ATT SKRIVA UPPSATS I HUMANEKOLOGI - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Tidigare framlagda uppsatser i humanekologi vid <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> arkiveras i avdelningens bibliotek. Gå gärna dit och be att få titta på dem! När man är någorlunda klar över vad man är intresserad av att skriva om, är det dags att hitta en handledare som är speciellt kompetent inom det ämnesområde man valt. I första hand står avdelningens lärare och doktorander till tjänst. Rent praktiskt går det till på följande sätt. Senast vid första seminarietillfället på uppsatskursen lämnar man till den kursansvarige läraren ett kort skriftligt utkast om vad man vill skriva om (det kan räcka med en halv sida); glöm inte att ange namn, e-postadress och telefonnummer. Med ledning av detta utkast utses sedan en lämplig handledare (du kan också själv komma med önskemål). Handledaren (eller Du själv) tar sedan kontakt och tid bestäms för en första träff. Du bör dock inte vänta utan omedelbart sätta igång med planering, inläsning och insamling av material! Om du inte får kontakt med Din handledare inom någon vecka efter första seminariet: kontakta kursansvarig lärare. Handledningstiden är begränsad till en tidsbudget om 20 timmar (10poängsuppsats) respektive 28 timmar (20-poängsuppsats), vilket ska inkludera handledarens arbetstid för alla ingående moment (möten, inläsning, kommenterande, e-post osv). Du har rätt till högst 5 timmars personlig handledning och det normala är att detta fördelas på ca 3 träffar. I handledarens uppgifter ingår: * att bistå med inringandet av ett uppsatsämne som går att utveckla och genomföra under terminens lopp; * att bistå med litteraturtips och andra råd; * att kommentera och kritisera inlämnade utkast och den preliminära slutversionen av uppsatsen; * att, eventuellt i samråd med examinator, ge klartecken för slutseminarium. I handledarens uppgifter ingår inte: * att hjälpa till med själva skrivandet, litteratursökandet eller annat arbete i samband med uppsatsen * att språkgranska Vad gäller språkgranskning, om sådan blir nödvändig, bör du ta hjälp av vänner, släktingar eller andra bekanta. Som skriftliga hjälpmedel kan rekommenderas: * SAOL – Svenska akademins ordlista över svenska språket. * Johannisson, T. & K.G. Ljunggren, red. 1984. Svensk handordbok: Kon- struktioner och fraseologi. Stockholm. * Svenska språknämnden. 1987. Skrivregler. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 4.) Det bör nämnas att det är tillåtet att skriva såväl kandidat- som magisteruppsatser på engelska, om man vill det. Vad som sagts angående språkgranskning är tillämpligt även i sådana fall.
Vid första träffen med handledaren bör man alltså gemensamt precisera uppsatsens kunskapsområde och bärande frågeställning. Man bör också diskutera hur man söker kunskap inom det valda ämnesområdet, för att kunna belysa den specifika frågeställning ni kommit fram till. En tidsplan för det fortsatta arbetet bör också fastställas. De väsentligaste bedömningarna för betygsättningen har att göra med: - Hur klar och redig framställningen är, språkligt sett. Ingen oklar grammatik, inga oklara, ej definierade begrepp av betydelse. Inga onödiga neologismer. - Att uppsatsen har en klar och logisk struktur; en tydlig "röd tråd". Att varje del av uppsatsen harmonierar med varje annan del. Det som syftet anger ska ske i texten, det sker också. Inget hoppande mellan olika resonemang eller redogörelser. Slutdiskussionen tar inte upp saker som inte behandlats tidigare. Det gäller att ha ordning i sitt eget tänkande och att detta återspeglas i texten. - Att framställningen är saklig och korrekt. Att inga uppenbart viktiga källor, från humanekologisk synpunkt, har ignorerats. - Huruvida skribenten uppvisar självständig analytisk och syntetisk förmåga och presenterar nya, konstruktiva idéer och tankegångar, samt ett självständigt, konstruktivt och kritiskt förhållningssätt till materialet och övriga källor. Det sista kriteriet är av särskild betydelse för betyget väl godkänd. För övriga råd om bedömningskriterier för godkänd respektive väl godkänd uppsats: konsultera rekommenderad litteratur för uppsatskursen och ta upp ev. frågetecken med handledare eller kursansvarig lärare. Vid andra träffen med handledaren bör du strax innan ha lämnat ett råmanus för en del av uppsatsen, jämte utförlig disposition för resterande delar. Det hela bedöms med avseende på struktur, logik, klarhet, sakinnehåll, referatteknik, källhänvisningar, språkbehandling etc. Vidare bedöms om resonemangen följs upp (finns några lösa trådar? blir vissa delar alltför vidlyftiga?) och om din kunskapsinhämtning är tillräcklig. Inför en tredje och förmodligen sista träff ska du ha lämnat in en preliminär slutversion av uppsatsen. Denna bedöms och diskuteras efter samma linjer som tidigare och handledaren anger vad som krävs för att den ska bli helt och hållet ”seminariefärdig”. 2. Uppsatsen: skrivteknik, utformning, referensteknik med mera Akademiskt uppsatsskrivande är, liksom annat skrivande, en form av hantverk. Det förutsätter skicklighet i begagnandet av bestämda verktyg. Dessa ser lite olika ut i olika discipliner, men vissa grunddrag är gemensamma. Nedan kommer en del tips och anvisningar angående dessa verktyg att ges. Man bör ha klart för sig att dessa tjänar dels forskarens eget arbete, dels forskarsamhället i sin helhet. De tjänar forskarens eget arbete genom att hjälpa till att strukturera och disciplinera de intuitioner och intressen som hela tiden
Page 1: Lunds universitet Reviderad version
Page 5 and 6: . Citat, referat och referenser Du
Page 7 and 8: Tidnings-/tidskriftsartiklar: Artik
Page 9 and 10: du vänder dig till en intresserad

ATT SKRIVA UPPSATS I HUMANEKOLOGI - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?