 

förändrade villkor. Kl 19.30 i Palaestra, Lund. 

9 FEBruAri Föredrag. ”the role of executives 

on innovation practices in japanese 

enterprises”. Kl 12.15 i konferensrum 

2065, Centrum för öst- och sydöstasienstudier, 

Ideon, Lund. Info: www.ace.lu.se/activities/lunch-talks 

9 FEBruAri Konsert med Musikhögskolans 

rytmikstudenter. Kl 19.00 Lilla salen, 

Ystadvägen 25, Malmö. 

10 FEBruAri Konsert. Blockflöjtister 

med gäster. Verk av Paul Hindemith, Vladislav 

Müller, Hans Martin Linde m fl. Kl 19.00 i Liljeforssalen, 

Ystadvägen 25, Malmö. 

14 FEBruAri Karriärseminarium: Marknadsför 

dig på rätt sätt och få jobbet! Välkommen 

att lyssna på ett intressant seminarium 

om hur du bäst marknadsför dig själv 

– både genom dina ansökningshandlingar och 

under en anställningsintervju. Kl 13.00 Ekonomicentrum, 

Lund. 

11 FEBruAri–11 mAj Utställning på 

Skissernas Museum. randi Fischer – 1947 

års kvinna. I denna utställning presenteras 

randi Fischers liv och konstnärskap ur olika aspekter 

och frågor ställs kring konstnärsrollen, 

den svenska modernismen och dess historieskrivning. 

Info: www.adk.lu.se 

15 FEBruAri Seminarium: anställningsintervjun 

– vad ska jag tänka på? Vad bör 

du tänka på inför och under anställningsintervjun? 

I detta seminarium som leds av karriärvägledare 

Christer Ekdahl får du konkreta tips 

på vad du bör tänka på inför och under en anställningsintervju. 

Ta med dig en platsannons 

som är intressant för just dig som vi kan använda 

som utgångspunkt under övningen på 

seminariet. Kl 8.00 på Eden 21, Lund. 

15 FEBruAri Filosoficirkeln. Docent johan 

Tralau föreläser över ämnet: Den grekiska 

tragedin som politiskt tänkande. Terminens 

tema: Hur skall vi leva tillsammans? Om 

politikens förändrade villkor. Kl 19.30 i Palaestra, 

Lund. 

16 FEBruAri Karriärseminarium: CV och 

ansökningsrev – hur skriver man? Hur skriver 

man ett CV och ett ansökningsbrev som 

gör att man blir uttagen till intervju? Vilka metoder 

är bra för att använda för att få fram sina 

styrkor? Kl 14.00 Eden 21, Lund. 

17 FEBruAri Karriärseminarium: Löneförhandling 

– så lyckas du! Löneförhandling 

LUM nr 1 | 2011 37

handlar inte bara om lönen. Vad finns det mer 

att förhandla om? Hur tänker arbetsgivaren? 

Kl 8.00 Eden 21, Lund. 

22 FEBruAri Filosoficirkeln. Professor 

emeritus Christer jönsson föreläser över ämnet: 

transnationella aktörer i internationell 

politik. Terminens tema: Hur skall vi leva 

tillsammans? Om politikens förändrade villkor. 

Kl 19.30 i Palaestra, Lund. 

dispUtationer 

28 janUari 

ann-Christin haffling i klinisk medicin 

med inriktning allmänmedicin: ”Medical 

students in general practice students´ learning 

experiences and perspectives from supervisors 

and patients”. Kl 13.15 i CrC:s aula, ing 72, 

Skånes Universitetssjukhus i Malmö. 

Berit ensted Danielsen i teknisk geologi: 

”The applicability of geoelectrical methods 

in pre-investigation for construction in rock”. 

Kl 9.15 i hörsal B, V-huset, john Ericssonsväg 

1, Lund. 

annika Åkerblom i pedagogik: ”Children 

making sense of physical phenomena”. Kl 

13.00 Palaestras hörsal, Paradisgatan, Lund. 

GYLLEN- 

STIERNSKA 

KRAPPERUPS- 

STIFTELSEN 

Stiftelsen bidrar genom anslag och stipendier till 

vetenskaplig forskning och spridning av forskningsresultat. 

Företräde ges forskningsuppgift, som 

bedrivs inom nuvarande Brunnby församling 

samt forskare som är bosatt i Brunnby församling 

eller där har föräldrahem eller annan nära släkt. 

Inom de ekonomiska ramarna kommer även 

andra ansökningar att beaktas. 

Anvisningar för ansökan finns på vår hemsida 

www.krapperup.se. 

Fullständig ansökan lämnas senast den 1 mars 

2011 kl 17.00 genom den elektroniska ansökningsportalen 

som nås via hemsidan. 

Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen 

Kulturintendenten 

Krapperups kyrkoväg 13 

260 41 Nyhamnsläge 

Åsa ehlén i laboratoriemedicin med inriktning 

experimentell patologi: ”The role 

of rnA-binding motif 3 in epithelial ovarian 

cancer: A biomarker discovery approach”. Kl 

9.00 i föreläsningssalen i Patologihuset, ing 

78, Skåne Universitetssjukhus i Malmö. 

Farhan Sarwar i psykologi: ”Eyewitness 

testimonies: The memory and meta-memory 

effects of retellings and discussions with nonwitnesses”. 

Kl 10.15 i Palaestra hörsal, övre, 

Paradisgatan 4, Lund. 

Lukasz Michalak i fysik: ”Singel-electron 

tunneling spectroscopy in magnetic nanoparticles 

and molecular magnets”. Kl 13.15 i hörsal 

B, Fysiska institutionen, Lund. 

5 FeBrUari 

Mia Liinason i genusvetenskap: ”Feminism 

and the academy. Exploring the politics 

of instituionalization in gender studies in Sweden”. 

Kl 13.00, Edens hörsal, Paradisgatan 5 

H, Lund. 

Följande disputationer har ägt rum: 

Kajsa thorsell i vårdvetenskap med inriktning 

omvårdnad: ”Utveckling av en metod, 

Care Optimizer, för mätning av vårdbehov och 

resursanvändning inom kommunal äldreomsorg”. 

Fredrik Wolfhagen Sand i funktionell 

genetik: ”Endothelial-epithelial interactions. 

Blood vessels friends or foes?”. 

emilie Stroh i laboratoriemedicin med 

inriktning yrkes- och miljömedicin: ”The 

use of GIS in assessing exposure to airborne 

pollutants”. 

jonas jögi i klinisk medicin med inriktning 

klinisk fysiologi: ”Tomographic ventilation-ferfusion 

lung scintigraphy in cardiopulmonary 

disease”. 

Carl högberg i klinisk medicin med inriktning 

kardiologi: ”novel agonists and antagonists 

of platelet receptors”. 

Gabriel Svensson i biomedicin med inriktning 

cell- och molekylärbiologi: ”Characterization 

and crystallization of anchorless 

glypican-1”. 

M a Kumar i bioteknik: ”Biosensors and 

automation for bioprocess monitoring and 

control”. 

yengo raymond Kimbung: ”Structural 

and functional studies of the Wilms´ tumour 1 

protein (WT1) in interactions with nucleic acids”. 

erika Söderstjerna i biologi, inrikt- 

rättelse 

I LUM nr 10 2010 placerade vi Lisa 

Strömbom inom fel ämnesområde. 

Hon är statsvetare och inget annat. 

ning cellbiologi: ”Polyamine analogues inhibit 

neuroblastoma cell gowth, a potential new 

chemotherapeutic treatment”. 

anna-Karin Svensson i pedagogik: ”Lärarstudenters 

berättelser om läsning. Från tidig 

barndom till mötet med lärarutbildningen”. 

johan Bertlett i psykologi: ”An 

employee ship model and its relation to psychological 

elimate: a study of congruence in 

the behavior of leaders and followers”. 

Sasa trajkovic i förbränningsmotorer: 

”The pneumatic hybrid vehicle – A new concept 

for fuel consumption reduction”. 

Klas jonshagen i kraftverksteknik: 

”Modern thermal power plants”. 

andreas arvidsson i fysik: ”Development 

of an automatic reduction tool for chenical 

mechanisms and an optimized sparse 

matrix solver for systems of differential and algebraic 

equations”. 

Lars-olof hilding i sociologi: ”Är det så 

här vi är. Om utbildning som normalitet och 

om produktionen av studenter”. 

tjänster 

2 doktorander i molekylär genetik. ref nr 

nPS 2010/446, ans 31/1. Info 046-2228373. 

Biblioteken utreds 

Under våren ska två externa bibliotekarier 

utreda den framtida biblioteksverksamheten 

vid LU. Den ena är förste 

bibliotekarie på Malmö högskola, jan 

nilsson, och den andra är universitetsbibliotekarie 

vid Köpenhamns universitet, 

Michael Cott-Schönberg. 

Det var tio år sedan som den nuvarande 

organisationen bildades efter en 

stor omorganisation. Då övergav man 

den centraliserade modellen och övergick 

till en decentraliserad organisation 

med fristående bibliotek i nätverk. 

Då bildades också Biblioteksdirektionen 

med ansvar för det gemensamma bibliotekssystemet, 

försörjning av elektroniskt 

vetenskapligt material samt information 

och samordning av biblioteksnätverket. 

Frågan om framtidens biblioteksverksamhet 

vid LU har diskuterats en längre 

tid och en första analys visar att rollerna 

inom den nuvarande verksamheten 

är otydliga. Så på uppdrag av prorektor 

Eva åkesson startar nu utredningen ”Visionsarbete 

för biblioteksverksamheten 

vid Lund universitet” som ska redovisas i 

ett antal delrapporter varav den sista ska 

vara avslutad den 15 juni i år. 

38 LUM nr 1 | 2011

hänt! 

ANsLAgsTAgArE. Erik Philip Sörensen stiftelse 

för humanistisk och genetisk forskning 

har utsett följande forskare vid Lunds universitet 

till 2010 års anslagstagare: 

Humaniora: Mats arvidson, Kristofer 

hansson och olof Sundin inom kulturvetenskap 

fick sammanlagt 875.000 kronor till sina 

respektive forskningsprojekt. Fredrik ekengren, 

arkeologi fick 200.000 kronor, Satu 

Manninen, SOL, fick 275.000 kronor och 

Fyra av universitetets åtta fakulteter 

har nu utsett sina hedersdoktorer för 

2011. 

juridisKA FAKuLTETEN har utsett 

advokat Finn Madsen och professor pia 

Letto-Vanamo, Helsingfors. Madsen är 

verksam som advokat och har varit aktiv i 

undervisningen på juristlinjen. Genom sitt 

engagemang inom området har han bidragit 

till att den svenska skiljemannarätten är 

en viktig exportprodukt. 

Professor Pia Letto-Vanamo, är professor 

i rättshistoria vid Helsingfors universitet 

och även gästprofessor i Lund. Hon är aktiv 

i flera projekt om den rättsliga utvecklingen 

inom norden och Östersjöområdet, samt i 

utvecklingen av ett nordiskt doktorandnätverk 

i rättshistoria. 

sAmHäLLsVETENsKAPLigA FAKuL- 

TETEN har utsett alec Carlberg, grundare 

av Basta arbetskooperativ och Bengt Linde, 

expert på projektledning i utvecklingsländer. 

Alec Carlberg har genom hela sitt 

yrkesverksamma liv gjort stora insatser för 

människor i samhällets utkant. Han har bi- 

Mathias osvath, filosofi, 

fick 250.000 kronor. 

Genetik: Mattias 

höglund ,onkologi, fick 

210.000 kronor, Nils 

Mandahl, laboratoriemedicin, 

fick 90.000 

kronor och jure piskur, 

biologi fick 180.000 

kronor. 

TEoLogPris. Professor em. och förre kanslern 

Carl-Gustaf andrén tillsammans med 

docent per Beskow belönas med Anders ny- 

Hedersdoktorer 2011 

medicinska fakulteten kallar professor 

Medicinska fakultetens styrelse har beslutat 

be rektor kalla en amerikansk professor, 

Gunnar Gouras från Cornell-universitetet 

i new York, till en ny professur i experimentell 

demensforskning. Gunnar Gouras är 

specialist på neurobiologin vid Alzheimers 

sjukdom. 

Mathias Osvath. 

dragit till en kurs på socionomprogrammet 

för blivande socionomer i samverkan med 

tidigare missbrukare. 

Bengt Linde, Institute of Public Management, 

har under de senaste 20 åren arbetat 

med ledarskapsutveckling och utbildning 

inom ramen för internationellt biståndsarbete. 

Han håller i två uppskattade kurser på 

mastersprogrammet LUMID (Lund University 

Master in International Development and 

Management). 

NATurVETENsKAPLigA FAKuLTE- 

TEN har utsett pappan till Grätzelsolcellen, 

professor Michael Grätzel vid Tekniska 

högskolan i Lausanne i Schweiz och 

amatörgeolog Mario tassani till hedersdoktorer. 

Michael Grätzel uppfann 1991 

en ny typ av solcell. Sedan mer än tio år har 

Grätzels forskning varit en inspirationskälla 

för solcellsforskningen vid Avdelningen för 

kemisk fysik. Idag pågår samarbetet med 

Grätzels forskargrupp i form av informations- 

och expertisutbyten. Michael Grätzel 

hedrades förra året med det stora Millennium-teknologipriset 

i Finland för sin uppfinning. 

Det blir första gången som kallelseförfarandet 

kommer att tillämpas vid LU enligt 

de nya riktlinjer som trätt i kraft den 1 

januari. Dessa innebär att rektor kan tillsätta 

en professor utan föregående ledigkungörelse. 

Förslaget om en kallelse ska enligt LUs 

gren-priset. Priset är på 50.000 kronor vardera. 

Anders nygren var en stor lundensisk teologprofil 

för ett par generationer sedan. 

LArs sALVius. Professor 

Susanne Åkesson, 

zooekologi, har fått 

60.000 kronor i projektbidrag 

från Lars Salviusföreningen. 

Pengarna 

ska hon använda för att 

utveckla webbaserad 

forskningskommunikation 

inom området fåglars 

flytt och navigering. 

Susanne Åkesson. 

Mario Tassinari kom till Sverige från Italien 

på 1960-talet. Som amatörgeolog har 

Tassinari sedan 17 år engagerat sig i letandet 

efter fossila meteoriter i ett stenbrott 

vid Kinnekulle i Västergötland. 

Tack vare samarbetet med Mario Tassinari 

driver nu Lunds universitet ett mycket 

uppmärksammat forskningsprojekt i gränslandet 

mellan astronomi och geologi. 

TEoLogisKA FAKuLTETEN har för första 

gången utsett en kvinnlig kyrkohistoriker 

till hedersdoktor. Det är professor aila 

Lauha, Helsingfors, som får utmärkelsen 

för sina forskningsinsatser inom nordisk 

och europeisk kyrkohistoria. 

nya föreskrifter komma från en prefekt 

och sedan från en fakultetsstyrelse. Sedan 

lärarförslagsnämnden prövat den utsedda 

personens behörighet tar rektor kallelsebeslutet. 

Metoden ska användas för att rekrytera 

internationella toppkandidater inom områden 

med stark konkurrens, men ska enligt 

reglerna tillämpas mycket restriktivt. 

LUM nr 1 | 2011 39 

foto: mikael risedal

Posttidning B 

Lunds universitet 

Box 117 

221 00 Lund 

haLLå jESPEr FALKHEIMEr... 

... ny rektor för Campus helsingborg, som nu 

lämnar prefektjobbet på K3 på Malmö högskola. 

Trivs du inte 

i malmö? 

– Jo jättebra. K3, det vill säga institutionen för konst, kultur, 

kommunikation, är en fantastisk verksamhet med en 

mix av designers, konstnärer, andra kreatörer och akademiker. 

Men jobbet som rektor för Campus Helsingborg är en 

ny spännande utmaning – på en plats som betyder mycket 

för mig. 

i helsingborg blir det istället en mix av kommun-, och 

näringslivsfolk. hur ser du på det? 

– Jag gillar att arbeta på strategisk nivå och med omvärldsrelationer. 

Som rektor för Campus har man främst en utvecklingsfunktion 

eftersom större delen av personalen sorterar 

under de olika fakulteterna i Lund. 

Så hur ser ditt uppdrag ut? 

– Campus måste växa rejält med mer utbildning och forskning, 

som kan förankras i Campus profil: flervetenskap, nära 

samverkan med det omgivande samhället samt ökat fokus 

på professionsutbildningar. För min del innebär det mycket 

av förhandling, diplomati och kommunikation. Det är 

viktigt att sätta Campus på kartan – och inte minst i Lund. 

på vilket sätt är du lämpad för det jobbet? 

– Jag har en del erfarenheter av utvecklingsarbete som jag 

tror kommer till nytta. Sen har min egen forskning handlat 

mycket om relationer mellan organisationer och samhälle 

och det är kul att få praktisera det man lär. 

Du har precis passerat 40 – hur ser din karriär ut hitintills? 

– Jag disputerade 2004 i Lund på en avhandling om Öresunds- 

regionen,arbetade sen som 

lektor på Campus 

på service management och 

var med och byggde upp kommunikationsutbildningen där. 

Jag var kvar till 2009 då jag fick jobbet i Malmö och nu återvänder 

jag till Helsingborg den 1 mars. 

Nämn en av de stora utmaningarna i helsingborg? 

– Det är viktigt att Campus har en egen identitet, men samtidigt 

måste studenter och lärare också känna sig som en 

del av Lunds universitet. Campus har den stora fördelen av 

att kunna kombinera den innovationskraft som finns vid 

unga regionala högskolor – och samtidigt vara en del av det 

gamla stora universitetet. Det gäller att förena det bästa av 

dessa två världar 

Vilka andra frågor vill du arbeta internt med? 

– Jag vill öka Campus synlighet i såväl regionen som i Lund. 

Jag vill också förbättra arbetsmiljön – dels så att studenterna 

får lika god service som i Lund, dels så att personalen känner 

sig hemma och trivs på Campus. 

Vad händer nu närmast i helsingborg? 

– Det är mycket på gång så jag hoppar på ett tåg som redan 

börjat rulla. Vi väntar på besked om ämneslärarutbildningen 

och så finns det ett antal nya satsningar och idéer, bland 

annat inom logistik, modevetenskap, medicin och naturvetenskap, 

som ska förverkligas. 

Maria LiNDh

KARLSSON På TAKET - Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?