Rutiner för utförande av examensarbete - Luleå tekniska universitet

Rutiner för utförande av 

examensarbete 

vid Avdelningen för kvalitets- & miljöledning, 

Luleå tekniska universitet 

Sjunde upplagan, 

Version 2005-03-21 

Gäller examensarbeten påbörjade efter 1 januari 2005

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 ALLMÄNT ............................................................................................................... 1 

1.1 Examensarbetets syfte...................................................................................................... 1 

1.2 Antagningskrav ................................................................................................................ 1 

1.3 Handledning ..................................................................................................................... 1 

1.4 Registrering av moment ................................................................................................... 2 

2 EXAMENSARBETSPROCESSEN.......................................................................... 2 

2.1 Intresseanmälan................................................................................................................ 3 

2.2 Val av examensarbete och kontakt med företag............................................................... 3 

2.3 Godkännande av examensarbetets påbörjande................................................................. 3 

2.4 Tilldelning av handledare................................................................................................. 4 

2.5 Start av examensarbete..................................................................................................... 4 

2.6 Arbete vid företaget.......................................................................................................... 4 

2.7 Uppstartsseminarium........................................................................................................ 4 

2.8 Planeringsrapport ............................................................................................................. 5 

2.9 Fredagsseminarier ............................................................................................................ 5 

2.10 Halvtidsavstämning........................................................................................................ 5 

2.11 Skrivande av slutrapport................................................................................................. 5 

2.12 Inlämning av slutrapport för granskning........................................................................ 6 

2.13 Granskning och korrektur av slutrapport ....................................................................... 6 

2.14 godkännande för presentation ........................................................................................ 6 

2.15 Presentation och opposition ........................................................................................... 7 

2.16 Korrigering och godkännande av skriftlig rapport......................................................... 9 

2.17 Utvärdering..................................................................................................................... 9 

2.18 Publicering och betygsregistrering................................................................................. 9 

3 FÖRSLAG TILL EXTERN PUBLICERING ........................................................... 10 

3.1 Skriv en artikel om exjobbet .......................................................................................... 10 

3.2 Sök priser i Sverige och internationellt.......................................................................... 10 

Bilagor: 

Bilaga 1. Checklistor för författande av planeringsrapport och slutrapport 

Bilaga 2. Formella krav på utformningen av slutrapporten 

Bilaga 3. Tips för rapportskrivning 

Bilaga 4. Checklista för opponenter och mall för utförande av opposition 

Bilaga 5. Sökning av litteratur 

Bilaga 6. Utvärderingsenkät 

Bilaga 7. Information till handledare och andra berörda på företag som tar emot 

examensarbetare från kvalitets- & miljöledning

1 Allmänt 

- Examensarbetsprocessen - 

Avdelningen för kvalitets- och miljöledning vid Luleå tekniska universitet erbjuder bland 

annat handledning och examination av examensarbeten 1 som utförs inom ämnesområdena 

kvalitetsutveckling och miljöledning. Examensarbetet genomförs i regel under utbildningens 

sista termin, se i studiehandboken vad som gäller för just dig. Examensarbeten kan utföras av 

en eller två studenter. För civilingenjörer ska den totala arbetsinsatsen per student motsvara 

4.5 månaders heltidsarbete och ger då 20 poäng. Högskoleingenjörer inom miljö- och 

kvalitetsmanagement samt breddmagister-studenter utför normalt examensarbeten som 

omfattar 10 poäng. Studenter som påbörjat sitt examensarbete men inte redovisat detta 

skriftligt och muntligt inom 15 månader från starten kan inte kräva att få fullfölja arbetet. 

1.1 Examensarbetets syfte 

Examensarbetet är ett självständigt arbete som ska utföras med vetenskapliga metoder och 

anknyta till för problemområdet relevant teori. Arbetet ska redovisas i en skriftlig rapport, 

som i lämplig omfattning illustreras med figurer och tabeller. Stor omsorg ska läggas vid den 

språkliga behandlingen. 

I examensarbetet ingår också att presentera rapporten muntligt, att opponera på en annan 

examensrapport samt att närvara vid ytterligare två presentationer. Examensarbetsprocessen 

finns beskriven i detalj i kapitel 2 nedan. I bilaga 1 finns checklistor för författande av 

examensarbete. I bilaga 4 finns en checklista samt mall för utförande av opposition på 

examensarbeten. 

1.2 Antagningskrav 

Avdelningens samordnare för examensarbeten bedömer om den studerande har tillräckliga 

förkunskaper. För att du som är civilingenjör ska få påbörja ditt examensarbete bör du ha 

klarat minst 140 högskolepoäng och ska också ha tenterat minst 5 poäng inom ämnesområdet 

med godkänt resultat. Du ska ha läst grundkursen i kvalitetsutveckling men bör även ha läst 

relevanta kurser såsom projekt i kvalitetsutveckling och andra relevanta ämnesfördjupande 2 

kurser. För avslutning i kvalitetsutveckling krävs dock flera av fortsättningskurserna. Förtur 

ges till studenter antagna till en avslutning som ges vid avdelningen och till examensarbeten 

som utförs av två personer tillsammans. 

Utan särskilt tillstånd får du som är inskriven vid Institutionen för industriell ekonomi och 

samhällsvetenskap (IES), eller följer I-linjen, utföra examensarbetet vid Avdelningen för 

kvalitets- & miljöledning. Är du inskriven vid en annan institution, tala med studierektor på 

den institution där du är inskriven samt med samordnaren vid Avdelningen för kvalitets- & 

miljöledning. 

1.3 Handledning 

Varje examensarbete tilldelas en handledare. Dennes huvudsakliga uppgifter är att bistå och 

vägleda under arbetets utförande samt att tjänstgöra som ordförande vid redovisningsseminariet. 

Individuell handledning ges företrädelsevis i samband med de handledningsseminarier 

som normalt ordnas vid avdelningen en gång per månad. 

1 Både C-uppsatser och exjobb kallas i denna skrift för examensarbeten. 

2 Exempelvis operativ kvalitetsledning, försöksplanering, multivariat dataanalys. 

1


I de fall examensarbetet utförs med ett företag eller liknande som uppdragsgivare, utses en 

kontaktperson på företaget. Denne kommer också att tjänstgöra som handledare gentemot 

studenten. 

1.4 Registrering av moment 

Vissa moment ska registreras under examensarbetets gång. Detta görs med hjälp av ett 

registerkort som lämnas in av studenten när arbetet är avslutat. 

• Registerkortet har titeln ”Registerkort för examensarbete” och delas ut av handledaren 

i samband med starten av examensarbetet. Studenten ansvarar för att vid starten fylla i 

namn, personnummer, preliminär titel m.m. Under arbetets gång fylls sedan kortet i 

allteftersom de olika momenten klaras av. Du ansvarar själv för att alla moment blir 

signerade på registerkortet. Kortet lämnas till utbildningsadministratören i samband 

med att slutrapporten lämnas in för publicering 3 . Sekreteraren registrerar då i Ladok 

att examensarbetet är godkänt. 

• När examensarbetet påbörjas 4 lämnar handledaren en kopia av registerkortet till 

avdelningens utbildningsadministratör. Denne registrerar då examensarbetet i betygssystemet 

Ladok. 

Observera att det är nödvändigt att du inför varje ny terminsstart anmäler påbörjade studier till 

Studentservice, som ansvarar för terminsregistreringen. Detta gäller alltså även för den tid då 

du utför examensarbetet. 

2 Examensarbetsprocessen 

I efterföljande avsnitt redogörs för de olika moment som normalt ingår i examensarbetsprocessen. 

De punkter i figur 2.1 som står ovanför den dubbelstreckade centrumpilen är 

aktiviteter som examensarbetaren initierar och ansvarar för, punkterna under pilen är 

aktiviteter som Avdelningen för kvalitets- & miljöledning ansvarar för. 

Student 

Start 

Avdelnin 

Student 

Avdelning 

Halvtids- 

avstämning 

Intresse- 

anmälan 

Figur 2.1 Översikt av examensarbetsprocessen. Hela processen beskrivs i detalj nedan. 

3 Se avsnitt 2.19 

4 Se avsnitt 2.5 

Svar på 

intresseanmälan 

Slut- 

rapport 

Företags- 

kontakter 

Granskningav 

slutrapport 

Korri - 

gering 

Ansökan 

Godkänner 

start 

Rapport- 

distribution 

Godkännande 

för presentation 

Handledarträff 

Projektstart 

Registrering 

Presentation/ 

opposition 

Godkännande 

av presentation 

2 

Uppstartseminarium 

Korrigering 

Godkännande 

av rapport 

Planeringsrapport 

Godkännande 

Utvärdering 

Fredagsseminarier 

Registreringsunderlag 

Registrering/ 

publicering 

Färdigt 

exjobb

2.1 Intresseanmälan 


En intresseanmälan 5 bör lämnas till avdelningens samordnare av examensarbeten så snart du 

vet att du är intresserad av att genomföra ett arbete inom något av ämnesområdena 

kvalitetsutveckling eller miljöledning. Vid intresseanmälan får du en ansökningsblankett tillsammans 

med detta rutinhäfte samt information om huruvida det finns plats under den tid då 

du vill genomföra arbetet. 

2.2 Val av examensarbete och kontakt med företag 

Har vi förslag på examensarbeten eller om erbjudanden har kommit in, finns dessa uppsatta på 

anslagstavlan i avdelningens korridor. I de flesta fall är dessa inskickade av svenska 

industriföretag. Förslag på examensarbeten och kontaktpersoner på företag finns också 

samlade i en pärm i anslutning till anslagstavlan. Ett sätt att ta reda på ytterligare företag och 

kontaktpersoner är att titta i gamla examensarbeten som finns både vid avdelningen och vid 

universitetets bibliotek. En lista över de examensarbeten som utförts vid Avdelningen för 

kvalitets- & miljöledning finns att tillgå i tidskriftsstället i avdelningens korridor. Du kan 

också ta egen kontakt med företag, exempelvis i samband med LARV. Det förekommer även 

att examensarbeten utförs inom universitetet. 

För att kunna göra ett bra arbete är det en stor hjälp om din kontaktperson på företaget har en 

tillräckligt hög befattning så att hon/han kan bana väg för dig i organisationen. 

Kontaktpersonen bör också ha tillräcklig kompetens inom det område där du tillämpar dina 

kunskaper. 

Du ska som examensarbetare ställa krav på att du tillsammans med kontaktpersonen redan 

innan examensarbetet startar löser eventuella frågor om ersättning, bostad, lån av arbetsrum, 

tillgång till dator och kostnader vid resor. Om du får problem med något av detta så rådgör 

med avdelningens samordnare av examensarbeten. 

Innan examensarbetet påbörjas är det mycket viktigt att kontaktpersonen på företaget görs 

införstådd med vad det innebär att ta in examensarbetare från vår avdelning. I bilaga 7 finns 

information vänd till företagets kontaktperson som vi kräver att kontaktpersonen godkänner 

för att vi ska godkänna att handleda examensarbetet hos oss. Vi rekommenderar även 

studenter att läsa igenom detta dokument. Det gör bland annat klart för kontaktpersonen att 

examensarbeten i allmänhet inte är konfidentiella. Om företaget ändå vill att något i rapporten 

ska vara konfidentiellt måste detta godkännas av avdelningens samordnare av examensarbeten 

och detta ska göras innan examensarbetet påbörjas. Ett sekretessavtal kommer då att upprättas 

mellan studenten, handledaren och företaget. 

2.3 Godkännande av examensarbetets påbörjande 

Förslaget till examensarbete ska godkännas av avdelningens samordnare innan arbetet 

påbörjas. Tag vid diskussionen med din studiemeritförteckning och en ifylld ansökan 6 där det 

tänkta arbetet beskrivs. För att samordnaren ska kunna godkänna start av examensarbetet 

krävs det att: 

• Studenten uppfyller antagningskraven, se kapitel 1 

• Arbetets syfte och problembeskrivning är tydligt formulerade i ansökan 

• Arbetet är väl avgränsat och lagom omfångsrikt 

5 Blankett för intresseanmälan kan erhållas från avdelningens samordnare av examensarbeten. 

6 Ansökningsblankett kan erhållas från avdelningens samordnare av examensarbeten. 

3


• Arbetet har en tydlig framtoning inom kvalitetsområdet 

• Det finns tillgängliga handledare på avdelningen 

• Normalt krävs även att rapporten inte kommer att hemligstämplas 

• Ett informationsblad (bilaga 7) som undertecknats av företagets kontaktperson. 

För att underlätta planeringen av slutredovisningen ska du även meddela samordnaren om du 

har opponerat på ett annat examensarbete tidigare och alltså redan har börjat fylla i 

registerkortet. 

2.4 Tilldelning av handledare 

Avdelningens samordnare för examensarbeten ansvarar för tilldelning av handledare. En 

förteckning över studenter och handledare som är involverade i pågående examensarbeten 

finns hos samordnaren. 

Det är en stark rekommendation att du träffar din handledare innan du påbörjar 

examensarbetet! Vid mötet ska ni diskutera vilka förväntningar handledaren har på dig och 

vilka förväntningar du har på handledaren och på företaget. Lämna också din adress och 

telefon till handledaren vid ert första möte. Om du inte redan har ett registerkort med titeln 

”Registerkort för examensarbete” får du ett nu. 

2.5 Start av examensarbete 

Meddela projektets startdatum till din handledare. Handledaren ansvarar då för att uppgifter 

om projektet förs in i avdelningens databas för examensarbeten och att avdelningens 

sekreterare för grundutbildning registrerar examensarbetet i Ladok. 

2.6 Arbete vid företaget 

Tänk på att anmäla din närvaro till företagets växel och postavdelning redan första dagen av 

ditt examensarbete. Du ska också om du inte gjort det tidigare meddela din handledare din 

adress och telefon på företaget, din adress och telefon där du kan nås på kvällstid och adress 

och telefon till din kontaktperson. Meddela också eventuella fax-nummer och e-post-adresser. 

Du som examensarbetare ska hela tiden under examensarbetets gång hålla din handledare vid 

universitetet informerad om var du finns och hur du kan nås. 

Vid en fast tidpunkt, förslagsvis varje vecka, ska du ha avstämningsmöte med din 

kontaktperson vid företaget för att säkerställa att arbetet fortlöper som det ska. Regelbunden 

kontakt med handledare och kontaktperson är mycket viktigt för att du ska ha möjlighet att 

göra ett bra arbete. 

Om handledaren bedömer att det är erforderligt gör denne ett besök på företaget där arbetet 

äger rum. Oavsett om handledaren besöker företaget eller ej är det dennes uppgift att försäkra 

sig om att alla parter, examensarbetarna, Avdelningen för kvalitets- & miljöledning och 

företaget, har samma uppfattning om vilket arbete som ska göras. 

2.7 Uppstartsseminarium 

Minst två gånger per år hålls uppstartseminarium på universitetet, normalt i januari och 

augusti. Alla studenter som ska eller just har påbörjat sitt examensarbete vid avdelningen 

förväntas delta vid något av dessa tillfällen. Uppstartseminariet innehåller bland annat 

följande punkter: 

4


• Presentation av deltagande studenter och handledare 

• Formalia omkring registrering, registerkort mm 

• Tips inför projektets genomförande 

• Tips inför rapportskrivning. 

2.8 Planeringsrapport 

Planeringsrapporten ska lämnas till handledaren och till kontaktpersonen på företaget inom 

två veckor från examensarbetets start. Rapporten ska visa den planerade logiska gången i 

projektet. Beskriv med utgångspunkt från den tänkta slutrapporten hur du kommer att gå till 

väga för att genomföra arbetet, se bilaga 1. Rapporten ska omfatta tre till fem A4-sidor och 

skall efter eventuella ändringar godkännas av handledaren. 

2.9 Fredagsseminarier 

Handledningsseminarier anordnas regelbundet, normalt sista fredagen i varje månad utom 

juni, juli och augusti. Förmiddagen ägnas åt enskilda konsultationer mellan studenter och 

handledare. Omkring en vecka före seminariet bör all eventuell skriftlig information som du 

vill diskutera ha inkommit till din handledare. Seminariets eftermiddag innehåller bland annat 

följande delar: 

• Från varje exjobb ges en kort presentation om cirka 15 minuter, inriktad på projektets 

nuvarande status, aktuella problem och intressanta erfarenheter 

• Diskussion omkring exempelvis rapportskrivning och litteraturtips 

• Eventuellt kan muntlig redovisning av och opponering på genomförda examensarbeten 

förekomma. 

Deltagandet vid fredagsseminarierna är frivilligt, men det rekommenderas. Erfarenheterna 

visar att de studenter som deltar vid seminarierna också färdigställer sina examensarbeten på 

betydligt kortare tid än övriga studenter. Utöver fredagsseminarierna bör kontinuerlig kontakt 

med din handledare hållas via telefon eller e-post, ungefär en gång varannan vecka. 

2.10 Halvtidsavstämning 

Efter omkring två månader 7 från projektets start genomförs en halvtidsavstämning. Du 

beskriver på ett par A4-sidor, med hjälp av exempelvis tankekartor och handskriven text samt 

rutor och figurer, vad som görs och ska göras i projektet och hur detta ska gå till. Dessa sidor 

är alltså inte kopplade till slutrapporten utan ska beskriva projektets logiska uppbyggnad. 

Projektbeskrivningen bildar underlag för en diskussion mellan dig och din handledare. 

Diskussionen genomförs normalt i samband med ett av de ordinarie fredagsseminarierna. 

2.11 Skrivande av slutrapport 

Du bör redan tidigt i projektet påbörja skrivandet av slutrapporten. Slutrapportens struktur bör 

följa den preliminära innehållsförteckningen i planeringsrapporten. Skriv därför gärna vidare 

på din planeringsrapport direkt efter det att den är godkänd. Checklistor och tips för 

skrivarbetet finns i bilaga 1 och 3. 

7 För tiopoängs-exjobb är denna tid ofta kortare. 

5


Formella krav på slutrapporten redovisas i bilaga 2. Slutrapportens omfattning bör inte 

överstiga 18 000 8 ord 9 och får absolut inte överskrida 24 000 ord exklusive bilagor och 

appendix. 

2.12 Inlämning av slutrapport för granskning 

Hela rapporten ska lämnas till handledaren inför det fredagsseminarium som hålls månaden 

innan slutredovisning, alternativt senast fyra veckor före slutredovisning 10 . Rapporten ska i 

samband med detta även lämnas till kontaktpersonen på företaget. Delar av rapporten kan 

lämnas till handledaren innan den är klar i sin helhet. Det är dock först när man ser helheten 

som det går att göra en riktig bedömning av de olika delarna. De kommentarer som du kan 

förvänta dig att få på inlämnade delar av rapporten är därför på en förhållandevis hög nivå. 

Exempel på sådana kommentarer kan vara vad som behöver förtydligas, utvecklas eller kan 

strykas. Handledarens detaljerade bedömning görs alltid först när hela rapporten lämnas in. 

2.13 Granskning och korrektur av slutrapport 

Handledarens granskning 

Handledaren granskar hela slutrapporten och ger kommentarer kring hur den kan förbättras. 

Diskutera gärna med handledaren om det är något som du inte förstår eller om det finns 

kommentarer som du är tveksam till! Tänk också på att granskningen tar tid. Handledaren 

kan, beroende på övriga arbetsuppgifter, behöva upp till två veckor på sig vid granskningstillfället. 

Granskning av engelska 

Slutrapporten innehåller alltid ett engelskt abstract, vilket utgör en direkt översättning av den 

svenska sammanfattningen. Ditt abstract ska lämnas till avdelningens språkgranskare för 

korrekturläsning, alternativt till någon annan person med tillräcklig kompetens inom området. 

I samband med språkgranskning via avdelningen ska den engelska sammanfattningen vara 

skriven med dubbelt radavstånd. Den svenska sammanfattningen ska också bifogas. Räkna 

med att du kan få tillbaka förbättringsförslag till den engelska sammanfattningen inom en 

vecka efter inlämning till avdelningen. 

Om rapportspråket är engelska ansvarar du för att språkgranskning sker med hjälp av 

företagets resurser. Skrivs hela rapporten på engelska så ska en svensk sammanfattning finnas 

med. 

2.14 godkännande för presentation 

När handledaren är nöjd med ditt examensarbete godkänns det för framläggning. Handledaren 

meddelar detta till avdelningens samordnare för examensarbeten minst tre veckor före redovisningstillfället. 

Redovisningstillfällen finns ibland i samband med de ordinarie 

fredagsseminarierna. Du ska lämna förslag på opponent till samordnaren. Samordnaren utser 

opponent och meddelar dennes namn, adress och telefonnummer till dig och till handledaren. 

Du som student ansvarar för att ta kontakt med din opponent och förse denne med ett 

exemplar av examensarbetet senast sju dagar före redovisningstillfället. 

8 

För tiopoängs-exjobb gäller här bör ej överstiga 12 000 ord och får ej överstiga 18 000 ord exklusive bilagor 

och appendix. 

9 

I detta fall är beräkningen baserad på ett snitt på 350 ord per sida i ett dokument som innehåller både text och 

bilder och skrivet med 12 punkters textstorlek. 

10 

För tiopoängs-exjobb kan andra regler gälla. Kontrollera med din handledare! 

6


Dessutom ska du förse din handledare och kontaktpersonen på företaget med var sitt exemplar 

av examensarbetet senast sju dagar före redovisningstillfället. 

Handledaren ansvarar för att göra opponenten uppmärksam på de regler som gäller för 

opposition vid Avdelningen för kvalitets- & miljöledning. Dessa finns närmare beskrivna i 

bilaga 4. Opponenten ska lämna skriftlig oppositionsrapport till handledaren senast 

arbetsdagen innan presentationen. 

Närvaromomentet, vid två ytterligare presentationer, ska normalt avklaras före den egna 

slutredovisningen och oppositionen. Registrerad närvaro på slutredovisningar av examensarbeten 

utförda på andra linjer/program än den egna får tillgodoräknas. 

2.15 Presentation och opposition 

Alla examensarbeten presenteras muntligt vid Luleå tekniska universitet. Normalt får du även 

redovisa examensarbetet på företaget. Tänk på att målgrupperna skiljer sig åt vid de olika 

tillfällena. 

Presentation och opposition är delar av examinationen. Båda momenten är viktiga och därför 

är också kraven högt ställda. Meddelande om framläggning av examensarbetet annonseras 

under ”Aktuellt på LTU” på Luleå tekniska universitets hemsida 

(http://hogtrycket.adm.luth.se/aktuellt.asp) samt anslås på tavlan i vår korridor. Handledaren 

inleder seminariet genom att presentera agendan: 

1. Examensarbetarens presentation av sitt arbete (25 minuter) 

2. Frågor kring presentationen (5 minuter) 

3. Opposition (25 minuter) 

4. Allmän diskussion och frågestund öppen för samtliga (5 minuter) 

Det är alltid intressant att höra företagets synpunkter i samband med framläggningen. Därför 

bör du informera din kontaktperson om möjligheten att närvara också vid den presentation 

som sker vid universitetet. 

Presentation 

Den muntliga presentationen ska vara så fyllig att även de som inte har läst examensarbetet 

har möjlighet att följa med och även att delta i den allmänna diskussionen. Presentationen ska 

ta 25 minuter. Försök inte få plats med hela arbetet, utan framhäv istället det som du anser är 

väsentligt och utelämna eller nämn bara i korthet det övriga. Några tips inför presentationen 

kan du hämta från Dunkels, A. & Klefsjö, B. (1991). Några funderingar kring muntlig 

presentation, Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik. Häftet finns att köpa på Bokis till 

en låg kostnad. 

Du ska göra ett skriftligt sammandrag av ditt examensarbete på ca två A4-sidor att dela ut till 

auditoriet. Det är lämpligt att du där även tar med figurer och diagram som är väsentliga för 

arbetet. Sammandraget gör det möjligt för dem som inte har läst rapporten att få en 

uppfattning om dess innehåll och underlättar naturligtvis även deras deltagande i diskussionen. 

Du som gör ditt examensarbete vid Avdelningen för kvalitets- & miljöledning ska vara beredd 

att presentera arbetet i samband med en lektion på någon av våra kurser, utan att någon 

särskild ersättning utgår därför. 

7


Opposition 

Opponenten ska från början klargöra för auditoriet hur hon/han avser att disponera sin 

opposition. En checklista över vad du som opponent bör tänka på inför oppositionen och en 

mall över vad du bör ta upp presenteras i bilaga 4. 

Både styrkor och svagheter ska framhållas. En viktig uppgift för opponenten är därför att lyfta 

fram vad som är bra med examensarbetet och också varför det är bra. 

Opponenten har huvudsakligen två kunder, nämligen författaren till examensarbetet 

(respondenten) och publiken. Både för respondenten och för publiken är opponeringen ett 

inlärningstillfälle. Den som får kritik ska kunna använda den till att utveckla sig. 

Oppositionen får inte vara en enkelriktad uppräkning av alla de fel som du lyckats hitta i den 

rapport som du granskar utan istället en diskussion där du ställer frågor till respondenten och 

låter henne/honom förklara sina resonemang. Oppositionen ska hjälpa – inte döma. 

Respondenten är alltså varken betjänt av påhopp eller av att få reda på saker hon/han redan 

kan. Som opponent ska du istället försöka att genom egna frågor få igång en dialog med 

respondenten. Dialogen kan handla om vilka vägval respondenten har ställts inför under 

arbetets gång och hur utgången av dessa vägval har inverkat på resultatet. Hur kunde man 

gjort i stället? Hur skulle man kunna gå vidare med arbetet? Vilka är de viktigaste resultaten? 

Exempel ett 

Du anser att författaren valt en mycket dålig metod. Säg då inte detta direkt utan fråga istället 

varför man valt den metod som man har valt och även vilka alternativ som fanns. Följ eventuellt 

upp med någon fråga kring varför respondenten inte valde den metod som du anser skulle varit 

den bästa. 

Exempel två 

Du upptäcker att författaren beskrivit sitt syfte som bestående av två delar men sedan i resten av 

rapporten bara behandlar en av dessa delar. Konstatera då inte bara att det är något som är fel 

utan fråga istället varför respondenten har valt att koncentrera sig så mycket på det ena delsyftet 

men mindre på det andra? 

Ifråga om det som kritiseras bör opponenten vara beredd att föreslå alternativa tillvägagångssätt, 

tolkningar och liknande. Var inte rädd för långa diskussioner och för att stå på dig i 

dina åsikter. Förbered gärna examensarbetaren på att du avser att få igång en dialog så att 

hon/han inte tar eventuella angrepp alltför personligt, men avslöja aldrig dina frågor i förväg. 

Oppositionen kan då lätt bli till dåligt skådespeleri som framstår som patetiskt för publiken. 

Gör din opposition tydlig för åhörarna. Tänk på att de inte är så väl insatta i examensarbetet, 

utan att det kanske krävs en kort redovisning före varje fråga som du ställer. Stressa inte, du 

har 25 minuter på dig. 

Betyg till respondent och opponent 

Godkännande av momenten presentation, opposition och närvaro vid presentation görs av 

handledaren för det examensarbete som presenteras. De betygsnivåer som finns är godkänd 

och icke godkänd. Ett undermåligt arbete av respondenten eller av opponenten underkänns. 

Examensarbetet är inte godkänt förrän presentationen är godkänd. 

Efter genomförd framläggning samlas handledaren, examensarbetaren och opponenten för en 

gemensam diskussion om vad som ska korrigeras i rapporten innan den trycks/publiceras. 

8


2.16 Korrigering och godkännande av skriftlig rapport 

Sedan du har korrigerat de brister som upptäckts av opponenten lämnar du slutrapporten till 

handledaren. Examinator godkänner rapporten genom att signera moment 5 ”Skriftlig 

rapport” i registerkortet. 

2.17 Utvärdering 

För att vi ska kunna förbättra examensarbetsprocessen behöver vi din hjälp. När 

examensarbetet är slutfört vill vi gärna att du ger oss din syn på examensarbetet genom att 

besvara en enkät, se bilaga 6. Enkätsvaret kan lämnas till handledaren eller till samordnaren 

för examensarbeten. Naturligtvis kan du även framföra dina synpunkter till handledaren eller 

samordnaren kontinuerligt under examensarbetet. 

2.18 Publicering och betygsregistrering 

Innan examensarbetet är klart för publicering skall arbetet registreras. På bibliotekets hemsida 

finns ett formulär, Rapportinformationsformulär, som skall fyllas i 

(http://epubl.ltu.se/registrera). Exempel på ett sådant formulär visas i bilaga 2. Några detaljer i 

samband med detta som är viktiga att tänka på: 

• Arbetet registreras under Programutbildningar. 

• Rapportinformationsformuläret skall skrivas ut och skrivas under av handledaren eller 

examinatorn. Formuläret är ett underlag för tryckeriet. Det är också ett dokument som 

publiceras på Internet. 

• Notera referensnumret som ska skrivas in på registerkortet. 

• Registreringen ska ej ske flera gånger utan om det blir fel så måste ändring ske i den 

första registreringen. 

Elektronisk publicering 

IES har infört obligatorisk elektronisk publicering av examensarbeten och uppsatser. 

Undantag från kravet på elektronisk publicering, på grund av sekretess eller andra orsaker, 

kan från fall till fall beslutas av avdelningens utbildningschef. 

När den skriftliga rapporten är godkänd och registerkortet signerat, ansvarar studenten för att 

examensarbetet publiceras i sin helhet på universitetsbibliotekets hemsida, 

http://epubl.ltu.se/ep_upload.shtml. 

Inlämning, betygsregistrering och arkivering 

När arbetet är godkänt (alla moment signerade på registerkortet) och examensarbetet är epublicerat. 

Observera att endast inlagan (som börjar med titelsida) ska finnas i pdf-filen som 

laddas upp via biblioteket. En framsida genereras automatiskt via biblioteket. Därefter lämnas 

registerkortet och rapportinformationsformuläret in till avdelningens grundutbildningsadministratör 

som registrerar betyget i Ladok och godkänner e-publiceringen. 

Tryckning 

Om du vill ha examensarbetet i tryckt form ansvarar du själv för kostnaderna i samband med 

detta. Ett tips är att redan under tiden på företaget komma överens med företaget om att de 

står för tryckkostnaderna för ett antal exemplar. Du svarar själv för all kontakt med 

Tryckeriet. I samband med detta kan du själv utforma hur de tryckta exemplaren ska se ut i 

samarbete med tryckeriet. Tryckeriets hemsida: http://www.ltu.se/admin/service/tryckeri. 

9

3 Förslag till extern publicering 

3.1 Skriv en artikel om exjobbet 


Möjligheter att publicera intressanta resultat från examensarbetet för en bredare publik finns 

bland annat i Kvalitetsmagasinet. Kontakta gärna professor Bengt Klefsjö för närmare 

information angående detta. 

3.2 Sök priser i Sverige och internationellt 

Examensarbetare har möjlighet att söka olika priser för bästa examensarbete. För bästa 

examensarbete inom ämnesområdet kvalitetsteknik i Sverige har Svenska Förbundet för 

Kvalitet (SFK) instiftat Olle Jonssonpriset. För bästa svenska examensarbete i 

underhållsteknik finns Underhållstekniskt Centrums (UTC) årliga pris. European Foundation 

for Quality Management (EFQM) delar ut ett pris för bästa Master Thesis inom Total Quality 

Management vilket är öppet för alla europeiska examensarbetare att söka. Avdelningens 

samordnare för examensarbeten kan, liksom din handledare, tillhandahålla aktuell information 

rörande priser och ansökningar. 

Följande tider gäller för ansökningarna: 

• Olle Jonssonpriset 

(http://www.sfkvalitet.se/) 

31 januari året efter arbetet utförs 

• UTCs examensarbetstävlan 31 december det år arbetet utförs 

• European Quality Award for 

Thesis on TQM 

1 augusti 

Ett tack! 

Detta är den sjunde upplagan av ”Rutiner för utförande av examensarbete” vid Avdelningen 

för kvalitets- & miljöledning, Luleå tekniska universitet. Den beskrivna 

examensarbetsprocessen är baserad på ett liknande material som tagits fram vid Avdelningen 

för kvalitetsteknik, Tekniska högskolan i Linköping. Vi är tacksamma för att vi fått 

möjligheten att utnyttja detta material. 

Vi vill även tacka Kjell Nyström, NYSTRÖM & Co, för tips och råd i samband med 

utvecklingen av examensarbetsprocessen vid vår avdelning. 

10

Bilaga 1 - Checklistor för författande av planeringsrapport och slutrapport - 1(4) 

___________________________________________________________________________ 

CHECKLISTA VID FÖRFATTANDE AV PLANERINGSRAPPORT 

Planeringsrapporten ska omfatta tre till fem A4-sidor och ska innehålla följande delar: 

Preliminär titel. Tänk på att titeln ska vara kort och tala om vad examensarbetet handlar 

om. Den bör locka läsarens nyfikenhet utan att för den skull vara oseriös. 

Bakgrund och problembeskrivning. Avsnittet ska intressera läsaren för ämnesområdet, 

tydliggöra frågeställningarna och motivera ämnesvalet. 

Syfte och avgränsningar. Syftet är en precisering av problembeskrivningen och ges i de 

flesta fall av uppdragsgivaren. Det är dock du själv som uppdragstagare som ansvarar för 

att syftet är entydigt och väl formulerat. Uppdragsgivarens formulering av uppdraget kan 

mycket väl redovisas separat. Fundera noggrant igenom hur mycket du tror dig hinna med 

och vilka arbetsuppgifter som är prioriterade. Beskriv därefter dina avgränsningar av 

syftet. 

Metodbeskrivning. Du bör här föra en diskussion om vilka alternativ som finns och vilka 

val du avser att göra när det gäller metoder för datainsamling och analys. Välj de metoder 

som på bästa sätt gör det möjligt att uppfylla syftet. 

Rapportens logiska disposition i form av en preliminär innehållsförteckning. 

Detaljerad tidplan, förslagsvis på veckonivå. Ta även med eventuell semester, tid för 

läsning till omtentor och liknande. 

Referenslitteratur. Vid starten av examensarbetet ingår en litteraturstudie och ofta även en 

datorbaserad sökning av relevanta vetenskapliga artiklar. Redovisa här i översikt den 

litteratur du har studerat och avser att studera. Redovisa också de sökord du tänker 

använda dig av vid litteratursökningen. I bilaga 5 redogörs för i vilka databaser de 

vanligaste tidskrifterna inom kvalitetsområdet brukar återfinnas.


___________________________________________________________________________ 

SLUTRAPPORTENS INNEHÅLL 

Slutrapportens struktur bör baseras på den preliminära innehållsförteckningen i planeringsrapporten. 

Slutrapportens omfattning bör inte överstiga 18 000 11 ord 12 och får absolut inte 

överskrida 24 000 ord exklusive bilagor och appendix. Rapporten ska åtminstone innehålla 

nedanstående delar, även om rubriksättningen förmodligen görs annorlunda: 

Introduktion 

Här redovisas problembeskrivning, syfte, metod och avgränsningar. Detta är en utveckling av 

den diskussion som fördes i planeringsrapporten. 

Teoretisk referensram 

I de flesta uppdrag är det nödvändigt att läsa in sig eller på annat sätt få fram relevant kunskap 

om det område inom vilket man ska genomföra sitt examensarbete. Ett mål med avsnittet är 

att analysera uppgiften och därmed precisera inriktningen av den egna empiriska undersökningen. 

Ett annat mål är att du ska läsa in dig på existerande kunskap som behandlar 

uppgiften. Det ska göras i sådan utsträckning att du kan motivera vilka delar som ska ligga 

inom ramen för examensarbetet. Det kan vara många frågeställningar som är väsentliga varför 

det är lämpligt att på något sätt rangordna dem och därefter stryka de frågeställningar som av 

resursskäl inte ryms i examensarbetet. 

Empiri 

Den empiriska undersökningen är det ”fotarbete” som behövs för att få fram grunddata. Den 

beskrivs ofta i form av hur det praktiska arbetet i själva verket gick till, vilka data som 

samlades in, vad som fungerade enligt planerna och vad som blev annorlunda. Stora 

datamaterial passar ibland bra att placera i bilagor. 

Analys 

I analysen jämförs datamaterialet från den empiriska undersökningen med befintlig teori inom 

området. Tolkningen av dina resultat kan ofta direkt svara mot den referensram och de 

teoretiska modeller som du använt. Med hjälp av modeller, checklistor och liknande har du i 

teoriavsnittet brutit ner din uppgift till hanterbara frågor. I analysen vänder du på tillvägagångssättet 

och utnyttjar teorin för att bygga upp generella slutsatser. 

Resultat 

Här redovisas de intressantaste slutsatserna av ditt arbete samt dina förslag och 

rekommendationer. Vad som är intressant bestäms av arbetets syfte och uppdragsgivarens 

beslutssituation. Tänk på att mindre viktiga men kompletterande resultat ibland med fördel 

kan placeras i bilagor. 

11 

För tiopoängs-exjobb gäller här bör ej överstiga 12 000 ord och får ej överstiga 18 000 ord exklusive bilagor 

och appendix. 

12 

I detta fall är beräkningen baserad på ett snitt på 350 ord per sida i ett dokument som innehåller både text och 

bilder och skrivet med 12 punkters textstorlek.


___________________________________________________________________________ 

Diskussion 

Värdering av använda metoder samt av datas validitet och reliabilitet ska alltid göras. Det 

lämpligt att föra en diskussion om hur pass bra den eller de valda metoderna var samt hur pass 

giltiga och tillförlitliga de data är som du har fått fram. Motivet för värderingen är att 

uppdragsgivare och läsare ska kunna bilda sig en egen uppfattning om vilken giltighet som 

grunddata i examensarbetet håller. Eventuella förslag till fortsatt arbete kan också med fördel 

presenteras i diskussionskapitlet. 

CHECKLISTA VID FÖRFATTANDE AV SLUTRAPPORT 

Rapportens omfattning 

Ger rapporten tillräckligt underlag för en bedömning av hela examensarbetet? 

Är alla val som gjordes, mellan alternativa modeller, avgränsningar, alternativa 

uppläggningar och utformningar, motiverade i rapporten? 

Totala antalet sidor i rapporten bör inte överstiga 50 och får inte överstiga 75. 

Rapportens disposition 

Är framställningen logiskt uppdelad i kapitel och stycken? 

Är fördelningen av tabeller och figurer mellan löpande text och bilagor väl avvägd? 

Rapportens läsbarhet 

Kan läsaren klart skilja på vad som är fakta och vad som är påståenden? 

Kan läsaren klart skilja mellan författarens och andras åsikter? 

Är alla onödiga upprepningar av resonemang, argument etc. borttagna? 

Är rapporten rent tekniskt läsbar? 

Språkbehandling mm 

Är alla begrepp förklarade första gången de uppträder? 

Är alla återkommande uttryck konsekvent använda? 

Är rätt tempus använt överallt? 

Är varje mening logiskt uppbyggd? 

Är alla meningar av lagom längd? 

Är använda förkortningar allmänt accepterade? (förkortningslexikon) 

Är rapporten konsekvent vad gäller förkortningar, typografiska tecken och liknande? 

Exempelvis använder man sig antingen av procent eller %, eller av bilaga eller bil., ska 

eller skall, t.ex. eller t ex. 

Är alla tabeller och figurer omnämnda i texten? 

Har alla tabeller ett nummer och en tabelltext? 

Har alla figurer ett nummer och en figurtext?


___________________________________________________________________________ 

Utgör tabellen med tabelltext, respektive figuren med figurtext, en enhet som kan läsas 

och förstås utan att man måste bläddra fram och tillbaka i rapporten? 

Är stavningen och avstavningen rätt? 

Referenshantering 

Framgår klart och tydligt vem som står bakom de olika åsikterna och kunskaperna i 

texten? 

Går alla uppgifter att spåra till rätt källa?

Bilaga 2 - Formella krav på utformningen av slutrapporten - 1(7) 

___________________________________________________________________________ 

FORMELLA KRAV PÅ UTFORMNINGEN AV SLUTRAPPORTEN 

Format och layout 

Examensarbetet ska förberedas för dubbelsidigt tryck i A4-format. För att allt ska bli bra ska 

du göra enligt följande: 

Brödtext, figurtext och tabelltext skrivs med teckensnitt av typen Times, Palatino, Bembo 

eller liknande. Höjden 12 punkter på brödtexten är lämplig. Rubriker kan naturligtvis 

göras större och i andra teckensnitt. 

• All text i sidhuvud och sidfot, t.ex. kapitelrubriker och sidnumrering, ska centreras för att 

inga problem ska uppstå vid dubbelsidig kopiering. 

• För att den dubbelsidiga kopieringen ska fungera bör alltid nytt kapitel/avsnitt börja på 

högersida (udda sida). Ställs in under utskriftsformat. 

• Planerar du att låta trycka examensarbetet i exempelvis S5-format måste du tänka på ha 

minst 14 punkters textstorlek. (Dock måste den e-publicerade versionen vara i A4-format). 

Framsidan och dess förlaga 

Framsidan genereras automatiskt via biblioteket baserat på den elektroniska registreringen av 

examensarbetet. Som förlaga (och arbetskopia) ska du dock på en blank A4-sida skriva 

examensarbetets titel, författarnas namn samt namnet på avdelningen där examensarbetet är 

utfört. Om det är två författare anges naturligtvis bådas namn, med efternamnen i bokstavsordning. 

Exempel på en färdig framsida och dess förlaga ges på sidan 3 och 4 i denna bilaga. 

Titelsida 

Varje examensarbete ska börja med en titelsida. Skriv på en blank A4-sida, uppifrån och ned: 

Namnet på examensarbetet, var det är utfört, av vem eller vilka, ort och datum och till sist 

namnen på handledarna d v s företagets kontaktperson och handledaren från universitetet. Den 

engelska titeln ska också framgå på titelsidan. En titelsida exemplifieras på sidan 5 i denna 

bilaga. Du kan välja att ha en illustrerande bild (får ej vara en företagslogotyp) på din 

titelsida, men tänk på att titelsidan i normala fall ej trycks i färg. 

Förord 

Direkt efter titelsidan brukar ett förord följa där du har möjlighet att beskriva var, när och hur 

arbetet utfördes samt framföra ett tack till de du tycker har stöttat och hjälpt dig under arbetets 

gång. I förordet bör du, mycket kort, även tala om vad examensarbetet handlar om. 

Sammanfattning 

Efter förordet följer en sammanfattning av arbetet. Sammanfattningen skrivs först på svenska 

och på sidan efter görs en översättning av sammanfattningen till engelska. Om hela 

slutrapporten skrivs på engelska ska den engelska sammanfattningen följas av en svensk 

sammanfattning. 

Innehållsförteckning 

Efter sammanfattningarna återfinns innehållsförteckningen. Den ska hänvisa till rubriker och 

underrubriker i texten, med sidangivelse. Dessa rubriker bör vara uppställda på ett sätt som 

underlättar för läsaren att snabbt bilda sig en uppfattning om dispositionen och innehållet i 

examensarbetet.


___________________________________________________________________________ 

I innehållsförteckningen ska också alla eventuella bilagor och appendix vara redovisade. 

Innehållsförteckningen ska ha maximalt tre rubriknivåer. 

Bilder 

Vanliga bilder som du ritar i datorprogram går bra att ta med som vanligt i rapporten. 

Rastrerade och skannade bilder ska som lägst ha en upplösning på 300 punkter/tum. 

Referensförteckning 

Examensarbetet ska även innehålla en referensförteckning. Denna placeras sist i examensarbetet, 

men före bilagorna. Det kan vara lämpligt att dela upp referensförteckningen i 

underrubrikerna skriftliga respektive muntliga källor. Hur referenserna ska skrivas finns 

redovisat i bilaga 3, Tips för rapportskrivning. 

Registrering 

Varje examensarbete ska registreras med en sida där titel, sammanfattning, nyckelord 

tillsammans med mycket annan information rörande examensarbetet finns med. Formuläret 

för denna sista sida finns på universitetsbibliotekets webbsidor, på adressen: 

http://epubl.ltu.se/. Exempel på hur formuläret ser ut finns på sidan 6 i denna bilaga och 

exempel på den utskrivna sidan finns på sida 7.


___________________________________________________________________________ 

EXEMPEL PÅ FÖRLAGA TILL EN FRAMSIDA 

Examensarbete 

Kvalitetsbristkostnader 

Kartläggning av kvalitetsbristkostnader på ABB Automation Technology 

Products AB/Robotics 

Här kan en eventuell framsidebild 

placeras. Den automatiska 

genereringen av framsida via 

biblioteket ger dock ingen 

möjlighet till att infoga en 

framsidebild. 

Erik Dahl 

Johan Raunio 

Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap 

Avdelningen för kvalitets- & miljöledning


___________________________________________________________________________ 

EXEMPEL PÅ FÄRDIG FRAMSIDA


___________________________________________________________________________ 

EXEMPEL PÅ EN TITELSIDA 

Kvalitetsbristkostnader 

Kartläggning av kvalitetsbristkostnader på ABB Automation Technology 

Products AB/Robotics 

Cost of poor quality 

Mapping of Cost of Poor Quality at ABB Automation Technology 

Produkts AB/Robotics 

Examensarbete utfört inom ämnesområdet kvalitetsteknik 

vid Luleå tekniska universitet och ABB Automation Technology 

Products AB/Robotics i Västerås 

av 

Erik Dahl 

Johan Raunio 

Luleå 2003-01-13 

Handledare: 

Thord Porsander, ABB Technology Products AB 

Görgen Edenhagen, Luleå tekniska universitet


___________________________________________________________________________ 

EXEMPEL PÅ REGISTRERINGSFORMULÄR


___________________________________________________________________________ 

EXEMPEL PÅ FÄRDIGT REGISTRERINGSFORMULÄR

Bilaga 3 – Tips för rapportskrivning - 1(22) 

______________________________________________________________________________ 

Tips för rapportskrivning 

5:e upplagan (2005) 

Per-Olof Egnell • Rickard Wahlberg 

Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap 

Luleå tekniska universitet 

971 87 Luleå


______________________________________________________________________________ 

Förord 

Under våren 1993 fick P-O Egnell och jag ett uppdrag att utforma en handledning i 

rapportskrivning. Den skulle i första hand rikta sig till studenter inför deras arbete 

med C-uppsatserna. I andra hand var arbetet avsett för dem som mer nyligen 

påbörjat akademisk utbildning. I förordet till den första versionen av vårt 

kompendium redogjorde vi för de tankar vi hade med vår framställning. 

Det är naturligt att en student kan känna osäkerhet och irritation över att inte säkert veta hur 

man skall skriva uppsatser eller rapporter. Många och tjocka böcker om utformningen av 

vetenskapliga rapporter har dock skrivits. Problemet med dem är att de genom sin blotta 

utförlighet verkar avskräckande. Att i ett litet och tunt häfte ge svar på alla frågor är å andra 

sidan inte möjligt. Vi har ändå försökt att på ett mycket begränsat utrymme behandla en del 

av de problem som brukar möta studenten. Vi hoppas att vårt kompendium åtminstone i 

någon mån skall komma att underlätta skrivandet. 

I den andra upplagan konstaterades att de orden fortfarande gällde, men att några år 

har förflutit och en översyn kändes nödvändig. P-O Egnell hade redan då lämnat 

vår institution så jag fick ensam ta på mig revisionen. Ändringar skedde främst på 

detaljnivå: oklarheter och smärre felaktigheter åtgärdades. Ett helt nytt parti om 

referenser till webbmaterial tillkom dock. 

I den tredje upplagan har utöver smärre justeringar tillkommit anvisningar om hur 

man refererar till uppslagsverk. 

I den fjärde upplagan har utöver normala uppdateringar också mer omfattande 

förändringar genomförts. På begäran av kollegor har materialet om figurer och 

tabeller utökats. En annan sak som tillkommit utifrån inkomna önskemål är 

avsnittet om bilagor. Ytterligare en viktig förändring är ett förtydligande av hur 

referenser skall göras för att inga oklarheter skall uppstå om vad en referens 

avser. 

I den femte upplagan har endast vissa förtydliganden gjorts. Lycka till med 

skrivandet och tänk på att ingen manual i världen kan befria skribenten från eget 

tänkande och egen kreativitet i skrivprocessen! Själv vägrar jag till exempel att 

inkludera bilagorna i sidnumreringen. I mitt tycke strider det mot allt förnuft. 

Rickard Wahlberg


______________________________________________________________________________ 

Innehållsförteckning 

1 Inledning …..................................................... 4 

2 Rapportens struktur ………………… 5 

3 Den språkliga utformningen ...... 6 

4 Utformningen i övrigt …………….. 8 

4.1 Rubrikernas utformning ……………………… 8 

4.2 Figurer och tabeller …………………………... 8 

4.3 Bilagor ……………………………………….. 9 

5 Referensteknik …………………………. 11 

5.1 Referenslistan ………………………………... 12 

5.2 Allmänt om referenser i löpande text ………... 13 

5.3 Referenser till böcker och tidskrifter ………… 15 

5.4 Referenser till samlingsverk …………………. 16 

5.5 Referenser till tidningar ……………………… 17 

5.6 Referenser till uppslagsverk …………………. 17 

5.7 Referenser till annat skriftligt material ………. 18 

5.8 Referenser till webbmaterial …………………. 18 

5.9 Referenser till sekundärkällor ………………... 19 

Referenslista………………………………….. 21 

Bilaga: 

Bra och dålig referatteknik


______________________________________________________________________________ 

1 Inledning 

När man skriver vetenskapliga rapporter räcker det inte med ett intressant innehåll. 

Det arbete skribenten lagt ned måste grundas på ett rimligt metodiskt grepp på väl 

avgränsade forskningsfrågor. Men det räcker inte heller. Det utförda arbetet måste 

redovisas på ett sådant sätt att en läsare av den rapport där arbetet presenteras kan 

följa och kontrollera forskarens väg till det uppnådda resultatet. En konsekvens av 

detta är att allt det material som forskaren åberopar måste kunna identifieras och 

studeras av andra. Där har vi en förklaring till varför det växt fram ett regelverk för 

rapporters formella utformning. 

Detta regelverk är inte enhetligt. Man kan rent av säga att det handlar om ett antal 

olika regelverk som dessutom inte kan kombineras hur som helst. Rapporter kan 

alltså skrivas på olika sätt. Det innebär dock inte att man kan göra precis som man 

vill. Det stora problemet är faktiskt att veta på vilka punkter man har en reell frihet 

att använda det egna omdömet och var man är reglernas slav. Hur man 

överhuvudtaget skall få reda på vilka regler som gäller är ett annat problem. Vissa 

regler är gemensamma för alla allmänt accepterade system medan andra är 

systemspecifika. Man kan också ha olika uppfattning om vilket system som är bäst. 

Någon absolut måttstock för att avgöra överlägsenhet finns helt enkelt inte. Man får 

anpassa sig till det system som den aktuella skrivmiljön bestämt. Detta gäller 

oavsett om det är koncernledningen, universitetsinstitutionen eller en prestigetung 

vetenskaplig tidskrift. 

Om man gör examensarbetet på uppdrag från ett företag är det möjligt att företaget 

vill ha en kort och kärnfull rapport utan mer ingående teorianknytning eller 

diskussion av metodproblem. Universitetsvärldens krav är annorlunda. Här är det 

vetenskapliga angreppssättet som är det viktiga. Alla arbeten måste förankras i en 

teoretisk referensram. På så sätt kan en bra koppling mellan teori, empiri och 

slutsatser åstadkommas. Företagets och universitetets olika krav kan eventuellt 

tillgodoses genom att man utformar två delvis olika rapporter. 

Vad gäller de företagsekonomiska studierna på Institutionen för industriell ekonomi 

och samhällsvetenskap har ofta hävdats att man skall tillämpa APA (American 

Psychological Association, 2001) för referenser i text och för upprättande av 

referenslista. I Backman (1998, kap 10-12) finns en tämligen utförlig framställning 

av APA. En mer kortfattad och något modifierad version är inarbetad i detta 

kompendium.


Rapportens struktur 

_____________________________________________________________________________ 

2 Rapportens struktur 

Universitetsrapporter har en viss grundstruktur. Detaljerna i denna struktur kan 

dock variera. En introduktion till det av forskaren behandlade problemområdet 

måste dock finnas. Samma sak gäller den diskussion av problemet som skall leda 

fram till vad forskaren mer i detalj utfäster sig att göra. Denna utfästelse får ofta 

formen av syfte och forskningsfrågor. Vidare skall forskaren alltid redovisa sin 

metod. Normalt finns också ett parti där tidigare litteratur inom problemområdet 

redovisas. I empiriska arbeten redovisas den information som framkommit i ett 

eller flera kapitel eller avsnitt. Det empiriska materialet kan då lämpligen ordnas på 

ett sådant sätt att sambandet med forskningsfrågorna blir tydligt. Till sist ska 

forskaren diskutera vad det empiriska materialet har att bidra med till 

forskningsfrågornas besvarande och hur resultaten förhåller sig till tidigare 

forskning. 

Det gäller vidare att inte skriva för mycket om sådant som är marginellt för det 

aktuella ämnet. En rapports värde ligger inte i antalet sidor utan i det framlagda 

resultatet. Däremot kan det vara lämpligt att först göra en ganska fyllig 

framställning för att sedan komprimera texten i själva rapporten. Titta gärna på 

andra arbeten och lär av dessas goda och mindre goda lösningar! Det går alltså inte 

att säga att det bara finns en bra lösning. Olika forskningsuppgifter kan kräva olika 

lösningar.


Den språkliga utformningen 

_____________________________________________________________________________ 

3 Den språkliga utformningen 

Vad gäller den språkliga utformningen kan sägas att alla rapporter skall vara 

avfattade på ett gott skriftspråk. Postens gamla slogan "Skriv som du talar" gäller 

absolut inte för universitetsrapporter. Detta innebär egentligen inga konstigheter. 

Det handlar helt enkelt om att skriva ett språk som inte drar uppmärksamheten från 

det innehåll man vill förmedla. Först och främst gäller det att klart och redigt föra 

fram det man vill säga. Detta gör man i en kedja av fullständiga meningar där varje 

mening på något sätt hänger ihop med den föregående och den efterkommande. På 

det sättet vävs en god text samman. Sedan gäller det att följa de normer för 

stavning, böjning och användningsområde som anges i våra moderna ordlistor, 

exempelvis Svensk ordbok (1986). Ord eller böjningsformer som i ordlistan 

markeras som vardagliga bör till exempel inte användas. Vidare har Svenska 

språknämnden (2000) publicerat normer för hur man bör utforma sitt skriftspråk. 

Dessa regler skall ses som en hjälp, inte som ett hinder, i skrivandet. Inledningsvis 

får den ovana skribenten dock räkna med att ganska ofta konsultera de ovan 

nämnda hjälpmedlen om rapporterna skall bli bra. 

Några detaljer vill vi dock ta upp här: 

• Med tanke på läsarens bekvämlighet och risken för missuppfattning bör 

förkortningar undvikas i löpande text. De allra vanligaste skulle dock möjligen 

kunna användas (op cit, § 152). Vår uppfattning är emellertid att förkortningar 

helt bör undvikas i löpande text eftersom man endast spar obetydligt utrymme 

och dessutom riskerar missförstånd och redigeringsproblem. Det finns också 

en påtaglig risk att man förkortar i strid med Svenska språknämndens 

anvisningar. Därför är det faktiskt bekvämast såväl för skribent som läsare när 

inga förkortningar används. I parenteser med referenser används dock 

förkortningar. I tabeller kan det ibland av utrymmesskäl vara motiverat att 

förkorta, men då krävs en nyckel till förkortningarna. 

• Personer får aldrig benämnas med enbart förnamn; enbart efternamn går 

däremot bra. 

• Lustigheter eller jargongbetonat språk skall definitivt undvikas. 

• Företag är singularis. Man skall därför inte skriva: "De hade problem med 

lönsamheten." Skriv istället "företaget" eller företagets namn! 

”Man hade problem med lönsamheten” är ett annat tänkbart uttryckssätt.


Den språkliga utformningen 

_____________________________________________________________________________ 

• Däremot är data och media alltid pluralis. Någon singularform till data finns 

överhuvudtaget icke. Media heter i singularis medium. Observera att Svensk 

ordbok (1986) rekommenderar medier, inte media, som pluralform till 

medium. 

• Ord av latinskt ursprung som slutar på -um kan alltså vara svåra. Det heter till 

exempel ett seminarium men två seminarier. Det måste också framhållas att 

det absolut inte kan heta ”ett seminarie”. I sammansättningar får vi dock ett e i 

skarven: seminarietillfälle, millennieskifte etc. 

• Felaktiga särskrivningar är ett stort problem. Ökad vaksamhet från skribenten 

hjälper till en del. Den som är osäker kan eventuellt skriva ihop och se vad 

rättstavningsprogrammet säger. Om felmarkering uteblir kan detta ses som att 

man skall skriva ihop orden. Någon garanti för att man gör rätt kan dock inte 

erhållas på detta sätt. 

• När man börjar skriva efter en rubrik får man inte syfta tillbaka på denna 

rubrik. Texten skall med andra ord vara begriplig utan att man läser rubriken. 

• Punktuppställningar är vanliga i akademiska arbeten. Den här listan 

är ett exempel på en sådan. Observera att den inleddes med ett kolon eftersom 

leden inte har ett omedelbart språkligt samband med texten före. En annan typ 

av punktuppställning är den som bland annat finns i flerdelade 

syftesformuleringar: 

Syftet med detta arbete är 

att beskriva hur företag går tillväga när de namnger nya produkter 

att belysa hur företag kan samarbeta med konsulter vid namngivning av nya 

produkter 

att särskilt belysa de internationella aspekterna vid namngivandet av nya 

produkter. 

Enligt Svenska språknämnden (2000, § 37) skall, när varje led utgör en del av den 

mening som börjar före uppställningen, endast det sista ledet följas av punkt. 

Varken kommatecken eller och skall användas.


Utformningen i övrigt 

_____________________________________________________________________________ 

4 Utformningen i övrigt 

Numera torde det vara överflödigt att påpeka att rapporter produceras med hjälp av 

något lämpligt ordbehandlingsprogram, exempelvis Word. Det kan då vara 

frestande att använda alla de finesser programmet medger. Den frestelsen bör man 

stålsätta sig mot för att undvika ett alltför rörigt intryck. Använd därför inte flera 

olika typsnitt i texten! Kombinera inte fetstil och understrykning! När man skall 

utforma en referenslista skall vissa uppgifter vara kursiverade. Ett alternativ till 

kursiveringen är understrykning. Vi menar dock att understrykningar till stor del 

har spelat ut sin roll: de är helt enkelt ett arv från den tid då vi använde vanliga 

skrivmaskiner, vilka som bekant inte hade så många finesser. 

4.1 Rubrikernas utformning 

Många handledningar i rapportskrivning redovisar ett system där rubriknivå 

markeras med versaler och understrykning. Även detta måste ses som ett arv från 

den gamla skrivmaskinen och borde kunna ersättas. Rubriker kan dock lämpligen 

framhävas med fetstil. Rubriknivå uttrycks tydligast med decimalsystemets hjälp: 

ju fler siffror i rubriken, desto lägre rubriknivå. Det är det system som tillämpats i 

den här skriften. Den som så önskar kan förstärka rubriknivån med olika storlek på 

rubrikerna. Acceptera däremot inte kritiklöst ordbehandlingsprogrammens olika 

varianter! Observera att man inte sätter punkt efter den sista decimalen i rubriken. 

Efter själva rubriken sätter man heller aldrig punkt. Om rubriken däremot har 

formen av en fråga sätts dock frågetecken. Tänk också på att rubriken skall ha 

samma utseende i texten som i innehållsförteckningen! 

4.2 Figurer och tabeller 

Figurer och tabeller kan ha stort värde i en vetenskaplig framställning. De kan 

exempelvis komma till användning när det egna empiriska materialet redovisas 

eller analyseras, men ibland handlar det om att återge en annan forskares figur eller 

tabell. Det är dock klart otillfredsställande att plocka in figurer och tabeller utan att 

i texten diskutera eller kommentera dem. 

Tabeller och figurer skall numreras var för sig. Ofta börjar man numreringen med 

kapitlets nummer och efter ett kolon fortsätter man sedan löpande inom kapitlet. 

Ovanför varje tabell skall finnas en självförklarande rubrik. Efter tabellnumret 

sättes punkt om tabelltexten fortsätter på samma rad.



____________________________________________________________________________ 

Tabell 2:3. Orsak till bortfall av ej realiserade pjäsidéer 13 

Om materialet inte är egenproducerat skall en komplett källangivelse göras i en not 

direkt under tabellen. Det kunde då se ut så här: 

Tabell 6:2. Producentens uppfattning om arrangörens motiv för att visa en viss 

uppsättning 

Uppfattning om arrangörens motiv Fall A 

Teater 

Scratch 

Fall B 

Krokodilbrottarna 

Fall C 

Luleå 

Orkesterförening 

Fall D 

Ess 

Stor publik ja ja - ja 

Lågt pris ja ja - delvis 

Hjälp med promotion nej delvis - nej 

Från ”Konst och marknad: en studie av resursanskaffningens inverkan på konstnärlig produktion” 

av R. Wahlberg, 2001, Luleå: Luleå tekniska universitet, s 298. 

Varje figur skall under sig ha en självförklarande figurtext. Ordet "figur" med 

tillhörande nummer skall kursiveras och följas av en punkt om figurtexten fortsätter 

på samma rad. Även för figurer skall källangivelse självfallet göras. Vid 

översättningar eller när man modifierat någon annans figur skriver man 

exempelvis: 

Figur 2. Fyra profiler hos konsumenter av CD med klassisk musik. 

Efter ”Critical Opinion as a Tool in the Marketing of Cultural Products: The 

Experimentaial Label” of F. Larceneux, 2001, International Journal of Arts 

Management 3(2), 67. 

Om rapporten innehåller många figurer och tabeller kan man förteckna dem efter 

innehållsförteckningen. 

4.3 Bilagor 

En bilaga kan tjäna flera syften. Ofta handlar det om att redovisa detaljerad 

information som visserligen är intressant men som ändå skulle göra det svårare 

för en läsare att med rimlig ansträngning hitta fram till det viktigaste i texten. 

Ibland kan det röra sig om material som har en från arbetet i övrigt avvikande 

form. Ett sådant exempel finns i en bilaga till detta kompendium. Att ta med 

material som saknar koppling till forskningsfrågor och syfte torde dock normalt 

inte vara försvarbart. När anledningen till publicering av något enbart är intresse 

från en uppdragsgivare kan sådant material med fördel presenteras i en separat 

rapport. 

13 Om tabell- eller figurtext omfattar mer än en mening avslutar man med punkt – i annat fall icke.



____________________________________________________________________________ 

Enligt APA benämns bilagor med versaler, exempelvis Bilaga A och Bilaga B. 

Den bilaga som nämns först i texten blir Bilaga A. Om man enbart har en bilaga 

kallas denna helt enkelt ”Bilaga”. Trots att varje bilaga skall ha en rubrik 

refererar man i texten till dem med hjälp av deras bokstavsbenämningar: 

I samband med de personliga intervjuerna användes en intervjuguide (Bilaga A). 

Enligt APA skall pagineringen vara gemensam för bilagor och den övriga 

texten. Detta förfaringssätt torde dock vara ovanligt i svenska texter och har 

heller inte kommit till användning i den här texten.


Referensteknik 

____________________________________________________________________________ 

5 Referensteknik 

När det gäller referenser finns många olika system. Gemensamt för dem är att all 

information som behövs för att finna en åberopad tidskriftsartikel eller bok skall 

finnas med. Det är ett absolut krav att man använder ett system och är konsekvent. 

En skribent måste alltid vara medveten om vilket system han eller hon använder. 

Inom företagsekonomin är, som nämnts, APA ett vanligt referenssystem. APA är 

en variant av Harvard-systemet som innebär att det i texten endast skall lämnas 

uppgift om författare och publiceringsår för alla verk som man refererar till. 

Normalt skall inte verkets titel nämnas inne i texten. Närmare upplysningar om 

verket får man istället i referenslistan som skall innehålla fullständiga uppgifter om 

alla de verk man refererat till. Andra verk än dessa skall inte vara med i 

referenslistan. 

Ett annat sätt att göra hänvisningar är Oxfordsystemet. Enligt det systemet sätts en 

notsiffra i texten och källan redovisas utförligt i noten. Detta system bör enligt vår 

mening undvikas eftersom det är komplicerat och oöverskådligt för läsaren. 

Det kan vara svårt att få grepp om när man skall göra referenser. En sak är dock 

enkel: vid direkta citat och i figurer skall referenser ovillkorligen göras och då skall 

även sida eller sidor anges om referensen avser böcker. Vid ett mer allmänt 

åberopande av förhållanden blir det en fråga om bedömning från fall till fall. Det 

allmänt kända eller självklara behöver ej styrkas med en referens, men det är inte 

alltid klart var gränserna går. Att akademiska arbeten inte bör innehålla stora 

mängder sådant material bör dock påpekas. 

Sidhänvisningar måste ovillkorligen sättas ut vid direkta citat och i figurer och 

tabeller. I övrigt kan man väl säga att det handlar om vad som är lämpligt. Att 

hänvisa till en bok på 400 sidor utan att ange sida är ovänligt mot läsaren. Därför 

är det lämpligt att ange sida eller sidor så fort man hänvisar till ett kortare parti i 

en bok. Om det gäller flera sidor skriver man enligt APA ut både första och sista 

sidan, exempelvis pp. 34-35. På svenska skriver man normalt ej punkt som i 

engelskan: s 34-35. 14 

14 I svenska texter ser man ibland ett annat skrivsätt: När sidnumret följs av ett f (exempelvis s 34 f) betyder detta och 

följande sida, det vill säga sidorna 34 och 35; ff betyder och följande sidor (2-6 sidor), det vill säga s 34-40.



_____________________________________________________________________________ 

Ett vanligt förekommande referensproblem är att man gjort en intervju med en 

företagsledare eller en person på en myndighet. APA rekommenderar att man gör 

referensen i löpande text med hjälp av parentes. 

Företaget planerade en stor satsning på Murmanskområdet. Man hade till och med löst 

finansieringsfrågan. (Segold Vimsén, personlig kommunikation 15 , 12 oktober 1997) 

Vi ser dock inget direkt hinder mot att uppgiften istället lämnas i en fotnot. Det 

skulle kunna se ut som i detta fingerade exempel: 

Företaget planerade en stor satsning på Murmanskområdet. Man hade till och med löst 

finansieringsfrågan 16 . 

Det kan sedan vara lämpligt att göra en sammanställning över gjorda intervjuer, 

med uppgift om datum och klockslag, och placera denna efter referenslistan och då 

förslagsvis under rubriken Personlig kommunikation eller Intervjuer. 

Fotnoter kan också användas för att lämna kompletterande information eller 

kommentarer till den löpande texten. Det kan exempelvis gälla en definition av ett 

begrepp eller en översättning av ett citat från något annat språk än engelska. 

5.1 Referenslistan 

I referenslistan, som skall ingå i det som sidnumreras, ordnas titlarna efter 

författarnamn eller det som ersätter författarnamnet, exempelvis den utgivande 

organisationens namn. Jämför med den referenslista som finns i slutet på detta 

arbete! I de fall en författare är representerad med flera titlar börjar man med 

dem där han är ensamförfattare. Dessa rangordnas sedan efter utgivningsår med 

det äldsta verket först. Har en åberopad författare flera verk från samma år 

särskiljs dessa med bokstäver efter årtalet. Exempel på hur de enskilda titlarna i 

referenslistan skall utformas redovisas i avsnitt 5.3-5.9 i denna handledning. När 

det handlar om böcker skall bokens titel kursiveras. I maskinskriven text ersätts 

kursiveringen med understrykning. Om man istället har refererat till en artikel i 

en tidskrift är det tidskriftens namn som skall kursiveras. 

15 

Om det hade rört sig om en telefonintervju kunde detta ha angivits istället för personlig kommunikation. 

16 

Uppgifterna om Murmansksatsningen härrör från en telefonintervju med Segold Vimsén, VD för Nord-svenskt 

Informationscentrum AB, 12 oktober 2001.



____________________________________________________________________________ 

APA räknar inte med att ISBN-nummer och andra liknande nummer anges. Om 

man ändå väljer att göra detta placeras sådana uppgifter efter varje referens där 

sådant nummer är åsatt publikationen. Detta innebär åtskilligt merarbete för 

författaren eftersom konsekvens är ett absolut krav i sammanhanget. 

5.2 Allmänt om referenser i löpande text 

Gemensamt för alla referenssystem är att de skall ge stöd för det resonemang en 

författare för. Referenserna skall dels vara så utformade att man enkelt kan hitta 

de åberopade källorna, dels fullständigt klart visa vem som har sagt vad. Att bara 

löst hänga på en referens i slutet av ett stycke eller efter några meningar mitt i ett 

stycke är helt oacceptabelt. Det är också viktigt att man, när man refererar till en 

text, visar hur den egna texten förhåller sig till det refererade. Det skall alltså 

framgå varför man tar upp texten och hur den förhåller sig till andra åberopade 

texter. Långa fristående referat av texter är tämligen meningslösa. Först när de 

olika författarna ställs mot varandra blir det intressant. 

För att visa hur referenser kan infogas i en text ges i en bilaga ett exempel på hur 

en riktigt dålig text med en referens löst påhängd på slutet kan förändras till 

något betydligt bättre. Läs och begrunda! Observera bland annat hur den första 

meningen helt ändrar karaktär. I den bearbetade versionen framgår att den 

refererade författaren endast utgör ett bland flera exempel. 

Som redan påpekats är skillnaden mellan olika referenssystem obetydlig i 

löpande text. Här redovisas textreferenser enligt APA. 

Första gången man i den löpande texten refererar till ett verk kan man skriva på 

några olika sätt: 

I den andra artikeln (MacInnis, Moorman & Jaworski, 1991) behandlas sätt att förbättra och 

mäta konsumenters "Motivation, Opportunity and Ability". 

Man kunde också säga 

I den andra artikeln behandlar MacInnis, Moorman och Jaworski (1991) sätt att ... 

Om man refererar till ett verk mer än en gång i samma avsnitt skriver man 

lämpligen 

Vad MacInnis et al gör är att ... 

eller 

Vad MacInnis m fl gör är att ...



____________________________________________________________________________ 

Här behövs sålunda inget årtal, och författarnamnen efter det första ersätts med et 

al 17 eller m fl. Skulle det emellertid finnas risk för missförstånd sätts naturligtvis 

årtalet ut. Om referenser till ett och samma verk kommer i direkt följd finns 

ytterligare utvägar. Man kan hänvisa till en viss sida i ett anfört arbete genom att 

skriva "op cit" 18 följt av sidangivelse. 

Grönroos och Monthelie (1988) behandlar tjänstekvalitet i den offentliga sektorn. Som ett 

bland flera exempel på erbjudanden om individuella tjänster nämner de kulturella tjänster 

(op cit, s 11). 

Om man hänvisar till precis samma ställe (samma artikel eller samma sida i en bok) 

som i den närmast föregående referensen skriver man istället "ibid" 19 . 

Frenckner (1986, s 20) har också hävdat att traditionella kriterier för syftesprecis-ering och 

metodval vid "måldiffus" forskning skulle omöjliggöra mycken väsentlig forskning. Istället 

skulle man med emfas kräva "att forskaren beskriver sin egen väg genom blindskären" 

(ibid). 

I de fall man hänvisar till en författare som skrivit två verk samma år skiljs dessa åt 

med hjälp av bokstäver. 

Ett teoretiskt fundament för detta sätt att se på företag och företagsledande redovisas hos 

Sjöstrand (1992a, 1992b). 

I det fall man vill göra en hänvisning till flera författares arbeten anges dessa i 

bokstavsordning på något av följande sätt. 

eller 

Liknande synpunkter finns hos Brunsson (1985, 1989), Etzioni (1988), Meyer och Even 

(1997) samt Perrow (1991). 

17 Detta är egentligen en latinsk förkortning för et alii vilket betyder och andra. Förkortningen är framför-allt vanlig i 

engelskspråkig litteratur, men där sätter man normalt punkt efter "et al.". Uttrycket "et al" kan endast användas när 

författarna är minst tre och får inte användas första gången man refererar till det aktuella verket. 

18 "op cit" är en latinsk förkortning för opere citato. Betydelsen är just anfört arbete. 

19 "ibid" står för latinets ibidem som betyder på samma ställe.



____________________________________________________________________________ 

Liknande synpunkter finns hos andra författare (Brunsson, 1985, 1989; Etzioni, 1988; 

Meyer & Even, 1997; Perrow, 1991). 20 

Om man hänvisar till en bok, exempelvis "Handeln inför år 2000", kan det vara 

lämpligt att ange sida på något av följande sätt: 

eller 

Handelns beroende av den allmänna samhällsutvecklingen är uppenbar (Jacobsson, 

Johansson & Reichel, 1993, s 20). 

Jacobsson, Johansson och Reichel (1993, s 20) framhåller handelns beroende av den 

allmänna samhällsutvecklingen. 

Observera en liten detalj: och mellan författarnamn skrivs på olika sätt i parenteser 

och i vanlig text. I referenslistan används dock alltid &. 

5.3 Referenser till böcker och tidskrifter 

Varje referens i referenslistan består av fyra delar: författare, publiceringsår inom 

parentes, titel samt förlagsort 21 och förlag alternativt tidskriftsnamn. 

Ordningsföljden mellan delarna och bruk av parentes och skiljetecken varierar 

mellan olika system och man kan bara använda det egna systemets manual. Enligt 

APA skulle det dock se ut exakt som i nedanstående exempel. Först kommer en 

vanlig bokreferens och sedan följer två referenser till tidskriftsartiklar varav den 

första visar den modell som i normalfallet ska användas. 

Jacobsson, L., Johansson, B., & Reichel, J. (1993). Handeln inför år 2000; Handelns 

långtidsutredning. Stockholm: Norstedts. 

Crane, F.G., & Clarke, T.K. (1988). The Identification of Evaluation Criteria and Cues in 

Selecting Services. Journal of Services Marketing 2(2), 53-59. 22 

20 

Observera att namnen, när de står inom parentes, åtskiljs med hjälp av semikolon. 

21 

Alltså inte tryckort! 

22 

Den första tvåan avser volym (ofta detsamma som årgång); den andra avser issue (i allmänhet detsamma som 

nummer). 53-59 hänvisar till de sidor artikeln omfattar.



____________________________________________________________________________ 

MacInnis, D. J., Moorman, C., & Jaworski, B. J. (1991, October). Enhancing and 

Measuring Consumers’ Motivation, Opportunity, and Ability to Process Brand 

Information From Ads. Journal of Marketing 55, 32-53. 23 

När en och samma författare har två arbeten från samma år måste årtalet 

kompletteras med en bokstav. 

Sjöstrand, S-E. (1992a). The Rationale Behind "Irrational" Institutions. Journal of 

Economic Issues 26 (4) 24 . 

Sjöstrand, S-E. (1992b). The Many Faces of Capitalism. In S-E. Sjöstrand (Ed.), 

Institutional Change: Theory and Empirical Findings. New York: M. E. Sharpe. 

Vid hänvisning till akademiska arbeten med begränsad upplaga (bland annat C- och 

D-uppsatser) följer man systemet för böcker men ersätter förlagsort och förlag med 

uppgift om universitet/högskola, institution och adress. Det skulle kunna se ut så 

här: 

Löhf, A., & Täpp, A. (2001). Att sätta namn på varumärken: en fallstudie inom 

mejeribranschen (C-uppsats från ekonomprogrammet). Luleå tekniska universitet, 

IES, 971 87 Luleå.13 

5.4 Referenser till samlingsverk 

En tämligen vanlig typ av referens är när man vill hänvisa till ett bidrag i ett 

samlingsverk. Inne i texten skriver man då som vanligt författarnamn och årtal, 

exempelvis Björkegren (1992). I referenslistan måste dock även samlingsverket 

anges för att det åberopade arbetet tillfredsställande skall kunna identifieras. Enligt 

APA blir det: 

23 Siffran 55, som skall vara kursiverad, avser volym. Ibland skriver man ut (Vol.) före volymuppgiften när detta är 

motiverat av tydlighetsskäl. Den andra sifferuppgiften avser de aktuella sidorna och skall ej kursiveras. När varje 

nummer i volymen har sin egen sidnumrering måste även numret anges. I detta exempel har det skett genom att 

utgivningsmånad har noterats efter årtalet. När nummer finns skrivs detta inom parentes, utan mellanslag, efter 

uppgiften om volym. Denna uppgift skall ej kursiveras. Den föregående posten är ett exempel på detta. 

24 Fyran i parentesen anger nummer i volymen. Den siffran kursiveras ej.



____________________________________________________________________________ 

Björkegren, D. (1992). Konsten att tjäna pengar på kultur. I S-E. Sjöstrand & I. 

Holmberg (Red), Företagsledning bortom etablerad teori. Lund: Studentlitteratur. 25 

5.5 Referenser till tidningar 

När man refererar till artiklar i dagstidningar och liknande publikationer skriver 

man enligt APA så här i referenslistan: 

SAS förlust förvärras. (1993, 11 mars). Dagens Nyheter, s C2. 

Observera att det här, precis som när det gäller tidskrifter, är tidningens namn som 

kursiveras. Inne i texten skulle referensen kunna se ut så här: 

SAS-ledningen försvarade köpet av Linjeflyg trots att detta hade belastat resultatet 

med 200 miljoner (SAS förlust 26 , 1993). 

eller 

enligt uppgifter i Dagens Nyheter (SAS förlust, 1993) försvarar SAS-ledningen ... 

Lägg märke till att man aldrig återger journalistens namn när vanliga 

tidningsartiklar avses. Rent praktiskt kan det dock vara svårt att avgöra när reglerna 

för tidningar respektive tidskrifter skall användas. Hänvisningen till en 

tidningsartikel av en känd företagsledare, politiker eller kulturpersonlighet kräver 

definitivt att författaren anges. Inne i uppsatsen anger man sålunda författarnamn 

och årtal och i referenslistan skulle det bli som följer: 

Eriksson, B., & Wolrath, B. (1997, 29 september). Invandrare räddar svensk välfärd. 

Dagens Nyheter, s A4. 

5.6 Referenser till uppslagsverk 

Ibland kan man ha anledning att referera till ett uppslagsverk. Det går till på två 

principiellt olika sätt. Om det i den aktuella artikeln finns en författare 27 angiven så 

skall denna författare anges på sedvanligt sätt i den löpande texten, exempelvis 

(Gustafsson, Lind & Falk, 1994). Inne i texten anger man alltså inte själva 

uppslagsordet. 

25 När boken är på engelska, som i exemplet (Sjöstrand 1992b) i föregående avsnitt, ersätts I med In och (Red) med 

(Ed.) Om det är fler utgivare blir det på engelska (Eds.). 

26 Detta är och skall vara en förkortad version av rubriken. 

27 Författaren anges ofta med en signatur. I exempelvis Nationalencyklopedin finns i slutet på varje band en nyckel 

till dessa signaturer. Där hämtas alltså författarnamnet.



____________________________________________________________________________ 

Om författarnamn saknas anges däremot uppslagsordet följt av årtal, exempelvis 

(Finkultur, 1991). I referenslistan skulle de respektive fallen se ut så här: 

Gustafsson, K.E., Lindh, B., & Falk, L. (1994). Reklam. I Nationalencyklopedin 

(band 15, s 479-480). Höganäs: Bra böcker. 

Finkultur. (1991). I Nationalencyklopedin (band 6, s 265). Höganäs: Bra böcker. 

5.7 Referenser till annat skriftligt material 

Ibland anges inte någon författare till ett verk. Då får den utgivande organisationens 

namn ersätta författarnamnet. Om man hänvisar till ett material som inte finns 

allmänt tillgängligt, exempelvis en icke publicerad rapport, måste man i 

referenslistan ange var det åberopade dokumentet finns att få tag på. För mer 

komplicerade fall hänvisas till Backman (1998) eller annan speciallitteratur som till 

exempel den manual som American Psychological Association (2000) givit ut. 

5.8 Referenser till webbmaterial 

Under den senare delen av nittiotalet har det blivit allt vanligare att hämta 

information på webben. När det handlar om vetenskapliga tidskrifter som finns 

både på papper och on-line är det inga som helst problem. Dessa behandlas precis 

som vanliga tidskrifter och därom behöver knappast något sägas. 

Om man endast har läst artikeln i nätversionen lägger man till [Electronic version] 

direkt efter artikelns titel. Helt fasta regler för hur annan information på webben 

skall hanteras saknas. Två saker bör dock särskilt uppmärksammas: materialets 

ojämna kvalitet och flyktighet. 

Det finns naturligtvis mycket värdefullt på webben, men som läsare och användare 

måste man alltid fråga sig vilken kvalitet det aktuella materialet har. Detta gäller i 

och för sig alla källor, men någon granskning av det slag som sker före publicering 

i vetenskapliga tidskrifter är till exempel inte att vänta. Skälet till att materialet 

finns på webben kan rent av vara att det inte klarat av tidskrifternas granskning. 

Flyktigheten gör att det kan bli omöjligt för en läsare att gå till en källa eftersom 

det inte är säkert att den vid lästillfället finns kvar i oförändrat skick på webben. 

För att läsaren skall ha en chans att värdera det material som utnyttjats måste det 

finnas en utförlig redogörelse för hur vederbörande hittar fram till det. Detta 

innebär att fullständig och aktuell webbadress måste anges. Med tanke på 

flyktigheten måste man göra en precisering av den tidpunkt då materialet hämtades 

hem. Datum är självklart, men normalt skall inte det material som används i 

uppsatserna vara av sådan karaktär att klockslag behöver anges.



____________________________________________________________________________ 

Att webbmaterialet går att knyta till en identifierbar författare eller organisation och 

att det finns kvar åtminstone under den tid författaren skriver sin uppsats är rimliga 

minimikrav. 

Den referens som görs inne i texten kan lämpligen se ut som vanligt: för-fattarnamn 

alternativt utgivarorganisation och årtal. I referenslistan infogas webbmaterialet i 

samma förteckning som böcker och tidskrifter. Dock måste bland annat webbadress 

och datum läggas till. Eftersom någon fast svensk terminologi inte tycks vara 

utvecklad får vi hålla oss till engelska. Kanske kan man våga sig på att översätta till 

svenska. En kortfattad framställning av hur man gör referenser till elektroniska 

media finns på APA-ONLINE (no date) 28 . Gå in på den sidan och försök hitta 

något som ligger i linje med just din referens! 

Ett tänkbart utseende på en referens till en helt vanlig webbsida blir så här: 

Vetenskapsrådet. (No date). 29 Grundforskning av högsta kvalitet. Retrieved February 16, 

2005 from http://www.vr.se/index.asp/ 

5.9 Sekundärkällor 

Ibland uppstår ett behov av att hänvisa till en källa som man själv inte sett, men 

som åberopats i den litteratur man läst. Det normala är då att man skaffar fram 

originalkällan och refererar till den. Någon gång kan det dock hända att man inte 

lyckas få tag på originalet. Det kan röra sig om en artikel i en tidskrift som inte 

finns i Sverige, ett papper från en vetenskaplig konferens eller något annat material 

som inte går att skaffa fram med rimlig arbetsinsats och inom ramen för den tid 

som står till buds. Andrahandsreferenser skall dock användas ytterligt sparsamt. 

Den uppsats som innehåller många sådana referenser ger signaler om att författarna 

inte hanterat sin litteratursökning på bästa sätt. 

Om en författare trots allt anser sig tvungen att använda andrahandsreferenser 

skulle det göras på följande sätt. I den löpande texten skulle det kunna se ut så här: 

28 Se referenslistan till det här kompendiet 

29 Om årtal hade varit angivet skulle detta ha stått i parentesen på vanligt sätt. Det är tämligen vanligt att 

publiceringstidpunkt saknas och då skriver man alltså (no date) eller (n.d.).

Bilaga 3 – Tips för rapportskrivning – 20(22) 


____________________________________________________________________________ 

Liknande tankegångar hittar vi hos den franske filosofen Lyotard (refererad i 

Björkegren,1992, s 134) som konstaterar att det saknas estetiska kriterier för att 

fastställa ett konstverks värde. Det enda möjliga skulle då vara att ta fasta på 

konstverkets förmåga att skapa vinster. 

Om det istället är ett direkt citat byter man ut refererad mot citerad. I referenslistan 

tar man överhuvudtaget inte upp Lyotard utan nöjer sig med Björkegren. Kom bara 

ihåg att man i vetenskapliga arbeten i möjligaste mån skall undvika den här typen 

av referenser!


Referenser 

______________________________________________________________________ 

Referenser 

American Psychological Association. (2001). Publication manual of the 

American Psychological Association (5th ed.). Washington, DC: 

American Psychological Association. 

APA-ONLINE. (no date). Reference Examples for Electronic Source 

Materials. Retrieved February 16, 2005 from 

http://www.apastyle.org/elecsource.html#77 

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. 

Svenska språknämnden. (1991). Svenska skrivregler (2:a upplagan). 

Stockholm: Almqvist & Wiksell. 

Svensk ordbok (2:a upplagan). (1986). Stockholm: Esselte Studium AB.


Bilaga 

______________________________________________________________________ 

Bra och dålig referatteknik 

Detta är ett olämpligt sätt att referera: 

På amerikansk mark finns en påtaglig skepsis mot statlig finansiering av 

konst. Konstmuseer avstår från det konstnärligt intressanta av rädsla för att 

stöta sig med den anslagsgivande myndigheten. Ett annat problem är att 

den som får stöd känner sig manad att göra något politiskt nyttigt i utbyte. 

Ett gammalt talesätt säger också: "He who takes the king's shilling 

becomes the king's man." Statliga utmärkelser skulle kunna vara 

prestigeskapande för en konstnär men de som bryter ny konstnärlig mark 

kommer ändå aldrig ifråga för något stöd. Ett annat problem är vem som 

skall avgöra vad och vem som skall få stöd. Det har växt fram en byråkrati 

där medelmåttiga konstnärer sitter med och delar ut belöningar till dem 

som är lika dem själva. Det är svårt att se varför den välbärgade 

medelklassen skall få sin kulturkonsumtion subventionerad medan 

arbetarklassen och afroamerikanerna själva får betala för den underhållning 

de uppskattar. Statligt stöd till konsten inte bör förekomma. (Kauffman, 

1991) 

Så här är mycket bättre: 

På amerikansk mark finns en påtaglig skepsis mot statlig finansiering av 

konst. Kauffman (1991) ger exempel på att konstmuseer avstår från det 

konstnärligt intressanta av rädsla för att stöta sig med den anslagsgivande 

myndigheten. Andra exempel ges som också pekar på att den som får stöd 

känner sig manad att göra något politiskt nyttigt i utbyte. Han påminner om 

ett gammalt talesätt: "He who takes the king's shilling becomes the king's 

man." (op cit). Mot argumentet att en statlig utmärkelse skulle vara 

prestigeskapande för en konstnär och därför önskvärd framhåller Kauffman 

att de som bryter ny konstnärlig mark aldrig kommer ifråga för något stöd. 

Ett annat problem som Kauffman lyfter fram är vem som skall avgöra vad 

och vem som skall få stöd. I artikeln talas om att det växt fram en byråkrati 

där medelmåttiga konstnärer sitter med och delar ut belöningar till dem 

som är lika dem själva. Kauffman har vidare svårt att se varför den välbärgade 

medelklassen skall få sin kulturkonsumtion subventionerad medan 

arbetarklassen och afroamerikanerna själva får betala för den underhållning 

de uppskattar. Hans slutsats är att statligt stöd till konsten inte bör 

förekomma.

Bilaga 4 - Opposition - 1(3) 

___________________________________________________________________________ 

CHECKLISTA FÖR OPPONENTER 

Se till att Du får det kompletta examensarbetet senast sju dagar innan oppositionen. 

Läs omsorgsfullt igenom examensarbetet. 

Läs också noggrant igenom avsnitt 2.15 i exjobbsrutinerna. 

Strukturera oppositionen enligt avsnittet ”Presentation och opposition” i rutinhäftet. 

Lämna in den skriftliga oppositionsrapporten till handledaren för examensarbetet senast 

arbetsdagen innan redovisningstillfället. 

MALL FÖR UTFÖRANDE AV OPPOSITION 

Oppositionen bör utgå från följande bakomliggande frågeställningar: 

• Använder författaren/författarna vetenskapliga och systematiska angreppssätt? 

• Har författarna utifrån sitt problem gjort ett medvetet metodval? 

• Har arbetet en tydlig teorianknytning? 

Tänk på att genomföra oppositionen i en positiv anda! Oppositionen får inte bli en enkelriktad 

uppräkning av alla de fel som du lyckats hitta i den rapport som du granskar utan ska istället 

vara en levande diskussion där du ställer frågor till respondenten och låter henne/honom/dem 

förklara sina resonemang. Börja med att tala om vad Du tycker är bra med det genomförda 

arbetet, med den muntliga presentationen och med rapporten. Ställ därefter frågor kring det 

som du tycker verkar oklart eller sådant som du inte riktigt håller med om. Följande punkter 

kan vara lämpliga att granska och vid behov ta upp till diskussion under opponeringen: 

1 Det muntliga framförandet 

Finns det en röd tråd i presentationen? 

Är presentationen engagerande? 

Gör respondenterna ett allmänt gott intryck? 

Vänder de sig till auditoriet och lyckas de sälja sitt budskap? 

Fokuserar presentationen på det som du anser är det viktigaste i rapporten? 

2 Ämne, problemområde 

Är det valda ämnet och problemområdet intressanta att studera? 

3 Problemdiskussion och syfte 

Lyckas författarna intressera läsaren för ämnesområdet? 

Motiveras ämnesvalet? 

Framgår det tydligt vilka frågeställningar författarna hade vid arbetets början? 

Tycker du att någon viktig frågeställning har förbisetts? 

Innebär syftet en precisering av problemdiskussionen? 

Är syftet tydligt beskrivet? 

Är syftet möjligt att uppnå?

Bilaga 4 - Opposition - 2(3) 

___________________________________________________________________________ 

4 Avgränsningar 

Har arbetet givits rimliga avgränsningar? 

Motiveras avgränsningarna? 

5 Metod 

Vilken undersökningsansats (exempelvis fallstudie, enkätundersökning, aktionsforskning 

eller experiment och planerade försök) har författarna valt? 

Hur motiveras valet av metod? Har metodvalet varit medvetet? 

Finns lämpliga alternativ till den valda metoden? Beskrivs och diskuteras dessa? 

Hur hanteras och diskuteras reliabilitet och validitet? 

6 Teorianknytning och val av referensram 

Hur har teorier valts? 

Överensstämmer teorierna med problemdiskussion och syfte? 

Anser Du att det finns någon relevant teori som inte tagits med i rapporten? 

Är några av de teorier som tagits med överflödiga? 

Hur behandlas valda teorier? 

7 Referenser 

Vilka referenser har författarna valt att använda? 

Är referenserna redovisade på ett konsekvent sätt? 

8 Empiri 

Hur har datainsamlingen gjorts? Överensstämmer detta med metodbeskrivningen? 

Är redovisningen av empirin stringent och logisk med hänsyn till syftet? 

Är empiribeskrivningen av lämplig omfattning? 

9 Analys 

Hur har författarna utnyttjat sitt empiriska material? 

Används de teorier som beskrivits i referensramen för att tolka empirin? 

Används de analysmetoder som beskrivits i metodavsnittet för att genomföra tolkningen av 

datamaterialet? 

Hur väl stämmer analysen med arbetets övriga innehåll? 

10 Resultat och slutsatser 

Är resultat och slutsatser hållbara? Baseras de på analysen av empirin? 

Ges några förslag eller rekommendationer till uppdragsgivarna? 

Uppnås syftet? 

11 Diskussion 

Finns någon värdering av de metoder som använts? 

Diskuteras begränsningar i undersökningen? 

Finns det några angivna förslag till fortsatt arbete?

12 Disposition och logik 

Ser du någon röd tråd (är de olika avsnitten logiskt kopplade till varandra)? 

Har något avsnitt givits för stort eller för litet utrymme? 

Saknas något? 

13 Språk och tekniskt utförande 

Innehåller examensarbetet stavfel, meningsbyggnadsfel eller andra liknande brister? 

Är indelningen i stycken logisk? 

Är innehållsförteckning, rubriker och källhänvisningar konsekventa och korrekta? 

Är figurer och tabeller samt figur- och tabelltexter riktigt utförda? 

14 Ärlighet och kritisk distans 

Är det enkelt för läsaren att urskilja vad som är hämtat från litteratur och andra källor och 

vad som är författarnas egna åsikter? 

Håller författarna en kritisk distans till teorier och slutsatser? 

15 Helhetsintryck 

Vilket värde har examensarbetet för uppdragsgivaren? 

Bidrar författarna med något nytt inom det valda området? 

Alla upptäckta fel, styrkor och förbättringsförslag ska samlas i en lista som lämnas över till 

författarna i samband med genomgången efter framläggningen. 

Efter oppositionen ges möjlighet till en allmän diskussion under cirka 5 minuter.

Bilaga 5 - Litteratur - 1(2) 

___________________________________________________________________________ 

SÖKNING AV LITTERATUR 

När det gäller böcker går de flesta att hitta i Lucia – Luleå universitetsbiblioteks katalog. 

Finns de inte att hitta där finns de säkert i Libris – Sveriges nationalbibliografi. Kom ihåg att 

vara ute i god tid! Många böcker i kvalitetsteknik finns endast i Luleå och Linköping. 

Exempel på intressanta tidskrifter inom ämnesområdet kvalitetsteknik och miljöledning: 

Business strategy and the environment 

Corporate environmental strategy 

Corporate Social Responsibility and Environment Management 

Environment, Development and sustainability 

Environmental management 

Environmental Quality Management 

European Environment 

European Management Journal 

Greener Management International 

Harvard Business Review 

IEEE transactions on Engineering Management 

IEEE transactions on Reliability 

International Journal of Production Research 

International Journal of Reliability Quality and Safety Engineering 

International Journal of technology management 

Journal of cleander production 

Journal of Quality Technology 

Kvalitetsmagasinet 

Managing service quality 

National Productivity Review 

Quality and Reliability engineering international 

Quality Progress 

Reliability and System Safety 

Scandinavian Journal of Statistics 

Sustainable development 

Technometrics 

The environmentalist

Bilaga 5 - Litteratur - 2(2) 

___________________________________________________________________________ 

Total Quality Management 

TQM Magazine 

Quality Engineering 

Quality Management Journal 

European Quality 

International Journal of Quality and Reliability Management 

Artiklar kan också sökas i bibliotekets databaser, exempelvis Compendex, Applied Science & 

Technology och Inspec. 

Ekonomiska tidskrifter hittar du förslagsvis i HELECON.

Bilaga 6 - Utvärderingsenkät - 1(1) 

___________________________________________________________________________ 

Hur har det varit att utföra examens- eller uppsatsarbete vid 

Avdelningen för kvalitets- & miljöledning? 

Vi behöver ständigt bli bättre. Därför är vi tacksamma om du hjälper oss genom att ge din syn 

på det arbete som du just har slutfört. Om du sammanfattar dina erfarenheter från det nu 

avslutade examens- eller uppsatsarbetet, vad tycker du har fungerat bra och vad tycker du 

kan förbättras? 

Vad anser du har fungerat bra under arbetets gång (och därför bör upprepas i 

framtiden)? 

• _____________________________________________________________________________ 

• _____________________________________________________________________________ 

• _____________________________________________________________________________ 

Vad anser du bör förbättras? 

• _____________________________________________________________________________ 

• _____________________________________________________________________________ 

• _____________________________________________________________________________ 

Kommentera gärna ditt svar (här eller på baksidan av pappret): 

________________________________________________________________________________ 

________________________________________________________________________________ 

________________________________________________________________________________ 

Du kan lämna enkäten till din handledare eller till samordnaren för examensarbeten. Du är 

alltid välkommen att lämna förslag till förbättringar av vår verksamhet. Du kan också lämna 

förbättringsförslag i vår förslagslåda som finns vid en av dörrarna till vår korridor i alfahuset. 

Vi är tacksamma för all hjälp som syftar till att göra vår verksamhet bättre! Information till 

kontaktpersoner och andra berörda på företag och organisationer som tar emot 

examensarbetare från vår avdelning

Bilaga 7 – Information till kontaktpersoner - 1(3) 

___________________________________________________________________________ 

Vilka personer är inblandade i ett examensarbete? 

• Den viktigaste personen 30 under ett examensarbete är naturligtvis studenten själv. Ett 

examensarbete ska bedrivas självständigt och studenten förväntas axla den informella 

rollen som projektledare. 

• Studenten kommer i sitt arbete att ha kontakt med ett flertal personer. Gemensamt för 

alla examensarbeten är att studenten har en kontaktperson och handledare vid organisationen 

där arbetet utförs. I detta dokument kommer organisationen att benämnas 

”företaget”. Handledaren på företaget kallas ”kontaktperson”. 

• Vid Avdelningen för kvalitets- & miljöledning, hädanefter kallat ”avdelningen”, finns 

främst tre personer av intresse. Den första personen studenten träffar på är avdelningens 

samordnare för examensarbeten, hädanefter kallad ”samordnaren”. Samordnarens 

uppgifter är bland andra att godkänna att examensarbetet handleds vid avdelningen 

och att utse lämplig handledare på avdelningen. Denna kallas i detta dokument ”handledaren”. 

Examensarbetet ska så småningom läggas fram och godkännas, en uppgift 

som ligger på examinatorn. 

Vad är ett examensarbete i kvalitetsteknik? 

• Ett examensarbete är vanligtvis det sista, och kanske det viktigaste, momentet studenten 

gör under sin utbildning. Studenten får självständigt tillämpa de kunskaper som 

förvärvats under studietiden. Studenterna väljer själva vilka examensarbeten de vill 

utföra, men de måste förankra sitt val hos berörd institution/forskningsavdelning vid 

universitetet, i vårt fall Avdelningen för kvalitets- & miljöledning. Samordnaren avgör 

därefter om avdelningen kan åta sig att handleda examensarbetet, baserat bland annat 

på studentens kompetens, examensarbetets inriktning, tillgången på handledare, samt i 

vilken mån företaget där examensarbetet utförs är berett att ställa upp med erforderliga 

resurser. 

• Kontaktpersonen på företaget ska göras införstådda med och acceptera hur examensarbetsprocessen 

fungerar vid Avdelningen för kvalitets- & miljöledning. Konkret 

innebär det att kontaktpersonen ska ha tagit del av detta dokument och accepterat dess 

innehåll. 

• Ett examensarbete ska vila på vetenskaplig grund och den rapport som arbetet mynnar 

ut i ska ha formen av en vetenskaplig rapport. En betydande del av rapportens innehåll 

ska ligga på diskussion av vägval, forskningsåskådning, felkällor och liknande, diskussioner 

som är mer sällsynta i företagsinterna rapporter. Den färdiga rapporten kommer 

att vara en offentlig handling. 

30 I detta dokument kallas examensarbetaren för student. I många fall genomförs examensarbeten gemensamt av 

två studenter. För att förenkla skrivningen använder vi dock konsekvent singularis.


___________________________________________________________________________ 

Vad innebär det att vara företagets kontaktperson för ex-jobbet? 

• Du som kontaktperson ska hålla regelbundna avstämningsmöten med studenten för att 

säkerställa att arbetet fortlöper som förväntat. Regelbunden kontakt er emellan (minst 

en gång per vecka) är mycket viktigt för att studenten ska ha möjlighet att göra ett bra 

arbete. 

Vilket arbete ska studenten göra och skriva rapport om? 

• Innan examensarbetet påbörjas är det viktigt att du som företagets kontaktperson är 

klar över att examensarbeten inte är konfidentiella. Om det krävs att studenten delgivs 

känslig information för att klara sitt examensarbete måste konsekvensen av detta 

diskuteras med handledaren på universitetet. Om du misstänker att examensarbetsrapporten 

kan komma att omfatta känslig information om ditt företag måste detta 

påtalas för samordnaren för examensarbeten vid avdelningen för kvalitets- & miljöledning 

innan arbetet påbörjas. Normalt åtar vi oss inte att handleda examensarbeten 

som innehåller krav på konfidentialitet, men undantag kan göras. 

• Två veckor efter examensarbetets start ska studenten överlämna en planeringsrapport 

till kontaktpersonen på företaget samt till handledaren på universitetet. Rapporten ska 

bland annat redogöra för examensarbetets bakgrund, syfte och avgränsningar. Rapporten 

ska också visa en tidplan för planerade aktiviteter i projektet. 

Klart exjobb 

• När examensarbetet är klart 31 lämnas rapporten till handledaren på universitetet samt 

till kontaktpersonen på företaget. Handledaren och kontaktpersonen går igenom 

materialet och lämnar förslag till korrigering. 

• När endast smärre ändringar på rapporten återstår godkänner handledaren examensarbetet 

för framläggning. Handledaren meddelar detta till avdelningens samordnare 

minst tre veckor före redovisningstillfället. Redovisningstillfällen finns i samband med 

de ordinarie fredagsseminarier som normalt hålls på avdelningen varje månad utom 

juni, juli och augusti. Studenten ska förse handledare, opponent samt kontaktpersonen 

på företaget med var sitt exemplar av det korrigerade examensarbetet senast sju dagar 

före redovisningstillfället. Alla examensarbeten presenteras muntligt vid Luleå 

tekniska universitet. Normalt redovisar studenten även sitt arbete på företaget. Som 

företagets kontaktperson är du varmt välkommen att närvara också vid den presentation 

som sker vid universitetet. Det är ofta mycket intressant att höra företagets synpunkter 

i samband med framläggningen. 

31 För civilingenjörer ska hela rapporten lämnas in för granskning omkring 16 veckor från det att examensarbetet 

startade. För Tiopoängs-exjobb gäller ofta andra tider, kontrollera med handledaren på universitetet.


___________________________________________________________________________ 

Praktiska detaljer 

• Ungefär en gång i månaden hålls ett seminarium för studenter som arbetar med sina 

examensarbeten vid Avdelningen för kvalitets- & miljöledning. Vid dessa 

seminarietillfällen erbjuds, förutom föredrag och diskussioner om aktuella 

problemställningar under examensarbetsprocessen, även tid för handledning. 

Studenten förväntas närvara vid dessa seminarier. Normalt svarar företaget för 

studentens kostnader i samband med resor. 

• Om rapportspråket är engelska ansvarar företaget för att språkgranskning sker med 

hjälp av företagets resurser. 

• Rapporten kommer att publiceras i fulltext på universitetsbibliotekets hemsida 

http://epubl.luth.se/index.shtml. 

Jag som är kontaktperson på företaget har tagit del av informationen och har inget att erinra. 

Ort och datum Underskrift 

___________________________________________________________________________ 

Namnförtydligande

Rutiner för utförande av examensarbete - Luleå tekniska universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?