Professorsinstallation - Lunds universitet

Professorsinstallation 

Installationen äger rum i universitetets aula 

fredagen den 22 mars 2002, kl 16.00

Visioner är viktigare än vapen, för att citera vår 

framstående professor i kognitionsforskning Peter 

Gärdenfors. Med hjälp av språket kan vi samarbeta 

för att skapa sådant som ännu inte finns. 

Visioner inspirerar och får saker att hända. Med 

denna utgångspunkt antog Lunds universitet i 

slutet av förra året en ny strategisk plan. Efter ett 

omfattande förberedelsearbete på bred front har 

universitetet där samlat sig kring en vision och 

kring sina grundläggande värderingar samt formulerat 

sina mål och strategier för de närmaste 

åren. Kvalitet och nytänkade är nyckelord. Vidare 

är målet att öka det mångvetenskapliga inslaget 

i utbildning och forskning, liksom att skapa 

mötesplatser för gränsöverskridanden och innovativ 

samverkan med omvärlden. En strategi för 

att uppnå hög kvalitet är att satsa på en bredare 

rekrytering av studenter och medarbetare. Nya 

studenter skall tas särskilt väl omhand. Vi vet att 

avhopp från studierna är vanligast under den allra 

första tiden vid universitetet och att avbrutna 

studier ofta beror på att studenten inte känner 

sig stimulerad, välkommen eller personligt bemött. 

Detta skall vi söka råda bot på med olika 

medel, bl.a. skall studenterna tidigt i sin utbildning 

få möta framstående forskare, som kan inspirera 

och engagera dem 

Mål och strategier för forskningen är en viktig 

del av den strategiska planen. Regelsystemet kring 

forskarutbildningen har varit föremål för stora förändringar 

på senare tid och situationen för doktoranderna 

är idag pressad. Därför skall vi satsa 

FÖRORD 

på bland annat handledarutbildning. Bristen på 

kvinnor på de högre tjänsterna skall attackeras 

med en aktiv rekryteringspolitik; universitetets 

mål är att var fjärde ny professor under den närmaste 

fyraårsperioden skall vara en kvinna. 

Forskningsfinansieringen, som i Sverige fått en 

helt ny struktur på senare tid, gör det nödvändigt 

för universitetet att arbeta med nya strategier 

för att stödja forskningen. Stora, externfinansierade 

internationella forskningsprogram blir allt 

vanligare och ställer nya krav på den administrativa 

infrastrukturen kring forskargrupperna liksom 

på ett helt nytt ledarskap för forskningen. I 

den strategiska planen har detta beaktats. Det administrativa 

stödet till forskningen skall stärkas 

för att kunna erbjuda bästa möjliga service åt forskarna. 

Vi skall också satsa på att forskarna skall 

stödas i arbetet att leda stora forskningsprojekt, 

ofta i samarbete med externa intressenter. 

Professorerna är självskrivna ledare vid Lunds 

universitet. Det är en glädje att universitetet idag 

kan välkomna ett stort antal nya professorer. Det 

är en särskild uppgift för de nya professorerna att 

i sin ledarroll arbeta för den vision och medverka 

till uppfyllandet av de mål som formuleras i den 

strategiska planen. 

Universitetet önskar de nya professorerna all 

framgång i det fortsatta arbetet! 

Boel Flodgren 

Rektor 

3

4 

GEMENSAM INSTALLATION AV 

professorn i religionssociologi 

CURT DAHLGREN..................................................................................................6 

professorn i onkologisk urologi 

PER-ANDERS ABRAHAMSSON...................................................................................7 

professorn i virologi, ssk molekylär epidemiologi 

JOAKIM DILLNER...................................................................................................8 

professorn i anestesi och intensivvård 

PER-OLOF GRÄNDE...............................................................................................9 

professorn i reproduktionsimmunologi 

RAGNAR MATTSSON.............................................................................................10 

professorn i neurologi 

BO NORRVING....................................................................................................11 

professorn i spanska 

INGER ENKVIST...................................................................................................12 

professorn i engelska, ssk engelskspråkig litteratur 

GUNILLA FLORBY.................................................................................................13 

professorn i etnologi 

INGER LÖVKRONA................................................................................................14 

professorn i engelska, ssk engelskspråkig litteratur 

LARS-HÅKAN SVENSSON.......................................................................................15 

professorn i antikens kultur och samhällsliv 

ÖRJAN WIKANDER (absens).................................................................................16 

professorn i statsvetenskap 

MAGNUS JERNECK...............................................................................................17 

professorn i genusvetenskap 

BENTE ROSENBECK..............................................................................................18 

professorn i handelsrätt 

PER SAMUELSSON.................................................................................................19

professorn i fysik, ssk fasta tillståndets teori 

CARL-OLOF ALMBLADH.......................................................................................20 

professorn i synkrotronljusfysik 

JESPER N ANDERSEN............................................................................................21 

professorn i fysik, ssk fasta tillståndets teori 

ULF VON BARTH.................................................................................................22 

professorn i zoologisk ekologi 

Sven G Nilsson..................................................................................................23 

professorn i laserbaserad förbränningsdiagnostik 

PER-ERIK BENGTSSON.........................................................................................24 

professorn i byggnadsmekanik 

OLA DAHLBLOM................................................................................................25 

professorn i industridesign 

CLAUS-CHRISTIAN ECKHARDT..............................................................................26 

professorn i arkitektur, inriktning bebyggelsevård 

MATS EDSTRÖM.................................................................................................27 

professorn i numerisk beräkningsteknik 

JOHAN HELSING.................................................................................................28 

professorn i matematik 

ANDERS HEYDEN................................................................................................29 

professorn i fysikalisk kemi 

BENGT JÖNSSON.................................................................................................30 

professorn i radiosystem 

ANDREAS MOLISCH.............................................................................................31 

professorn i matematik 

KARL ÅSTRÖM...................................................................................................32 

5

6 

Jag är född 1948 och tog studenten 

tjugo år senare vid Kristianstads 

Högre Allmänna Läroverk. 

1969 började jag studera vid 

Lunds universitet och disputerade 

1982 på en avhandling om den 

svenska Maranatarörelsen. Vid 

mitten av 1970-talet började jag 

undervisa i religionssociologi som 

då hade blivit ett självständigt 

ämne med egen professur vid 

Teologiska institutionen. Universitetslektor 

blev jag 1984. Utbildning 

på såväl grund- som forskarnivå 

ser jag som en viktig uppgift. 

Inte minst har jag uppskattat 

att ha haft förmånen att undervisa 

vid olika svenska universitet 

och högskolor samt vid ett tillfälle 

också i Derby i England. Jag har 

även varit biträdande handledare 

till ett flertal doktorander. Professor 

i religionssociologi fr.o.m. 

oktober 2001. 

C URT DAHLGREN RELIGIONSSOCIOLOGI 

Religion 

i sociologiskt perspektiv 

I 

korta drag innebär religionssociologi att den allmänna sociologins 

teorier och begrepp används vid studier av religion 

i dess olika yttringar. En utgångspunkt är att religion är en 

del av samhället och den kan ha betydelse både på individ-, gruppoch 

samhällsnivå. Men religion kan också ses som en storhet som 

finns vid sidan av andra institutioner i samhället. Detta leder till 

att analysen av religionen och dess förändrade roll i förhållande 

till andra samhälleliga institutioner, som t.ex. familj och ekonomi, 

har betydelse för att nå en ökad förståelse av förändringar i 

det samhälle vi lever i. 

Metoder vid religionssociologiska studier kan vara intervjuoch 

enkätundersökningar, innehållsanalyser av textmaterial av olika 

slag, analyser av statistiskt material som berör aspekter av mänskligt 

liv som kan ha betydelse för religionen. Oberoende av metod 

är syftet att belysa förhållandet mellan religion och individ/grupp/ 

samhälle. 

Min forskning har varit inriktad mot religiös förändring både 

på nationell, lokal och individnivå. De senare åren har jag framförallt 

sysslat med det sistnämnda. Det har då rört sig om förändringar 

av dödsannonsers innehåll och hur nya riter skapats 

för icke-kyrkliga begravningsformer och vid handhavandet av askan 

efter kremerad anhörig. Jag är också intresserad av att utforska 

de processer som leder till att individer lämnar ett trossamfund 

utan att ansluta sig till någon annan religiös gruppering.

P ER-ANDERS ABRAHAMSSON ONKOLOGISK UROLOGI 

Per-Anders Abrahamsson föddes 

1949 i Karlshamn. Han avlade 

medicine doktorsexamen vid 

Lunds universitet 1988. 1989 

antogs han som oavlönad 

docent. Han blev 1993 adjungerad 

professor vid University of 

Rochester Medical Center, 

Rochester, New York, där han 

även varit Visiting Associate 

Professor och laboratoriechef 

1991-1993. Sedan 1998 är han 

verksamhetschef för urologiska 

klinikerna på Universitetssjukhusen 

i Lund och Malmö. 

Per-Anders Abrahamssons 

publikation omfattar 255 vetenskapliga 

artiklar. Han har varit 

fakultetsopponent vid sju tillfällen 

och handlett tre doktorander 

som har disputerat. F.n. handleder 

han fem doktorander. Han 

fick pris för ”Bästa doktorsavhandling” 

vid Europeiska Urologsällskapets 

möte 1990. Professor 

i onkologisk urologi december 

2001. 

Ny diagnostik och terapi 

för prostatacancer 

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i 

Sverige. En av tio män får sjukdomen under sin livstid 

men flertalet insjuknar först efter 70 års ålder. Om en man 

har nära släktingar som haft prostatacancer löper han ökad risk 

att själv få sjukdomen. 

Ett övergripande mål för verksamheten inom onkologisk urologi 

är att förbättra diagnostik, prognostik och behandling av 

prostatacancer. Vi har karaktäriserat olika molekylära former av 

prostataspecifikt antigen, (PSA) som är den enskilt mest betydelsefulla 

metoden för diagnostik av prostatacancer. PSA är ett 

protein som bildas främst i prostatakörteln och förekommer i 

större mängder i blodet hos män med prostatacancer. Genom 

bestämning av olika molekylära former av PSA i blod har vi förbättrat 

den diagnostiska precisionen, dvs. vi kan bättre skilja godartad 

prostataförstoring från prostatacancer. 

Nya bestämningsmetoder nedbringar antalet falskt positiva 

fall som i sin tur leder till minskad oro i den manliga befolkningen 

och i slutändan ekonomiska besparingar inom sjukvården. 

Vi har också påvisat och karaktäriserat en ny familj av peptidhormoner 

(äggviteämnen) i human prostatakörtel med diagnostisk 

och prognostisk betydelse vid prostatasjukdomar. En av dessa 

peptider, ett litet protein, är somatostatin och det har visat sig ha 

en tillväxthämmande effekt på cancerceller. Det utövar sin funktion 

genom att binda till receptorer på cellytan. Vi har kartlagt 

receptorer för somatostatin och även funnit att cancerceller har 

extra mycket av dessa receptorer och därför är det troligt att prostatacancerceller 

är särskilt känsliga för hormonet ifråga. Kroppseget 

somatostatin bryts dock snabbt ner i blodet men det har 

utvecklats syntetiska former, sk analoger, som är mer stabila. Vi 

har prövat att behandla prostatacancerpatienter med en sådan 

somatostatinanalog och utvärderar nu det kliniska värdet av behandlingen. 

7

8 

J OAKIM DILLNER VIROLOGI, SSK MOLEKYLÄR EPIDEMIOLOGI 

Joakim Dillner föddes 1962 i 

Stockholm och växte upp i 

Köpingsvik på Öland. Han blev 

med. kand. 1983 och disputerade 

i tumörbiologi vid Karolinska 

Institutet 1986. Efter postdoktoral 

forskning vid Avd. för 

molekylärbiologi, Scripps Research 

Institute, La Jolla, Kalifornien 

under 1986-1988 återvände 

han till Karolinska Institutet där 

han 1990 blev docent i virologi 

och 1995 avlade läkarexamen. 

Gästprofessor vid Avd. för epidemiologi, 

Folkhälsohögskolan vid 

Universitetet i Tammerfors och 

Folkhälsoinstitutet i Finland 1996- 

1999. Universitetslektor i molekylär 

epidemiologi, Lunds universitet 

2000. Forskningens fokus har 

varit virusinfektioner och cancer, 

väsentligen studerat med arkiverade 

biologiska prover, så kallade 

biobanker. Professor i virologi, 

särskilt molekylär epidemiologi 

december 2001. 

Infektioner 

som framkallar cancer 

Läran om virussjukdomarna, virologin, har stått för flera av 

den biomedicinska forskningens största triumfer beträffande 

identifiering och förebyggande av orsaker till folksjukdomar, 

med nedkämpningen av smittkoppor och polio som 

de mest kända exemplen. Eftersom många akuta infektionssjukdomar 

kunnat kontrolleras är idag kroniska sjukdomar som cancer 

ett större folkhälsoproblem. 

En serie upptäckter av hur virus kan påverka cellens tillväxtkontroll 

och därmed öka risken även för kroniska sjukdomar som 

cancer har givit hopp om att virologin i framtiden ska kunna 

kontrollera även cancer. Ett stort antal cancerformer hos människa 

kan idag tillskrivas virus. Ett exempel är de s.k. onkogena papillomvirusen 

som är avlägsna släktingar till vanliga vårtvirus och 

orsakar cancer i livmoderhals, underliv och vissa cancerformer i 

munhålan. Kunskapen om hur dessa infektioner påverkar cancerrisken 

har möjliggjort utformning av nya principer för cancerförebyggande 

åtgärder som vaccination och allmänna hälsokontroller 

som testar för virusinfektion. 

Att pålitligt fastställa om en virusinfektion ökar risken för en 

kronisk sjukdom, som uppstår många decennier senare, går bara 

om personer med och utan virusinfektion följs upp med avseende 

på om de utvecklar cancer eller ej, något som tills nyligen 

ansågs vara praktiskt omöjligt. Det svenska systemet med systematisk 

arkivering av biologiska prover (s.k. biobanker) har i kombination 

med våra heltäckande cancerregister kunnat utnyttjas 

för en ny typ av forskning där många decennier gamla prover 

från flera miljoner personer, som senare fått eller inte fått cancer, 

i efterhand kan analyseras i avidentifierad, integritetsskyddad form 

för förekomst av t.ex. virusinfektioner. Metodiken att med molekylära 

metoder identifiera sjukdomars orsaker och utbredning i 

befolkningen kallas för molekylär epidemiologi. Biobanksstudier 

som kartlagt cancerframkallande infektioner är ett av de mest 

kända exemplen på denna vetenskap.

P ER-OLOF GRÄNDE ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD 

Per-Olof Grände föddes i Tvååker, 

Halland 1945. Han blev 

civilingeniör vid Lunds Tekniska 

Högskola 1969, studerade 

därefter medicin vid Lunds 

universitet, blev 1979 medicine 

doktor i fysiologi och docent i 

fysiologi 1980. Specialist i 

anestesi och intensivvård 1986 

och överläkare sedan 1993 vid 

Universitetssjukhuset i Lund. 

Sedan 1995 har han även verkat 

som universitetslektor vid 

Institutionen för fysiologiska 

vetenskaper, Lunds universitet. 

Hans forskning har en cirkulationsfysiologisk 

inriktning med 

applicering på intensivvårdsrelaterade 

sjukdomar, och dess 

bakomliggande patofysiologi. 

Professor i anestesi och intensivvård 

vid Lunds universitet från 1 

januari 2002. 

Reglering av vävnadsvolym 

och blodcirkulation 

Intensivvårdsrelaterade sjukdomar som efter trafikolyckor och 

andra trauma, blodförgiftning, hjärnhinneinflammation mm, 

är i västvärlden den vanligaste dödsorsaken upp till medelåldern. 

Trots detta har forskning kring dessa sjukdomstillstånd varit 

lågprioriterat. Ökad kunskap om bakomliggande patofysiologiska 

mekanismer skulle därför relativt snabbt kunna bana vägen 

för bättre behandlingsmetoder och vara mycket effektivt räknat i 

räddade människoliv per satsad krona. 

Mot denna bakgrund, samt genom kompetens som utvecklats 

i Lund inom detta område under senare år, har den aktuella tjänsten 

kring intensivvårdsrelaterade sjukdomar inrättats. Orsaken 

till död vid dessa tillstånd beror ofta på störningar av reglersystem 

som styr blodets cirkulation och därmed syresättning av en 

vävnad, men även system som styr volymen av ett organ. Den 

försämrade mikrocirkulationen kan resultera i syrebrist. Ett ökat 

läckage av vätska från blod till vävnad som vid blodförgiftning 

kan ge en okontrollerbar minskning av blodvolymen och ökad 

vävnadsvolym. Speciellt allvarligt är en ökning av hjärnans volym, 

som kan uppträda efter skallskada eller hjärnhinneinflammation 

och ge ökat hjärntryck med försämrad genomblödning 

och död. 

En viktig del av vår forskning har varit inriktad mot att klarlägga 

mekanismer som styr mikrocirkulationen i en vävnad och 

mekanismer som styr utbytet av vätska mellan blod och vävnad. 

Vi har presenterat nya terapier som kan förbättra en försämrad 

genomblödning i kritiskt sjuka organ, samt principer för hur ett 

ökat vätskeläckage mellan blod och vävnad kan begränsas. Speciellt 

har mekanismer som styr hjärnans volym studerats, och på 

basen av funna resultat har nya behandlingsstrategier av hjärnsvullnad 

lanserats som drastiskt sänkt dödligheten. Dessa arbeten 

belönades med Läkaresällskapets jubileumspris 1996. 

9

10 

R AGNAR MATTSSON REPRODUKTIONSIMMUNOLOGI 

Jag, Ragnar Mattsson, är född i 

Nora 1951. Efter gymnasiestudier 

i Lindesberg, Örebro och Malmö, 

samt några år som industri-, torvoch 

lantarbetare, fick jag min 

biologiska grundutbildning vid 

universiteten i Uppsala och 

Newcastle. Sedan doktorandtiden 

har min forskning kretsat 

kring gåtan hur modern undviker 

att avstöta sitt foster. Arbetet 

utfördes under många år tillsammans 

med min fru Anita. Jag 

disputerade i Uppsala 1983 och 

blev docent 1988. Gästforskare i 

Cambridge 1989-90. Flyttade 

1998 till Avd. för inflammationsforskning 

i Lund. År 1999 började 

jag att tillsammans med Mary- 

Ann Sällström driva en “transgen 

service-facilitet” knuten till Avd. 

för experimentell patologi. 

Professor i reproduktionsimmunologi 

från december 2000 där 

halva tjänsten innebär ledarskap 

för en ny transgen service-enhet. 

Graviditet 

–immunologisk paradox 

Reproduktionsimmunologi är en kombination av reproduktionsbiologi 

och immunologi, där forskningen 

fokuserar på samspelet mellan moder och foster/barn. 

Graviditet har i mer än ett halvt sekel betraktats som en immunologisk 

paradox, eftersom modern måste ha ett väl fungerande 

immunsystem samtidigt som hon ej får avstöta sitt foster. Under 

åren har många hypoteser presenterats om hur detta samspel är 

möjligt. Jag började studera graviditetsassocierade förändringar i 

laboratoriemöss för 25 år sedan, och visade tidigt att en av de 

mest karakteristiska förändringarna hos modern är en spontan 

ökning av antikroppsproduktionen. Senare försök visade dock att 

detta ej bidrog till skyddet mot fosteravstötning. Uppregleringen 

av moderns antikroppsproduktion var däremot viktig för överföring 

av s.k. passiv immunitet till avkomman. Sådan överföring 

av antikroppar är ofta livsnödvändig för ungarna. 

Vad gäller skyddsmekanismer mot fosteravstötning tror många 

att de är att finna i speciella egenskaper hos moderkakans celler. 

Sådana celler har t.ex. minskad bildning av “transplantationsantigener” 

(MHC-molekyler). För att noggrannare kunna analysera 

betydelsen av detta, och andra MHC-relaterade frågor, började 

jag för 10 år sedan tillämpa s.k. transgen teknologi i min 

forskning. Idag fokuserar mina projekt på betydelsen av vissa 

MHC-molekyler vid avstötningsreaktioner och andra inflammationer, 

samt identifiering av de viktigaste generna för lyckad 

reproduktion. 

Den tjänst jag erhållit innebär forskning inom reproduktionsimmunologi 

, men även ledarskap för en transgen service-enhet. 

Den främsta orsaken till inrättandet av tjänsten var medicinska 

fakultetens behov av en “transgen core facilitet”. Transgen service 

innebär att hjälpa forskare ta fram genetiskt modifierade möss 

för att kartlägga vissa geners funktion eller skapa bättre sjukdomsmodeller. 

Det övergripande målet är att förbättra den medicinska 

grundforskningen och därigenom påskynda framtagning av 

bättre behandlingsmetoder för svåra sjukdomar.

Jag är född i Falköping 1951, och 

började läsa medicin i Lund 1969, 

parallellt med musikstudier på 

konservatorielinjerna. Efter 

läkarexamen knöts jag till neurologiska 

kliniken i Lund. Såväl 

avhandlingen 1981 som senare 

forskning har varit kliniskt patientnära 

med stroke som huvudtema. 

Återkommande vistelser vid 

Massachussets General Hospital 

och Boston University har gett 

avgörande intryck och impulser. 

1982-94 var jag klinisk lärare 

inom läkar- resp. sjukgymnastutbildningen. 

Jag blev docent 1987 

och är sedan 1994 universitetslektor 

i neurologi, med undervisning 

inom sjuk-gymnastutbildningen. 

Jag har ett flertal uppdrag nationellt 

(Socialstyrelsen, SBU) och 

internationellt (WHO, Europeiska 

Strokerådet), och är huvudansvarig 

för WHOs kommande riktlinjer 

för strokesjukvård. Professor i 

neurologi från december 2001. 

B O NORRVING NEUROLOGI 

Ett nytt stroke i världen 

var femte sekund 

Stroke, eller slaganfall, är ett stort och ökande, globalt hälsoproblem. 

Trots kunskapen om att minst hälften av alla 

stroke skulle kunna förhindras genom åtgärder mot påverkbara 

riskfaktorer har risken att insjukna inte visat någon tendens 

att minska. Förebyggande åtgärder har hittills varit otillräckliga. 

Mitt forskningsintresse fokuserar på stroke ur olika perspektiv. 

I epidemiologiska studier har vi nyligen sett en oroande ökning 

av risken för stroke hos yngre personer under den senaste 

10-årsperioden. Vi följer nu kontinuerligt sjukdomens fortsatta 

utveckling i alla åldrar, orsaker till förändringar i insjuknanderisk, 

och betydelsen av ärftliga faktorer. Vid hjärnblödning studerar 

vi effekten av stress och fysisk påfrestning som utlösande 

faktorer. Med nya MR-metoder kartlägger vi effekterna av små 

blodproppar i hjärnans djupa delar, och vi undersöker om försiktig 

nerkylning i det akuta skedet kan lindra skadan av en blodpropp. 

Strokevård engagerar många specialiteter och yrkesgrupper, 

och modern strokeforskning är med nödvändighet tvärvetenskaplig. 

Inom de epidemiologiska projekten belyser vi angelägna 

omvårdnadsområden såsom nutrition, smärta och livskvalitet hos 

patienter och närstående. Ett annat forskningsområde handlar 

om betydelsen av fysisk aktivitet före och efter stroke, ett tidigare 

förbisett område. 

Ytterst syftar all klinisk strokeforskning till nya kunskaper och 

landvinningar som kan omsättas i praktiken och komma patienter 

till godo. Många uppdrag i Sverige och internationellt har 

gett mig en plattform att verka för en förbättrad strokevård, bl.a. 

medverkan i att ta fram riktlinjer, kvalitetsregister, och åtgärder 

för organisationsförbättringar. Även om Sverige är det land där 

utbyggnaden av strokeenheter hunnit längst kvarstår många 

områden att förbättra, och i ett globalt perspektiv är vi ännu 

långt ifrån lika strokevård på lika villkor för alla. Klyftan mellan 

teori och praktik måste överbryggas och är ett viktigt område 

praktiskt och forskningsmässigt. 

11

12 

Inger Enkvist föddes 1947 i 

Karlanda i västra Värmland. Efter 

studentexamen i Kristinehamn på 

helklassisk linje 1965 blev hon fil. 

mag. 1971 i Göteborg med 

franska, litteraturhistoria och 

nordiska språk som huvudämnen. 

Efter avslutad lärarhögskola 

försörjde hon sig som lärare 

medan hon fortsatte att studera 

och 1986 blev fil.dr. i spanska vid 

Göteborgs universitet. Hon 

utnämndes till lektor i spanska 

vid Lunds universitet 1993, 

antogs 1996 som oavlönad 

docent och blev professor 2001. 

Hon har initierat forskningssamarbete 

mellan Romanska institutionen 

i Lund och universitet i 

Spanien, Argentina och USA, har 

under åren innehaft sammanlagt 

sex större forskningsbidrag och 

åtnjuter just nu ett s.k. forskarlektorat. 

I NGER ENKVIST SPANSKA 

Spanskan 

går fram överallt 

När jag började studera spanska 1972 var ämnet närmast 

exotiskt i Sverige. Sedan dess har Spanien blivit demokratiskt, 

det har blivit lättare att åka till länderna i Latinamerika, 

och spanskan har blivit ett skolspråk som tyskan och 

franskan och ett allt viktigare språk vid universiteten. När nu 

Lunds universitet för första gången i historien får en professor i 

spanska, så speglar detta utvecklingen i hela västvärlden. 

Min forskning har haft två infallsvinklar. Den första är spanskspråkig 

litteratur sedd i ljuset av bredare kulturströmningar. Jag 

har intresserat mig för den peruanske författaren Vargas Llosa 

och hans berättartekniker, hans intellektuella utveckling samt för 

översättningen av hans verk till franska, engelska och svenska. I 

en annan studie har jag undersökt den spanske författaren Juan 

Goytisolo, bl.a. känd för sitt engagemang för muslimer. Dessa 

båda författare spänner tillsammans över ett brett fält, mänskligt 

och intellektuellt. Båda är ivriga samhällsdebattörer med den 

skillnaden att Goytisolo i hög grad bygger sina resonemang på 

känslor och personliga preferenser, medan Vargas Llosa genomgående 

är rationell, kanske någon gång till överdrift. 

Den andra infallsvinkeln i min forskning har rört undervisning 

och speciellt språkundervisning. I början av 1990-talet undersökte 

jag begreppet kvalitet i språkundervisning på universitet 

och ledde en experimentkurs på distans via videokonferens 

med en helt ny uppläggning som samtidigt tränade språkfärdighet 

och betonade personlig och professionell utveckling. I ett 

annat projekt studerade jag hur språklig och intellektuell utveckling 

samvarierade i olika avseenden. Jag har också givit ut skrifter 

om läraryrket och om utvecklingen av svensk skola. 

Inom spanskämnet i Lund hoppas jag kunna fortsatta med 

att bygga upp en mötesplats för språkundervisning, litteraturförståelse 

samt jämförande analys av kulturella strömningar i de 

spansktalande samhällena och i Sverige. Studenter som läst spanska 

i Lund ska kunna fungera som ”broar” mellan kulturerna.

G UNILLA FLORBY ENGELSKA, SSK ENGELSKSPRÅKIG LITTERATUR 

Gunilla Florby föddes Nivén 1943 

i Lund. Efter studentexamen vid 

S:t Petri HAL i Malmö följde 

studier vid Trinity College, Dublin 

och vid Lunds universitet. 

Fil.mag. i engelska, litteraturhistoria 

med poetik och nordiska 

språk 1967. Efter en anställning 

som lärare vid Engelska institutionen, 

University of Santa Clara, 

Kalifornien 1968-1969 följde 

fortsatta doktorandstudier i 

engelsk litteratur i Lund. Disputerade 

1982 och antogs som 

oavlönad docent samma år. 

Universitetslektor vid Engelska 

institutionen sedan 1979. Assistant 

Professor vid University of 

Wisconsin 1988. Prodekan vid 

språkvetenskapliga sektionen 

från januari 2001. Professor i 

engelska, ssk engelskspråkig 

litteratur, från oktober 2001. 

Litterärt seminarium 

med stor spännvidd 

Som forskningsdisciplin har engelsk litteratur funnits i Lund 

sedan 1964, då Claes Schaar tillträdde som professor. Hans 

seminarier var lika krävande som stimulerande; inte minst 

var han en sann inspirationskälla vad avser det som nu rätt och 

slätt kallas ”teori”. Några av oss blev fascinerade av de ekon från 

antikens diktning, filosofi och historia som kan ljuda under en 

renässanstext och de intrikata sätt på vilka de kan bidraga till en 

tolkning. Detta var en av impulserna bakom min egen avhandling, 

som behandlar två pjäser av George Chapman, en samtida 

till Shakespeare, utan tvekan lärdare men med mindre förmåga 

till allmänmänskligt tilltal. 

Engelska institutionens litterära seminarium hade, och har fortfarande, 

en rejäl spännvidd. På sjuttiotalet påbörjades viktiga studier 

av några av de verkligt stora samväldesförfattarna. Att följa 

den anglofona litteraturen runt klotet är ett av de privilegier man 

har när ens tjänsteinnehåll rubriceras som ”ssk engelskspråkig 

litteratur”. Mitt personliga bidrag inom detta område är ett antal 

artiklar plus en monografi om två samtida kanadensiska författare, 

Margaret Laurence och Robert Kroetsch. 

En annan viktig inriktning är modernistisk poesi. Marianne 

Thormählen, vår nuvarande lärostolsprofessor, är t.ex. en betydande 

auktoritet vad gäller T.S. Eliot. Genom henne har ett större 

HSFR-projekt, Elusive Modernism, kommit institutionen tillgodo. 

Ett kapitel om ett besläktat område, postmodernismen, 

var mitt bidrag till konferensvolymen. Sedan den litterära linjens 

tillkomst har ismerna och post-ismerna avlöst varandra. När jag 

för några år sedan, tack vare ett halvt forskarlektorat, fick möjlighet 

att igen ta upp ”Intertextualitet och engelsk renässanslitteratur” 

prövade jag ett nyhistoricistiskt anslag. Och sista ordet är 

inte sagt än. 

13

14 

Född 1943, studentexamen 1963 

vid Nässjö högre allmänna läroverk, 

fil.kand. 1966 samt fil.dr. 

vid Lunds universitet, 1984. Efter 

examen arbetade jag som doktorandombudsman 

för Lunds Studentkår 

där mitt intresse för utbildningspolitiska 

frågor grundlades. 

1986 blev jag forskarassistent 

vid Etnologiska institutionen vid 

Umeå universitet och blev docentkompetent 

1990. Efter en tid som 

universitetslektor i etnologi i 

Växjö återvände jag till Lund. 

Läsåret 1995/1996 vistades jag 

vid Institute of Folklore, Indiana 

University i Bloomington, som 

Visiting Scholar. Här skrev jag 

huvuddelen av min bok om 

barnamörderskan Annika Larsdotter. 

Sedan 1997 har jag ett 

forskarlektorat i Genus och sexualitet, 

som är en del av Humanistiska 

fakultetens forskningsplattform 

Kön, kultur, konstruktion. 

Fr.o.m jan 2001 fakultetens 

dekanus och professor okt 2001. 

I NGER LÖVKRONA ETNOLOGI 

Den bekönade kulturen 

Etnologi är en kulturvetenskap med inriktning på hur människor 

tänker och handlar i sina dagliga liv, hur de formas 

och själva är med om att forma sociala och kulturella 

mönster – idag och i går. Som kultur betraktades länge bara det 

rituella, estetiska, okontroversiella, harmoniska och ordnade. 

Kulturer sågs också som könsneutrala, ja till och med som könlösa. 

I senare tids etnologisk forskning om klass och etnicitet fick 

könsperspektivet inte heller fullt genomslag. Först mot slutet av 

1980-talet, inspirerat av feministisk kulturteori, kom studiet av 

kön och identitet att expandera. Nu blev också maktproblematiken 

mera framträdande, liksom intresset för de mörka sidorna av 

kulturen, det som betraktats som ”okultur”. 

Postmodern kulturteori och genusteori har en gemensam utgångspunkt: 

konstruktivismen. Kulturer och kulturella identiteter 

ses inte som essentiella utan som konstruktioner, och har 

därmed också en historisk dimension, en historia. Kulturella uttryck 

har organiserats, värderats, haft olika betydelser och konsekvenser 

beroende på om de uppfattats som kvinnliga eller manliga. 

Kulturer är således bekönade, dvs. föreställningar om kön 

genomsyrar hela samhället. 

Ett bra exempel på ett uppenbart bekönat kulturellt beteende 

är utövande av våld – huvudparten av det fysiska och sexuella 

våldet utövas av män. Härmed har jag ringat in mitt nuvarande 

forskningsintresse: kön, sexualitet och våld. Genom att anlägga 

ett historiskt och kulturellt perspektiv hoppas jag kunna problematisera 

en hittills ensidigt essentiell föreställning om våld som 

en del av mäns ”natur”. Utövande av våld liksom vad som betraktas 

som våld är kultur.

L ARS-HÅKAN SVENSSON ENGELSKA, SSK ENGELSKSPRÅKIG LITTERATUR 

Lars-Håkan Svensson föddes i 

Lund 1944 och tog studentexamen 

vid Högre allmänna läroverket 

i Landskrona 1963. Han 

avlade fil.kand.-examen i latin 

och grekiska 1967 och, efter 

studier i engelska, fil.mag.examen 

1970. Läsåret 1970-71 

innehade han ett Florey European 

Studentship vid Queen’s 

College, Oxford. 1980 disputerade 

han på en avhandling om 

renässanspoeten Samuel Daniel 

och blev samma år docent och 

universitetslektor i engelska i 

Lund. 1998 tillträdde han ett 

forskarlektorat i intertextualitet 

och engelsk renässanslitteratur. 

Han har även varit verksam som 

litteraturkritiker och översättare. 

Professor i engelska, ssk engelskspråkig 

litteratur november 2001. 

Traditionens förnyelse 

År 1590 fick den 26-årige poeten Samuel Daniel vid ett 

besök i Venedig av sin firade 52-årige kollega Battista 

Guarini höra att engelskan var ett barbariskt och oskönt 

språk, föga lämpat för poesi. Inte desto mindre förutspådde Daniel 

tio år senare i en dikt att engelskan skulle sprida sig över 

världen och ”enrich unknowing nations”. 

År 1600 uppgick Englands befolkning till ungefär 4 miljoner. 

Daniels generation, inklusive en viss William Shakespeare, var 

strängt upptagna av att med litteraturens hjälp konstruera en 

nationell identitet – och kolonisera världen. 400 år senare har 

400 miljoner människor engelska som sitt förstaspråk. Engelskan 

sägs ofta spela samma roll som en gång latinet, och den 

klassiska engelska litteraturen, som ofta uppstod i intensiv dialog 

med andra länders litteratur, inte minst den latinska, utgör idag 

själv den kanon som engelskspråkiga författare världen över brottas 

med för att uttrycka sin egen identitet och historiska belägenhet. 

Den engelskspråkiga litteraturen har i Lund alltsedan Claes 

Schaar, den förste innehavaren av professuren i engelsk litteratur, 

tillträdde 1964, ofta studerats med detta imitatio-perspektiv för 

ögonen. Själv har jag undersökt den ovannämnde Samuel Daniels 

bruk av klassiska och kontinentala förebilder och hur hans 

samtida Edmund Spenser i sin långa dikt The Faerie Queene använt 

den episka traditionens motivskatt för att gestalta sin tids 

politiska, religiösa och etiska konflikter. Inom ramen för ett internationellt 

projekt, initierat av professor Marianne Thormählen, 

har jag diskuterat hur den antika traditionen uppfattades i 

den modernistiska poesin, och i andra studier har jag granskat 

hur traditionen i vid bemärkelse återanvänds i nutida amerikansk 

och irländsk poesi för att tolka dagens komplicerade erfarenheter. 

15

16 

Ö RJAN WIKANDER ANTIKENS KULTUR OCH SAMHÄLLSLIV 

Örjan Wikander är född i Helsingborg 

1943. Efter studier i Lund av 

historiska ämnen och klassiska 

språk disputerade han 1980 på 

en avhandling rörande vattenmöllor 

i det romerska imperiet. 

Med undantag för två års arbete 

vid Medelhavsmuseet i Stockholm 

har han sedan varit knuten 

till Lunds universitet, som docent 

i Antikens kultur och samhällsliv 

sedan 1981, forskare vid HSFR 

1985-1991 och därefter universitetslektor. 

Under åren 1968-1975 

deltog han i de svenska utgrävningarna 

vid Acquarossa i 

Etrurien och är en av de ansvariga 

för projektets publicering, Han 

har också varit ledamot av 

forskningsnämnden vid Tekniska 

Museet i Stockholm. Professor i 

Antikens kultur och samhällsliv 

från oktober 2001. 

Klassiskt ämne 

i förändring 

Studiet av den klassiska antikens realia har i Lund funnits 

som självständigt universitetsämne sedan 1909. Ämnets 

karaktär av disciplinöverskridande områdesstudium betonades 

i dess ursprungliga namn: Klassisk fornkunskap och antikens 

historia, och finns kvar implicit i det nuvarande: Antikens 

kultur och samhällsliv. Fördelarna med ett tvärvetenskapligt betraktelsesätt 

har dock hela tiden måst vägas mot de praktiska 

problem det skapar: ouppfyllbara krav på metodisk medvetenhet 

inom en rad discipliner, som historia, religion, konst och arkitektur, 

kombinerade med behovet av kunskaper i olika fornspråk, 

framför allt naturligtvis grekiska och latin. 

Sedan min studietid har ämnet tvingats till en djupgående 

omprövning. Efter en tid av tillbakagång för de klassiska språken, 

och därmed för ämnets historiska delar i allmänhet, har vi 

sedan 1980-talets slut kunnat förmärka en tydlig återhämtning i 

detta avseende. Ändå har de tidigare mycket nära banden till 

universitetsämnena latin och grekiska börjat lösas upp. I Lund 

har Antikens kultur och samhällsliv nyligen lämnat den klassiska 

institutionen, för att i stället förenas med andra arkeologiska 

ämnen till Institutionen för arkeologi och antikens historia. 

Förändringen innebär naturligtvis nya krav men också nya 

utmaningar, och det är min förhoppning att min egen forskning 

skall låta sig väl förenas med dessa. Efter en omfattande fältarkeologisk 

verksamhet har jag allt mera kommit att arbeta inom 

ämnets historiska delar, framför allt beträffande produktivkrafternas 

utveckling i den antika världen. Mekanisering baserad på 

nya energikällor är ett fenomen som av hävd förknippats med 

högmedeltiden och senare perioder. Mina studier rörande vattenkraftens 

utnyttjande har fått mig att starkt ifrågasätta denna 

bild, och detta arbete (som jag inledde redan med min avhandling) 

är långt ifrån avslutat.

Magnus Jerneck, född i Stockholm 

1951, kom till Lund 1970 

och tog sex år senare en fil. 

kand. i statsvetenskap, filosofi 

och ekonomisk historia. Samma 

år blev han antagen till forskarutbildningen 

i statsvetenskap och 

disputerade 1983 på en avhandling 

om de svensk-amerikanska 

förbindelserna under Vietnamkriget. 

Han har undervisat och 

handlett på samtliga nivåer. 1990 

blev han antagen som oavlönad 

docent. Två år senare fick han 

Lunds Studentkårs pedagogiska 

pris. Han tillbringade 1993 ett 

halvår som gästforskare vid 

Stanford och blev 1997 föreståndare 

för Centrum för Europaforskning 

vid Lunds universitet. 

År 2000 mottog han Sydsvenska 

Dagbladets Europapris. Sedan 

januari 2002 är han professor i 

statsvetenskap. 

M AGNUS JERNECK STATSVETENSKAP 

EU: komplex demokrati 

på flera nivåer 

Statsvetarens analysobjekt är politik. Min forskargärning har 

jag i betydande grad ägnat åt internationella relationer och 

därmed sammanlänkade fenomen: utrikes- och säkerhetspolitik, 

demokrati och internationalisering samt europeisk integration. 

Ett klassiskt utrikespolitiskt problem är hur den lilla staten 

kan påverka sin omgivning och därmed villkoren för sin existens. 

I min avhandling undersökte jag Sveriges möjligheter att påverka 

stormakten USA genom öppen kritik. I senare arbeten har jag 

analyserat Sveriges förhållande till det europeiska samarbetet, men 

också förutsättningarna för stabila fredsförhållanden mellan stater, 

ett centralt tema för det av lundastatsvetare och -historiker 

gemensamt organiserade forskningsprojektet om Sveriges långa 

fred. 

I takt med den tilltagande internationaliseringen och globaliseringen 

har jag intresserat mig för hur politiska och ekonomiska 

omvärldsberoenden påverkar beslutsprocesserna i demokratier på 

nationell, lokal och regional nivå. Mina studier avser de politiska 

strategierna att möta internationaliseringens utmaningar, men 

också europeiseringens inverkan på inomstatliga maktförhållanden, 

och vilka möjligheterna är att bygga gränsöverskridande regioner 

och nya politiska institutioner, t.ex. i Öresund. 

Den framtida europeiska integrationsprocessens inriktning och 

omfattning är i hög grad en demokratisk fråga. Många beskriver 

EU som antingen ett mellanstatligt eller federalt projekt. Det är 

istället fruktbart att beskriva det som en komplex flernivådemokrati, 

där politiken utformas på många nivåer samtidigt i hägnet 

av informella nätverk och gränsöverskridande förhandlingar. EU 

är i mångt och mycket en politisk hybrid, som utmanar våra 

traditionella föreställningar om det politiska rummet och vad 

demokrati kan och bör vara. 

17

18 

Bente Rosenbeck, født 1948 i en 

lille by i Sønderjylland. Efter studentereksamen 

studerede jeg 

historie og filosofi. Fik i 1980 et 

kandidatstipendium på Aalborg 

Universitetscenter, hvor jeg skrev 

afhandling om kvinders livscyklus 

og livsforløb i perioden 1880-1960. 

Derefter drog jeg til København og 

blev i 1985 seniorstipendiat og 

1988 lektor ved Center for kvindeog 

kønsforskning ved Københavns 

Universitet. I 1993 blev jeg dr.phil. 

på en af-handling om kvindelighedens 

historie. De empiriske dele af 

studiet blev til bogen „Kvinde-køn“ 

fra 1987, mens de mere teoretiske 

overvejelser blev frem-lagt i 

„Kroppens politik“ fra 1992. Har nu 

et projekt om enlige mødre og 

professionalisering af det sociale 

arbejde i det moderne samfund. 

Medlem af Statens hu-manistiske 

forskningsråd fra 1998, formand 

1999-2001. Professor i genusvetenskap 

sept 2001. 

B ENTE ROSENBECK GENUSVETENSKAP 

Kvindeforskning 

blev til kønsforskning 

Det var aktiv deltagelse i 1970‘ernes nye kvindebevægelse 

som langsomt vakte min interesse for kvinders historie 

og for forskning. Området var ganske uopdyrket 

og opgaven blev i første omgang at synliggøre kvinders liv og 

historie. Hvis man skulle have fat i kvinder flest, så skulle man 

ikke søge dem, hvor mændene var flest: i den offentlige sfære, 

men i den private sfære, i hjemmet og i familien. Dette førte til 

en interesse for krop, køn, befolkning, fertilitet og seksualitet, 

samlet i en analyse af den moderne kvindeligheds historie i Danmark 

1880-1980. I denne historie om kvindeligheden indgik 

ikke kun analyser af lægevidenskabens definition og italesættelse 

af kvindelighed, seksualitet, moderskab og barndom men også 

analyser af klædedragt, boligen, maden og andre sociale forhold. 

Metodisk kan mit arbejde siges at bevæge sig inden for mentalitets-, 

social- og kulturhistorie. Ud over at beskæftige mig med 

kvinders historie i de sidste 200 år i såvel et nationalt som et 

europæisk perspektiv, har jeg arbejdet mere bredt med kvindeforskningens 

teoretiske og metodiske problemer, og med videnskabshistorie 

og historiografi. 

Kvinder var udgangspunktet, men udviklingen gik efterhånden 

i retning af køn. Kvindeforskning blev til kønsforskning, i 

Sverige kaldet genusforskning, en udvikling der både var med til 

at brede området ud til at omfatte relationerne mellem køn og 

gøre mænd til et køn. Men udviklingen medførte også større 

teoretisk refleksivitet. I 1990‘erne ekspanderede genusforskning 

i Sverige. På Lunds universitet, hvor kvindeog genusforskning 

har rødder tilbage til 1970‘erne, blev Centrum for genusvetenskap 

også styrket. Grundstenen blev lagt til en uddannelse og 

som seneste led blev der oprettet et nyt professorat i genusvetenskap, 

finansieret med hjælp fra humaniora og samfundsvidenskab.

Per Samuelsson är född i Halmstad, 

Halland 1955. Jur. kand. i 

Lund 1984, jur. dr. i Lund 1991. 

Handelshögskolan i Stockholm 

(HHS) från 1992. Docent i 

civilrätt vid HHS 1994. John M 

Olin Fellow, Cornell University, 

Faculty of Law (USA) 1999. 

Verksam vid advokatfirman 

Lindmark Welinder i Lund från 

januari 2000 till juni 2001. 

Adjungerad som professor vid 

HHS november 1999. Professor i 

handelsrätt, ssk aktiebolags- och 

kapitalmarknadsrätt med rättsekonomi, 

i Lund juni 2001. 

P ER SAMUELSSON HANDELSRÄTT 

Ägarstyrning 

i aktiebolagen 

Handelsrätt är det område av rättsordningen som behandlar 

normer av betydelse för nationell och internationell 

handel. Till handelsrätten som forskningsområde 

hör bland annat köp- bolags- och avtalsrättsliga normer. 

Ett viktigt delområde inom handelsrätten är aktiebolagsrätten. 

Ett aktiebolag är en kapitalassociation som karaktäriseras av 

att aktieägare satsar kapital i utbyte mot formell rätt till inflytande, 

primärt i form av rösträtt, och en rätt till avkastning i form av 

del i företagets vinst. Aktiebolaget kan analyseras som en privat 

överenskommelse (”kontrakt”), där innehållet bestäms av rättspraxis, 

aktiebolagslagen, bolagsordningen och eventuellt också 

kompletterande aktieägaravtal. Ett problemområde som betonas 

alltmer är ägarstyrning eller corporate governance. Ägandets tilltagande 

professionalisering och institutionalisering gör att ägarfrågorna 

vidmakthåller sin aktualitet som forskningsområde. Frågan 

är hur aktieägarnas intressen av att få så hög avkastning som 

möjligt på sitt satsade kapital skall sammanjämkas med en lednings 

intresse av att driva företaget i den riktning den bedömer 

vara den bästa. Därtill kommer den ständigt aktuella debatten 

om stora företags ställning i samhället. Den principiella fråga 

som genljöd på 1930-talet i efterdyningarna av den stora börskraschen 

i USA var: i vems intresse skall dessa stora företag styras? 

Min egen forskning har i huvudsak varit inriktad mot aktiebolaget 

och har då skett i nära samarbete med ekonomer. Sådant 

samarbete benämns ofta ”rättsekonomi”. Som forskningsdisciplin 

brukar rättsekonomin härledas till Chicago Law School och 

det inflytande framstående ekonomer som Aaron Director, Ronald 

Coase och Friedrich Hayek utövade där under 1940-talet 

och framåt. Att ekonomipriset till Alfred Nobels minne tilldelats 

George Stigler, Ronald Coase, Gary Becker och nu senast till 

George Akerlof, kan ses som ett erkännande för kombinationen 

av de båda disciplinerna. Det akademiska utbytet mellan rättsvetenskapsmän 

och ekonomer har varit såväl livligt som framgångsrikt, 

men sällan okontroversiellt. 

19

20 

C ARL-OLOF ALMBLADH FYSIK, SSK FASTA TILLSTÅNDETS TEORI 

Carl-Olof Almbladh är född 1943 

i Uppsala. Efter civilingenjörsexamen 

kom han till Lund 1971, där 

han disputerade 1974 på en 

avhandling i teoretisk fysik. Efter 

ett år som post-doc vid University 

of Illinois var Almbladh forskare 

vid NFR fram till 1984, då han 

blev universitetslektor vid Institutionen 

för teoretisk fysik. Han är 

knuten till Fysiska institutionen 

sedan 2000 och professor i fysik 

sedan juli 2001. Almbladhs 

forskning har bl.a. rört fotoelektronspektroskopi 

och relaterade 

metoder och hur dessa kan 

utnyttjas för att kartlägga egenskaper 

hos fasta material och 

deras ytor. Under senare år har 

intresset förskjutits mot lågdimensionella 

system och elektrontransport 

i sådana system. 

Grunden till 

framtidens elektronik 

Fasta tillståndets fysik är till stor del vardagslivets fysik som 

söker förklara egenskaperna hos materien från en mikroskopisk 

utgångspunkt. Utvecklingen inom halvledarfysik 

har revolutionerat samhället, och här fokuseras nu intresset på 

lågdimensionella system, som man hoppas ska ge grunden för 

framtidens elektronik. Inom materialvetenskapen har ämnet också 

varit framgångsrikt, och via så kallad täthetsfunktionalteori kan 

vi idag simulera komplicerade system på ett realistiskt sätt utan 

fria parametrar. 

Områden som [högtemperatur] supraledning har dock inte 

infriat förväntningarna, vilket visar att ämnet ingalunda är ”färdigt”. 

I min egen forskning har jag främst studerat frågeställningar 

som hur vi kan beskriva effekterna av växelverkan mellan 

systemets partiklar (elektroner, atomkärnor) på ett bättre sätt. 

Jag samarbetar även med experimentella grupper. Jag har bl.a. 

gett bidrag till täthetsfunktionalteorin, men framförallt har jag 

intresserat mig för spektra som elektronspektroskopi. 

Sådana experiment är vår främsta kunskapskälla för att bestämma 

energinivåer, struktur, etc., och här har synkrotronljuskällorna 

gett oss alltmer detaljerade data. För att utnyttja data 

optimalt krävs god förståelse för systemens dynamik. Många spektroskopier 

leder till vakanser i inre elektronskal. Jag har här bidragit 

till förståelsen av hur detta påverkar systemen och observerade 

spektra. Andra bidrag gäller fotoemission och hur fotoelektronerna 

växelverkar med systemet. Dessa effekter måste inkluderas 

för att erhålla korrekt information ur experiment. På 

senare år har jag även intresserat mig för lågdimensionella system 

och framförallt elektrontransport i mikroskopiskt små molekylära 

ledare.

Jesper N Andersen är född i 

Nyborg, Danmark, 1956. Efter 

studier vid Århus Universitet, 

Danmark med cand.scient.examen 

i fysik och matematik 

1983 disputerade han i fysik i 

Odense, 1988. Sedan 1989 har 

han varit anställd vid synkrotronljusavdelningen, 

Lunds universitet, 

först som forskarassistent och 

sedan (1995) som högskolelektor. 

Han blev docent vid Lunds 

universitet 1993. Hans forskning 

har främst varit inriktad mot 

studier av ytor och deras växelverkan 

med atomära och molekylära 

adsorbat med hjälp av 

elektronspektroskopiska metoder. 

Han har parallellt med sin 

forskning arbetat med uppbyggnad 

av instrumentering för 

synkrotronljusbaserade experiment 

vid MAX-lab. Professor i 

synkrotronljusfysik vid Lunds 

universitet från juni 2001. 

J ESPER N ANDERSEN SYNKROTRONLJUSFYSIK 

The important surface 

The interactions between a solid and the surroundings are 

in many respects determined solely by the outermost 

few atomic layers of the solid. This underlines the importance 

of a detailed atomic-scale understanding of the electronic 

and geometrical structure of surfaces and interfaces. Achieving 

such understanding not only represents a scientific challenge 

but is also of major importance in more technology oriented 

contexts. 

Many important processes, desired (like e.g. product formation 

in heterogeneous catalysis) or undesired (like e.g. corrosion), 

occur when one or several gases interact with a surface. The 

miniaturization of components in the microelectronics and other 

high-tech industries results in an increasing relative importance 

of surface and interface phenomena for the operation of 

such components. The fact that the surface atoms constitute only 

a minute fraction of the total number of atoms in a macroscopic 

sample puts severe demands on the experimental and theoretical 

tools used to investigate surfaces. Electron spectroscopies, which 

achieve surface sensitivity via the short mean free path of low 

energy electrons in solids, have a prominent role among the many 

experimental techniques developed in surface science. 

Our work has in particular been directed towards demonstrating 

how geometrical structure can be derived from the inherent 

electronic structure information of electron spectroscopies, in particular 

photoemission spectroscopies, and utilization of such new 

methods for investigations of a large variety of surface and interface 

systems. In addition to developments of a more conceptual 

nature also development of first class experimental facilities at 

MAX-lab has been a vital ingredient in the successful development 

of these new methods. 

21

22 

U LF VON BARTH FYSIK, SSK FASTA TILLSTÅNDETS TEORI 

Jag, Ulf von Barth, föddes i 

Göteborg i december 1944, blev 

student vid Vasa HAL 1963 och 

civilingenjör i teknisk fysik vid 

Chalmers 1967. 1969 började jag 

studera för den välkände professor 

Hedin, och efter ett uppehåll 

som amanuens vid LiTH under 

1970 följde jag Hedin till Lund, 

där jag också gifte mig 1971. Jag 

disputerade 1974 och blev 

docent i Lund 1978. Under 1975 

forskade jag på CECAM vid 

Université Paris Sud och jag har 

under ett flertal år varit gästforskare 

vid IBMS’s forskningslab. i 

Yorktown Heights, New York. 

Under 1998/99 var jag gästprofessor 

vid Queen’s University i 

Canada. Vid sidan av min 

forskning har jag arbetat med 

pedagogiska frågor. Professor i 

fysik, ssk. fasta tillståndets teori i 

Lund fr.o.m. juli 2001. 

Materiens egenskaper 

kan beräknas 

Min forskning är av grundläggande natur men den handlar 

om vardagslivets fysik, dvs. den fysik som bestämmer 

hur ämnen ser ut, hur starka de är och vilka elektriska 

och kemiska egenskaper de har. Dessa egenskaper visar sig 

sedan när ämnena formar de molekyler som tex. utgör våra mediciner 

eller våra arvsanlag, eller när ämnena bildar de halvledarkomponenter, 

utan vilka vår nuvarande elektronik och IT-kultur 

hade varit omöjliga. 

Egenskaperna bestäms av fysiken hos atomernas elekronhöljen 

och från teoretisk synpunkt är detta ett mångkropparproblem, 

som blir mycket komplicerat på grund av det stora antalet växelverkande 

elektroner. Den teoretiska beskrivningen av de fenomen 

som uppträder blir lätt ohanterlig men det har alltid varit 

min ambition att skapa modeller tillräckligt realistiska för kunna 

beskriva observerade fenomen men fortfarande enkla nog för att 

leda till kvantitativa resultat och ökad förståelse. Under 70-talet 

arbetade jag mest med beräkningar av olika typer av spektra från 

fasta ämnen. Detta har stor inomvetenskaplig betydelse eftersom 

tex. fotoemissionsspektra utgör en av de viktigaste källorna till 

kunskap om den inneboende strukturen hos molekyler och fasta 

ämnen. Jag lyckades då teoretiskt förklara ett antal dittills oförstådda 

experimentella spektra. 

Under senare år har min forskning fokuserats kring såkallad 

täthetsfunktionalteori. Jag har varit en av dem som utvecklat teorin 

till ett effektivt instrument för beräkning av elektronstrukturen 

hos molekyler och fasta ämnen. Med dess hjälp kan man tex. 

beräkna läge och bindningsenergi för en molekyl på en yta ofta 

noggrannare än vad man kan mäta. Teorin användes nu som verktyg 

för konstruktion av nya material med speciella krav. Teorins 

senaste förbättringar har lett till dess nyvunna popularitet inom 

den teoretiska kemin. Datorprogram baserade på teorin används 

flitigt av läkemedelsindustrin. Dessa framgångar ledde till 1998 

års Nobelpris i kemi för teorins upphovsman.

Jag föddes i Stenbrohult i södra 

Småland 1946 och växte upp på 

en mjölkgård med en rik och 

varierad natur. En snabb landskapsförändring 

under min 

ungdom ledde till insikten att det 

krävs kunskap och naturvårdsåtgärder 

för att bevara särskilt 

värdefulla områden. Efter studenten 

följde några år som datorexpert 

på LM Ericsson i Stockholm 

och sedan biologistudier i Lund. 

Doktorsavhandlingen vid Lunds 

universitet 1979 gällde faktorer 

bakom variation av artrikedom 

av växter och fåglar i skogsmarker 

och sjöar. År 1980 tillträdde 

jag en forskarassistenttjänst i 

zooekologi vid Uppsala universitet. 

Följande år fick jag en 

docenttjänst vid samma universitet, 

där jag stannade till 1987 då 

jag fick en docenttjänst vid Lunds 

universitet. Den omvandlades till 

en lektorstjänst, som jag innehade 

till nov 2001 då jag blev 

professor i zoologisk ekologi. 

S VEN G NILSSON ZOOLOGISK EKOLOGI 

Bevarandebiologi – 

en syntes av vetenskaper 

De traditionella akademiska diciplinerna har alltmer 

specialiserats, vilket lett till att forskare med en 

helhetssyn och ämnesöverskridande kunskaper blir alltmer 

ovanliga. Inom bevarandebiologin, även om begreppet är 

nytt, behövs en sådan helhetssyn. Även om bevarandebiologin 

har ett tillämpat syfte – att långsiktigt förvalta biologiska resurser 

inklusive bevarandet av världens artrikedom – har det gång 

efter annan visat sig att grundläggande ekologiska kunskaper kommit 

till användning. Inte minst har ett utvecklingsbiologiskt synsätt 

visat sig fruktbart för att t.ex. förstå varför vissa arter har lätt 

att sprida sig medan andra arter har mycket låg spridningsbenägenhet. 

Genom sådan grundläggande förståelse kan man göra 

säkrare förutsägelser när detaljkunskapen brister samt prioritera 

naturvårdsåtgärder så att de får önskad effekt. 

Ämnena för min forskning har jag valt så att resultaten både 

ska öka vår kunskap om naturens dynamik och hjälpa till med 

att bevara en rik natur. Jag har undersökt vad som bestämmer 

mellanårsvariationen av antalet fåglar av en art, effekter på olika 

arter av naturskogarnas fragmentering i små isolerade områden, 

orsakerna till den stora variationen i skogsträdens frösättning 

mellan åren samt värdet av historisk kunskap för att förstå arters 

utbredning och kunna göra effektiva naturvårdsåtgärder. 

Mesar och andra fåglar som bor i håligheter har varit föremål 

för olika ekologers forskariver, inte minst för att sådana fåglar 

villigt bosätter sig i holkar. Min forskning har visat att förhållandena 

i naturliga trädhåligheter på viktiga punkter skiljer sig från 

situationen i holkar. En långtidsstudie av en nötväckepopulation 

visade att häckningsrevirets kvalité, födotillgången och vädret 

under vintern i stor utsträckning bestämde antalet nötväckor i 

ett område. Detaljerade undersökningar, i samarbete med doktorander, 

av spillkråka och mindre hackspett har givit kunskaper, 

så att vi kan bevara dessa arter i brukade skogar. Framöver behövs 

ny kunskap, särskilt om hur jord- och skogsbruket ska utformas 

för att även den brukade naturen ska kunna vara artrik. 

23

24 

P ER-ERIK BENGTSSON LASERBASERAD FÖRBRÄNNINGSDIAGNOSTIK 

Per-Erik Bengtsson, född i Ängelholm 

1959. Efter studentexamen 

i Helsingborg flyttade jag till Lund 

och blev civilingenjör på teknisk 

fysik-programmet 1985. Jag 

doktorerade i fysik 1991 med 

avhandlingstiteln On the use of 

laser techniques in the diagnostics 

of sooting flames. Under 

tiden som forskarassistent 

fortsatte jag att arbeta med 

utveckling av laserbaserade 

mätmetoder. Efter kompletterande 

pedagogikstudier erhöll jag 

gymnasielärarexamen 1995. Jag 

blev docent år 1996, och lektor 

1998. På undervisningssidan kan 

också nämnas att jag har varit 

utbildningsledare på teknisk 

fysikprogrammet 1997-2000, och 

jag har också haft en viktig roll i 

utvecklingen av nationella 

internetbaserade doktorandkurser 

i förbränning. Professor i laserbaserad 

förbränningsdiagnostik från 

januari 2002. 

Laserteknik för att 

förstå förbränning 

Känner du till att över 90% av världens energibehov täcks 

av förbränningsprocesser, och att energianvändningen 

globalt sett ökar med 3% per år? Med tanke på de miljöproblem 

som uppstår vid förbränning är det viktigt att vi utvecklar 

metoder att förbränna mer effektivt och dessutom också så att 

koncentrationerna av ohälsosamma produkter minskar. Förbränning 

är oerhört komplext på en molekylär nivå, där en bra beskrivning 

förutsätter detaljerad kunskap om bl.a. strömning, kemiska 

reaktioner och strålning. För att erhålla denna fördjupade 

kunskap krävs teoretiska modeller som kan testas med experimentella 

mätningar. De mest avancerade mätningarna kan göras 

med laserteknik. 

Laserbaserad förbränningsdiagnostik, vilket är ämnet för professuren, 

kan kortfattat beskrivas på följande sätt. Laserljus sänds 

in i områden där förbränning sker, ljuset växelverkar med atomer/molekyler/partiklar, 

och därefter detekteras ljus som ett resultat 

av spridnings- och fluorescensprocesser. Det detekterade 

ljuset kan med våra kunskaper i bl.a. molekylfysik tolkas i termer 

av temperaturer och ämneskoncentrationer, och vi kan få en förståelse 

för var t.ex. de kemiska reaktionerna sker och var det bildas 

kväveoxider. Denna typ av mätningar utförs även på motorer 

och gasturbiner, på vilka optiska fönster kan monteras för att 

överföra laserljus och signaler. 

Avdelningen för förbränningsfysik i Lund arbetar med utveckling 

av ett stort antal lasertekniker med en spännvidd från grundläggande 

forskningsprojekt i laboratorieflammor till tillämpade 

storskaliga förbränningssystem. Vi har ett nära samarbete med 

Värme- och kraftteknik och Brandteknik på LTH i ett Förbränningstekniskt 

Centrum. Förbränningsområdets starka ställning i 

Lund har ytterligare befästs genom invigningen av Enoch Thulin-laboratoriet 

under hösten 2001 och den aktuella utnämningen 

till ett ”Large Scale Facility” inom EU.

Ola Dahlblom föddes i Hässleholm 

1956. Efter gymnasiet 

började han studera vid LTH och 

blev civilingenjör i väg- och 

vattenbyggnadsteknik 1979 och 

teknologie doktor i byggnadsmekanik 

1987. Han blev docent i 

byggnadsmekanik 1999. Forskningen 

har behandlat datorbaserade 

beräkningsmodeller inom 

byggnadsmekaniken. Arbetet har 

främst varit teoretiskt, men har 

under senare år även inkluderat 

experimentella studier. Professor i 

byggnadsmekanik från december 

2001. 

O LA DAHLBLOM BYGGNADSMEKANIK 

Räkna med spänning 

Inom ämnet byggnadsmekanik analyseras hur konstruktioner 

eller delar av konstruktioner påverkas vid olika typer av 

belastning. Det kan vara belastning i form av egentyngd och 

yttre statiska eller dynamiska laster, men också inverkan av variationer 

i omgivningens fuktighet eller temperatur. Beräkningsresultaten 

ger information om vilka deformationer och spänningar 

som uppkommer. Denna information är av vital betydelse för att 

nya konstruktioner ska kunna utformas så att de uppfyller uppställda 

funktionskrav, som kan avse bärförmåga, deformation, vibrationer 

etc. 

Ämnesområdets benämning Byggnadsmekanik indikerar att 

byggnader, till exempel hus, broar och kraftverk, är av centralt 

intresse. En alternativ benämning, som allt oftare används för 

ämnesområdet är Strukturmekanik. Struktur avser i denna mening 

något som är uppbyggt av ett antal sammansatta delar, såsom 

balkar, skivor, plattor eller skal, och kan inkludera inte bara 

det som i traditionell mening avses med byggnader, utan även 

exempelvis bilar och flygplan eller fiberstrukturen i trä. Att inkludera 

även sådana strukturer faller sig naturligt, med tanke 

på att de beräkningsmetoder som används inom byggnadsmekaniken 

är så pass generella att de kan användas även för dem. 

De senaste decenniernas ökning av datorernas kapacitet har 

inneburit att det har blivit möjligt att genomföra allt mer komplicerade 

finita element-beräkningar, där kombinationer av komplexa 

geometrier, materialegenskaper och belastningar kan beaktas. 

Detta innebär att det går att analysera olika fenomen inom 

byggnadsmekaniken på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. 

Min egen forskning har till stor del varit inriktad på att analysera 

vilka deformationer och inre spänningar som uppkommer 

i samband med ojämn fördelning av temperatur eller fuktighet, 

till exempel då nygjuten betong härdar eller då trä torkar. I dessa 

tillämpningar är det viktigt att ha en detaljerad beskrivning av 

materialets mekaniska egenskaper och hur dessa varierar med läget 

och förändras under förloppet. 

25

26 

Claus-Christian Eckhardt studied 

art history at the University of 

Marburg with intermediate 

examination and industrial design 

at the Academy of fine arts 

Braunschweig. He worked as 

interior designer for Silvestrin 

Design, as designer for Blaupunkt 

and later as chief designer and 

head of global product design of 

Bosch Telecom and Tenovis. 

In addition he works as an 

independent design consultant 

for clients like Siemens (G/USA), 

Sagem (F), Whirlpool (I) and 

others. He received several 

design awards: Red Dot Award 

(Design Innovations), IF-Hannover, 

Good Design Award (The 

Chicago Athenaeum), etc. 

Publications: The International 

Design Yearbook, German 

Design Standards, Good Design. 

C LAUS-CHRISTIAN ECKHARDT INDUSTRIDESIGN 

Product design 

becomes more complex 

Product design is no longer an isolated profession. It is undergoing 

evolutionary changes and becomes more and more 

complex. The life cycle of products as well as product development 

itself is shortening, new technologies emerge almost 

on a daily basis, the competitive market and consumers’ demands 

must be equally taken into account. 

Design is an important factor in the product development 

process as well as in the social or cultural context. Today, a designer 

has the duty to not only satisfy basic demands such as functionality 

– but also differentiate and position the product in the 

market. By doing so, he or she can assure the success of a brand 

or manufacturer. The designer looks at new tendencies in society 

and focuses them to draw new and maybe even surprising connections. 

He or she is an informer and visionary as well as a problem-solver 

and transmitter of impulses. 

The aim of design education is to offer conceptual and creative 

mind tools as well as hard skills to effectively communicate 

the results. This requires a specialist and interdisciplinary but 

also flexible education on a broad scientific basis.

M ATS EDSTRÖM ARKITEKTUR, INRIKTNING BEBYGGELSEVÅRD 

Mats Edström, född 1952. Efter 

arkitektexamen 1977 vid LTH, 

studier vid Konstakademin, 

Köpenhamn och den internationella 

restaureringsskolan IC- 

CROM i Rom etablerade han 

tillsammans med Kerstin Barup 

egen arkitektpraktik. Kontoret 

har svarat för över hundra restaureringar 

av slott, kyrkor och 

kulturbyggnader i södra Sverige, 

vunnit arkitekttävlingar och 

tilldelats olika priser. 1991 utsågs 

han av staten till slottsarkitekt vid 

Glimmingehus, 1993 av Svenska 

Kyrkan som domkyrkoarkitekt 

vid Växjö domkyrka och 2001 av 

Fastighetsverket som slottsarkitekt 

vid Malmöhus slott. Efter 

disputation 1988, lektorstjänst vid 

LTH, forskning vid Waseda 

university, Tokyo, forskarassistent 

och docentur vid KTH, kallades 

han 1993 som gästprofessor och 

1995 som professor vid Arkitekthögskolan 

i Oslo. Professor i 

arkitektur i Lund 2001. 

Skönhet och harmoni 

i den byggda miljön 

Den byggda miljön är samhällets största materiella resurs. 

Här finns arkitektur som gestaltar funktionella, 

tekniska och estetiska villkor till varaktig skönhet och 

harmoni. Edströms forskning inom arkitektur och restaurering 

behandlar hur sådana kvalitativa värden kan vidmakthållas, utvecklas 

och förbättras för att tillgodose nya krav och behov som 

det moderna samhället ställer. I detta arbete har erfarenheter från 

egen restaureringspraktik i det centrala kulturarvet problematiserats 

och teoretiserats för att utveckla arbetsmetoder och värderingsgrunder. 

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i C.A. Ehrensvärds och F. 

H. af Chapmans teoribildning om urhuset, d.v.s idéer om människans 

första boning och hur upphovsmännen materialiserar dessa 

tankar i uppbyggnaden av lantstället Skärva. Här kartläggs källorna 

från det konkreta mötet med antikens arkitektur och hur 

denna inspiration transformeras till en nordisk tillvaro. Det vetenskapliga 

arbetet har vunnit internationell spridning genom 

olika översättningar och utställningar. Arbetsmetoder för att undersöka, 

projektera och förvalta kulturhistorisk bebyggelse har 

därefter utvecklats i den egna forskningen samt genom handledarskap 

för olika doktors- och licentiatavhandlingar. 

Under senare år har forskningen fokuserats på flygplatsernas 

arkitekturmiljö, en dynamisk, föränderlig värld med höga funktions- 

och gestaltningskrav. I samverkan med svenska Luftfartsverket 

och programmet Arkitektur & Form har bl.a. designprogram 

utförts inför terminalombyggnader vid Arlanda och Landvetter 

flygplatser. Forskningsresultaten integreras fortlöpande i 

grundundervisning inom arkitekturprogrammet och för andra 

studenter inom Lunds universitet. Den internationella samverkan 

omfattar även jury- och utredningsarbete för bl.a. Europakommissionen, 

Europarådet, stiftelser och ministerier. 

27

28 

Johan Helsing föddes i Stockholm 

1961. Han blev civilingenjör 

i teknisk fysik vid KTH 1986, 

arbetade ett år i näringslivet 

och disputerade 1991 i teoretisk 

fysik vid KTH på en avhandling 

om kompositmaterial. Som 

postdoc vid Courant Institute i 

New York var Helsing med om 

att utveckla nya beräkningsmetoder 

för materialfysik. Han var 

Visiting Assistant Professor i 

matematik vid University of 

Utah 1994 och blev Assistant 

Professor i matematik vid 

Rensselaer Polytechnic Institute 

1995. Två år senare fick Helsing 

ett lektorat vid TDB i Uppsala 

och 1999 ett lektorat i Numerisk 

Analys vid KTH. Han bedrev 

parallellt NFR/TFR-finansierad 

forskning vid Institutionen för 

hållfasthetslära. Professor i 

numerisk beräkningsteknik i 

september 2001. 

J OHAN HELSING NUMERISK BERÄKNINGSTEKNIK 

Stabila algoritmer 

med låg komplexitet 

Datorer får fördubblade prestanda var 18:e månad. De 

flesta matematiska problem som dyker upp i tillämpade 

vetenskaper kan redan lösas med klassiska metoder, 

åtminstone om de är små. Kommersiell programvara blir allt 

mer användarvänlig. Behöver vi nya sätt att räkna? 

Jag anser att beräkningsteknisk forskning lönar sig så länge 

förutsättningarna för problemlösning ändras. Bättre datorer och 

högre krav på noggrannhet och på realism i modellering av verkligheten 

innebär just nya förutsättningar. Ett nyckelord är komplexitet 

– hur beräkningsarbetet växer med problemstorleken, 

mätt i antalet obekanta och kraven på noggrannhet. En komplicerad 

algoritm med låg komplexitet vinner alltid över en enkel 

algoritm med hög komplexitet, bara problemet och datorn är 

tillräckligt stora. Gamla metoder och algoritmer får gå i pension. 

Min forskargrupp arbetar med metoder som går att implementera 

med linjär komplexitet. Som ett exempel kan vi noggrant 

beräkna spänningsfältet i en belastad elastisk kropp med 

tusentals sprickor och hål på någon timme på en vanlig arbetsstation. 

Ett annat nyckelord är stabilitet. Om problemstorleken ökar 

skall kvaliteten på beräkningsresultaten inte försämras dramatiskt. 

Vissa metoder går inte att rädda. Då kan det löna sig att 

byta matematisk skrud. Fysikaliska fenomen modelleras traditionellt 

i termer av differentialekvationer. Modellering med integralekvationer 

är en annan möjlighet som nyligen fått en renässans 

och som ofta leder till radikalt stabilare algoritmer. Våra 

bästa arbeten rör algoritmer för problem i brottmekanik baserade 

på nya integralekvationer av Fredholms andra slag. 

Kanske pågår just nu en revolution inom datorbaserad beräkningsteknik. 

Den första, eftersom ämnet är ungt. Detta är 

spännande, särskilt för doktorander.

Anders Heyden är född 1965 i 

Malmö. Han avlade civilingenjörsexamen 

i teknisk fysik 1989 och 

teknisk doktorsexamen i matematik 

1995, båda vid LTH. Han blev 

docent 1999 och var anställd som 

forskarassistent 1996 till 1999 och 

som lektor i matematik från 1999. 

Han har också arbetat deltid som 

seniorforskare på CellaVision AB 

och forsknings- och patentansvarig 

på WeSpot AB. Han är en av 

grundarna till Ludesi AB (bildanalys 

för 2D-elektroforesgeler), där han 

även verkar som expertrådgivare. 

Heyden har huvudsakligen forskat 

inom tillämpad matematik, särskilt 

inom datorseende där han har 

studerat rekonstruktionsproblem 

(hur man beräknar den tre-dimensionella 

strukturen hos ett objekt 

utifrån ett antal två-dimensionella 

bilder) och geometrin för flera vyer. 

Professor i matematik vid Lunds 

universitet från januari 2002. 

A NDERS HEYDEN MATEMATIK 

Tillämpad matematik 

och datorseende 

Tillämpad matematik handlar om att lösa alla typer av tekniska 

(även ekonomiska, mfl) problem genom att formulera 

dem i matematiska termer. Det första steget är att 

bygga upp en matematisk modell av problemet, vilket kräver kunskaper 

i både matematik och i den aktuella tillämpningen. Då 

problemet är formulerat i matematiska termer kan det analyseras 

med matematiska metoder. Ibland behöver nya metoder utvecklas 

för att hitta en lösning. Slutligen valideras den teoretiska lösningen 

för att säkerställa att den stämmer med verkligheten. 

Därefter kan modellen användas för att prediktera eller styra systemets 

beteende. 

Datorseende handlar om att dra slutsatser om den tre-dimensionella 

världen utifrån ett antal två-dimensionella projektioner 

av den (t.ex. bilder, video). De matematiska verktyg som används 

hämtas från framförallt geometri, men även analys och algebra. 

Dessutom används många verktyg från angränsande vetenskaper 

som statistik, reglerteknik och numerisk analys. Heyden har speciellt 

studerat det s.k. rekonstruktionsproblemet, vilket går ut på 

att bygga en foto-realistisk tre-dimensionell modell av ett objekt 

utifrån ett antal bilder. I detta problem utgår man från hur bilderna 

ser ut och beräknar utifrån detta både kamerans rörelse 

och objektets struktur. Han har även bidragit till förståelsen av 

geometrin för flera vyer, vilket är en fundamental bas för alla 

rekonstruktionsalgoritmer samt utvecklat algoritmer som automatiskt 

kalibrerar kameran medan rekonstruktionen beräknas. 

Han har också studerat s.k. streckteckningar och utvecklat en 

algoritm som automatiskt analyserar omöjliga figurer. 

En annan viktig del av datorseende är s.k. autonoma system 

som använder kameror för att navigera, till exempel en industrirobot 

som med hjälp av en kamera utför vissa uppgifter. Inom 

detta område har Heyden sysslat med kalibrering av stereo-kameror 

och styrning med hjälp av kameror. Han har även varit 

verksam inom medicinsk bildanalys och statistisk bildanalys. 

29

30 

Jag är född 1950 och växte upp i 

den nordvästskånska orten 

Grevie. Efter studentexamen i 

Ängelholm 1969 började jag 

studera matematik, fysik och 

kemi vid Lunds universitet. Jag 

disputerade 1981 vid Avdelningen 

för fysikalisk kemi 2, LTH, 

med avhandlingen The thermodynamics 

of ionic amphiphile - 

water systems, a theoretical 

analysis. Under perioden 1981 - 

2001 arbetade jag som forskare 

och lärare vid Fysikalisk kemi 1 i 

Lund, där jag 1986 blev docent. 

Mitt forskningsarbete, som 

finansierats av NFR, har varit 

inriktat på studier av joniska 

kolloiders stabilitet, inbördes 

växelverkan och interaktion med 

fasta ytor. Under senare år har 

jag också utvecklat modeller för 

molekylära transportprocesser i 

kolloidala och porösa medier. 

Professor i fysikalisk kemi november 

2001. 

B ENGT JÖNSSON FYSIKALISK KEMI 

Kolloidala system 

Ett kolloidalt system innehåller en eller flera komponenter 

vars storlek, i minst en dimension, är i intervallet nanometer 

till mikrometer. Exempel på kolloidala system är 

dels lösningar som innehåller makromolekyler, t.ex. proteiner och 

polysackarider, dels system som innehåller aggregat som byggts 

upp av ganska svagt sammanbundna molekyler, t.ex. små vätskedroppar 

eller mineralkorn. Kolloidkemin är tvärvetenskaplig och 

har utvecklats för att studera och beskriva hur kolloidala system 

beter sig kemiskt och fysikaliskt. 

Från att ha varit en marginell forskningsdisciplin för femtio år 

sedan har kolloidkemin vuxit till ett av de mest produktiva forskningsområdena 

inom kemin. En viktig orsak är alla de nya tekniska 

hjälpmedel som en kolloidkemist idag har tillgång till. Kolloidernas 

geometriska form kan studeras med elektronmikroskopi 

eller olika ljus- och neutronspridningstekniker. Kraftverkan 

mellan kolloidala aggregat kan studeras med ytkraftsmätare. Transportprocesser 

i kolloidala system kan studeras med kärnmagnetisk 

resonans, NMR. Adsorption och aggregatbildning vid makroskopiska 

ytor kan studeras med ellipsometri. 

Eftersom jag själv arbetat mycket med ellipsometri vill jag ge 

en lite närmare presentation av just denna teknik. Med hjälp av 

en ellipsometer går det att studera hur ljusets intensitet och polarisation 

förändras vid reflektion i en plan yta. Om ytans optiska 

egenskaper modifieras, t.ex. genom adsorption av ett skikt kolloider, 

kommer detta att påverka ytans reflektionsegenskaper, vilket 

kan detekteras med ellipsometri. En modern ellipsometer 

kan med stor noggrannhet bestämma förändringen av mängden 

adsorberat material på en yta vid en adsorptions- eller desorptionsprocess. 

För vissa ytor går det också att bestämma en karakteristisk 

tjocklek på det adsorberade skiktet. 

En annan viktig faktor för kolloidkemins starka framväxt är 

ämnets tvärvetenskapliga karaktär. Molekylärbiologin och den nya 

nanoteknologin är två exempel på starkt växande forskningsfält 

där kolloidkemin är av central betydelse.

Andreas Molisch was born in 

Vienna, Austria, in 1966, and 

studied electrical engineering at 

the Technical University in 

Vienna. After getting his doctoral 

degree in 1994 for a thesis on 

radiative transfer, he joined the 

mobile radio group in Vienna, 

where he became docent and 

associate professor, and also 

worked some time in industry. 

Besides his extensive research 

and publication activity, he also 

serves as editor, organizer, and 

reviewer for several professional 

journals and conferences, and 

chairman of a European research 

working group. His latest project 

is to acquire a working knowledge 

of Swedish. Last October, LTH 

appointed him Professor for 

Radio Systems. His work covers 

wave propagation as well as 

signal processing and digital 

communications. 

A NDREAS MOLISCH RADIOSYSTEM 

Mobile data traffic 

Wireless phones have become ubiquitous in the last 

years, changing the way we communicate. At first, 

they were used mostly for voice communications – 

something that is still the most important application. But 

nowadays, also mobile data traffic becomes more and more important. 

SMS messages were the first example, and mobile email 

and web-browsing become more and more popular. Enabling all 

those features requires the input from a lot of different areas of 

communications research, but at the heart is the problem of sending 

large amounts of data over the air – in other words, the 

design of suitable radio systems. 

One research topic is the propagation of electromagnetic waves 

from transmitter to receiver via the wealth of obstacles that 

always exists in practical environments. Especially, we deal with 

the question: from what directions are the signals arriving at the 

receiver, and into which directions should a transmitter send signals? 

Answers to that question are needed in order to design transmit-receive 

systems that use multiple antennas. Those multipleantenna 

systems in turn are capable of higher data rates without 

using up more of the (very expensive) spectrum. 

Once the propagation effects are known, their influence on 

many other aspects of the wireless communication can be analyzed 

– how should we protect data against transmission errors? 

What happens if long-delayed echoes from a high-rise building 

(similar to “ghost pictures” on a TV) disturb the reception? How 

can we put multiple antennas on cellphones that become smaller 

and smaller every year? Our research on these questions will 

influence the way all of us will phone and surf the web in the 

future. 

31

32 

Kalle Åström föddes i Lund 1967 

och blev filosofie kandidat i 

matematik 1990 samt civilingenjör 

(teknisk fysik) 1991. Han har 

sedan 1991 arbetat med matematik 

och dess tillämpningar, 

med speciell tonvikt på datorseende. 

Han blev licientiat 1994, 

doktor 1996 och docent 1999. 

Hans forskning spänner från 

teoretiska frågeställningar inom 

geometrin för datorseende till 

tillämpade projekt inom till 

exempel autonoma fordon, 

handskriftsigenkänning och 

automatisk analys av medicinska 

bilder. Han har gästforskat under 

kortare perioder i Grenoble, 

Cambridge och Liverpool. Professor 

i matematik vid Lunds 

universitet från januari 2002. 

K ARL ÅSTRÖM MATEMATIK 

Datorseende 

Seende har beskrivits som ”processen att upptäcka från bilder 

vad som finns i världen och var det befinner sig”. Datorer 

har använts för detta syfte under en tid inom forskningssområdet 

datorseende. Tidigt upptäckte man att det var 

mycket svårt att efterlikna det mänskliga seendet med datorer. 

Man har däremot haft relativt stor framgång i förenklade scener, 

till exempel scener som består av enfärgade leksaksblock. I dessa 

förenklade miljöer kan man lösa problem som objektigenkänning 

och scenrekonstruktion. 

Under det senaste decenniet har forskningsfältet växt. Många 

forskare inom ett stort antal discipliner arbetar med dessa frågor. 

Det finns också ett stort intresse från näringslivet för tekniska 

lösningar baserade på bildbehandling. Forskningsområdet inkluderar 

frågor som objektigenkänning, objektrekonstruktion, rörelseanalys, 

övervakning och biometri. 

En del frågeställningar inom datorseende är starkt knutna till 

matematiken. Ett exempel på detta är det så kallade strukturoch 

rörelseproblemet. Man vill i detta problem använda bildinformation 

i flera bilder, för att räkna ut formen på det man ser 

och samtidigt hur kameran har rört sig. En speciell fråga är existens 

och eventuella entydigheter av lösningar hos dessa problem. 

Dessa problem kan studeras med algebraiska och geometriska 

metoder. 

Förståelse för struktur-rörelseproblemet är t.ex relevant för tilllämpningar 

inom robotik och navigering. Genom att placera en 

kamera på ett lagerfordon får man information om fordonets rörelse. 

På så sätt får fordonet syn och kan köra själv. 

I andra tillämpningar är det strukturen som är relevant. Genom 

att ta flera bilder av ett föremål eller hus kan man få mycket 

precis information om dess form. På så sätt kan man få fram 

tredimensionella modeller av föremål.

Denna broschyr finns på installandis institutioner och kan också beställas från Informationsenheten, 

tel 046-222 70 10, fax 046-222 47 11. Broschyren finns även på http://www.lu.se/info/profinst/ 

Produktion: Informationsenheten, Lunds universitet. Redaktör: Solveig Ståhl. Layout: Eva Mattisson. 

Tryck: BTJ Tryck AB Lund, mars 2002, 1.200 ex. 

35

36 

PROGRAM 

1 Tylman Susato: 

Festivo 

2 Tal av Rektor, professor Boel Flodgren 

3 Installation 

4 Rossini - Britten: 

Bolero 

5 Installationsföreläsning av professor Inger Lövkrona 

”Den våldsamme mannen” 

6 Utdelning av universitetets pedagogiska priser för framstående insatser i utbildningen 

Utdelning av studenternas pris för utmärkta lärarinsatser inom utbildningen 

7 Max Bruch: 

Ur konsert för klarinett och viola 

8 Tal av Lunds universitets studentkårers ordförande, 

Fil stud Kristina Arnrup Thorsbro 

9 Tal av professor Magnus Jerneck 

10 Rossini - Britten: 

Finale 

Akademiska kapellet under ledning av director musices Per Ohlsson 

Solister: Eva Danielsson och Johanna Stensman 

Alla intresserade hälsas varmt välkomna, ingen biljett erfordras 

Spec klädsel ej anbefallen. 

Efter installationsakten hälsas alla närvarande välkomna till en enkel reception i 

Pelarsalen

Professorsinstallation - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?