Egenkontroll av brandskydd på avdelning vid KC

Protokoll för skyddsrond och egenkontroll av brandskydd samt kemikaliehantering vid avdelningar på
Ekologihuset.
Avdelningschefen genomför egenkontroll tillsammans med skyddsombud/brandföreståndare/brandansvarig. När protokollet är ifyllt sker en
genomgång i närvaro av prefekten. Anvisningar och kommentarer finns efter tabellerna. För vidare information om systematiskt
brandskyddsarbete, se www.bygg.lu.se/sba
Datum: Avdelning:
Underskrift av avdelningsföreståndare Underskrift av skyddsombud
Underskrift av föreståndare brandfarlig vara:
Övriga närvarande:
Underskrift av brandansvarig:
Kontaktperson vid eventuella frågor: Carl Sjökvist tel. 23803 carl.sjokvist@ekol.lu.se
Fel och brister som tas upp i protokollet skall avdelningen själva åtgärda.
Åligger det AH att åtgärda felet, skall avdelningen ta kontakt med Carl Sjökvist.
Det är viktigt att avdelningen noga följer upp anmärkningarna och att fel och brister åtgärdas!
Utrymning
Är utrymningsvägarna tillgängliga i hela sin
bredd?
En väggsida skall vara fri och bredd > 1,2 m
Är utrymningsvägarna fria från möbler,
krukväxter och dylikt?
Är utrymningsskyltarna väl synliga samt
korrekt placerade?
Om det är genomlysta skyltar, lyser de
ständigt?
Stämmer utrymningsplanen med verkligheten?
Har all personal studerat utrymningsplanen och
försäkrat sig om alternativ utrymningsväg?
Notering/anmärkning Åtgärd

Släckredskap
Sitter redskapen lättillgängliga, väl synliga och
väl märkta utan att vara blockerade?
Har personalen blivit instruerad var
brandsläckarna är placerade och hur en
brandsläckare fungerar?
Vilket datum blev brandredskapen
funktionsprövade senast?
Är plomberingen bruten?
Automatiskt brand/utrymningslarm
Är brand/utrymningslarmknapparna försedda
med glas?
Har personalen blivit instruerade om var de
sitter?
Är larmklockorna hörbara i alla rum på hela
avdelningen? Testas vid en utrymningsövning.
Behövs visuellt larm (tex i ”apparatrum, eller i
rum där hörselskydd används)?
Notering/anmärkning Åtgärd
Notering/anmärkning Åtgärd

Rutiner/utbildning
Finns det dokumenterade rutiner för hur
personalen ska agera vid en brand och
utrymningssituation.
Har ni avdelningens egna arbetsmiljö/
säkerhetsföreskrifter på engelska?
Har ni som rutin att dela ut denna
säkerhetsföreskrift till all nyanställd personal,
även till utländska gästforskare?
Instrueras nyanställda, vikarier, gästforskare
etc. i dessa rutiner?
Hur stor del (%) av personalen har genomgått
någon form av brandskyddsutbildning?
Finns förteckning över kemikalier.
Förteckningen ska innehålla följande:
a. Produkten eller organismens namn
b. Omfattning och användning (årsförbrukning)
c. Information om hälso- och miljöskadlighet
d. Klassificering (märkning; farosymbol, risk-
och skyddsfraser)
Görs riskbedömning före varje ny laboration?
Dokumenteras detta?
Notering/anmärkning Åtgärd

Allmän ordning
Är kokplattor och dylikt fria från brännbart
material?
Är kaffebryggare, vattenkokare, spis,
kokplattor etc. försedda med timer eller annan
godkänd strömbrytande funktion?
Lagras brännbart material för nära
belysningsarmatur?
Är el-centraler fria från brandbelastning i form
av utrustning, kartonger, skräp, bråte etc.?
El-centraler får inte blockeras!
Är branddörrar hela samt sluter tätt vid
stängning?
Är branddörrar uppställda under längre tid?
Branddörrar som inte är magnetuppställda
skall vara stängda!
Notering/anmärkning Åtgärd

Brandfarlig vara/kemikalieförvaring
Förvaras endast tillåten mängd brandfarlig vara
(gäller även icke brandfarlig gas)
på avdelningen enligt sökt tillstånd?
Hur mycket brandfarlig vara förvaras framme
på labb? Föreskrifterna säger dagsbehovet,
dock max 10 liter vätska och gas, men ju
mindre mängder desto bättre.
Förvaras den brandfarliga varan på föreskrivet
sätt med avseende på typ av förvaringskärl,
ventilerade skåp, gasskåp etc.?
Förekommer öppen hantering av brandfarlig
vara utanför dragskåp eller dragbänk?
Finns klassningsplan för öppen hantering
/används enbart ex-klassad utrustning?
Är alla labb, kemikalieskåp och kemikalieförråd
där brandfarlig vara förvaras märkta med
varningsskylt (gul skylt med triangel och
flamma)? Detta gäller även för gasskåp där
brandfarlig gas förvaras.
Gasskåp och rum med gastuber skall även
märkas (gul skylt med triangel och gastub).
Förvaras brandfarlig vara i kylar och frysar som
är ex-klassade?
Om brandfarlig vara förvaras i kylar/frysar
som är ex-klassade, är dessa märkta med etikett
”explosionssäker kyl/frys”?
Samförvaras brandfarliga kemikalier och
giftiga kemikalier?
Om en kemikalie är båda brandfarlig och
giftig skall denna förvaras tillsammans med
brandfarliga kemikalier.
Förvaras baser och syror tillsammans?
Kemikalier som är olämpliga att samförvara
skall hållas åtskilda.
Är övriga kemikalieförvaringsskåp märkta med
tillämplig farosymbol eller ”allmän” kemikalievarningssymbol
(gul med svart text)
Notering/anmärkning Åtgärd

Brandfarlig gas
Notering/anmärkning Åtgärd
Vet samtlig personal om var avstängningsventilen
för bränngas är placerad, om sådan
finns?
Fast rörledning som AH ansvarar för och som
försörjer labb med bränngas.
*Finns bakslagsskydd monterad på
acetylengastub, om sådan hanteras?
Kontrolleras och dokumenteras bakslagsskyddet
vartannat år av behörig personal?
Finns brandskyddshandske i omedelbar närhet
av acetylengastuben i händelse av brand?
Alla gasanläggningar med brandfarlig gas ska
kontrolleras samt dokumenteras för läckage en
gång per år. Utförs detta?
(naturgasledning kontrolleras av Akademiska
hus)
* Bakslagskydd. Vid varje förbrukningsställe av acetylen skall vid användning finnas bakslagsskydd som förhindrar bakslag i rörsystemet.
För att vara säker på att bakslagsskyddet fungerar bör detta kontrolleras minst vartannat år av behörig person.
Skyddsventilation
Hanteras akutgiftiga ämnen på labb?
För denna typ av verksamhet skall dragskåp
vara utrustat med akustiskt larm.
Hanterar avdelningen perklorsyra?
Om ja, hur förvaras denna?
Hur och var hanteras perklorsyran?
Fungerar larm, skyddsventilation och belysning
i dragskåp?
När kontrollerades luftflödena till
dragskåpen/dragbänkarna senast?
Utförs en gång/år av AH.
Notering/anmärkning Åtgärd

Övrig kemikaliehantering
Finns absorptionsmaterial i nära anslutning till
där kemikalier i vätskeform hanteras?
Vermiculit finns att hämta i källaren. Kontakta
intendenten.
Finns det varuinformationsblad lätt tillgängligt
på avdelningen?
Är alla kemikalier tydligt märkta så att
innehållet går att identifiera? Gäller även alla
kolvar, flaskor mm som ska förvaras.
Förvaras större mängder av kemikalier i fat och
dunkar?
Om ja, skall dessa alltid ha sekundärt skydd i
form av spilltråg.
Rensas gamla kemikalier ut kontinuerligt från
förråd och skåp?
Kemikalier som är gamla och inte används
skall rensas ut.
Personlig skyddsutrustning
Finns skyddsutrustning lätt tillgänglig i form av
t.ex. skyddsrock, skyddsglasögon,
skyddshandskar, hörselskydd, andningsskydd
visir etc?
Är utrustningen i fullgott skick?
Notering/anmärkning Åtgärd
Notering/anmärkning Åtgärd

Avfallshantering
Är alla slaskflaskor tydligt märkta med
innehåll? Etikett får ej vara överklistrad.
Instrueras all labbpersonal hur farligt avfall
skall hanteras vad gäller skärande/stickande,
biologiskt, smittförande, kemiskt avfall samt
lågradioaktivt avfall?
Lämnas lösningsmedelsavfall i
riskavfallsförrådet?
Övriga noteringar i samband med skyddsrond
Notering/anmärkning Åtgärd
Rumsnummer/arbetsplats Beskrivning/orsak till problemet Åtgärdsförslag Bevakas/åtgärdas av Åtgärd vidtagen

Rumsnummer/arbetsplats Beskrivning/orsak till problemet Åtgärdsförslag Bevakas/åtgärdas av Åtgärd vidtagen

ANVISNINGAR OCH KOMMENTARER
(Dessa anvisningar avser laboratorieverksamhet med brandfarlig vara och övriga farliga ämnen)
BRANDFARLIG VARA/FARLIGA ÄMNEN
Säkerhetsdatablad/varuinformationsblad eller annan motsvarande information om ämnet ska finnas
lätt tillgängligt och på ett språk som alla på avdelningen förstår. Säkerhetsdatablad bör inte vara mer
är 3 år gamla.
För avdelningar med tillstånd för hantering av brandfarlig vara gäller att förvaringen aldrig får
överstiga den vätskevolym eller gasflaskvolym som finns angiven i tillståndet. Förvaring ska ske i
ventilerat skåp och högst 50 l brandfarlig vätska får förvaras per laboratorium. I skåp med brandfarlig
vätska får ej giftiga ämnen förvaras. Vätskor som är både brandfarlig och giftiga ska förvaras bland de
brandfarliga. Förvaring i dragskåp är inte tillåtet när detta används för arbete med kemikalier.
Brandfarlig gas får ej hanteras/förvaras i laboratoriet (flaskor med flask/tubvolym på max 5 l får
hanteras tillfälligt under dagtid). All förvaring ska ske i godkända, ventilerade gasskåp. Beakta
samförvaringsreglerna; ingen samförvaring av t ex giftiga och brandfarliga gaser!
Alla laboratorier, förrådsdörrar och skåp med förvaring av brandfarlig vara ska vara märkta med gul
farosymbol/flamma. Förvaras huvudsakligen giftiga eller frätande ämnen ska detta utmärkas med gul
farosymbol med dödsskalle eller symbol för frätande ämnen. Gasskåp och rum med gastuber ska vara
märkta med gul skylt med triangel och gastub. Kyl- och frysskåp avsedda för förvaring av brandfarlig
vara ska vara godkända för detta och ha märkning som visar att det är så.
Med ”öppen hantering” avses t ex upphällning, utanför dragskåp/dragbänk eller motsvarande
utrustning, av brandfarlig vätska från ett kärl till ett annat. Sådan öppen hantering ställer normalt
krav på ex-klassning av elektriska installationer/utrustningar.
SKYDDSVENTILATION
Dragskåp/dragbänkar och likvärdiga tekniska anordningar ska ha kontrollsystem som larmar vid för
lågt flöde. Detta ska kontrolleras minst 1 gång per år. Vid arbete i dragskåp får endast de föremål
som behövs för laborationen finnas i skåpet. Varma arbeten (> 40-50°) får inte utföras på dragbänk
och max 1/3 av den perforerade ytan får övertäckas. Punktutsug måste placeras nära*
föroreningskällan för att ge en bra skyddsfunktion. Nära* innebär ett avstånd som motsvaras av
utsugslangens diameter.
Observera att all skyddsventilation är störningskänslig – vinddrag från förbipasserande personer,
öppna dörrar eller fönster kan slå ut skyddsfunktionen. Arbeta alltid med lugna rörelser och i en
störningsfri miljö.
LAF-bänkar och liknande anordningar ska vara märkta så att det framgår om bänken är avsedd för
personskydd eller produktskydd, eller både ock.
PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING
För att skyddsutrustning ska ge full effekt är det viktigt att den som använder utrustningen har
tillräcklig kunskap, så att rätt sorts skydd används, att det passar och att det byts ut när det är
förbrukat. Arbetsgivaren är skyldig att se till att den skyddsutrustning som krävs för arbetet är
tillgänglig och att den som använder den har tillräcklig information för att kunna arbeta säkert.
ÖVRIG KEMIKALIEHANTERING
Ta hänsyn till risken för skada på människan och miljön när du väljer kemikalier
(produktvalsregeln). Se till att även egna lösningar och blandningar har en godtagbar märkning, dvs
namn, farosymbol och text om ämnet är brandfarligt (R 10), starkt frätande (R 36),
allergiframkallande (R 42 och 43), cancerframkallande (R 45, 49 och 340), reproduktionsstörande
(R 60, 61, 62 och 63) eller kan skada arvsmassan (R 46). Märkning på flaskor och burkar ska ha
orange färg.

Om större volymer (mer än någon enstaka liter) vätskor förvaras, ska flaskan/dunken placeras i någon
sort spilltråg, som förhindrar att lösningen kommer ut i avloppssystemet. Golvbrunnar i
kemikalieförråd bör sättas igen eller förses med krage.
Perklorsyra får endast hanteras i särskilda, spolbara dragskåp. Pikrinsyra ska normalt förvaras med
vattenfas. Väteperoxid med konc. 60 % kräver tillstånd för hanteringen.
AVFALLSHANTERING
Rutiner ska finnas för hur kemikalier ska omhändertas när någon slutar på avdelningen. Slaskflaskor
ska i princip ha samma märkning som övriga egna blandningar och lösningar.

ANVISNINGAR OCH KOMMENTARER
(Dessa anvisningar avser kontors- och liknande utrymmen)
UTRYMNINGSVÄGAR
Det allra viktigaste i händelse av brand är att personal och studenter snabbt och säkert ska kunna
utrymma lokalen och/-eller byggnaden. Brandförsvaret ställer krav men lämnar även råd och
anvisningar så att utrymningssäkerheten kan tryggas. Dock ligger ansvaret för att dessa krav följs på
prefekt/brandskyddsansvarig.
• Utrymningsvägarna får varken vara helt eller delvis blockerade av möbler, sopkärl eller annan
utrustning. Speciellt för utbildnings/forskningslokaler är att det kan finnas många personer
samtidigt i byggnaden. Detta ställer krav på att utrymningen måste kunna ske snabbt, tryggt
och säkert. Är utrymningsvägarna då redan helt eller delvis blockerade kan situationen snabbt
bli kaotisk med personskador som följd.
• Utrymningsskyltarna ska vara väl synliga samt placerade så att det blir naturligt att följa vägen
ut. Det är särskilt viktigt att skyltar finns vid riktningsändringar, förgreningar eller på annat
ställe, där risk för misstag finns. Om skyltarna är försedda med elarmatur, ska dessa lysa dygnet
runt samt vid eventuella strömavbrott.
• Utrymningsplanen utgör ett viktigt underlag för planering och genomförande av
utrymningsövningar och liknande.
o Vidare utgör planen en viktig dokumentation över det befintliga brandskyddet
(släckredskap, utrymningsvägar, larm
o telefonnummer mm). Utrymningsplanen utgör också ett översiktligt och
pedagogiskt läromedel som kan användas
o vid introduktion av nyanställda, vikarier och studenter, för att visa vilka rutiner som
gäller vid en eventuell brand.
SLÄCKREDSKAP
Med släckredskap menas här handbrandsläckare, inomhusbrandpost (slang) samt brandfilt.
Släckredskapen ger personalen möjlighet att själva göra en initial släckinsats i syfte att släcka en brand
eller skapa möjlighet att genomföra en utrymning av avdelningen eller byggnaden. En viktig
förutsättning är givetvis att personalen vet var utrustningen finns, att den inte är blockerad samt att
samtliga känner till hur den fungerar. Släckredskap ska funktionskontrolleras årligen av behörig
fackman (för närvarande anlitar LU Örestads Brandtjänst AB). Kontrollerad utrustning märks med
en klisterlapp med år och månad + kontrollorgan. Se till att denna kontroll är utförd. Vid en
egenkontroll kontrolleras att manometernålen, om sådan finns, pekar på grönt. Om inte all personal
känner till hur släckarna fungerar bör den brandskyddsansvarige ge dem som saknar utbildning en
enkel demonstration/instruktion. Inom en 5-årsperiod ska all personal ha genomgått
brandskyddsutbildning och släckövning.
BRAND/UTRYMNINGSLARM
(brandlarm = larm kopplat till rök/värmedetektor,
utrymningslarm = larm som ger signal vid behov .
Brandlarmet har till uppgift att larma vid brand samt att ge utrymningssignal
till studenter och personal i aktuell byggnad. Sätten att aktivera larmet kan
vara enligt följande:
• Värmedetektorer Automatiska, reagerar endast för värme.
Reagerar långsammare än rökdetektorn.
• Rökdetektorer Automatiska, reagerar för rökpartiklar.
Reagerar snabbt.
• Bibrandskåp Manuella tryckknappar (plomberade).
Larmet aktiveras av personal efter det att
brand eller rök har upptäckts.

Larmanläggningarnas utförande varierar inom universitetet. Vissa brand/utrymningslarm är
vidarekopplade till Brandförsvaret, men inte alla. Information om vad som gäller i den aktuella
byggnaden ska finnas och vara känt av alla. I de utrymmen som bara har bibrandskåp (tryckknappar)
är det mycket viktigt att dessa knappars placering är kända av alla så att alla personer i omgivningen
och, vid vidarekoppling, Brandförsvar snabbt larmas. Vidare bör man ta reda på var larmklockor är
placerade och försäkra sig om att de är hörbara i alla utrymmen på avdelningen eller i byggnaden.
RUTINER/UTBILDNING/ÖVNING
Genomarbetade rutiner som är dokumenterade och kända av all personal är utomordentligt viktiga
för att man ska kunna handla på ett effektivt och riktigt sätt i en nödsituation. Information om dessa
rutiner bör ges regelbundet t.ex. vid något personalmöte eller liknande sammankomst. Vidare utgör
dokumentationen av rutinerna i kombination med utrymningsplanen ett bra underlag för en kortare
introduktion för nyanställda och vikarier: ”Så här gör vi!”
För att uppnå en bra handlingsberedskap vid en nödsituation ska, enligt beslut av rektor, all personal
inom universitetet genomgå allmän brandskyddsutbildning vart 5:e år. Prefekt/motsvarande på
avdelningen/institutionen ska kontrollera att all personal genomgår utbildning enligt planen och att
detta finns dokumenterat. Dessa utbildningar ska kompletteras med årliga utrymningsövningar.
Praktiska utrymningsövningar ska genomföras varje år i alla byggnader där man bedriver
utbildningsverksamhet på grundutbildningsnivå. Samma gäller för institutioner som har tillstånd för
hantering av brandfarlig vara. Övrig verksamhet kan byta ut den praktiska övningen mot teoretisk
övning, med genomgång av rutiner vid utrymning, utrymningsplaner, brandsläckningsutrustning
mm. Dock ska minst 1 praktisk övning genomföras inom en 5-årsperiod. Som hjälpmedel vid
planering av utrymningsövningar finns checklistor för både praktisk och teoretisk övning.
För att tillgodose studenternas situation ska information/anslag finnas i alla kurslokaler med
kortfattad information om utrymning och utrymningsväg. Alla lärare eller kursansvariga ska visa på
denna information vid varje ny kurs.
Brandskyddsansvariga och skyddsombud/brandskyddsombud ska genomgå utbildning i
”Systematiskt brandskyddsarbete”.
ALLMÄN ORDNING
All erfarenhet visar att ”Ordning och reda” bland annat medför en minskad olycks- och brandrisk.
En grundläggande regel är att varma ytor, elektricitet samt öppen låga inte ska kombineras med
brännbara ämnen typ papper, tyg, brandfarlig vara etc. Papperskorgar bör bestå av svårantändliga
material och vara försedda med självstängare.
Källsorteringsutrustning, kaffeautomater eller kopieringsapparater får inte placeras i utrymningsväg
(kontrollera på utrymningsplanen vad som är utrymningsväg). När dessa utrustningar står i gångväg
till utrymningsväg (se utrymningsplan) rekommenderas följande:
• Källsorteringsutrustning är försedd med lock.
• Kopieringspapper förvaras i skåp med dörr.
• Avfallet som uppkommer vid kaffeautomaten hanteras på ett säkert sätt och att god ordning
råder.
Se till att all elektrisk utrustning och sladdar är fungerande och hela och att alla genomföringar för
ledningar och kablar är tätade.