PROTOKOLL 2009-09-09 2007-10-03 ... - Lunds universitet

2007-10-03 

Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen 

PROTOKOLL 

2009-09-09 

Närvarande ledamöter: 

Torbjörn von Schantz professor, dekanus 

Olle Söderman professor, prodekanus 

Stacey Sörensen professor, prodekanus 

Dan-E Nilsson professor 

Cecilia Emanuelsson professor 

Karin Hall universitetslektor 

Sofia Feltzing universitetslektor 

Katarina Sjöström rektor, Polhemskolan 

Mikael Kipowsky inkubatorchef, Ideon Innovation ej §§ 41- 44 

Johan Genberg doktorand 

Johan Svantesson Sjöberg studerande 

Frånvarande ledamöter: 

Alexandru Aleman professor 

Angelica Andersson studerande 

Företrädare för de anställda med närvaro- och yttranderätt 

Mats Cedervall universitetslektor (SACO) t o m del av § 38 

Galina Garkavia ekonomiadministratör (ST) 

Övriga: 

Torun Forslid kanslichef 

Ewa-Lotta Kittel fakultetskoordinator protokollförare 

Lena Svensson ekonomiansvarig 

Anders Lindahl personalchef 

Ina Alexandersson utbildningsledare 

Lena Björk Blixt informatör 

Jep Agrell studierektor, biologisk grundutbildning 

Katarina Hedlund universitetslektor 

§ 35 Utseende av justeringsperson. 

Fakultetsstyrelsen utser Stacey Sörensen att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 

§ 36 Fastställande av dagordning. 

Informationspunkten lyfts in i dagordningen efter punkten 3. Dagordningen kompletteras med två ärenden: ”Begäran om 

förlängning av mandatperioden för ekologiska institutionens styrelse” samt en diskussionspunkt om ”Styrelsens 

arbetsformer”. Punkten 4 ”Delegationsbeslut” utgår. 

I övrigt beslutar fakultetsstyrelsen följa utsänd dagordning.

§ 37 Föregående protokoll. 

Föregående protokoll godkänns och läggs till handlingarna. 

§ 38 Information 

Fakultetsstyrelsens protokoll 2009-09-09 

Avstängning av professor emeritus Ulfur Arnason. 

Anders Lindahl informerar om den psykosociala arbetsmiljön på COB och redogör kronologiskt för händelseförloppet 

fram till dekanus beslut om avstängning. Delas ut handlingar bilaga § 38 A (1-9). Till informationspunkten utsända 

handlingar se bilagor § 38 B. 

Dan E Nilsson och Johan Genberg anmäler reservation mot det av dekanus fattade beslutet i enlighet med 

reservationsskrivelse bilaga § 38 C respektive bilaga § 38 D. 

Budget 2010. 

Torun Forslid informerar om den tidigarelagda budgetprocessen och dess innehåll. 

Se bilagd presentation bilaga § 38 F. 

Fakultetens halvårsbokslut. 

Lena Svensson redogör för fakultetens halvårsbokslut som per 30 juni 2009 var positivt om 30,8 Mkr. 

Se bilaga § 38 G. 

Rutiner vid nedskärning av lärarpersonal 

Diskuteras det brev rörande rutiner vid nedskärning av personal som inkommit till fakultetsstyrelsen från Bengt-Olle 

Bengtsson bilaga § 38 H. Fakultetsstyrelsen uppdrar till Anders Lindahl att utarbeta svar på brevet. 

Pågående arbete med att skapa alternativa ingångar för studenter som inte gått naturvetenskapligt gymnasium samt pågående 

arbete med att föreslå nya krav på Fysik b för vissa kandidatingångar. 

Jep Agrell och Katarina Hedlund informerar fakultetsstyrelsen om bakgrunden till utbildningsnämndens beslut 

bilaga § 38 I respektive bilaga § 38 J. Ändringarna i utbildningsplanen för kandidatutbildningen väntas fastställas av 

fakultetsstyrelsen senare i höst. 

§ 39 Klimatmaster: Beslut om expertgrupp för kvalitetsbedömning av utbildningen 

Dnr: N 2009/421 

Handlingar i ärendet: Se akten. 

Föredragande: Katarina Hedlund 

Fakultetsstyrelsen beslutar utse följande personer att ingå i expertgruppen: 

John Boman, Göteborgs universitet 

Martin Ljungström, SWECO 

Camilla Alfredsson, Klimatkommunerna 

Anna Lindblad, tidigare student vid Institutionen för Miljövetenskaplig utbildning. 

Vid fakultetsstyrelsens möte i november ska expertgruppens utlåtande samt slutligt valideringsunderlag behandlas. 

Fakultetsstyrelsen kan då besluta om att anhålla hos rektor om att inrätta mastersprogrammet. 

§ 40 Likabehandlingsplan 2009 

Dnr: N 2009/419 

Handlingar i ärendet: Se akten 

Föredragande: Ina Alexandersson 

Fakultetsstyrelsen fastställer Likabehandlingsplan för fakulteten i enlighet med bilaga § 40 . 

2

Fakultetsstyrelsens protokoll 2009-09-09 

§ 41 Anhållan om förlängd anställning av Åke Kvick som gästprofessor vid MAX-lab 

Dnr: PA 2009/3146 


Föredragande: Anders Lindahl 

Fakultetsstyrelsen beslutar rekommendera rektor att förlänga Åke Kvicks anställning som gästprofessor, 80 % under tre år 

från och med den 15 augusti 2009. 

§ 42 Inrättande av anställning som professor inom ämnesområdet organisk kemi med särskild inriktning mot 

organisk syntes vid Kemiska institutionen 




Fakultetsstyrelsen beslutar föreslå rektor att vid naturvetenskapliga fakulteten inrätta en anställning som professor i 

organisk kemi med särskild inriktning mot organisk syntes. 

§ 43 Inrättande av anställning som professor inom ämnesområdet teoretisk fysik 




Fakultetsstyrelsen beslutar föreslå rektor att vid naturvetenskapliga fakulteten inrätta en anställning som professor inom 

ämnesområdet teoretisk fysik. 

§ 44 Anställning av professor John M Hanchar som gästprofessor vid geologiska institutionen 




Fakultetsstyrelsen beslutar rekommendera rektor att anställa professor John M Hanchar som gästprofessor, 20 % under 

tre år fr o m den 1 oktober 2009. 

§ 45 Anställning av professor i berggrundsgeologi med inriktning mot petrologi och geokronologi 

Dnr: PA 2008/2216 


Föredragande: Torun Forslid 

Fakultetsstyrelsen beslutar föreslå rektor att anställa Charlotte Möller som professor i berggrundsgeologi med inriktning 

mot petrologi och geokronologi. 

3

Department of Cell and Organism Biology 

Genetics 

Div. Evolutionary Molecular Systematics 

Till Rektorsämbetet Lunds Universitet 

Postal address Telephone +46 46-222 9259 

Sölvegatan 29, Telefax +46 46-14 78 74 

SE-223 62 Lund, E-mail ulfur.arnason@cob.lu.se 

Sweden 

2009-06-01 

Medföljande skrivelse redogör för omständigheterna kring den personella 

nedskärning som riktats mot lärar- och forskarkåren vid Institutionen för Cell- och 

Organismbiologi (COB), Lunds universitet. Om denna process tillåts fortsätta kommer 

resultatet att innebära ett mycket allvarligt slag mot den biologiska forskningen och 

undervisningen vid Lunds universitet i och med att grundläggande områden inom genetik 

och zoologisk morfologi kommer att utarmas samt att områdena zoologisk faunistik, 

systematik och fylogeni kommer att utplånas helt. De fyra forskare/lärare som representerar 

dessa inriktningar är alla välrenommerade specialister. Uppsägningarna uppges vara 

föranledda av COBs dåliga ekonomi. Valet av dessa fyra forskare/lärare vilar på ett underlag 

som tagits fram av fyra representanter för ämnena växtbiologi och mikrobiologi. Denna 

bedömningsgrupp innehöll sålunda inga representanter för de drabbade inriktningarna. Ej 

heller blev dessa inriktningar kontaktade under behandlingen av ärendet. Som jag anför i 

innevarande skrivelse utgjorde bedömningsgruppen en uppenbart jävig gruppering 

(Förvaltningslagen §11 och §12) vilket också tydligt framgår av gruppens tillämpning av 

självvalda ad hoc kriterier. I sin helhet strider bedömningsgruppens tillvägagångssätt mot de 

krav på saklighet, opartiskhet och likabehandling som föreskrivs i Regeringsformen, 1:a 

Kapitlet, §9. 

Utöver ovanstående vill jag också dra rektorsämbetets uppmärksamhet till Lunds 

universitets beslut av 2006-04-24, Dnr I A 39 1027/06 i vilket man redogör för 

likabehandlingsarbetets ansvarsfördelning med primär utgångspunkt i studenternas 

rättigheter. Det synes naturligt att alla vid universitetet verksamma personer skall åtnjuta 

samma rätt. I dokumentet står följande: “Rektor har det övergripande ansvaret för att lagar 

och förordningar efterlevs på olika nivåer och för att det bedrivs ett målinriktat 

likabehandlingsarbete. Det direkta ansvaret för genomförandet har 

dekaner/områdesordförande, prefekter och studierektorer samt övriga chefer och 

arbetsledare. Dessa skall bevaka likabehandlingsarbetet och har ansvaret för att universitetets 

policy och program följs.” Med hänvisning till detta uttalande vill jag understryka det 

ansvar för likabehandling som vilade på de två prefekter och den studierektor som ingick i 

COBs bedömningsgrupp. 

Den brist på likabehandling som bedömningsgruppen uppvisar kullkastar gruppens 

värderingar. Av detta följer att gruppens arbete måste göras om med hänsyn till den 

forskning och undervisning i biologi som universitetet önskar förmedla. 

Högaktningsfullt, 

Ulfur Arnason 

Professor emeritus

Synpunkter på det pågående angreppetpå biologin vid Lunds universitet 

I ett inlägg i Sydsvenska Dagbladet för en tid sedan gav docent Boris Holm, tidigare universitetslektor i 

zoofysiologi, uttryck för sin oro beträffande utvecklingen av biologin inom COB (Institutionen för Cell- 

och Organismbiologi, Lunds universitet).Detta gäller framför allt det sätt somman beslutat sig för i syfte 

att råda bot på institutionens ekonomiska bekymmer, nämligen att göra sig av med en avsevärd del av 

områdets forskarkår och ämnesspecialister.Den biologi som skulle drabbasomfattargenetik, zoologi och 

zoofysiologi, tre ämnen som tillsammans med mikrobiologi och växtbiologi (växtfysiologi) sammanförts 

under paraplyet COB. Omständigheternakringnedskärningarna har diskuterats i interna skrivelser,i 

skrivelser till SACO, samt i ett utförligt brev till Rektorsämbetet, Lunds universitet, författat av 

ämnesansvariga för zoologi (Dan-E. Nilsson), zoofysiologi (Martin Kanje) och genetik(Bengt O. 

Bengtsson).Föreliggande inlägg ger detaljer i detta ärende rörande bl a den diskriminerande behandling 

som både individer och verksamheter blivit utsatta för av en klart jävig bedömningsgrupp.Härvidlag är 

det en besynnerlig omständighet att bedömningsgruppen givit sig själv mandat att från forskning och 

utbildning i biologi vid landets största universitet utesluta grundläggande områden inom genetik och 

zoologisk morfologi samt i sin helhet områdena zoologisk faunistik, systematik och fylogeni. 

Bakgrund–tidigare försök att försvaga den vita biologins ställning 

För att i någon mån informera läsaren om bakgrunden till den uppkomnasituationenär det 

nödvändigt att gå tillbakaett decennium för att belysa de intentioner som fakultetensdåvarande dekanus, 

Bengt Söderström, hadebeträffandebiologin i Lund. 

Under vt 1999 diskuterades i mat-nat fakultetens styrelse möjligheten att få ordförandena i 

Vetenskapsrådets olika utskott att besöka Lund. Detta projekt som leddes av Söderström syftade till att 

undersöka i vilken utsträckning Vetenskapsrådets visioner och strategier för framtiden sammanföll med 

fakultetens planering. Ordförandena i de olika utskotten avlade sinabesök i Lund i början av september 

1999. Biologiutskottet representerades av Glenn Björk, professor i mikrobiologi vid Umeå universitet. 

Jag var närvarande vid alla möten med utskottsordförandena och förde anteckningar som av 

naturliga skäl var speciellt utförliga vad gällde Glenn Björks synpunkter. Som underlag för ett 

fakultetsbeslut om kommandeprioriteringar inom biologinskickadeSöderström mig ett dokument som 

uppgavs grunda sig på diskussionen med Björk. Dokumentet var författat av Söderström och professorn i 

teoretisk ekologi, Torbjörn Fagerström. Efter en genomläsning av detta fann jag att det visade 

påfallandeliten samstämmighet med de synpunkter som framförts av Björk. I synnerhet Söderströms och 

Fagerströms uppfattning att Björk hade understrukit vikten av att ekologin i Lund skulle få ytterligare 

utrymme på bekostnad av övrig biologi tedde sig helt främmande. Jag gjorde Söderström uppmärksam på 

detta och fick då till svar att jag uppenbarligen inte hade förstått vad Björk sagt. Detta var i och för sig 

möjligt men jag fann det dockegendomligt attSöderströms och Fagerströms uppfattning skilde sig så 

radikalt från min, eftersom Björk uttryckt sig i tämligen lättbegripliga termer.I den uppkomna situationen 

bestämde jag mig för att kontakta Björk själv för att få förhållandena uppklarade. Det material som jag 

skickade till Björk var det Söderströmska/Fagerströmska (S/F) dokumentetsamt en sammanfattning av de 

omfattande anteckningar som jag gjort vid Björks besök. 

Jag erhöll ett entydigt svar från Björk inför ett kommande möte i fakultetsstyrelsen.Vid detta 

framhöllSöderström betydelsen av utskottsordförandenas besök i Lund för fakultetens planering. 

Beträffande biologin underströk Söderström speciellt att Björk förespråkat ökade ekologiska insatser. 

Dekanus entusiasmdämpades dock betydligtnär jag redogjorde för mina anteckningar från mötet samt att 

Björk var helt oförstående till den tolkning som framförts i S/F dokumentet. Söderström gav ingen 

förklaring till hur de uppenbara skillnaderna mellan Björks synpunkter och S/F dokumentet hade kunnat 

uppkomma. Tillbakadragandet av S/F dokumentet ledde tyvärr till att ingetunderlagblev utarbetat i den 

anda som Björk avsåg. Nullifierandet av S/F dokumentet stävjade dock den förskjutning från vit biologi 

som annars hade blivit följden om detta dokumentfått utgöraplaneringsunderlag för den lundensiska 

biologin. 

1

COB – en organisation utan formulerad målsättning 

Bengt Söderström var tillskyndare till bildandet av storinstitutionen Cell-och Organismbiologi. 

Bildandet av denna institution var emellertid inte genomgående förankrat varken på forsknings- eller 

utbildningssidan. Sammanslagningen underlättade dock den ekonomiska situationen för institutioner med 

underskott i sina finanser eftersom dessa underskott i viss utsträckning kvitterades mot andra 

institutioners överskott. Genetiska institutionen fick t ex på detta vis avstå sina inbesparade medel för 

täckandet av andra verksamheters underskott. 

COBs förste prefekt blev Susanne Widell. Hennes prefektperiod löpte från oktober 2001 till 2004- 

12-31. Einar Everitt övertog prefekturen 2005-01-01. Hans prefektur varade till 2008-12-31, varefter 

Widell återfick uppdraget. Båda prefekterna har sålunda representerat inriktningar (växtbiologi resp. 

mikrobiologi) som i sin helhet varit lokaliserade till det s k Biologihuset. Att beteckna dessa prefektskap 

som lyckade skulle sannolikt de flesta avhålla sig från. Trots att sammanslagningen påstods syfta till att 

öka den vetenskapliga samhörigheten med påföljande synergistiska effekter har de två prefekterna inte en 

enda gång kallat till ett gemensamt möte med ämnes- och undervisningsansvariga för diskussion av 

forsknings- och undervisningsplaner. I den mån personalplaner funnits har dessa varit otillfredsställande 

och prefekterna har ej heller fullgjortdet dem ålagda uppdraget att ha årliga samtal med de personer som 

de haft arbetsgivaransvar för. Ett annat problem som gradvis accentuerats är att den ekonomiska 

situationen inom COB med tiden har blivit alltmer ogenomträngbar jämfört med förhållandenaföre 

sammanslagningen. Ett ytterligare problem är den knapphändiga dokumentationenrunt 

tillsättningsärenden av olika slag. 

Det är ej oväntat att problemenvad gäller institutionens ledning haft en menlig inverkan på COBs 

hela verksamhet. Detta har bl a kommit till uttryck i att fleramedarbetare fått söka psykologisk hjälp. 

Dessa problem framgårt ex i ett brev daterat 2009-01-15 och ställt till personalchefen vid 

naturvetenskapliga fakulteten, JK Anders Lindahl. Brevet inledssom följer: “Med detta meddelande vill 

jag fästa Fakultetsledningens uppmärksamhet på de för närvarande mycket allvarliga psykosociala 

arbetsmiljöproblem som råder vid Institutionen för cell- och organismbiologi.” Brevet i fråga (Bilaga 1)är 

skrivet av Einar Everitt på uppdrag avprefekten Susanne Widell. Det är anmärkningsvärtatt det ingenstans 

i brevet finns en antydan om att den svåra psykosociala situationen inom COB har uppkommit just under 

Widells och Everitts prefektstyre och arbetsgivaransvar. Vad Lindahl åstadkommiti ärendet är obekant. 

COB under förmyndarskap 

Till följd av de tilltagande problemen rörande COBs ekonomi tillsattes 2008-06-24 en interimistisk 

gruppunder ledning av professorn i astronomi, Arne Ardeberg.Gruppens uppgift var att utredaCOBs 

ekonomiska situationoch att inkomma med förslag till åtgärder. Arbetsgruppen tillsattes av 

fakultetensdekanus Torbjörn von Schantz. Enligt fakultetens beslut (Dnr N 2008/375) ingick i 

gruppenförutom Ardebergen biologisk treklöver bestående av Bengt Söderström (tidigare 

fakultetsdekanus),Susanne Widell (tidigare och nuvarande prefekt) och den dåvarande prefekten Einar 

Everitt.I ett inlägg i Lunds universitets magasin, LUM, nr 4, 2009, anger von Schantz att Widell gick in 

som operativ chef samt att även institutionens studierektor, Carin Jarl-Sunesson, fannsmed i gruppen.Av 

de fyra biologerna representeradesåledes två, Widell och Jarl-Sunesson, växtbiologi och två Everitt och 

Söderström området mikrobiologi. Beträffande studierektorskapet kan det nämnas att COB har två 

jämställda studierektorer, förutom Jarl-Sunesson också Leif Bjellin ansvarig för zoologi och zoofysiologi. 

Här fanns det sålunda en möjlighet att från studierektorshåll bredda den interimistiska ledningsgruppen 

genom att inkludera en person som inte tillhörde Biologihuset eller de redan representerade ämnena 

växtbiologi och mikrobiologi. 

Vidett möte i Genetikhuset (tidigare Genetiska institutionen)den 23 februari 2009, sju månader 

efter ledningsgruppens tillsättning, redovisade Ardeberg COBs synnerliga besvärliga ekonomi samt att 

uppsägning av forskar-/undervisningspersonal skulle vara den närmasttillgängliga åtgärden i syfte att 

förbättra situationen. Enligt samstämmiga uppgifter angavs vid mötetinga kriterier enligt vilka forskar- 

/undervisningspersonal skulle komma att sägas upp. Att det fanns en lista över varslingskandidater 

2

framkom dockredan på förmiddagen den 25 februari då ett antal personer,utan vare sig skriftlig eller 

muntlig förvarning, blevuppmanadeper telefon att inom 15-30 minuterinfinna sig på nat fakultetens 

kansli.Inkallelserna sköttes av Anders Lindahl. På kansliet möttes de ditkallade av Lindahl och Bengt 

Söderström. Lindahl höll sig i bakgrunden vid dessa möten medan Söderström som fungerade exekutor 

gav sin syn på de inkallades verksamhet. Vid denna tidpunkt blev sex personer varslade, två från 

respektive genetik, zoologi och zoofysiologi. 

Den gemensamma nämnaren för de sex personerna visade sig vara att ingen av dem tillhörde 

de ämnen som Everitt, Widell och Jarl-Sunesson, representerar. Det är också synnerligen 

anmärkningsvärt att det vid ett senare möte med fackliga representanter framkom att det vid 

denna tidpunkt, d v s vid mötet med Söderström den 25 februari, inte fanns någon 

sammanställning av de kriterier som använts vid bedömningen av institutionens forskar- och 

undervisningspersonal.Det framstod således som helt klart att de varslade personerna hade var och 

en utsatts för en subjektivad hocbedömninggrundad på av någon eller några självvalda 

kriterier.Den obefintliga transparens och objektivitet som kännetecknarärendet strider direkt mot 

de krav på saklighet, opartiskhet och likabehandling som föreskrivs i Regeringsformen, 1:a 

Kapitlet, §9. Graverande avsteg från dessa krav (d v s hänsynstagande till ovidkommande 

omständigheter) benämnes illegal maktanvändning och är intolerabel i ett rättssamhälle. 

Avsaknad av underlag och skäl för uppsägningar samt SACOs inlägg 

Fackförbundet SACO var representerat vid mötet i Genetikhuset den 23 februari 2009. Den 6 mars 

träffade några av de varslade forskarna/lärarna sina SACO-ombud för diskussion. Inför detta möte hade 

SACO-ombuden begärt in kopior (alternativt original) av de underlag som låg till grund för de av 

Söderström framförda varslen. Denna begäran kunde dock inte efterkommas eftersom underlagen, som 

det senare visade sig, inte blev utarbetade förrän påföljande månad, d v s i april. Trots den 

anmärkningsvärda tid det tog att presentera underlagen är de bemängda med uppenbara felaktigheter, ett 

förhållande som starkt reducerar deras relevans. I detta sammanhang bör det också nämnas att de rättelser 

som de varslade personerna skickat in har i stort sett förblivit ignorerade, en omständighet som ger prov 

på denringaktning som ledningsgruppen visat de utställda och utsatta forskarna/lärarna.En liknande 

likgiltighet har visats de studenter på olika nivåer som planerat sina studier, både på grund- och 

doktorandnivå, utifrån ett givet undervisnings- och handledningsutbud, eftersom dessa studenter inte 

gavsnågon insyn i den interimistiska gruppens arbete. 

Efter den interimistiska ledningsgruppens avslutade arbete har Susanne Widell till SACO 

angivitattarbetsbristinom tre ämnen var skälet tillvarslen. Här inställer sig frågan hur arbetsbrist kan 

uppkomma samtidigt inom tre av COBs fem ämnen. Skulle det vara så att den arbetsbrist som Widell 

hänvisade till var följden av en av växtbiologen studierektor Jarl-Sunesson riktad tilldelning av 

undervisningstjänstgöring, då är det uppenbart att objektiviteten i de framförda varslen kan 

ifrågasättas.Här har de varslade personernas fackförening(ar) en uppenbar uppgift att utan dröjsmål 

inkräva utförliga och tidsmässigt heltäckande personalplaner för alla COBs medarbetare. 

I ovannämnda LUM nr 4, 2009, redovisar Anneli Carlsson, ordförande i SACO-rådets styrelse, sina 

synpunkter på den situation som uppkommit inom COB. Med utgångspunkt från att Lunds universitet 

som helhet går med ett avsevärt plus menar Carlsson att överskottsmedel kan utnyttjas för täckande av 

underskott inom vissa verksamheter. Carlsson ifrågasätter bl a kravet på återbetalning av den skuld 

(underskott i myndighetskapital) som COB dragit på sig. I vilket fall är ett minus i 

myndighetskapitalet,enligt henne, inte skäl nog att säga upp personal. Hon ställer också den synnerligen 

relevanta frågan varför dagens verksamheter skall stympas som följd av tidigare ekonomisk vanskötsel av 

institutionen.Av Carlssons inlägg framgår det yttermera att viss juridisk insikt i arbetsrättsfrågor hade 

varit värdefull för den interimistiska ledningsgruppens arbete. 

I ändan framträder också frågan vilket ansvar prefekter, och i slutändan även dekaner, har för att 

situationer av det här slaget kunnat utvecklas. I det nu uppkomna fallet vore det angeläget att 

universitetsledningen uttalade sin ståndpunkt. 

3

Utvärderingar av forskningsverksamheten inom COB 

År 2008 avslutades en allomfattande utvärdering av forskningen vid Lunds universitet, benämnd 

RQ08. Syftet med denna bedömningkan utläsas i det brev, författat av vicerektor Björn Wittenmark, som 

utgick från Lunds universitets rektorsämbete 2008-04-01. I brevet står inledningsvis “Tillsammans med 

strategiska bedömningar ska resultatet – som det heter i strategiska planen – utgöra en basför såväl 

universitetsövergripande som områdesvisa prioriteringar, utveckling av nya forskningsområden och 

avveckling av svaga.” Förutom denna generella ståndpunkt detaljerar Wittenmarks brev bl a hur 

universitetsmedel skall fördelas i enlighet med RQ08. 

Bland de personer som varslats finns sådana som ligger i COBs främsta ledenligt de kriterier som 

ligger till grund för RQ08. Man skulle därför kunna förvänta sig att den interimistiska ledningsgruppens 

operative chef, Susanne Widell, bordesett till att detta förhållande uppmärksammats positivt. Så har 

emellertid inte blivit fallet. Att omständigheten också förbigåtts av Bengt Söderström är ännu mer 

förvånande eftersom han åtminstone nominellt tillhörde den grupp från Lunds universitetsom ingick i 

RQ08-projektet och därför borde ha varit speciellt mån om att dessa kriterier beaktades. 

Av de inriktningar som ingår i COB blev två, växtbiologi och mikrobiologi, endast summariskt 

diskuterade i RQ08. Detta kan bero på att dessa två avdelningar inte kunde ge sig tid att utförligt beskriva 

sin verksamhet. Om tidsbrist varitskälet hade Widell dock kunnat hänvisa till den utvärdering som år 

2003 publicerades i Vetenskapsrådets rapportserie nr 6, International Evaluation of Plant Physiology and 

Plant Molecular Biology. Den panel som genomförde utvärderingen bestod av fem internationella 

auktoriteter. Denna panels sakkunskap inom molekylär växtbiologi torde vara minst lika storellerstörre än 

den som fanns hos gruppen bakom RQ08. Panelens utlåtande över Widellär som följer: 

”Project plans. The present proposal seems to lack focus and is more concerned with using a recently 

defined technique of 2-D gel electrophoresis than having a good well-defined problem to solve. The 

present work sounds more like a fishing expedition in the hope of something interesting turning up than in 

a concentrated well-defined area of progress of many years standing. The original observations of the 

presence of tubulin in plasma membrane did not clarify whether tubulin was miristoylated and instead 

used solubilisation in another detergent. Thus, the structural reasons for tubulin in the plasma membrane 

remain unresolved. A better approach might have been to resort to two-hybrid, blotting methods or labile 

cross-linking methods, but none is easy. 

It is not clear what the ultimate aims of Widell’s research are, and the goals need clarification. 

While it is important to define plasma membrane microtubule interactions, these seem to have been little 

or no progress. Some of her previous work involved interactions between glycolytic enzymes. So, where 

is the sucrose synthase project in all this? And what is the biological relevance? 

The proposal sounds like a bit of this and a bit of that, with none being likely to progress. 

General judgement. The project needs considerable rethinking through. It is noted that Widell did not 

receive funding last year, and only a major rethink will improve matters. Thus, the expert panel regards 

the project as insufficient, and funding is not recommended.” 

Verksamheten i växtbiologi beskrivs på följande sätt i RQ08: “The plant biology activities concern 

4 topics: Transgenesis, Redox biology, Map kinases, Calcium homeostasis. These rather classic topics are 

all important but one has to ask about collaborations and about the standing on the individual groups. As 

no further data were supplied and not much can be found in the text provided by the department nothing 

can be concluded.” Inte heller denna bedömning talar till fördel för verksamheten i växtbiologi i och med 

att denegna beskrivningen av denna är så bristfällig att den inte medger dragandet av några slutsatser. 

Beaktande av kvalitet i utbildningen vid LU 

”Välkommen till en ny termin och ett spännande 2009! 

Nytillträdda rektor Per Eriksson och prorektor Eva Åkesson hälsar dig välkommen tillbaka till en 

ny termin och ett spännande 2009. 

Kvalitet i utbildningen har alltid högsta prioritet och redan före jul tog universitetsstyrelsen beslut 

om en ny policy för kvalitetsarbetet för utbildning som ska gälla perioden 2009-2012. Syftet med policyn 

4

är att klargöra på vilket sätt och med vilken inriktning Lunds universitet arbetar med att följa upp, 

understödja och utveckla utbildningen vid universitetet.” 

Stycket ovan är ur rektor/prorektors brev daterat 2009-01-12. 2009-02-12, d v s precis en månad 

senare fick jag följande e-postmeddelande frånstudierektor Carin Jarl-Sunesson. 

Hej, 

Den 26 mars är det info om höstens påbyggnadskurser. För att få dit fler studenter och för att göra det lite 

mindre massivt och mer effektivt för oss själva är mitt förslag att vi tar informationen ämnesvis med en 

lärare per "ämne". Är det någon som tycker något om detta får ni gärna höra av er till mej. Se nedan hur 

jag tänkte att vi kunde dela upp det. Den lärare jag skrivit upp behöver inte själv komma, men är ansvarig 

för att se till att det kommer någon lärare från detta ämne. Är det problem får ni höra av er. Tina Ledje har 

inte meddelat tid och lokal, men det brukar väl vara efter lunch. 

Biologi + genetikhuset (växtbiologi, bioinformatik, mikrobiologi och genetik): Carin (Jarl-Sunesson), 

Kurser: BIOR18, 49, 19, 26, BINP11, ? 

Med anledning av detta meddelande skrev jag 2009-02-13 följande till Jarl-Sunesson:Vad är detta för 

något? Om man läser texten nedan får man uppfattningen att växtbiologi, bioinformatik, mikrobiologi och 

genetik utgör ett enda ämne. Dessutom tvivlar jag på att en enda person inom COB kan vara kompetent 

att representera växtbiologi, bioinformatik, mikrobiologi och genetik. 

Hälsningar, 

Ulfur 

Svaret kom nästan omgående 

Hej, 

Jag är fullt övertygad om att vi alla kan tillräckligt mycket om varandras kurser för att kunna berätta för 

grundutbildningstudenterna om de olika kursernas innehåll, annars vore jag mycket bekymrad. Men om 

det är någon av lärarna som tycker att de har tid över till detta, är de naturligtvis mycket välkomna. 

Hälsningar, Carin 

Även om det mot förmodan skulle finnas någon inom COB som initierat kanredogöraför ämnesinnehållet 

i kurser med så olika innehåll som växtbiologi, bioinformatik, mikrobiologi och genetikär det kanske inte 

just denna förmåga, utan snarare specialistkompetens, som rektor Eriksson och prorektor Åkesson 

efterlyste i sitt brev daterat 2009-01-12. Så nog har man all anledning att vara bekymrad, fast på ett annat 

vis än studierektor Jarl-Sunesson. 

”Sammanfattningen” och jävsituationens följder 

I syfte att ta fram underlag för varsel om uppsägning av olika personer inom COBsamtför 

bedömningen av olika vetenskapsinriktningars relevans har Anders Lindahl sammanställt ett dokument 

(Bilaga 2)med benämningen Sammanfattning neddragningar av personal vid institutionen för cell- och 

organismbiologi (COB).I denna står inledningsvis följande under rubriken Allmänt: ”Planerade och 

genomförda neddragningar följer de kriterier som slogs fast av den interimistiska ledningsgruppen vilka 

redovisades av Arne Ardeberg vid information till COB:s personal den 23 februari 2009. 

Gruppen har delat in COB:s verksamhet i fem ämnesområden 1. genetik, 2. växtbiologi, 3. 

mikrobiologi, 4. zoofysiologi/zoologisk cellbiologi, 5. integrativ zoologi. Ämnesområdena motsvarar de 

gamla institutionerna före COB. Den strategiska utgångspunkten har varit att det inom varje ämne ska, 

efter genomförda neddragningar, bibehållas en kritisk massa av lärare för att kunna behålla undervisning 

och forskning på en tillfredsställande nivå. Särskilt fokus har varit att så långt som möjligt begränsa 

skadeverkningarna på grundutbildningen” (slut citat). 

Vid mötet den 23 februari 2009 redovisades som redan nämnts inga bedömningskriterier rörande 

nedskärning av bestämda verksamheter eller personuppsägningar. ”Sammanfattningens” hänvisning till 

sådana kriterier är sålunda en ren konstruktion som syftar till att ge den en skenbar trovärdighet. Den 

5

uppgivna strategiska utgångspunkten är likaledes en efterhandskonstruktion vars syfte tycks vara att ge 

sken av genomtänkt analys och utvärdering av undervisnings- och forskningsverksamheten vid COB. I 

sin helhet kan dokumentet daterat 24 april 2009 betecknas som en ren partsinlaga där den 

operativa chefen i den interimistiska ledningsgruppen, tillika COBs nuvarande och tidigare prefekt 

och medlem av fakultetsstyrelsen, Susanne Widell, medlemmen av Widells grupp studierektorn 

Carin Jarl-Sunesson, samt den tidigare prefekten Einar Everitt och professorn i ekologisk 

mikrobiologi, Bengt Söderström, slagit vakt om ämnesområdena växtbiologioch mikrobiologi.Att 

Widell som operativ chef skulle besitta förmågan att utarbeta strategiska planer för hela COB ter sig 

högeligen tveksamt i ljuset av den bedömning som hon tidigare erhållit beträffande kompetensen inom 

det egna specialområdet. 

”Sammanfattningen” ärupplagd på så sätt att man efter en kortfattad översikt över 

utgångspunkterna för neddragningarna och deras effekter på forskning och undervisning övergår till 

avsnittet Personalsom omfattar återstoden av dokumentet. Det tillvägagångssätt man använder sig av är 

att man utsett tre ämnen, genetik, zoologi och zoofysiologi,för vilka neddragningar av aktiva lärare 

“planeras”. De ämnen som medlemmarna av den interimistiska ledningsgruppen representerar, 

växtbiologi och mikrobiologi, blev sålunda undantagna. Inget av dessa ämnen kunde, som tidigare 

nämnts,åstadkomma en för RQ08 tillfredsställande redogörelse för sin verksamhet. Detter sig i högsta 

grad naturligt att man, innan man går vidare med några som helst personella diskussioner och varsel, 

måste utföra en ojävigbedömning som också omfattarämnena växtbiologi och mikrobiologi för att 

fastställa vilken vetenskaplig dignitet dessa två inriktningar uppvisar i förhållande till annan verksamhet 

inom COB. RQ08 underlagen och RQ08bedömningenavbåda inriktningarnafinns redan till hands och 

tillika finns den internationella panelensutvärdering av Susanne Widell så behandlingen av ärendetborde 

kunnagenomförasomgående.Det torde vara helt uppenbart att ingen av de i den interimistiska 

gruppen ingående biologerna (Söderström, Widell, Jarl-Sunesson, Everitt)bör ha del i denna 

bedömning, eftersom de har varit direkt involverade i tillämpningen av de självvalda ad hoc 

kriterierna och följaktligen utgör en uppenbart jävig gruppering (Förvaltningslagen §11 och §12). 

Här är det ingalunda fråga endast om delikatessjäv eftersomtreav dessa personer (Widell, Jarl- 

Sunesson och Everitt)hade direkt intresse av att de själva och deras närmaste omgivning skulle 

hållas utanför en granskning med eventuell personalnedskärning som följd. 

Den interimistiska ledningsgruppen och ”Sammanfattningens” sammanställare går med total 

tystnad förbi RQ08 utvärderingen och bedömningen av Susanne Widells vetenskapliga verksamhet. Att 

nu vid första möjliga tillfälle göra avsteg från RQ08 kriterierna skulle ge upphov till ett prejudikat som 

skulle ha omedelbara följdverkningar på all strategisk forsknings- och undervisningsplanering inom 

universitetet. 

Ledningens bristande kunskap om verksamheten vid institutionen 

För att undvika jämförelser mellan olika personer låter man i “Sammanfattningen”varje upptagen 

forskare på COB utgöra en egen krets. Därpå anger man verksamheter som anses vara av mindre vikt 

förden biologiska forskningen inom fakulteten för att i slutändan konstatera att den person som man i 

verkligheten hela tiden haft i sikte hör till den nedprioriterade verksamheten. Jag hade trottatt jag 

någorlunda väl kände till ämnesområdet Genetik. Det var därför med alltmer stigande förvåning som jag 

läste den redogörelse som ges i “Sammanfattningen” över genetikämnet och dess utövare. Min förvåning 

tog ytterligare ett skutt när jag läste de mer omfattande akter som sammanställts över de genetiska 

utövarna p g a de talrika fel som akterna innehöll. 

I den svåröverskådliga “Sammanfattningen” står följande under mellanrubriken Prioriteringar, 

Genetik: “Rörande inriktning på neddragningar inom ämnet genetik, utifrån fastställda kriterier enligt 

ovan, ska reducering fördelas på en tjänst inom evolutionär genetik/evolutionär molekylär systematik 

……..” Vad är detta för något? Är Susanne Widelloch gruppens exekutor, den tidigare dekanen Bengt 

Söderström, så okunniga om forskningsverksamheten i genetik att de tror att man inom evolutionär 

6

genetik och evolutionär molekylär systematikarbetar med likartade och med varandra utbytbara 

problemställningar? 

En ytterligare blick på “Sammanfattningen” ger omedelbart prov på de problem som kan uppstå när 

man uppställer enmanskretsar i stället för jämförelser inom mer omfattande grupper enligt de principer 

som ligger till grund för RQ08. Som exempel kan tas molekylär genetik och enmanskretsarnaprofessor 

Jure Piskur och universitetslektor Marita Cohn. Följande står inledningsvis om Piskur: ”Piskurs forskning 

är inom området molekylärgenetik och en dominerande inriktning på denna forskning är studier av gener i 

olika jästarter ….” Om Cohn står följande: ”Cohns forskning är inom området molekylärgenetik och en 

dominerande inriktning på denna forskning är studier av gener i olika jästarter ….”Under rubriken 

Särskilt molekylär genetik står sedan följande: “Vidare är bedömningen att en neddragning av 

forskningsinriktningen studier av gener i olika jästarter och kromosomernas (spec kromosomändarnas) 

molekylära struktur och funktion skulle medföra effekter direkt negativa för verksamhetens möjligheter 

att fortsatt bedriva grundutbildning av god kvalitet.” Som genom ett trollslag och i motsats till 

enpersonskretskriteriet har nu forskning med dominerande inriktning mot studier av gener i olika jästarter 

blivit en hel verksamhet som är nödvändig för att bedriva grundutbildning av god kvalitet. Jag skulle tro 

att vilken annan sakkunniggrupp som helst i stället för denna dubblering hade framhållit nödvändigheten 

av attäven tillhandahålla grund- och forskarutbildning somband ihop molekylärgenetik, immunogenetik, 

cancergenetik och epigenetik, just de inriktningar som behärskas av en av de varslade personerna. Som 

exempel på den uppmärksamhet som dennaforskning fått kan nämnas att samma personnyligen erhållit 

erbjudande om att vara ”guest editor” för ett temanummer av Current Immunology Reviews samt fått 

skriva ett kapiteli den snart utkommande boken Therapeutic Ribonucleic Acids in Brain Tumors. 

"Kritisk massa" och termenstillämpning 

Beskrivningen avWidells område, växtbiologi, i ”Sammanfattningen”är som följer:”Inom 

växtbiologi återfinns prefekten samt en av studierektorerna inom GU vilket reducerar aktiva lärare inom 

grundutbildning och forskning i ämnet. Därutöver finns inom detta ämne endast en tillsvidareanställd 

lärare (A Rasmusson). Eftersom en neddragning inom denna verksamhet skulle innebära att den ”kritiska 

massan” skulle underskridas, planeras inga neddragningar inom detta ämnesområde.”Här har den 

”kritiska massan” blivit en faktor för att behålla personalen inom prefektens och studierektorns 

ämnesområde,samt att undanta denna personal från kvalitetsgranskning och jämförelse med annan 

verksamhet. Det bör vidare beaktas att uppdrag som prefekter och studierektorer ingalunda är livslånga. 

Det är därför uppenbart att växtbiologin kommer att ha en påtaglig överbemanning när Widells och Jarl- 

Sunessons uppdrag upphör. 

Beträffande den interimistiska gruppens vurm för den ”kritiska massan” har de i gruppen ingående 

biologerna, Söderström, Widell och Everitt, tidigare haft en möjlighet att agera i enlighet med denna 

princip, nämligen när det gällde återbesättandet av professuren i evolutionär molekylär systematik och 

återbesättandet avsamma professurs forskarassistenttjänst. Återbesättandet av denna av regeringen 

inrättade professur fick inget stöd av vare sig fakultetens dåvarande dekanus Bengt Söderström eller av 

prefekterna Widell och Everitt.Samma underlåtenhetgällde återbesättandet av Christina Ledjes 

forskarassistenttjänst i samma ämne. Det hör till saken att professuren i evolutionär molekylär systematik 

vid nedläggningen hade den högsta h-citeringsfaktorn (faktor med egna citeringar borttagna) av alla 

professurer tillhörande COB. Beträffande denna professur är det också av intresse att när Torbjörn von 

Schantz tillträdde som nat fakultetens dekanus anordnade han ett orienteringsmöte med fakultetens 

prefekter. Vid detta möte ställde von Schantz frågan till Everitt varför professuren i evolutionär molekylär 

systematik inte blivit återbesatt.von Schantz gav också uttryck för att han ansåg detta varett felaktigt 

ställningstagande. Everitt gav inget svar på von Schantz fråga ochbetecknande nog för COB-prefekturens 

agerande, accepterade Everitt inte heller den hand som dekanus så tydligträckte fram som eget stöd för 

tjänstens återbesättande. 

COBs ointresse för återbesättande av professuren i evolutionär molekylär systematik och den 

tillhörande forskarassistenttjänsten står i bjärt kontrast till det utfall som tillkommit växtbiologi (en 

forskarassistentjänst) och mikrobiologi (två universitetslektorat) under Widells och Everitts prefektskap. 

7

Därutöver har nat fak vid sitt möte 2009-04-01 beslutat att inrätta en kvinnlig tjänst som universitetslektor 

i mikrobiologi. Dessa ärendenvisar att vurmen för den ”kritiska massan” kan vara tämligen relativ. Det är 

också betecknande att intresset för denna massa snarare tycks vara relaterat till kvantitet än till kvalitet.I 

vilket fall så tycks”kritisk massa”vara ett synnerligentöjbart begrepplämpligt att ta till när så är lägligt. 

Beträffande professuren i evolutionär molekylär systematik torde det vara svårt att hitta en plausibel 

förklaring till gruppens agerande annan än den att Söderström, Everitt och Widell, var och en på sitt håll, 

såg professuren som en besvärlig konkurrent om medel, dels inom den biologiska delen av fakulteten, 

dels inom COB. 

Nedmontering av systematisk och jämförande biologi! 

Naturvetenskapliga forskningsrådet lät under åren 1994-95 genomföra sk storutvärderingar inom 

områdena biologi, kemi, matematik och geovetenskap, vilka resulterade i fyra rapporter utarbetade av 

internationellt sammansatta expertgrupper. Bland de rekommendationer som expertgruppen i biologi 

framförde var denna: ”Med tanke på den starka Linné-traditionen i Sverige och en svag systematisk 

biologi i de flesta europeiska länder anser utredarna att det är särskilt viktigt att man i Sverige 

behåller en stark systematisk biologi vid svenska universitet.” Denna uppmaning hörsammades några 

år senare av regeringen genom beslut om årliga anslag (2009, 45 miljoner kr) till Artdatabanken som stöd 

till muséer och systematisk forskning. Det är uppenbart att fyrklövern Söderström, Everitt, Widell och 

Jarl-Sunesson spelar ett mycket högt spel när det undergräver basen för den systematiska, taxonomiska 

och fylogenetiska forskningen vid Lunds universitet till förmån för vetenskapligt svagaverksamheter som 

står och stått prefekturen nära. Till detta kommer att nedskärningen rör en verksamhet som har 

synnerligen hög värderingsfaktor enligt den bedömningsgrund som utgör basen för RQ08. Beträffande 

taxonomisk och systematisk kunskap är det av intresse att Artdatabankens chef och vetenskaplige ledare, 

prof. Ulf Gärdenfors, uttalade sig i vetenskapsradion den 11 maj om behovet av taxonomer och 

systematisk forskning för fullföljandet av det Svenska artprojektet. Jag skulle vilja uppmana Lunds 

universitets ledningatt ge akt på Gärdenfors inlägg. 

Det står förstås den biologiska fyrklövernfritt att uttrycka sin personliga uppfattningom 

taxonomi och systematik. När Söderström/Widell däremot ger sig befogenheten att deklarera att ett 

ämne som molekylär fylogeni inte är av intresse för andra verksamheter inom biologin så visar 

uttalandet att de svävar i okunnighet om vad dagens molekylärfylogenetiska verksamhet innebär. 

Därför borde fyrklövern beaktat att enpå bristande kunskap grundaduppfattningingalunda ger 

gruppen ett fribrev från Regeringsformens krav på saklighet, opartiskhet och likabehandling vid 

handläggningen av ärenden som detta. Ej heller kan insiktsbrist av det här slaget läggas till grund 

för att döma ut en bestämd verksamhet, i detta fall den taxonomiska/systematiska forskningen och 

undervisningen vid landets största universitet. För Lunds universitet gäller det dessutom att man, 

såvida man följer den planering som kommer till uttryck i ”Sammanfattningen”, även löper stor 

risk att förlora det museistöd som, i konkurrens med andra inrättningar, för tillfället erhålles från 

Artdatabanken. 

Fyrklöverns attack mot den lundensiska biologin i allmänhet och den taxonomiska och 

fylogenetiska forskningen i synnerhet saknar saklig grund. Jag ger därför denna kvartett två citat att 

fundera över. Det ena lyder ”…. nothing makes sense in biology except in the light of evolution…”, det 

andra ”Without taxonomy to give shape to the bricks, and systematics to tell us how to put them together, 

the house of biological sciences is a meaningless jumble.” Citaten understryker mycket tydligt betydelsen 

av att sättain biologiska rön i sina evolutionära och jämförande samband. Det är möjligt att 

fyrklövernvarken kännertill citaten eller författarna. Det första citatet härrör från den framstående 

evolutionsforskaren Theodosius Dobzhansky. Det andra citatet är ur en News and Views-artikel i Nature, 

13/9, 1990. Författaren är Robert M. May. Om kvartettenundrar vem denna Robert M. May är, så gäller 

det professorn i zoologi vid Oxford University, Sir (Lord May of Oxford) Robert M. May, brittiska 

regeringens rådgivare i vetenskap och teknologi 1995-2000 och President of the Royal Society 2000-2005 

m m, m m. May erhöll Crafoordpriset 1996.Om Biologihusets residenter, Everitt, Widell och Jarl- 

8

Sunesson, har svårt att ta till sig May’s citat i sin helhet kan dekanske fundera över slutet ”… the house of 

biological sciences is a meaningless jumble.” 

Avlönad lobbyverksamhet? 

Utöver Bengt Söderströms insats i den nuvarande COB-processen har jag redogjortför hans 

agerande i samband med prof. Glenn Björks besök i Lund 1999 samt hans (Söderströms) 

obefintligaintresse för att återbesätta professuren i evolutionär molekylär systematik.Granskning av nat 

faks verksamhetsplaner visar dock att hans ekonomiska återhållsamhet varit flexibel. Undersin tid som 

dekanus såg han sålunda till att fakulteten under treårsperioden 2004-2006 betalade 400.000 kr per år till 

50% finansiering av professor Anders Tunlids lön. Tunlid tillhör avdelningen för Mikrobiologisk ekologi, 

således samma avdelning som Söderström. Skälet till denna fakultetsutgift på 1.2 milj. kr var att Tunlid 

under dessa år skulle sitta i Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och 

teknikvetenskap.Motiveringen finns uttryckt i Naturvetenskapliga fakultetens Verksamhetsplan och 

budget 2004 (Bilaga 3): ”Den kunskap om Naturvetenskapliga fakulteten i Lund, som Anders Tunlid 

besitter, är av stor betydelse i ämnesrådets arbete.” Jag känner åtskilliga ämnesprofessorer som under 

årens lopp deltagit i rådsarbete av olika slag utan att de kompenserats med lokala medel på det sätt som 

skett i det här fallet. Motiveringen att Tunlids specialkunskap om Naturvetenskapliga fakulteten i Lund 

skulle vara speciellt värdefull är synnerligen betänklig i ljuset av att det förutsätts att de som sitter i olika 

rådspositioner utför sitt arbete objektivt utan speciella hänsyn till sin hemmafakultet eller delar av denna. 

Brister i detta avseende ledde till att man såg sig nödsakad att upplösa Medicinska forskningsrådet under 

1990-talets första hälft. Med anledning av ärendets principiella natur synes det naturligt att det lämnastill 

Riksrevisionen för granskning. 

Avveckling – var? 

Den interimistiska ledningsgruppen har haft som ledmotiv att säga upp forskar- och 

undervisningspersonal i ett försök att förbättra COBs dåligaekonomi. Jag är tveksam till om den kur som 

gruppen föreslagit är den rätta eftersom jag ser framstående forskare hellre som en resurs än som en 

belastning. Om man emellertid vidtar en åtgärd av det här slaget torde det framstå som tämligen klart att 

de områden (molekylärgenetik, evolutionär molekylär systematik,zoologisk morfologi, zoologisk 

faunistik och taxonomi) som drabbas är faktiskt bland de första som man borde värna om och bevara. Det 

ter sig i detta sammanhang också synnerligen anmärkningsvärt att två av de varslade 

forskarnaåterfinnesbland dem som har de högsta h-citeringsvärderna inomCOB. 

Trots avsaknaden av mandat därtill och utan att beakta den biologiska forskningen och 

undervisningen vid Lunds universitet i sin helhet har den biologiska fyrklöverntagit det som sitt 

uppdragatt lägga ner forskningsinriktningarsom kan betecknas som centrala för all jämförande biologisk 

vetenskap. Om det är så att personalnedskärning skall utgöra kurenför att rätta till COBs ekonomi gäller 

det i första hand att hitta ett område eller områden där personalnedskärningar kan göras med minsta men 

för kvaliteten hos forskning och undervisning. Med detta som utgångspunkt framträder omedelbart ett 

sådant område, nämligen växtbiologi. Enligt RQ08 och de normer som underströks i Björn Wittenmarks 

brev skall RQ08utvärderingen vara vägledande för avveckling av svaga verksamheter.Tillsammans med 

Vetenskapsrådets bedömning av Susanne Widell ger dessa utvärderingar vid handen att verksamheterna 

inom växtbiologinmåste viktas mot de verksamheter som nu föreslås avvecklas eller inskränkas inom 

COB. Det ter sig mycket förvånande att den interimistiska ledningsgruppen inte beaktat 

dettaföreläggande. Beträffande grundutbildningen skulle kvalificerad undervisning inom området kunna 

erhållas från professor Christer Larssons växtbiokemiska grupp, antingen genom att anlita föreläsare från 

gruppen eller ännu bättre genom anordnande av gemensamma kurser. 

Jag har ovan angivit skälen till varför i första hand verksamheten inom växtbiologi bör 

skärasnerifall uppsägning av personal skall utgöra den primära åtgärden för att förbättraCOBs ekonomi. 

Om denna nedskärningskulle visa sigotillräcklig ter det sig naturligt att gå vidare enligt två principer, dels 

genom beskattning av de verksamheter som dragit fördel av COBs prefektstyre, dels genom 

uppsägningsförfarande enligt fackmässiga turordningsregler. Det dribblande medprinciper som uppvisas i 

9

“Sammanfattningen” genom att ibland använda sig av enpersonskriteriet och ibland av den “kritiska 

massan” är oförenligt med en saklig bedömning. Det är också det till SACO framförda argumentet 

arbetsbrist för vissa personer (ej omnämnt i “Sammanfattningen”), eftersom denna arbetsbrist är 

tillkommen genom preferentiell nedskärning av de utsatta lärarnas tjänstgöringstimmar. 

Omläggning av kursutbud 

Tillströmningen av studenter till biologin i Lund har visat en påfallande minskning. Detta kan i 

viss mån skyllas på mindre kullar. Anledningen kan dock delvis varaannan, nämligen utarmning av kända 

och inarbetade varumärken (ämnesbeteckningar) i den utbildning som tillhandahålles. Med den minskade 

tillströmningen i åtanke synes det vara rimligt att överväga återgång till mer ämnesspecifika kurser, 

definierade i större utsträckning enligt traditionell ämnesuppdelning. 

Den “vita” biologin har under senare år alltmer gått mot mer komplexa system hos djur och 

växter. Denna omständighet borde i högre grad än nu återspeglas i de grundkurser som ges inom COB. 

Ett beaktande av detta förhållande skulle också ge COBs växtbiologi och mikrobiologi en möjlighet att 

utvecklas enligt sina egna preferenser medan genetik, zoofysiologi och zoologi skulle knytas starkare 

ihop. Enligt mitt förmenande skulle ett närmande mellan dessa tre ämnen kunna, utöver förmedling av 

högklassig doktorandutbildning, också resultera i för arbetsmarknaden synnerligen attraktiva kandidater 

med gediget teoretiskt och laborativt kunnande. 

Slutord 

Jag har ovan dragit uppmärksamheten till den “vita” biologins och den zoologiska systematikens 

brydsamma läge vid Lunds Universitet. Det är min förhoppning att mitt inlägg kan bidra till att stävja det 

angrepp som inleddes Linnéåret 2008 och var planerat att avslutas Darwinåret 2009 — en tajming 

somknappast kunde ha varit mera slående för biologins utsatta situation vid universitetet. 

Lund, 2009-06-01; Ulfur Arnason, Professor emeritus 

Skickas till: 

Rektorsämbetet Lunds universitet 

Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg 

Birgitta Forsman 

Högskoleverket 

Diskrimineringsombudsmannen 

Riksrevisionen 

ArtDatabanken,Ulf Gärdenfors 

Vetenskapsrådet 

SACO, Anneli Carlsson 

Nature 

Skånska Dagbladet 

Sydsvenska Dagbladet 

10

Reservation 

Jag vill härmed reservera mig mot besluten att avstänga Ulfur Arnason från sin 

arbetsplats vid fakulteten samt att frånta honom LUCAT identitet med därtill kopplad e‐ 

post och tillgång till LUs tidskriftsprenumerationer. 

Min reservation är av principiell natur och saknar koppling till de åsikter som Arnason 

framför i sitt brev. Jag är i huvudsak angelägen om att dekanus operativa beslut i det här 

fallet inte blir policyskapande. 

Helt oberoende av vad man tycker om innehållet och tonen i Arnasons brev, måste det 

ses som uttryck för en uppfattning att det råder grava missförhållanden vid fakulteten. 

Den som har en sådan uppfattning, vare sig den är riktig eller omotiverad, måste tillåtas 

ge uttryck för sin uppfattning. Vid kritik av ledningen måste full yttrandefrihet råda. Det 

måste till varje pris undvikas att kritik av ledningen hålls tillbaka eller mildras av rädsla 

för repressalier från ledningen. En gränsdragning mellan vad som är tillåten och 

förbjuden kritik kan aldrig bli entydig, och därför bör man på ett universitet tolerera 

kritik så länge den håller sig inom lagens ram. Viktigt i sammanhanget är att 

yttrandefriheten inte kräver ett respektfullt uttryckssätt från den som kritiserar, utan 

tvärtom helt bygger på tolerans från den eller de som kritiseras. 

Jag menar att dekanus och stora presidiets maktspråk och vilja att sätta kritiker på plats 

inte hör hemma i ett akademiskt ledarskap, där istället argument är det självklara 

försvaret mot kritik. När maktspråket, som i detta fall, kommer från den kritiserade 

ledningen blir det ännu mer olämpligt, och ger sken av att uppenbara försvarsargument 

saknas eller är svaga. 

Avstängningen och den uppmärksamhet som följde har avsevärt eskalerat konflikten, 

samt skadat fakulteten och förtroendet för dess ledning. Beslutet har också försämrat 

arbetsmiljön och diskussionsklimatet vid fakulteten. Bevekelsegrunden för 

avstängningen var att förbättra den psykosociala situationen för Susanne Widell och 

andra som kritiserats i Arnasons brev, men konsekvensen av beslutet har istället blivit 

att dessa personer hängts ut i media som nått långt större kretsar än tidigare. 

Sammantaget kan jag därför konstatera att de negativa effekterna av avstängningen är 

både många och allvarliga, och jag yrkar att fakultetens policy skall vara att inte använda 

repressalier som försvar mot kritik, i vilken ton kritiken än må vara formulerad. 

2009‐09‐09 

Dan‐E. Nilsson

Budget 2010 

Tidigarelagd budgetprocess 

Igår handlingar till MBL 

Fakultetsstyrelsebeslut 4 november 

Ännu oklart om PLO (3,35%) delas ut. 

Avhängigt budgetproposition 21 sept. 

Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet

Utbildning 2010 

Riksprislappar införs. Ger N-fak cirka 2 

Mkr mer. 

Återbetalning 100% av underproduktion. 

Överproduktion ersätts med halv 

ersättning, om utrymme finns mot 

takbelopp. 

1500 hås + 10 hås i Helsingborg 


Forskning 2010 

LU får 46 Mkr i nya anslag 2010 

Omfördelar 50 Mkr efter områdesbetyg i 

RQ08. 

Drar ifrån efter anlagets storlek (3,7%). 

Lägger till efter områdesbetyg N-fak. 

Totalt förlorar N-fak. 2,7 Mkr på detta. 


Gemensamma kostnader ökar 

Universitetets gemensamma kostnader 

ökar. 

Fakultetens egna gemensamma 

kostnader ska hållas nere 

Lägre gemensamma kostnader på 

utbildning (-872 tkr) 

Högre gemensamma kostnader på 

forskning (+3 157 tkr) 

CFL (+ 1 229 tkr) 

Total effekt 3,5 Mkr i ökade kostnader 


Myndighetskapitalet 

År 2012 ska kapitalet vara nere i 5% på 

fakultet/institutionsnivå 

Fakulteten måste lämna en plan i 

samband med att vi lämnar budget för 

2010 som visar hur kapitalet ska 

nedbringas till 5% år 2012. 

Är idag cirka 14%. Kapitalet ska minskas 

med cirka 70 Mkr. 

Stora presidiet inleder detta arbete på 

internat i september. 


Universitetsgemensamma satsningar 

Ökad synlighet (2,6 Mkr) 

Pufendorf 3,4 Mkr 

Rektors strategiska forskningspengar +12 

Mkr 

Karriärvägar för forskarutbildade 1 Mkr 

Genusaspekter RQ08, 8 Mkr 

Yngre forskare 29,4 Mkr 

Delfinansiering MAX IV 4 Mkr 


Grundtilldelning 

Lön 

Hyra 

En ny modell 2009 

Riktade satsningar 

Anställningar 

Studiestöd 

Övrigt 

Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet 

Rörlig del 

Examina Fou 

Externa medel 

Bibliometri 

GU 

45% 

35% 

10% 

10%

Kansli N 

Lena Svensson, ekonomichef 

20090729 

Sektion ekonomi 

Analys av ekonomiska utfallet per 30 juni 2009 samt prognos för 

verksamhetsåret 2009 

Analys av det ekonomiska utfallet per 30 juni 2009 

Naturvetenskapliga fakultetens resultat per 30 juni 2009 är positivt om 30,8 mkr, 

vilket är klart bättre än inlämnad budget, som var positiv om 1,6 mkr på 6 månader 

(3,2 mkr på helår). I realiteten är en jämförelse med budget inte relevant då 

budgeten lämnades i november/december 2008 och stora förändringar har skett 

sedan dess, inte minst RQ08 medel, Campus Helsingborg och den nya 

redovisningsmodellen för indirekta kostnader. Även jämfört med lämnad prognos 

per 31 mars 2009 är resultatet bättre, dock ej i samma grad. Prognostiserat resultat 

var positivt om 11,3 mkr på 6 månader (22,5 mkr på helår). 

För att förstå skäl till att fakulteten under de senare åren har uppvisat ett positivt 

resultat och samlat på sig ett stort myndighetskapital är det av vikt att man känner 

till bakgrunden om fakultetens ekonomi och då speciellt vissa institutioner som har 

haft stort negativt myndighetskapital och som genom återbetalningskrav har 

lyckats återställa det negativa myndighetskapitalet. Institutionernas krissituation 

har krävt väldigt stor återhållsamhet, vilket också har påverkat de andra 

institutionerna inom fakulteten att också dra åt svångremmen. Medvetenheten om 

hur lätt det är att komma i ekonomisk obalans och hur svårt det är att åtgärda den 

har skapats en kultur att vara ytterst återhållsam och en ovilja till att ta på sig fasta 

kostnader. 

För att tydliggöra ovanstående redovisas myndighetskapitalet storlek UB 2001 och 

2008 för de institutioner som har eller haft återbetalningskrav samt antalet anställda 

inom fakulteten, mätt i heltidsekvivalenter, för samma period. 

Institution Myndighetskapital 2001, Myndighetskapital 2008, * 

mkr 

mkr Påverkat av OH-modell 

Astronomi +27,0 -0,2 

COB -7,0 -19,0 

Fysik -17,4 +3,4 

Geologi -9,0 -2,7 

Kemi -11,0 +33,2 

Rekonstruktion -42,7 

Anställda, 

heltidsekvivalent 

784 638 

* Införandet av ny redovisningsmodell för indirekta kostnader påverkade 

institutionernas myndighetskapital 2008 i negativ riktning. 

N 2009/3410 

Postadress Box 118, 221 00 Lund Besöksadress Ekologihuset, Sölvegatan 37 Telefon046-222 xxxx, 046-222 00 00 Fax 046-222 40 24 

E-post xxxx@kanslin.lu.se Webbadress www.naturvetenskap.lu.se

För att underlätta återbetalningen vid kemiska institutionen överfördes det negativa 

myndighetskapitalet till ett nytt kostnadsställe, naturvetenskap-rekonstruktion. 

Fakulteten är nu igenom sitt stålbad och står inför stora nysatsningar. Även 

institutionerna har konsoliderat sig och planerar för en utökad verksamhet. Under 

juni månad utlyste fakulteten 13 anställningar, 5 anställningar är under tillsättning 

och ytterligare ett stort antal anställningar planeras att utlysas under hösten 2009. 

Även om största delen av fakultetens myndighetskapital är uppbundet kommer 

fakulteten tidigt i höst att prioritera arbetet med att undersöka vilka extra satsningar 

som kan göras för att stärka utbildning och forskning. Det krävs aktiva handlingar 

på presidiet för att få fram vilka satsningar som ska genomföras. 

Fakultetens positiva resultat finns inom forskningen. Skälen till ett positivt resultat 

i denna storlek är flera men främst att fakulteten har budgeterat med tidigare 

tillträde till nyanställningar än vad som är möjligt, tillskott av RQ08-medel, 

budgeterade poster inte förbrukas jämnt över året samt obalans mellan utbildning 

och forskning. Utbildningen har för högt gemensamma kostnader i jämförelse med 

forskningen. En annan bidragande orsak är att flertalet av de institutioner som har 

haft ekonomisk obalans nu uppvisar positiva resultat. 

Fakulteten erhöll ca 23 mkr ur de medel som universitetet fördelade med RQ08 

som grund. Totalt för perioden har fakulteten erhållit 11,6 mkr, varav 3,3 mkr är 

periodiserade. De RQ08-medel som benämndes som ”guldstjärnor” samt de som 

fördelades efter betyg och storlek har fakulteten fördelat till institutionerna. 

Det finns några institutioner som medvetet har använt sitt myndighetskapital, både 

inom utbildning, 1,7 mkr och som medfinansiering till den externfinansierade 

verksamheten, 0,5 mkr. Förbrukningen inom utbildning har påverkat resultatet i 

negativ riktning med motsvarande belopp. 

Den nya modellen för indirekta kostnader har påverkat det totala resultatet men 

framförallt mellan utbildning och forskning pga att fördelningsbasen grundas på 

historiska siffror samt att vissa konton har omklassificerats. Totalt för vg 10/30 är 

resultatet positivt om 4,6 mkr och det återfinns inom forskningen. Flertalet av 

institutionerna är medvetna om obalansen och kommer att förändra procentsatsen 

inför andra halvåret 2009. 

För att komma i ekonomisk balans har fakulteten har under ett antal år minskat sin 

personalstyrka. Det återstår en institution som har ekonomisk obalans och som per 

den 1 juli 2009 minskar sin personalstyrka med 4 personer. Vidare kommer en 

institution att läggas ned, vilket medför en övertalighet om 2 personer. Under 2008 

minskade fakulteten sin personal med 45,7 heltidsekvivalenter, främst inom 

forskarutbildningen. Under första halvåret 2009 har personalstyrkan ökat med 15 

heltidsekvivalenter, främst doktorander och annan undervisande personal. 

Utbildning 

Fakultetens policy har hittills varit att alla medel ska fördelas till institutionerna. I 

2009 års budget ändrade fakulteten sin policy och behöll 1 mkr på fakultetsnivå, 

vilken senare har fördelats till verksamheten -marinbiologi- vid Campus Helsing. I 

realiteten har fakulteten fördelat samtliga anslag till institutionerna. 

2

Verksamheten uppvisar ett negativt resultat om 3,4 mkr, varav 1,4 mkr finns inom 

stödverksamheten (vg10). Resultatet är 1 mkr bättre än periodens budgeterade 

resultat (- 4,4 mkr). 

Intäkterna uppgår till 78,6 mkr, vilket är 14,8 mkr över budget. Förklaringar härtill 

är flera, såsom ökat statsanslag, ökat utbildningsuppdrag pga utresande 

helårsstudenter och ökade bidragsintäkter. Bidragen kan härledas till Lärarlyftet 

och EU/Erasmus Mundus. 

Kärnverksamhetens direkta personalkostnader uppgår till 34,4 mkr och 

stödverksamhetens till 10,7 mkr, dvs totalt 45,1 mkr. Kärnverksamhetens 

personalkostnader är lägre än periodens budget, 40 mkr. En förklaring är en 

medveten översyn av verksamheten i syfte att få ekonomi i verksamheten. 

Det är främst driftskostnaderna, inkl indirekta kostnader som avviker från budget. 

Utfallet om 32,5 mkr (exkl lokalkostnader) är sämre än periodens budget, 16,3 

mkr. Då fördelningsbasen bygger på historiska siffror medförde det att 

verksamhetens indirekta kostnader, jämfört med den modell som fakulteten hade 

under 2008, ökade med ca 10 mk. I vilken grad som ändrad modell skulle påverka 

dels storleken, dels fördelningen av indirekta kostnader mellan utbildning och 

forskning var inte känt då budgeten upprättades. I utfallet ingår även 

personalkostnader för stödverksamheten, 10,7 mkr, vilket ska jämföras med 4,6 

mkr i den gamla modellen. 

Fakultetens utbildningsuppdrag uppgår till 1 500 helårsstudenter. Till detta ska 

läggas uppdrag vid Campus Helsingborg om 45 helårsstudenter, dvs totalt 1 545 

helårsstudenter. Baserat på utfallet per 20090701 om 898,4 helårsstudenter (inkl 

utresande om 20 helårsstudenter) prognostiserar fakulteten att nå 

utbildningsuppdraget. 

Forskningen 

Fakulteten har fördelat samtliga medel till institutionerna, utom 7,8 mkr som är 

reserverade för senare fördelning, dvs när budgeterade nyanställningar påbörjas. 

Medel, 17,2 mkr, som är öronmärkta för Forskarskolan i läkemedelmedel fördelas 

efterhand som doktorander anställs på utlysta projekt. 

Fakulteten har erhållit ytterligare 8,2 mkr ur universitetets reserverade medel för 

strategiska satsningar som fördelats med RQ08 som bas. 

Volymen på externfinansierad forskning ligger i enlighet med budget när det gäller 

intäktssidan. Däremot avviker verksamheten på kostnadssidan kraftigt. I vilken 

grad som den nya redovisningsmodellen för indirekta kostnader har påverkat 

bokföring av kostnader mellan statsmedel- och externfinansierad forskning får 

utredas under hösten. 

Verksamheten uppvisar ett positivt resultat om 34,2 mkr, varav 6 mkr återfinns 

inom stödverksamheten (vg30). Jämfört med budget (6 mkr) är utfallet bättre om 

28,2 mkr. Forskningens positiva resultat beror b la på indirekta kostnaders obalans 

mellan utbildning och forskning. I vilken omfattning kommer att utredas under 

hösten. 

Intäkterna uppgår till 346,7 mkr, vilket är 14,5 mkr högre än budget. Anledningar 

till högre intäkter är bl a ökat statsanslag som till stor del är hänförbart till RQ08, 

3

högre avgiftsintäkter till följd av ökad uppdragsverksamhet och ianspråktagande av 

periodiserade medel om 6,8 mkr samt att ränteintäkterna är lägre än budget. 

Statsmedel har medfinansierat externfinansierad forskning med 22,1 mkr. 

Verksamhetens kostnader uppgår till 313,8 mkr, vilket är 12,5 mkr bättre än 

periodens budget, 326,3 mkr. 

Kärnverksamhetens personalkostnader uppgår till 157,5 mkr och 

stödverksamhetens till 25,1 mkr. Jämfört med budgeten är kärnverksamhetens 

personalkostnader lägre om 19,7 mkr. Förklaring finns bl a i att vid budgeteringen 

beaktades inte tillsättningsprocessen tidsmässigt. 

Driftskostnaderna inkl indirekta kostnader men exklusive lokalkostnader uppgår 

till 85,1 mkr, vilket är 12,4 mkr sämre än periodens budget. Förklaringar till högre 

driftskostnader är bl a ökade material/varor samt högre indirekta kostnader om 9,3 

mkr. 

Prognos verksamhetsåret 2009 

Fakultetens prognos för 2009 är positiv om totalt 39,,9 mkr. Prognosen baseras till 

stor del på institutionernas lämnade prognos för 2009 och hittills kända faktorer 

som påverkar fakultetens resultat. 

Utbildning 

Prognosen för utbildning är negativ om 8,6 mkr. 

Poster som har medtagits i prognosen är lägre personalkostnader inom 

grundutbildningen pga uppsägning av 4 lektorer (0,6 mkr) och uppsägning av 

genetikhuset, 0,8 mkr). 

Fakultetens arbete med att komma få ekonomi inom grundutbildningen kommer att 

fortsätta. I detta arbete ingår också att komma tillrätta med indirekta kostnadernas 

obalans mellan utbildning och forskning. 

Forskning 

Prognosen för forskning är positiv om 48,4 mkr och inkluderar en medfinansiering 

om 43,2 mkr. 

Skälen till ett prognostiserat resultat i denna storlek är främst att budgeterade 

anställningar budgeterades för en tidigare tillsättning, såsom satsningar på kvinnor 

på högre lärarbefattningar (finansierade med RQ08-medel, 1,7 mkr), lektorat 

riktade till underrepresenterat kön (1,8 mkr), tre professurer, varav två är 

finansierade ur universitetets strategiska satsningar (3,5 mkr), MAX IV/ESS (2 

mkr). Andra poster är Forskarskolan i läkemedelsvetenskap (10 mkr), 

återbetalningskrav av negativt myndighetskapital (5 mkr) samt att flera 

institutioner prognostiserar ett positivt resultat (23 mkr). 

Fakulteten kommer att under hösten att se över fördelningen av indirekta kostnader 

mellan utbildning och forskning, vilket kan få till följd att prognostiserat resultat 

förändras mellan utbildning och forskning. 

Bilaga Ekonomisk prognos 2009. 

4

Utbildningsnämnden 

Uppdrag angående alternativa ingångar till det naturvetenskapliga 

kandidatprogrammet 

Bakgrund: 

Antalet elever som går ut från gymnasiets naturvetenskapliga variant har minskat 

starkt under de senaste tio åren och därmed har också rekryteringen till de 

naturvetenskapliga utbildningarna på högskolenivå försvagats. 

Utbildningsnämnden vill därför undersöka möjligheten att skapa alternativa 

ingångar till vissa programingångar, genom en särskild introduktionsutbildning 

som vänder sig till elever som gått annan gymnasieutbildning. 

Introduktionsutbildningen ska omfatta 30 hp och ska kunna räknas in till fullo i en 

kandidatexamen, dock inte inom något av fakultetens huvudområden. 

Utbildningsnämnden beslutar att utse en arbetsgrupp med följande 

sammansättning: 

- Jep Agrell Biologi (sammankallande) 

- Lena Barnekow Geologi 

- Tomas Brage Fysik 

- Gudrun Gudmundsdottir Matematik 

- Karin Hall Naturgeografi 

- Yvonne Persson Miljövetenskap 

- Johan Reimer Kemi 

- Studentrepresentant (utses av LUNA) 

BESLUT 


Arbetsgruppen rapporterar kontinuerligt vid studierektorluncherna samt vid 

Utbildningsnämndens möten. Ledamöterna i arbetsgruppen ska kontinuerligt 

rapportera till de berörda institutionerna och bedriva ett aktivt förankringsarbete 

bland den undervisande personalen. 

Arbetsgruppen ska också stämma av sitt arbete med den grupp som fått 

Utbildningsnämndens uppdrag att göra en översyn av förkunskapskraven till det 

naturvetenskapliga kandidatprogrammet (UN 20090611). 

Utbildningsnämnden beslutar att ge följande uppdrag åt arbetsgruppen: 

- ge förslag till vilka ingångar som ska erbjuda alternativa ingångar 

- utarbeta ett förslag till en gemensam kursplan för den första terminen inom 

de alternativa ingångarna. I kursplanen ska också anges förslag till vilken 

områdesbehörighet som ska gälla från och med 2010. 

- redovisa hur introduktionskursen ger de nödvändiga kunskaperna för att 

tillgodogöra sig utbildningen inom de aktuella ingångarna. 

Dnr N 2009/420 



- redovisa hur kraven på en naturvetenskaplig kandidatexamen kan uppfyllas 

inom nominell studietid på 180 högskolepoäng. 

- undersöka om introduktionskursen ger de nödvändiga förkunskaperna för 

att välja kurser inom de övriga ingångarna på kandidatprogrammet. 

- redovisa vilka utbildningar som erbjuder alternativa ingångar vid de större 

lärosätena i Sverige. 

Tidplan och beslutsgång 

Målsättningen är att eventuella alternativa ingångar ska starta höstterminen 2010. 

Arbetsgruppen redovisar sitt slutliga förslag i Utbildningsnämnden senast 2009-10- 

22. Innan dess ska de berörda institutionsstyrelserna ha behandlat förslaget och 

inkommit till Utbildningsnämnden med sina synpunkter. 

Kursplan för introduktionsutbildning fastställs av Utbildningsnämnden senast 

2009-10-22. Ändringar i utbildningsplanen för naturvetenskaplig kandidatutbildning 

fastställs av Fakultetsstyrelsen under hösten 2009. 

2

Utbildningsnämnden 

BESLUT 


Uppdrag angående översyn av förkunskapskrav till det 

naturvetenskapliga kandidatprogrammet 

Bakgrund: 

Antalet elever som går ut från gymnasiets naturvetenskapliga variant har minskat 

starkt under de senaste tio åren och därmed har också rekryteringen till de naturvetenskapliga 

utbildningarna på högskolenivå försvagats. Av de elever som går ut 

den naturvetenskapliga linjen har en allt större andel valt bort kursen Fysik B som 

är behörighetskrav till det naturvetenskapliga kandidatprogrammet, med undantag 

för ingång Matematik. 

Utbildningsnämnden vill därför göra en översyn av behörighetskraven till 

kandidatprogrammets ingångar, främst avseende Fysik B. Vi har redan idag 

varierande förkunskapskrav för de olika ingångarna till det naturvetenskapliga 

programmet (bilaga 1) och målet är att det är reella förkunskapskrav som ska 

ställas som krav. 

Utbildningsnämnden beslutar att utse en arbetsgrupp med följande 

sammansättning: 

- Katarina Hedlund Miljövetenskap (sammankallande) 

- Jep Agrell Biologi 

- Per Ahlberg Geologi 

- Tomas Brage Fysik 

- Karin Hall Naturgeografi 

- Johan Reimer Kemi 

- Studentrepresentant (utses av LUNA) 

Arbetsgruppen rapporterar kontinuerligt vid studierektorluncherna samt vid 

Utbildningsnämndens möten. Ledamöterna i arbetsgruppen ska kontinuerligt 

rapportera till de berörda institutionerna och bedriva ett aktivt förankringsarbete 

bland den undervisande personalen. 

Arbetsgruppen ska också stämma av sitt arbete med den grupp som fått 

Utbildningsnämndens uppdrag att utarbeta ett förslag till alternativa ingångar till 

det naturvetenskapliga kandidatprogrammet (UN 2009-06-11). 




Utbildningsnämnden beslutar att ge följande uppdrag åt arbetsgruppen: 

Ingångar 

Arbetsgruppen ska: 

- ge förslag till vilka ingångar inom fakultetens kandidatprogram som kan ta 

bort förkunskapskrav i Fysik B. 

- motivera att förkunskaper motsvarande Fysik B ej är nödvändiga för att 

tillgodogöra sig utbildningen inom dessa ingångar 

- undersöka om borttagandet av förkunskapskrav i Fysik B begränsar 

studenternas möjlighet att välja kurser inom det naturvetenskapliga 

området och vilka alternativa vägar som finns för att bredda studenters 

kursval. 

- redovisa vilka förkunskapskrav motsvarande utbildningar har vid de större 

lärosätena 

Tidplan och beslutsgång 

Målsättningen är att eventuell ändrade förkunskapskrav ska gälla från höstterminen 

2010. 

Arbetsgruppen redovisar sitt slutliga förslag i Utbildningsnämnden senast 2009-10- 

22. Innan dess ska de berörda institutionsstyrelserna ha behandlat förslaget och 

inkommit till Utbildningsnämnden med sina synpunkter. 

Ändring av förkunskapskrav i utbildningsplanen för naturvetenskaplig 

kandidatutbildning fastställs i Fakultetsstyrelsen under hösten 2009. 

2

Bilaga 1: 

Behörighet till de naturvetenskapliga programmen 2009 

Förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet för tillträde till de 

naturvetenskapliga programmen. I vart och ett av kurserna/ämnena är kraven 

lägst betyget Godkänd. 

Särskild behörighet enligt standardbehörighet E.3 – MaD, FyB, KeA – 

gäller för programingångarna: 

Astronomi-astrofysik 

Fysik 

Meteorologi och biogeofysik 

Teoretisk fysik 

Standardbehörighet E.3 gäller även: 

Sjukhusfysikerprogrammet 

(från 2010 gäller ny behörighet för sjukhusfysikerprogrammet; Biologi A, Kemi 

B, Fysik B och Matematik E). 

Särskild behörighet enligt standardbehörighet E.1 – MaD, FyB, KeB, BiB 

– gäller för programingångarna: 

Biologi 

Geologi 

Kemi 

Kemi/Fysik 

Kemi/Molekylärbiologi 

Miljövetenskap 

Miljö- och hälsoskydd 

Molekylärbiologi 

Naturgeografi och ekosystemanalys 

Särskild behörighet MaD gäller för programingången: 

Matematik (Vid eventuellt senare val av fysikkurs krävs även Fysik B och 

Kemi A. Vid eventuellt senare val av kemikurs krävs även Fysik B och Kemi B) 

3

Naturvetenskapliga fakulteten 


Naturvetenskapliga fakultetens handlingsplan för likabehandling av studenter 

2009 

Naturvetenskapliga fakultetens handlingsplan för likabehandling av studenter fastställdes av 

Fakultetsstyrelsen 2009-09-09. Planen utgår från Diskrimineringslagen (2008:567) samt från Lunds 

universitets policy avseende likabehandling av studenter 2006-2010. 

Planen har till syfte att främja studenternas rätt att utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar 

oberoende av ovidkommande hänsyn till kön, könsöverskridande identitet eller 

uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell 

läggning eller ålder. Planen ska följas upp och revideras årligen. 

Planen är anpassad till de fem insatsområden som prioriteras i universitetets likabehandlingspolicy: 

- Informationsspridning 

- Rekrytering och mottagning 

- Anpassning/tillgänglighet 

- Att förebygga och motverka trakasserier 

- Mångfaldsperspektiv i utbildningen 

Universitetets insatsområden och fakultetens mål, åtgärder och uppföljning 

Informationsspridning 

Mål: 

– Fakulteten ska fortsatt lägga stor vikt vid att öka kunskapen och förståelsen på området för 

likabehandling av studenter genom informationsspridning. Alla studenter och anställda ska känna till 

universitetets policy samt fakultetens handlingsplan. 

Spridning och kännedom om policy och handlingsplan: 

Lunds universitets likabehandlingspolicy samt fakultetens handlingsplan finns tillgängliga på 

fakultetens hemsida samt på de flesta institutionernas hemsidor. Alla nybörjarstudenter får information 

om policy och handlingsplan vid studiestart. 

Åtgärder och uppföljning: 

Fakultetens likabehandlingsplan fastställs årligen av fakultetsstyrelsen och görs känd på 

institutionerna. Det ska kontinuerligt följas upp att universitetets policy och fakultetens handlingsplan 

finns tillgängliga på fakultetens och institutionernas hemsidor. Kontaktuppgifter och information om 

Studentombudet ska också finnas på hemsidorna.

Ansvar för likabehandlingsfrågor 

Fakultetens delegationsordning har nyligen reviderats och har då förtydligats vad gäller ansvaret för 

att ta fram områdets handlingsplan; Utbildningsnämnden tar fram underlag och Fakultetsstyrelsen 

fastställer planen årligen. I delegationsordningen har också införts att det är prefektens ansvar att all 

personal, inte bara den undervisande, ska känna till Lunds universitets policy för likabehandling. Den 

undervisande personalen ska också ha kännedom om fakultetens handlingsplan. 


Fakultetsstyrelsen fastställer och uppdaterar delegationsordningen minst en gång per år. I samband 

med detta internremitteras alla ändringsförslag och ansvarsfrågor och beslutsgångar diskuteras vid 

studierektorluncher, prefektmöten m.m. 

Engelska översättningar 

Höstterminen 2008 blev en stor del av fakultetens utbildningar på avancerad nivå utlysta 

internationellt. Sedan tidigare har fakulteten en relativt stor mottagning av utbytesstudenter. Det är en 

viktig del av likabehandlingsarbetet att utbildningsinformation finns tillgänglig på engelska för dessa 

studenter. I fakultetens delegationsordning har förtydligats att det är institutionens ansvar att 

tillhandahålla engelska översättningar av utbildnings- och kursplaner. 

Samtliga utbildningsplaner och en stor del av fakultetens kursplaner är nu översatta genom en 

auktoriserad översättare från LU: s översättargrupp, i samarbete med institutionernas studierektorer. 


Samtliga kursplaner ska snarast översättas till engelska. Alla översatta planer och all engelskspråkig 

antagningsinformation ska göras lätt tillgängliga genom universitetets utbildningsdatabas och 

Studera.nu. På längre sikt ska även regler, riktlinjer och anvisningar som är relevanta för icke 

svensktalande studenter översättas. Det är huvudsakligen institutionernas ansvar att 

översättningsarbetet genomförs men möjligheten att samordna arbete på fakulteten ska undersökas. 

Rekrytering och mottagning 

Mål: 

– Att rekryteringen skall spegla den sociala och etniska mångfald som existerar i samhället samt att 

mottagningen av studenter vänder sig till samtliga de grupper som likabehandlingslagen omfattar. 

Studentmottagningen ska ske i samarbete med studentkåren. 

Novischdagen och studentmottagande 

Nya studenter samlas till en Novischdag där programmet utarbetats av Lunds naturvetarkår (LUNA) i 

samarbete med fakulteten. Vid denna informationsdag presenterar sig LUNA:s likabehandlingsgrupp, 

fakultetsledning och studievägledare och man diskuterar bland annat frågor kring likabehandling. 

LUNA har på ett föredömligt sätt sett över och ändrat sina former för studentmottagande så att dessa 

inte kan uppfattas som kränkande för några grupper. Man genomför med stöd av fakulteten en kortare 

utbildning av de blivande faddrarna inför varje hösttermin. 

Varje institution med nybörjarutbildningar har också en introduktion där likabehandlingspolicyn och 

rättighetslistan delas ut och där ansvarig institutionsledning presenterar sig. 


Fakulteten har beviljat LUNA ytterligare medel för en utökad fadderutbildning i form av ett 

helginternat under sommaren 2009. Under utbildningen kommer tonvikt att läggas på utarbetning av 

program för studentmottagning och teambuilding för faddrarna. 

Former för mottagande av såväl svenska som internationella studenter rapporteras och diskuteras 

kontinuerligt i Utbildningsnämnden och vid studierektorluncherna. 

Rekrytering 

Fakulteten har sedan länge en väl utbyggd verksamhet för rekrytering som beskrivs i Handlingsplan 

för breddad rekrytering vid Naturvetenskapliga fakulteten. Särskild vikt läggs vid att öka kontakter 

2

med grundskolan och att öka tillströmningen av elever till den naturvetenskapliga linjen på gymnasiet. 

Att få fler ungdomar att välja en teoretisk studieförberedande linje på gymnasiet är det effektivaste 

sättet att bredda rekryteringen till högskolan. 

Nytt för 2009 är att fakultetens rekryteringsråd har startat projektet ”Naturvetarstråket” på Sölvegatan 

inför Lunds Kulturnatt. Projektet innebär en utbyggnad av de välkända LUNE-showerna och 

Experimentera-området samt ett antal utställningar, föreläsningar och seminarier. Målgruppen är barn, 

barnfamiljer och ungdomar och syftet är att avdramatisera ämnet naturvetenskap för att påverka 

målgruppens gymnasieval. 


Rekryteringsrådet har ett uppdrag att successivt utöka verksamheten inom Naturvetarstråket så att det 

omfattar alla ämnesområden inom den naturvetenskapliga fakulteten. På sikt ska hela eller delar av 

konceptet kunna användas vid andra tillfällen än Kulturnatten, till exempel vid LU: s gymnasiedagar 

och vid Naturvetenskap, Medicin och Teknik-dagarna. 

Rekryteringsrådet rapporterar till Utbildningsnämnden och fungerar som ett beredande organ och en 

remissinstans inför fakultetens beslut om marknadsförings- och rekryteringsfrågor. Handlingsplan för 

breddad rekrytering fastställs av fakultetsstyrelsen. 

Könsfördelning nybörjarstudenter: 

Rekrytering av grundstudenter under 2008 visar vad gäller könsfördelning att av 646 nybörjarstudenter 

som antogs var 320 kvinnor (50 %) och 326 män (50 %). Den procentuella fördelningen 2007 var 47 

% respektive 53 %. Någon detaljerad kartläggning av könsfördelningen inom de olika programingångarna 

har inte gjorts, men det är känt att fördelningen är ojämn inom ett fåtal av ingångarna. 

Såväl fakultetens informationsenhet som institutionerna arbetar aktivt för att utforma allt informationsmaterial 

så att det ska främja en jämn könsfördelning. 


Under 2009/2010 ska en kartläggning av könsfördelningen inom de olika programingångarna göras. 

Resultatet ska rapporteras i Utbildningsnämnden som också ska diskutera eventuella åtgärder. 

Könsfördelning forskarstuderande 

Rekrytering av forskarstuderande 2008 visar att det har antagits 78 forskarstuderande varav 33 kvinnor 

(42 %) och 44 män (58 %). Den procentuella fördelningen 2007 var 21 % kvinnor och 79 % män. 

Fakulteten har gjort en genomgripande analys av möjliga faktorer till det låga antalet kvinnliga 

nyantagna doktorander 2007. Slutsatsen har blivit att det sannolikt har berott på en tillfällig 

fluktuation. 


Fakulteten har beslutat om särskilda insatser för de ämnesområden där andelen kvinnliga doktorander 

understiger 20 %. Om ämnesområdet rekryterar en kvinnlig doktorand, tilldelas medel för ytterligare 

en forskarstuderande under förutsättning att även dessa medel tilldelas en kvinna. Forskarutbildningsnämnden 

följer upp könsfördelningen bland forskarstuderande. 

Anpassning och tillgänglighet 

Mål: 

- Att studenter med funktionsnedsättning erbjuds sådant generellt eller pedagogiskt stöd att 

dessa så långt som möjligt kan bedriva studier på samma villkor som studenter utan 

funktionsnedsättning samt att information om funktionsnedsättning ingår i utbildning av 

lärare, handledare och annan personal på universitetet i syfte att åstadkomma en miljö som 

främjar likabehandling oavsett funktionsnedsättning. 

- Att främja möjligheten att förena studier med graviditet och föräldraskap. 

3

Information och ansvar 

Under 2009 har det i delegationsordningen tydliggjorts att det är prefektens ansvar den undervisande 

personalen ska ha kännedom om Lunds universitets handlingsplan avseende tillgänglighet. 


Fakultetsstyrelsen fastställer och uppdaterar delegationsordningen och tillser att innehållet förmedlas 

till institutionerna. 

Studievägledning 

Fakulteten har en väl utbyggd och kompetent studievägledningsverksamhet på institutionerna. 

Studievägledarna fångar upp behoven snabbt och genomför de åtgärder som behövs, ofta i samarbete 

med den centrala avdelningen för handikappverksamhet. 


Fakulteten ska under året utarbeta en handlingsplan för kvalitetsarbete inom grundutbildningen. 

I samband med detta ska behovet av fakultetsgemensamma riktlinjer för studievägledning 

diskuteras, till exempel avseende studievägledarnas utbildning och befogenheter inom 

området anpassning och tillgänglighet. 

Föräldraskap 

I fakultetens jämställdhetsplan anges att hänsyn till föräldraskap ska tas vid fördelning av arbete och 

förläggning av arbetstid. Policyn ska därför vara att moment som är obligatoriska eller väsentliga för 

att klara av en kurs eller examination normalt inte ska schemaläggas efter kl 17.00. 


Fakultetsstyrelsen fastställer och uppdaterar jämställdhetsplanen och tillser att innehållet förmedlas till 

institutionerna. 

Att förebygga och motverka trakasserier 

Mål: 

- Att förebygga och förhindra att studenter utsätts inte bara för könsrelaterade och sexuella trakasserier 

utan även etniska trakasserier, trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning, sexuell 

läggning eller funktionshinder. 

Till fakulteten har under 2008 inte anmälts något fall av sexuella trakasserier. Det är däremot känt att 

mörkertalet riskerar att vara högt, även vad gäller annan kränkande särbehandling. Metoden ”Se 

Människan” (framtagen av Åtgärdsgruppens mot sexuella trakasserier och kränkande särbehandling) 

har genomförts på flera av fakultetens institutioner. 

I fakultetens jämställdhetsplan anges att varje institution ska ta fram en handlingsplan för hantering av 

sexuella trakasserier samt informera studenter och medarbetare om innehållet i denna. Det anges också 

att institutionen ska informera om åtgärdsgruppens och studerandeombudens verksamheter. 

I delegationsordningen har införts att det är prefektens ansvar att all personal, inte bara den 

undervisande, ska känna till Lunds universitets policy för likabehandling. Den undervisande 

personalen ska också ha kännedom om fakultetens handlingsplan. 


Fakulteten överväger att behandla jämställdhetsfrågor och likabehandlingsfrågor i samma 

fakultetsorgan. Fakulteten avvaktar direktiv från LU:s ledning för hur frågorna ska hanteras på 

fakultets- och institutionsnivå. 

4

Mångfaldsperspektiv i utbildningen 

Mål: 

- Att relevanta mångfaldsperspektiv, inklusive genusperspektiv, och en medveten pedagogik skall vara 

naturliga inslag i all utbildning. 

Mångfaldsperspektiv 

Utbildningen ska alltid genomföras med ett mångfaldsperspektiv. Utgångspunkten är att alla 

fakultetens medarbetare, inklusive studenter, behandlar varandra med respekt och att det råder 

nolltolerans mot kränkande särbehandling. Detta innebär bland annat att det ska finnas en medvetenhet 

kring undervisningsformer, gruppstorlekar/indelningar, val av kurslitteratur samt vikten av lärarnas 

roll som förebilder. 

Det har tydliggjorts i fakultetens delegationsordning att prefekterna ansvarar för att all personal ska 

känna till fakultetens jämställdhetsplan och likabehandlingsplan. 


Samtliga perspektiv som anges i likabehandlingslagen - kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, 

sexuell läggning eller funktionsnedsättning – ska lyftas fram och ingå i de behörighetsgivande 

högskolepedagogiska utbildningarna. Även övrig personal som har mycket kontakt med 

studenter – laborationshandledare, övningsassistenter m.fl. – ska vara väl informerade om 

likabehandlingslagens innehåll och fakultetens ståndpunkt i dessa frågor. Institutionerna ansvarar för 

sin personals utbildning i dessa frågor. 

Studenterna ska fortsatt ges utrymme att läsa kurser utanför sitt huvudområde och studievägledare ska 

tillhandahålla information om vilka kurser Lunds universitet erbjuder inom området likabehandling. 

Utbildningsnämnden bevakar mångfaldsperspektivet i utbildningen samt tillser att utbildningsstrukturerna 

ger studenterna utrymme att bredda sin utbildning. 

Utbildningsplaner: 

I fakultetens samtliga utbildningsplaner anges som ett mål att en student efter genomgånget program 

skall ha kunskap och insikt om jämställdhets- och mångfaldsfrågorna inom vetenskapsområdet och i 

det globala samhället. 


Utbildningsnämnden ska under 2009/2010 påbörja arbetet att precisera och konkretisera målbeskrivningarna 

i utbildningsplanerna, så att de omfattar alla aspekter på likabehandling och 

jämställdhet. 

5

Förslag till fördelning av satsning på yngre forskare 2009 

Såsom har skett under 2007 och 2008 avser LU att också 2009 ledigkungöra ett 

antal anställningar för yngre forskare som del i en särskild satsning på denna kategori. 

Tjugo anställningar som postdoktor och femton anställningar som biträdande 

universitetslektor alt. forskarassistent kommer att ledigkungöras under 

hösten. 

De 35 anställningarna föreslås bli fördelade på områden och verksamheter enligt 

följande. 

En tredjedel av anställningarna ska fördelas så att alla områden (motsv.) erhåller 

minst en anställning som postdoktor. De tre områden som har den mest omfattande 

forskningsorganisationen, LTH, M och N, erhåller därtill var sin anställning som 

biträdande universitetslektor/forskningsassistent. 

En andra tredjedel av anställningarna fördelas till områden som inte alls eller i 

mycket liten grad omfattas av regeringens riktade forskningssatsning till strategiska 

områden. I denna fördelning föreslås område J erhålla en anställning som 

postdoktor, område S två anställningar som postdoktor och en anställning som 

biträdande universitetslektor/forskningsassistent, område EHL två anställningar 

som postdoktor och en anställning som biträdande universitetslektor/forskningsassistent, 

område HT två anställningar som postdoktor och en anställning som 

biträdande universitetslektor/forskningsassistent samt Universitetets särskilda 

verksamheter (USV) en anställning som postdoktor. 

Den sista tredjedelen av tillgängliga anställningar i satsningen fördelas till de fakulteter 

inom vilka det finns strategiskt viktiga forskningsområden att utveckla, 

som i den nationella konkurrensen inte erhöll anslag, men som fick omdömet ”very 

good” (betyget 3 av 5) av de sakkunniga. Det betyder att områdena LTH, M och N 

vardera föreslås erhålla en anställning som postdoktor och tre anställningar som 

biträdande universitetslektor/forskningsassistent. Dessa anställningar skall 

användas strategiskt för utveckling av de aktuella områdena. 

Fördelningen av de 35 anställningarna för vidare handläggning inom områdena blir 

sålunda: 

Område Postdoktor Bitr lektor/forass 

LTH 2 4 

N 2 4 

J 2 

S 3 1 

EHL 3 1 

M 2 4 

K 1 

HT 3 1 

USV 2 

Från resurssynpunkt återspeglar denna fördelning i stort hur statsanslag till forskning 

är anslagna till områden (motsv.), men med en viss justering så att områden

med jämförelsevis begränsade fakultetsanslag har fått en proportionellt större 

tilldelning. 

Finansieringen av satsningen på anställningar för yngre forskare förutsätts ske som 

tidigare genom styrelsens avsättning av budgetmedel för hälften av kostnaden och 

berört område ansvarar för den resterande kostnaden. 

Områden som i denna satsning erhåller anställningar som postdoktor bör ha möjlighet 

att, med egna tillskott av medel utöver den fastställda fördelningen vid finansiering 

av anställningarna, få ledigkungöra den eller dessa som biträdande lektor/forskarassistent 

i stället.

PROTOKOLL 2009-09-09 2007-10-03 ... - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?