Luleå tekniska universitet Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar ...

Luleå tekniska universitet 

1 

2012-12-17 

Högskoleverket 

Box 7851 

103 99 Stockholm 

Härmed översändes självvärdering för yrkesexamen Civilingenjör, Maskinteknik. Förfrågningar 

rörande text hänvisas till utsedd kontaktperson Camilla Lindmark (Camilla.Lindmark@ltu.se). 

Johan Sterte, Rektor 

---------------------------------------------------------------------------------------------- 

Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 – 2014 

Självvärdering 

Lärosäte: Luleå tekniska universitet Utvärderingsärende reg.nr 643- 01844-12 

Område för yrkesexamen: Maskinteknik Civilingenjörsexamen

Inledning 

I det första avsnittet presenteras teknikområdet Maskinteknik samt tankar bakom utformning av 

programmets utbildningsplan. Därefter redovisas, analyseras och värderas uppfyllande av respektive 

målen för civilingenjörsexamen i Maskinteknik. 

Civilingenjör Maskinteknik 

Vid Luleå tekniska universitet (LTU) erbjuds utbildning för Civilingenjörsexamen inom 

teknikområdet Maskinteknik. Utbildningen har nationell rekrytering och ges på svenska de första 

tre åren och engelska de sista två åren. Inom utbildningen erbjuds de tre examensinriktningarna, 

Konstruktion, Produktion och Teknisk mekanik. 

Teknikområdet Maskinteknik vid LTU inkluderar ämnena produktutveckling, produktionsutveckling, 

mekanik, hållfasthetslära, strömningslära, dynamik, avancerade datorberäkningar, 

tribologi, tillverkningsmetoder, laserbearbetning, experimentella metoder, energiteknik och 

materialteknik. Teknikområdet omfattar därmed kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor för 

att leda och driva kreativ utformning och utveckling av produkter, produktionssystem och 

processer ur ett mångsidigt hållbarhetsperspektiv. Civilingenjör Maskinteknik är en bred utbildning 

som har utvecklats för att tillgodose samhällets behov av bl.a. produktutvecklare, produktionsingenjörer, 

beräkningsingenjörer och forskare samt för att skapa en fungerande helhet som 

uppfyller omvärldens behov och önskemål. 

Läsordning Civing Maskin (varje block utgör 7,5 hp) 

År 1 Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 

R0005N Grundkurs i 

M0030M Linjär algebra, M0031M Linjär algebra, projekt‐ och industriell 

M0029M Differentialkalkyl integralkalkyl differentialekvationer ekonomi 

M0009T Ingenjörskonst F0004T Fysik 1 F0005T Fysik 2 F0006T Fysik 3 


M0013M Matematik M 

M0011T Hållfasthetslära 

A 

T0004T Metalliska och 

polymera material grundkurs F0031T Hydromekanik 

2 

M0010T Datorstödd 

konstruktion T0015T Projektkurs B 

M0012T 

Maskinkomponenter 

T0019T 

Tillverkningsmetoder 


E0013E Grundkurs i 

elektroteknik 

S0001M Matematisk statistik 

F0032T Termodynamik 

och värmetransport M0024T Projektkurs C Valbar kurs 

F0033T Experimentella 

metoder 

K0016K Kemiska 

principer Valbar kurs 

Inriktning: Konstruktion 120 Hp varav 45 Hp valfritt 

År 4 Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 

M7023T Teori, 

Läsperiod 4 

processer och metoder M7017T SIRIUS Kreativ 

M7018T Avancerade M7011T Avancerad för teknisk produktframtagning (del 

maskinelement datorstödd konstruktion produktutveckling 

1) 

Valfri kurs Valfri kurs Valfri kurs Valfri kurs 

Inriktning: Produktion 120 Hp varav 30 Hp valfritt


T7022T Avancerad 

produktionsledning 

T7018T Diskret 

händelsestyrd simulering 

av produktionssystem 

Valfri kurs Valfri kurs 

3 

M7023T Teori, 

processer och metoder 

för teknisk 

produktutveckling 

T7021T Integrerad 

produktionsutveckling 

(del 1) 

T7019T 

Tillverkningsmetoder II T7013T Digitala fabriker 

Inriktning: Teknisk Mekanik 120 Hp varav 45 Hp valfritt 


F7018T 

M7009T Finita 

Strömningsmekanikens elementmetoden för F7021T Avancerad 

F7016T Strömningsmekanik beräkningsmetoder mekanisk analys experimentell teknik 

Valfri kurs Valfri kurs Valfri kurs Valfri kurs 


Konstruktion 

M7017T SIRIUS Kreativ produktframtagning (del 2), totalt 

22,5 Hp Självständigt arbete, 30 Hp 

Produktion 

T7021T Integrerad produktionsutveckling (del 2), totalt 

22,5 Hp 

Färgkod Grundkurs 

Teknisk Mekanik 

F7015T Mekanikens tillämpningar, totalt 15 Hp 

Figur 1. Programmets planering. 

Läsordning 

Valfri kurs Valfri kurs 

Inriktningskurs 

Konstruktion 

Valfri kurs Valbar kurs 

Inriktningskurs 

Produktion 

Inriktningskurs Teknisk 

Mekanik 

Utbildningen omfattar 300 högskolepoäng fördelat på baskurser som är gemensamma för alla 

civilingenjörsutbildningar vid LTU och kärnkurser som är obligatoriska för teknikområdet 

Maskinteknik. Här ingår även valbara och valfria kurser samt inriktningkurser med inkluderande 

examensarbete, se Figur 1. Minst 90 högskolepoäng är på avancerad nivå inom teknikområdet och 

läses i huvudsak under utbildningens sista två år inom vald inriktning. I det valbara utrymmet kan 

studenten välja bland följande fördjupningskurser för breddning och fördjupning: Avancerad 

kontinuumsmekanik, Mekaniska vågor, Modeller inom solidmekaniken, Materialmekanik, Tribologi, Dynamik i 

mekaniska system, Brottmekanik och utmattning, Maskindynamik, Tillämpad modellering och simulering, 

Flygplanshållfasthet, Materialteknik och materialval, Materialval och Ekodesign, Simulering av produktionssystem, 

Laserbearbetning, Deformation och brott, Materialmodeller, Materialtekniska Analysmetoder, Ytor, Rymdmaterial, 

Nanomaterial, Fasomvandlingar, Fiberkompositers mekanik, Kompositmaterial, Vindkraftsteknik, 

Elektromagnetisk fältteori, Fasta tillståndets fysik med kvantmekanik, Värme- och ventilationsteknik, 

Aerodynamik, Flygmotorteknik, Termiska turbomaskiner och ångpannor, Industriella energiprocesser, 

Strömningsmaskiner, Multifysik, simulering och beräkning, Bränslen, Energieffektiva byggnader, Förnybara 

drivmedel, Relativitetsteori, System och komponentsimulering, Mass- och värmetransport, Astrofysik och kosmologi, 

Allmän flygteknik, Fordonsdynamik, etc.

Tabell 1. Målmatris civilingenjör Maskinteknik 

Mål HSV utvärdering 

Baskurser 1 2 3 4 5 6 

Differentialkalkyl M0029M 0 2 1 0 0 0 

Linjär algebra och integralkalkyl M0030M 0 2 1 0 0 0 

Fysik 1 F0004T 1 2 0 1 0 1 

Kemiska principer K0016K 3 2 3 2 3 3 

Linjär algebra och differentialekvationer M0031M 0 3 1 0 0 0 

Grundkurs i projekt- och industriell ekonomi R0005N 3 0 2 4 2 3 

Matematisk statistik S0001M 0 3 0 0 0 0 

Kärnkurser 

Fysik 2 F0005T 2 2 0 0 4 0 

Ingenjörskonst M0009T 2 3 3 3 3 3 

Metalliska och Polymera material, grundkurs T0004T 3 3 0 3 0 3 

Hållfasthetslära A M0011T 3 3 2 2 2 3 

Hydromekanik F0031T 2 3 1 2 1 2 

Datorstödd konstr. M0010T 1 3 3 2 2 4 

Fysik 3 F0006T 3 4 0 1 4 2 

Projektkurs B T0015T 2 2 2 1 3 0 

Grundkurs i elektroteknik E0013E 3 3 3 2 4 3 

Termodynamik & värmetransport F0032T 3 3 3 0 1 2 

Experimentella metoder F0033T 2 2 2 1 0 2 

Maskinkomponenter M0012T 2 1 0 1 2 2 

Tillverkningsmetoder T0019T 2 2 0 2 2 3 

Matematik M M0013M 0 3 2 0 0 0 

Projektkurs C M0024T 3 4 4 4 3 3 

Konstruktion 

Avancerade maskinelement M7018T 4 5 4 3 2 2 

Avancerad datorstödd konstruktion M7011T 4 5 2 4 3 4 

Teori, processer och metoder för teknisk produktutveckling M7023T 3 4 3 2 3 3 

SIRIUS-kreativ produktframtagning M7017T 4 5 4 4 5 4 

Produktion 0 

Avancerad produktionsledning T7022T 2 2 2 4 3 3 

Diskret händelsestyrd simulering av produktionssystem T7018T 3 4 4 2 3 2 

Teori, processer och metoder för teknisk produktutveckling M7023T 2 4 3 2 3 3 

Tillverkningsmetoder II T7019T 4 4 3 3 1 1 

Integrerad produktionsutveckling T7021T 4 5 4 4 5 4 

Digitala Fabriker T7013T 2 3 2 4 2 3 

Teknisk mekanik 

Strömningsmekanikens beräkningsmetoder F7018T 4 5 4 2 3 3 

Avancerad experimentell teknik F7021T 3 4 3 1 2 2 

Finita elementmetoden för mekanisk analys M7009T 4 5 4 4 3 3 

Strömningsmekanik F7016T 4 4 3 2 1 3 

Mekanikens tillämpningar F7015T 4 5 4 4 4 4 

Examensarbete 5 5 5 5 5 5 

En förenklad tillämpning av CDIO används vid analys och bedömning av kursernas innehåll, mål och 

examinering samt för självvärderingens 6 mål, se Tabell 1. En sedan tidigare utvecklad målmatris 

använts för att säkerställa kvalitet och progression i utbildningen. Matrisen används inom programmet 

som ett underlag för att analysera och bedöma varje kurs i förhållande till de övergripande 

examensmålen. I analysen används skalan 0-5 där 0 innebär att kursen inte bidrar till målet och 5 att 

kursen mycket väsentligt bidrar till målet. Värdena för varje mål i en kurs skattas från resultat av 

kursvärderingar, kursmål, undervisning, undervisningsmaterial och examination. Målmatrisen visar att 

samtliga examensmål uppfylls och att det finns progression från årskurs 1 till 5. 

4

Lärandeprocessen 

LTU utbildar civilingenjörer i maskinteknik med bred kunskap och ett djup inom vald inriktning. 

Forskningen vid avdelningarna som ansvarar för den maskintekniska civilingenjörsutbildningen vid 

LTU håller hög internationell standard. Majoriteten av lärarna är disputerade och aktiva forskare. 

Detta stärker utbildningen genom att aktuella frågeställningar inom teknikområdet lyfts fram. 

Utbildningen baseras på nära kontakt med starka forskningsämnen där moderna forskningslaboratorier 

nyttjas i undervisningen. Samverkan mellan utbildning och forskning värderas högt av 

studenterna och lärarna, vilket medför att utbildningen hålls modern och aktuell för dagens behov. 

Detta framkommer tydligt i både kursvärderingar och programråd. I utbildningen är många 

gästlärare inblandade både som föreläsare, workshopledare, mentorer, handledare i projektkurser 

och beställare av projekt. Gästlärare som nyttjas i utbildningen är alumner, civilingenjörer, chefer, 

forskare och designers. Programmets utformning baseras på integrering av olika ämneskunskaper. 

Detta stimuleras genom ett nära samarbete med utvecklingsenheter på företag samt forskningsavdelningar 

vid universitetet. Exempel på företag som aktivt deltar i utbildningen är SKF, Sandvik, 

SSAB, LKAB, Gestamp Hardtech, Dynamore Nordic, Volvo, Bosch Rexroth etc. Under 

utbildningen varierar undervisningsformerna, från undervisning i klassrum och föreläsningssalar, 

laborationer, individuellt arbete, projekt och grupparbeten. Detta bidrar till att förbereda 

studenterna på ett arbetsliv med olika arbetsformer. 

De första åren domineras av klassundervisning och under senare delen ökar projektinslagen i 

kurserna. I många projekt upprättar studenterna själva projektplan, tidplan samt utser projektledare 

etc. Projektuppgifterna väljs ut med syfte och mål att efterlikna arbetsmoment som en civilingenjör 

inom Maskinteknik utför. I några kurser får studenterna arbeta med skarpa projekt direkt med 

företag. Även många studentprojekt har nära forskningsanknytning. Studenterna ansvarar för 

kontakten med företag och forskningsavdelningar. I högre årskurser, t.ex. i projektkurser och 

examensarbetet, krävs att studenterna självständigt genomför litteraturstudier för att ge kunskap om 

aktuell forskning samt utveckling inom industrin. De examinationsformer som används primärt är 

individuell skriftlig tentamen, individuell muntlig tentamen, gruppuppgifter och individuella 

projektuppgifter, inlämningsuppgifter, laborationer, muntliga presentationer samt duggor. Skriftliga 

individuella examinationer visar hur studenterna tagit till sig teoretiska kunskaper, medan 

projektarbeten samt laborationer ställer krav på att studenterna skall kunna tillämpa de kunskaper 

och de färdigheter de erhållit. I inriktningarnas huvudkurser arbetar studenterna i projektform ofta 

med skarpa industriprojekt där teori och dess tillämpningar behandlas. På inriktningarnas 

huvudkurser examineras även teoretiska kunskaper via muntlig presentation. Huvudmålet med 

utbildningen är att bygga upp en bred kunskaps- och färdighetsbas för studenternas framtida 

yrkesutövning. I många kurser ingår också grupparbeten som befäster olika ämneskunskaper. 

Utbildningens användbarhet 

Programmet civilingenjör Maskinteknik ger en bred kunskaps- och färdighetsbas vilket efterfrågas 

av svensk och internationell industri. Många stora företag inom tillverkningsindustrin, gruvindustri 

och annan tung industri har stora behov av maskintekniker. I många kurser deltar gästföreläsare för 

att ge studenterna perspektiv på typiska problem i industrin. Många lärare har en direkt koppling 

via sin forskning till industrin vilket gör att kurserna hålls aktuella i förhållande till industrin och 

behov inom forskning. 

5

Examensmål 1 

Del 1 

För civilingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och 

beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete 

Efter utförd analys av utbildningen som helhet, se målmatris Tabell 1, kan följande slutsatser dras. 

Examensmål 1 bedöms uppfyllt i nästan samtliga kurser, samt att det finns en fördjupning av 

kunskaper under utbildningens gång. Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls 

genom föreläsningar där lärare lyfter fram aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och genom 

projektkurser där studenterna själva genomför utvecklingsarbete, på grundläggande nivå i form av 

reella fiktiva projekt och på avancerad nivå alltid för akademisk forskning och industri. 

Den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten omfattar flera delområden som, mekanik, 

termodynamik, hållfasthetslära, design, produktutveckling, produktionsutveckling, strömningslära, 

dynamik, avancerade datorberäkningar, tribologi, laserbearbetning, experimentella metoder, 

energiteknik och materialteknik men även teorier och praktisk erfarenhet av problemlösning inom 

enskilda delområden samt i kombinationer mellan olika delområden. Utbildningen bygger på 

grundtanken att utveckling av kunskap om teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade 

erfarenhet är något som erhålls via både teori, exempelvis via föreläsningar och litteraturstudier 

samt genom praktik, i form av övningar, experiment, laborationer och projektarbeten. Av den 

anledningen är många av de ingående programkurserna utformade för att integrera teori och 

praktik. Teori undervisas via föreläsningar och praktiseras via lektioner, räkneövningar och 

laborationer. Likaså tillämpas inom utbildningen kritisk och konstruktiv feedback som en del av 

kunskapsutvecklingen. Därmed syftar utformningen av utbildningen till att omfatta olika former av 

bedömning och examination för att säkerställa att examensmålen uppnås. Förutom traditionella 

examinationsformer som skriftlig tentamen och projektrapport används en kombination av lärar- 

och självvärdering, det vill säga att studenterna själva värderar i vilken grad de uppfyllt målen i 

kursen. Detta görs i dialog med lärare, det vill säga att studenterna tillsammans med lärarna 

kritiserar och värderar de arbeten som utförts i kursen. Muntlig tentamen och rapportering är något 

som används i projektkurser. Träning för framtida yrkesutövning görs via olika uppgifter under 

hela utbildningen. Under olika moment såsom beräkningsuppgifter och laborationer övas och testas 

studenters kunskaper. Inledningsvis i utbildningen tränas grundläggande kunskap i matematik, fysik 

och mekanik. Ämneskunskaper och dess kopplingar till forskningsarbete sker främst i kurser på 

avancerad nivå i senare del av utbildningen. För en effektiv inlärning varierar undervisningsformer 

och examinationsuppgifter. Inledningsvis i utbildningen används laborationer, tentamen och 

redovisning av hemuppgifter. I senare del av utbildningen används fortfarande tentamen, där stort 

fokus läggs på studenternas förmåga att leverera resultat, både i rapportform och muntligt 

framställning. I slutet läggs mycket stor vikt på studenternas förmåga att i grupp såväl som enskilt 

kunna genomföra samt presentera större arbeten i form av projekt och examensarbete. Examination 

används för att säkerställa att studenter uppfyller de mål som är uppsatta för en kurs. 

Undervisningen, undervisningsmaterialet samt examinationsformerna återspeglar dess mål. Nedan 

redovisas några exempel på kurser som omfattar examensmål 1. 

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inom teknikområdet Maskinteknik bidrar på 

grundläggande nivå till uppfyllande av examensmål 1 genom de obligatoriska kurserna för 

ingenjörsutbildningar vid Luleå tekniska universitet (LTU). I första kursen årskurs 1 för 

6

maskinstudenterna Ingenjörskonst ges en övergripande orientering av teknikområdet samt hur 

forskningsområdet inom Maskinteknik ser ut. Studenten övas i att arbeta och tänka på ett 

ingenjörsmässigt sätt och erhåller även en viss insikt de forskningsområden som Institutionen är 

aktiva inom. Gästföreläsare från industrin samt forskare från olika avdelningar deltar i 

undervisningen för att ge en bild av teknikområdets forskning och utvecklingsarbete. Färdigheter 

som tränas är, grunderna för 3d-skissning och formella ritregler, grunderna i mekaniska 

detaljkonstruktioner och länkmekanismer, utformning av enklare mekaniska konstruktioner samt 

konstruktion av enklare länkmekanismer. Kursen examineras via individuella inlämningsuppgifter 

samt i ett projekt där muntlig presentation och en projektrapport är obligatoriska moment. 

Kursen Fysik 1 innehåller tre delar, experimentell metodik, mekanik och termodynamik med 

någon övervikt åt mekanikdelen. Studenten ska kunna visa brett kunnande inom fysik dvs. kunna 

förstå, förklara och visa strukturerad problemlösning. Kursen bidrar till brett kunnande och 

fördjupade kunskaper inom naturvetenskap såväl som kunskaper inom teknikområdets 

vetenskapliga grund. Den är en förberedelse för kursen Fysik 3 som utgör en grund för vidare 

studier inom naturvetenskap och teknik. Allmänt gäller att när moment behandlas som har 

beröringspunkter med aktuell forskning så informeras studenterna om denna. Typiska tentamenstal 

för att säkerställa kursmålen i den individuella examinationen är räkneuppgifter med det 

förekommer även förståelsefrågor. 

Exempel tentauppgift: 

Ett glas går lättare sönder om det faller på ett betonggolv än om det faller på ett trägolv. Varför? 

Förklara och motivera tydligt. 

Kursens olika moment och undervisningsformer bidrar tillsammans med examinationen till att 

säkerställa studenternas måluppfyllelse av examensmål 1 och 2. 

Fysik 2 består av experimentell metodik, vågor och modern fysik. Vågdelen behandlar vågor av 

mekanisk, elektromagnetisk och kvantmekanisk karaktär medan den moderna fysiken behandlar 

partiklars vågnatur, kvantmekanik samt atomers och molekylers uppbyggnad. Detta är relevanta 

delar av teknikområdets naturvetenskapliga grund och ökar studenternas förståelse av fysikaliska 

fenomen och deras bakomliggande naturvetenskapliga samband. Den experimentella metodiken är 

en fördjupning i motsvarande moment i kursen Fysik 1, där studenterna utvecklar sin förmåga att 

självständigt planera, utföra, utvärdera och redovisa ett experiment. Kursen innehåller föreläsningar, 

räkneövningar, laborationer och demonstrationer vilka tillsammans hjälper studenterna att uppnå 

kursens målsättning, att kunna beskriva, förklara och tillämpa ovan nämnda fysikaliska begrepp. 

Laborationen i experimentell metodik examineras i form av en muntlig redovisning inför klassen. 

Denna redovisning filmas och efter redovisningen tittar studenterna tillsammans med lärare på 

filmen och kommenterar hur experimentet presenterades. I examinationen ingår även en 

individuell skriftlig tentamen med fokus på räkneuppgifter där studenternas förmåga att motivera, 

förklara och tillämpa de aktuella fysikaliska sambanden prövas. Fysik 2 bidrar därmed till 

kunskapsprogression i examensmål 1. 

Kursen Fysik 3 berör tre naturvetenskapliga områden: mekanik, kärnfysik och relativitetsteori, 

med tyngdpunkten på mekanik. Dessa områden ger en god naturvetenskaplig grund som 

kompletteras i övriga kurser. De tre områdena bidrar till att uppfylla både examensmål 1 och 2 

eftersom de utgör en viktig del av "teknikområdets vetenskapliga grund" (examensmål 1) samt ger 

7

förbättrade "kunskaper i matematik och naturvetenskap" (examensmål 2). Exempel på detta ur 

kursplanen: "Efter fullgjord kurs kan studenten förklara begreppen arbete, energi, rörelsemängd, 

rörelsemängdsmoment och tröghetsmoment." Mekanikdelen i kursen Fysik 3 tar vid där kursen 

Fysik 1 slutar och bidrar därmed till kunskapsprogression. Vid den skriftliga, individuella tentamen 

examineras studenternas förståelse för teknikområdets vetenskapliga grund samt deras kunskaper i 

naturvetenskap i första hand med räkneuppgifter, förståelsefrågor är också vanligt förekommande. 

Kurser som bidrar till kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade 

erfarenhet är ämneskurser inom Materialteknik, Hållfasthetslära, Hydromekanik, Datorstödd 

konstruktion, Maskinkomponenter och Tillverkningsteknik där teknikområdets grunder tränas för 

att sedan kunna användas i ingenjörsproblem. Kurserna examineras med individuell skriftlig 

tentamen. Materialtekniks vetenskapliga grund bygger på kunskaper i fysik, kemi och matematik. 

Efter detta läser studenterna en grundkurs i Metalliska och polymera material materialteknik. 

Kursen i Metalliska och polymera material är den första kursen i materialteknik och efter 

genomgången kurs har studenterna tillägnat sig grundläggande kunskaper om metalliska och 

polymera material som t.ex. uppbyggnad, användningsområden och mekaniska egenskaper, 

förståelse för hur egenskaperna hos material beror på struktur och tillverkningsmetod, förståelse för 

olika mekaniska egenskaper och provningsmetoder samt ha tillägnat sig kunskaper om 

korrosionsteori, korrosionstyper och skydd mot korrosion. Målet examineras via individuell 

examination och laborationsrapporter, se exempel nedan på en typisk tentafråga där studenten får 

kombinera ett brett kunnande från flera områden för att kunna lösa uppgifterna. 

Ett annat exempel är Hållfasthetslära A, den första kursen i hållfasthetslära. Efter genomgången 

kurs har studenterna tillägnat sig grundläggande kunskaper såsom definitioner av spänning och 

töjning, elastiska stångbärverk, vridning av axlar, balkteori, allmänna spänningstillstånd, 

töjningstillstånd, Hooke’s lag, plasticitet, brottmekanik, utmattning, elastisk instabilitet och 

materialmodeller. Kursen består av föreläsningar, lektioner, handledning samt laborationer. På 

föreläsningarna ges teoretisk bakgrund, motiveringar, förklaringar samt exempel på tillämpningar av 

aktuellt kursavsnitt. Under lektionerna demonstreras metodik och arbetssätt vid lösning av problem 

och vid handledningen får studenterna öva problemlösning där handledare ger handledning/hjälp 

8

med problemlösning. Laborationen ägnas åt att praktiskt belysa vissa avsnitt inom kursen. Områdets 

vetenskapliga grund samt aktuell forskning inom området presenteras. Demonstration av numeriska 

metoder som t.ex. finita element metoden görs av inbjudna forskare. Individuell skriftlig tentamen 

och duggor samt en laboration i grupp säkerställer att kursmålen nås. En analys och bedömning av 

kursens integration av teoretiska och praktiska moment är att den bidrar till att studenterna 

uppfyller examensmål 1 på en grundläggande nivå. Återkoppling efter laborationer och experiment 

bidrar till att studenterna kan förbättra sina prestationer i kursen och därmed fördjupa sitt lärande. 

En samlad analys och bedömning av kursen är att studenterna uppnår viss kunskap och insikt i 

relation till målet, för djupare kunskap och förståelse behöver studenterna fördjupning och 

ytterligare erfarenhet. Exempel på en sådan kurs är Finita elementmetoden för mekanisk 

analys. Kursen Hållfasthetslära A bidrar till examensmål 1 och är en bas för fortsatta studier inom 

Teknikområdet. 

Kursen Maskinkomponenter behandlar hur studenter på ett systematiskt sätt analyserar 

maskinkomponenter med hjälp av olika verktyg, t ex analytiska metoder och datorbaserade 

metoder. Exempel på komponenter som behandlas är bromsar, kopplingar, kuggväxlar, skruvar och 

fjädrar. I kursen blandas föreläsningar, där viktiga moment i kursen lyfts fram och förklaras, med 

lektioner i form av viss teorigenomgång samt räkneövningar. Gästföreläsare som kopplar ämnet till 

utveckling och forskning finns med i kursen. Individuell skriftlig tentamen säkerställer att 

kursmålen nås. Återkoppling efter laborationer och experiment bidrar till att studenterna kan 

förbättra sina prestationer i kursen och därmed fördjupa sitt lärande. En samlad bedömning av 

kursen är att viss kunskap och insikt i relation till målet uppnås, för djupare kunskap och förståelse 

behöver studenterna lära sig mer teori och få ytterligare erfarenhet. Kursen Avancerade 

maskinelement är ett exempel på en sådan kurs. Kursen Maskinkomponenter bidrar till 

examensmål 1. 

Exempel tentauppgift: Betrakta bromsarna i figuren nedan. Förklara med hjälp av beskrivande text 

och matematiska uttryck för var och en av dessa varför eller varför inte självhämning kan uppstå. 

Ämneskunskaper tränas ytterligare i kursen Projektkurs B (åk2), där kunskap från föregående 

ämneskurser användas för att lösa problem i projektform. I kursen får studenterna möjlighet att 

tillämpa grundkunskaper de har fått i tidigare kurser, såsom matematik, CAD, hållfasthetslära och 

maskinelement. Avsikten med projekt i undervisningen är att skapa en arbetssituation som i stort 

liknar den som studenten kommer att möta i sitt kommande arbete, eller mer specifikt i en roll som 

civilingenjör inom konstruktion, produktion och mekanik. Några saker som det läggs stor vikt vid 

i kursen är att studenterna ska utveckla egenskaper och förmåga att självständigt kunna välja 

lösningar och bedöma deras värde samt använda teoretisk kunskap för att uppnå ett praktiskt 

resultat. Projektuppgiften som studenterna får är att konstruera och bygga en tryckluftsdriven 

kolvmotor. Motorn skall sedan delta i en tävling som går ut på att driva ett radiostyrt fordon så lång 

sträcka som möjligt. Denna projektuppgift är vald med hänsyn till att träna studentens förmåga i 

9

kreativ produktframtagning, produktion, beräkningar, CAD, framställning av ritningar, mm med 

ett mål att optimera ett mekaniskt system för högsta möjliga verkningsgrad. Att studenterna 

tillverkar sin egen produkt efter sina egna ritningar, ger en direkt återkoppling på hur bra förarbetet 

har varit. Återkopplingen gör att studenterna får reflektera över produktframtagningsprocessen. Ett 

faktum som tydligt observerats av involverad lärarpersonal, samt av studenterna själva vid 

kursvärderingar. En analys och bedömning av kursens integration av teoretiska och praktiska 

moment är att den till viss del bidrar till att studenterna uppfyller examensmål 1. För full täckning 

av målet krävs ytterligare ämneskunskap samt erfarenhet att tillämpa och kombinera dessa. 

I kursen Experimentella metoder (åk3) lär man sig mäta olika mekaniska och termiska storheter 

som t.ex. töjning, deformationer och vibrationer på en belastad struktur, temperaturer och 

luftfuktighet. Målet med kursen är att studenten skall lära sig metoder att mäta dessa mekaniska 

storheter, samt att öva färdigheter i experimentellt arbete, rapportskrivning och muntlig 

presentationsteknik. Kursen innehåller föreläsningar/lektioner, laborationer och mini-projekt. 

Projekten kan ske i samarbete med andra kurser och forskningsavdelningar där studenterna får en 

inblick i teknikområdets forskning. En del av projekten integreras med Projektkurs C. Kursen 

examineras via muntlig och skriftlig framställan. En analys av kursen visar att studenterna uppnår 

viss kunskap och insikt i relation till målet, för att uppnå en djupare kunskap och förståelse behövs 

en teoretisk fördjupning och praktisk träning. Kursen Avancerad experimentell teknik är ett 

exempel på en sådan kurs. En samlad bedömning av kursen Experimentella metoder är att 

studenterna ges en bredd i kunskap samt förmåga och insikt i att kombinera ämneskunskap för att 

lösa problem individuellt och i grupp i relation till examensmål 1. 

Projektkurs C bygger vidare på Projektkurs B:s idé att kombinera kunskap från ämneskurser för 

att lösa komplexa problem i projektform. I Projektkurs C får dock studenterna arbeta mer 

självständigt i ett stort projekt där samtliga delgrupper strävar mot ett gemensamt mål. 

Kursdeltagarna arbetar i grupp med framtagning av en produkt, metod eller ett system. Arbetet 

omfattar samtliga stadier från idéskiss till idrifttagning. Delprojekt fördelas på olika grupper där 

några, eller alla, grupper jobbar med olika delar av samma projekt. Detta medför att studenterna 

även tränas i kommunikation och samverkan mellan olika grupper. Delprojekten har inriktningar 

som motsvarar M-programmets examensinriktningar. D.v.s. den som avser att följa t.ex. 

Konstruktion kan jobba med ett delprojekt om funktion. De olika delprojekten levererar sina 

resultat till ett gemensamt huvudprojekt. Arbetet redovisas i en teknisk rapport samt med muntlig 

redovisning. Eventuellt kan arbetet genomföras i flera grupper (med undergrupper) för att skapa en 

konkurrenssituation mellan de olika grupperna. Projektarbetet examineras i flera steg och ska göra 

det möjligt för studenten att (individuellt och i grupp) visa sitt lärande inom olika delar av arbetet. 

Några steg som examineras är idéprocess och konceptframtagning, utvecklingsarbete, 

planeringsprocess, grupprocess, projektresultat samt muntlig och skriftlig rapportering. 

Examinationsformerna varierar, förutom enskild skriftlig och muntlig rapportering, används 

intervjuer, självvärderingar och muntlig examination. En samlad analys och bedömning av kursen 

är att studenterna ges bred kunskap samt förmåga och insikt i att kombinera ämneskunskap för att 

lösa problem individuellt och i grupp i relation till examensmål 1, för att uppnå en djupare kunskap 

och förståelse behöver studenterna fördjupning och ytterligare erfarenhet. Exempel på dessa är de 

olika inriktningarnas kurser på avancerad nivå. Efter analys anses att kursen är starkt bidragande till 


10

Kursen Avancerade maskinelement är en kurs på avancerad nivå på inriktningen Konstruktion 

som tar vid där grundläggande kursen Maskinkomponenter slutar. Ämnet maskinelement är en 

syntes av olika, mer grundläggande ämnen, bl.a. stelkroppsmekanik, hållfasthetslära, strömningslära, 

konstruktionsteknik, elektronik, hydraulik och tribologi. Kursen ger därför tillfälle att använda 

kunskaper i dessa ämnen för att skapa ny kunskap. Forskningen inom ämnet maskinelement är 

omfattande vid LTU och vid flera stora svenska företag. Detta belyses i kursen genom att 

doktorander berättar om sin forskning och genom gästföreläsningar från industrin. Många av 

forskningsprojekten i maskinelement sker i samarbete med industrin och några av experterna 

därifrån kommer och berättar om hur de arbetar med utveckling av maskinelement. Kursen 

examineras genom individuella inlämningsuppgifter samt individuell muntlig tentamen. Efter analys 

anses att kursen håller hög nivå samt ger en djup förståelse inom teknikområdet och den är därför 

starkt bidragande till examensmål 1. 

Kursen Avancerad produktionsledning i inriktningen Produktion behandlar 

produktionssystems utformning och funktion. Kursen fokuserar i hög grad på lean i ett bredare 

perspektiv där vår syn på kunskap och lärande bygger på att studenten, utifrån öppna 

problemställningar, ges möjlighet att prova sin teoretiska kunskap inom området. Detta är i högsta 

grad en interaktiv process i samverkan med andra studenter och lärare. Under kursen kommer 

studenterna att utveckla färdigheter inom området produktionsledning. Genomgång av 

leankonceptets grundläggande principer och viktiga metoder/verktyg är i fokus. Principer, metoder 

och verktyg för utformning av layouter är en annan viktig del. Metoder och verktyg är 

huvudsakligen kopplade till tillverkande enheter. Toyotamodellen och västerländska leantolkningar 

ingår i kursen. En del i kursen behandlar hur företag, svenska som utländska, arbetar med lean. 

Kursen genomförs via föreläsningar, seminarier, praktiska övningar i form av laborationer och 

mindre företagsbaserade fallstudier. Examination sker via individuell skriftlig tentamen, 

laborationer, seminarieuppgifter och fallstudie. Efter analys anses att kursen håller hög nivå, med en 

stark koppling till industriell produktionsledning samt ger en djup förståelse inom teknikområdet 

och är därför starkt bidragande till examensmål 1. 

Kursen Finita elementmetoden för mekanisk analys är obligatorisk på inriktningen Teknisk 

Mekanik och behandlar grundläggande teorier från linjär och olinjär FEM 1. Grunder inom 

lösningsmetoder, materialmodellering, stora deformationer och kontaktformulering behandlas i 

kursen. Ett genomgående tema i kursens olika delar är verifiering och validering av numeriska 

resultat. För att träna studenterna i att angripa olika sorters problem görs praktiska övningar i 

modellering, simulering och analys av olika olinjära problem. Kursen är på avancerad nivå och 

bygger vidare på kunskaper från hållfasthetslära, mekanik, fysik och matematik. Kursen utgör en 

viktig grund för att arbeta inom områden där mekaniska komponenter och system ingår, t ex 

teknisk mekanik, teknisk design, produktinnovation, maskinteknik, produktutveckling osv. För att 

studenterna ska få insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete ingår en workshop där 

gästföreläsare från företag som arbetar med programutveckling samt företag som är användare av 

olinjär FEM föreläser. Ett viktigt inslag är att beskriva forskningen inom numeriska metoder samt 

hur numeriska metoder används inom industrin för att studera olika mekaniska system. I 

laborationerna ges studenterna möjlighet att bekanta sig med en kommersiell programvara (LS- 

Dyna) för hållfasthetsberäkningar. Kursen examineras via individuella teoriuppgifter samt muntlig 

individuell presentation av lösningar till utvalda teoriuppgifter, laborationer och en skriftlig rapport 

1 Finita elementmetoden 

11

av projektuppgift. Efter analys anses kursen hålla hög nivå, med en stark koppling till industriell 

modellering och simulering samt ge en djup förståelse inom teknikområdet och är därför starkt 

bidragande till examensmål 1. 

Ytterligare ett exempel på studenternas färdigheter i förhållande till examensmål 1 är huvudkurserna 

för inriktningarna Konstruktion, Produktion och Teknisk mekanik, Sirius – Kreativ produktutveckling, 

Integrerad produktionsutveckling och Mekanikens tillämpningar. Dessa kurser 

genomförs både via föreläsningar, litteraturstudier samt självständigt projektarbete som studenterna 

genomför, oftast tillsammans med ett företag. I alla dessa kurser sker projekarbete i nära samarbete 

med företag där de får insyn och träning i att arbeta med forskning och utveckling. Studenten får 

arbeta inom teknikområdet med en rad olika moment som ofta måste kombineras för att hitta en 

lösning, produkt, system eller process. Examination sker via löpande bedömning där hänsyn tas till 

initiativförmåga, kommunikation, kreativitet och projektledning, teknisk lösning, intervjuer, 

muntlig presentation och skriftlig rapport samt en populärvetenskaplig framställning. Dessa kurser 

bidrar starkt till examensmål 1. En mer detaljerad beskrivning av kurserna finns under examensmål 

3. 

Examensarbete: Ett krav i examensarbetet är att en litteraturstudie genomförs och redovisas i 

rapporten för examensarbete som bakgrund till det utförda arbetet. Referenser krävs normalt till 

både etablerade lösningar inom området och forskningspublikationer. Detta kontrolleras av 

examinator för examensarbetet. 

Slutsats måluppfyllelse: En analys och bedömning av utbildningens kurser och dess 

examinationsformer tillsammans med examensarbetet visar att examensmål 1, att kunskap om det 

valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt 

forsknings- och utvecklingsarbete är uppfyllt i mycket hög grad. 

12

Examensmål 2 

För civilingenjörsexamen skall studenten visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, 

inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom 

vissa delar av området 

Enligt den analys och värdering som gjorts av ämnesgruppen för Maskinteknik, se Tabell 1, finns 

flera kursmål i utbildningen, som relaterar till examensmål 2 och som även inbegriper en 

fördjupning av målet under utbildningens gång. Brett kunnande innebär för det valda teknikområdet 

att studenterna ska ha utvecklat kunskaper inom produktutveckling, produktionsutveckling, 

mekanik, hållfasthetslära, strömningslära, dynamik, avancerade datorberäkningar, 

tribologi, tillverkningsmetoder, laserbearbetning, experimentella metoder, energiteknik och 

materialteknik för att kunna genomföra olika former av utvecklingsarbete inom respektive område. 

Teknikområdet som sådant är brett formulerat, med en mångfald av uttryck och tillämpningar. 

Exempelvis kan resultatet av ett utvecklingsarbete resultera i en produkt, ett system, metod eller ett 

produktionssystem. Teknikområdet definieras som kunskaper, metoder och processer för att 

tillfredsställa människors behov, värderingar och preferenser, likväl som de krav på hållbarhet som 

ställs av näringsliv och samhälle. Studenterna ska därmed ha utvecklat kunskaper om olika 

tekniklösningar, material, tillverkningsprocesser, beräkningar och hållfasthet såväl som kunskaper 

om människans förutsättningar. Detta breda kunnande inom ingenjörsämnena är förutsättningen för 

civilingenjörsexamen i Maskinteknik. Väsentligt fördjupade kunskaper består av fördjupning inom 

programmets inriktningar. Under de tre första åren på utbildningen ingår obligatoriska kurser inom 

ingenjörsämnena, se Figur 2. Nedan exemplifieras några av kurserna som ger måluppfyllnad för 


Matematik kursen Differentialkalkyl är ett exempel som visar på måluppfyllande för examensmål 

2. Som färdig civilingenjör väntas studenten stöta på många problem som kan formuleras i 

matematiska termer. Studenten får genom kursens övningsuppgifter träna sig genom självständigt 

eller gruppvis arbete hur man löser praktiska och matematiska problem med hjälp av grundläggande 

matematiska verktyg. Studenterna får höra och läsa om hur man genomför ett hållbart resonemang 

med hjälp av definitioner och logik samt hur man bevisar satser. Diskussion med undervisande 

lärare om problemlösning och metoder uppmuntras. För att se om studenten har uppnått uppsatta 

mål genomgår studenten ett skriftligt individuellt prov som testar studentens kunskaper och 

färdigheter i de för kursen centrala matematiska begreppen: binomialsatsen. gränsvärden, 

kontinuitet, egenskaper hos kontinuerliga funktioner, derivata (definition och räkneregler), 

medelvärdessatsen, differentialer, inversa funktioner, extremvärden, konvexitet, grafritning, 

Taylorutveckling och numerisk lösning av ekvationer. 

Exempel tentamensfrågor för Differentialkalkyl 

1. Bestäm och klassificera lokala extremvärden för kurvan y= x + 2ln(e -2 + e -x). Hitta eventuella 

asymptoter. Avgör i vilka intervall funktionen är växande respektive avtagande. Bestäm i vilka 

intervall funktionen är konvex respektive konkav. Avgör om det finns inflexionspunkter. 

2. a) Bevisa att en funktion som är deriverbar i en punkt är kontinuerlig i samma punkt. 

b) Ge ett exempel på en funktion som är kontinuerlig i en punkt men ej deriverbar i punkten. 

13

Kursens moment, undervisningsformer och examnation bidrar till uppfyllande av kunskaper i 

matematik vilket är en del av examensmål 2. Kursen Matematik M är anpassad efter särskilda 

behov för civilingenjörsprogrammet i maskinteknik. Kursen bygger vidare på tidigare kurser i 

matematik och den utvidgar differential- och integralkalkylen till funktioner av flera variabler samt 

vektorvärda funktioner. Bland annat presenteras och diskuteras kända partiella differentialekvationer, 

t.ex. vågekvationen, värmeledningsekvationen och Laplace ekvation, ur ett tekniskt 

perspektiv. Civilingenjörer använder matematik för att formulera och analysera verkliga problem. 

För detta krävs teoretisk förståelse av matematiska grundbegrepp lika väl som förmåga att tillämpa 

dem i olika sammanhang. Båda sakerna övas genom att lösa problem som på olika sätt knyter an till 

begrepp och metoder som ingår i kursen: funktioner av flera variabler, kontinuitet, partiella 

derivator, deriverbarhet, Taylorutveckling, extremvärden, multipelintegraler, kurv- och 

ytintegraler, vektoranalys (Gauss, Greens och Stokes satser), partiella differentialekvationer, lösning 

av partiella differentialekvationer med variabelseparation. Examination sker genom en enskild 

skriftlig tentamen som består av ett antal problem av liknande karaktär som de som har diskuterats 

på föreläsningar och lektioner. Studenterna bedöms efter sina lösningar. Kursens moment, 

undervisningsformer och examination bidrar till uppfyllande av kunskaper i matematik vilket är en 

del av examensmål 2. 

En bedömning av de obligatoriska kursernas innehåll visar på en bred grundläggande kunskapsbas 

inbegripet matematik och naturvetenskap för civilingenjörsexamen Maskinteknik. Förutom detta 

har programmet kurser som bidrar till både en bred bas inom teknikområdet samt vissa väsentligt 

fördjupade områden. I kursen Fysik 1 innefattar mekanikdelen en partikels två-dimensionella 

rörelse, både kinematik och kinetik, samt enkla och sammansatta stela kroppar i jämvikt d.v.s. 

statik. Det är förkunskaper till flera kurser inom programmet. I termodynamik ska studenten kunna 

redogöra för begrepp, samband och tillämpa termodynamikens första och andra huvudsats för 

beräkningar på ideala gaser i slutna system samt kunna beräkna verkningsgraden för enkla 

kretsprocesser. Studenten ska behärska enkel värmetransport som t.ex. en-dimensionell 

värmeledning. Det är förkunskaper som behövs för senare kurser i t.ex. ”Termodynamik och 

värmetransport”. I kursmomentet experimentell metodik är kursmålet förmåga att självständigt 

planera, genomföra och utvärdera ett fysikaliskt experiment samt bestämma de experimentella 

sambanden med matematiska modeller. Dessutom är ett kursmål att skriftligt kunna kommunicera 

resultaten i en teknisk rapport, vilket ingår i examinationen. En samlad analys och bedömning visar 

att kursen bidrar i till brett kunnande inom naturvetenskap, d.v.s. examensmål 2. I kursmomentet 

experimentell metodik i kursen Fysik 2 är kursmålet förmåga att självständigt planera, genomföra 

och utvärdera ett fysikaliskt experiment samt bestämma de experimentella sambanden med 

matematiska modeller. Arbetet och laborerandet sker vid ett antal tillfällen i mindre grupper med 

uppföljning på individuell nivå. Rapportskrivningen, som ingår i examinationen, är en väsentlig del 

där prövning sker dels genom att studenten opponerar på annan grupps rapport och genom 

lärarrättning. Momentet bidrar i huvudsak till brett kunnande inom naturvetenskap, d.v.s. 

examensmål 2. Samtliga matematikkurser bidrar starkt till examensmål 2 och är en viktig bas för 

kommande kurser inom teknikområdet. De tidigare beskrivna kurserna (under examensmål 1) 

Fysik 1, Fysik 2 samt Fysik 3 bidrar även de starkt till examensmål 2 med en bredd inom 

naturvetenskap och teknikområdet. 

14

Kursen Hydromekanik omfattar föreläsningar, räkneövningar och laborationer. Under 

föreläsningarna presenteras teori med tillhörande exempel. I kursen behandlas grundläggande 

fysikaliska begrepp inom hydromekanik samt grundläggande metoder för analys av fluider i vila och 

i rörelse. Tekniska tillämpningar inom strömningslära som t.ex. strömning i rör, pumpar och 

turbiner behandlas. Kursen examineras via muntlig presentation, hemuppgifter och individuell 

skriftlig tentamen. En samlad analys och bedömning av kursen är att studenterna uppnår viss 

kunskap och insikt i relation till målet, för att uppnå en djupare kunskap och förståelse behöver 

studenterna fördjupning och ytterligare erfarenhet. Kursen Strömningsmekanik är ett exempel på 

en sådan kurs. Kursen bidrar till examensmål 2. 

Kursen Hållfasthetslära A som även beskrivs under mål 1 är en central kurs för blivande 

civilingenjörer inom teknikområdet. Ingenjörskunskap i form av hållfasthetslärans begrepp är i 

fokus och baseras på tidigare mekanikkunskap från kurserna Fysik 1 och Fysik 3 i Åk 1. Stor del 

ägnas åt att lära sig bestämma uppträdande krafter, moment, spänningar och deformationer i vanligt 

förekommande konstruktionselement samt förstå bakgrunden till och kunna använda vanliga 

dimensioneringsmetoder. En annan viktig del är att förstå och analysera mekaniska konstruktioner 

ur ett hållfasthetsmässigt perspektiv samt att metodiskt angripa och lösa beräkningsproblem. Viktig 

kunskap för dimensionering av konstruktioner och produkter som brottmekanik och utmattning 

tas även upp. Kursen examineras via laborationer och duggor samt individuell skriftlig tentamen. 

Exempel tentamensuppgift. Ett plant spänningstillstånd i 

en punkt på en belastad konstruktion visas i figuren 

(enhet MPa). 

a) Beräkna största normalspänning i punkten och ange i 

vilken riktning den verkar i förhållande till den inlagda 

referenslinjen. 

b) Beräkna största skjuvspänning i punkten. 

c) Beräkna effektivspänningen i punkten enl von Mises. 

Studenterna uppnår viss kunskap och insikt i relation till målet. För att uppnå en djupare kunskap 

och förståelse behöver studenterna teoretisk fördjupning och ytterligare erfarenhet inom ämnet. 

Exempel på en sådan kurs är Finita elementmetoden för mekanisk analys eller någon valbar 

avancerad kurs inom hållfasthetslära. Kursen bidrar till examensmål 2 och är en viktig bas för 

fortsatta studier inom teknikområdet. 

Den naturvetenskapliga grunden stärks också genom kursen Kemiska principer där studenterna 

får ett brett kunnande inom kemi, med såväl de grundläggande teoretiska förutsättningarna som 

exempel på olika tekniska tillämpningar. Undervisningen innefattar gemensamma föreläsningar, 

samt eget arbete i mindre grupper med övningsuppgifter med tillgång till lärare. I kursen ingår även 

en laboration med miljöanalystillämpning. Efter genomgången kurs ska studenterna uppfylla målet 

att ha en bred kunskapsbas inom kemi samt känna till dess tillämpningar inom olika 

teknikområden. Studenterna ska också kunna exemplifiera och analysera olika hot mot en hållbar 

utveckling, samt förstå de bakomliggande kemiska mekanismerna. Examination sker under kursens 

gång genom 4 stycken individuella deltentamina. Efter kursens slut ges möjlighet till att 

15 

625 

Referenslinje 

370 

-250 

30º

komplettera ev. underkänt resultat vid ett extra tentamenstillfälle. Laborationen redovisas genom en 

obligatorisk skriftlig rapport. 

Exempel på tentamensuppgift i Kemi: 

Vid förkromning så försöker man att mer och mer använda krom med oxidationstalet +III 

istället för +IV, då krom(IV) är allergiframkallande och tros kunna orsaka cancer: 

En bensintank till en motorcykel skall förkromas genom elektrolys i en Cr2(SO4)3 - lösning. 

Hur lång skall elektrolystiden vara för att kromskiktets tjocklek skall bli 100 μm (10 -2 cm) 

om strömtätheten är 0.20 A cm -2 och strömutbytet 90 %? 

Kroms densitet är 7.14 g cm -3. 

Uppgiften examinerar framförallt examensmål 1, 2 samt 4. 

Kursen Termodynamik och värmetransport utgörs av föreläsningar där teoriavsnitt behandlas. 

Litteraturen till kursen är relativt omfattande och studenterna får på egen hand arbeta med stora 

delar av teorin. För att stimulera detta nyttjas individuella inlämningsuppgifter (i princip en per 

föreläsning). Dessa är frivilliga och medför vid väl utfört arbete en bonus inför ordinarie 

tentamenstillfälle. Målet med kursen är att studenten skall uppnå grundläggande kunskaper och 

färdigheter inom klassisk termodynamik och värmetransport. Det aktuella ämnet ingår i flera 

tänkbara processer såsom utveckling samt tillverkning av produkter (värmeproblem vid tillverkning 

och ex. värmebortförsel från bromsar mm, trycksatta system mm). Examination sker via 

inlämningsuppgifter, laborationsrapporter samt individuell skriftlig tentamen. En samlad analys och 

bedömning av kursen är att studenterna uppnår god kunskap, en bredd och insikt i relation till 

målet. Kursen bidrar till examensmål 2 och är en bas för fortsatta studier inom teknikområdet. Ett 

annat exempel är den under examensmål 1 beskrivna kursen Projektkurs C. Här sätts olika 

ämnesområden ihop och utmaningen för studenterna blir att planera, utveckla, realisera samt ta i 

drift och använda tekniska system i ett uthålligt perspektiv. I kursen måste studenterna kunna 

använda produktutvecklingsmetoder, samverkan mellan olika kompetensområden, använda ett 

systemtänkande och arbeta i grupp med dessa utmaningar. Kursen utmanar individen inom många 

områden där teoretisk kunskap omsätts i praktiken när system, processer och produkter utvecklas. 

Efter en samlad analys och bedömning av kursen anses att studenterna ges bred kunskap och insikt i 

relation till målet. För att uppnå en djupare kunskap och förståelse behöver studenterna 

fördjupning och ytterligare erfarenhet. Exempel på dessa är de olika inriktningarnas kurser. Efter 

analys anses kursen vara starkt bidragande till examensmål 2. 

Kursen Avancerad datorstödd konstruktion, som är obligatorisk på inriktningen konstruktion, 

ger fördjupade kunskaper i datorstödd konstruktion för tillämpning vid lagbaserad produktutveckling. 

Kursen behandlar geometrisk formulering av kurvor och ytor. I kursen ingår också 

övningar i: modellering i olika CAD 2-system, överföring av modeller mellan olika CAD- och 

design-system, samt att reparera geometrimodeller som inte är kompletta. Kursen är en påbyggnad 

på kursen Datorstödd konstruktion. Kursen fokuserar på geometrisk formulering, avancerad solid- 

och ytmodellering, integration av solidmodellering och ytmodellering, utbyte av geometridata 

2 Computer‐aided design 

16

mellan olika CAD-system, KBE 3 och preparering av geometrimodell för simulering med 

FEM/CFD 4, PDM 5/PLM 6. Kursen utgörs av teoriavsnitt följt av tillämpade uppgifter/övningar 

som redovisas muntligt. Vid teoriföreläsningarna visas/diskuteras exempel och problem från 

industrin, grundläggande problemställningar samt möjligheter med tekniken idag (teknikfronten). 

De flesta övningarna redovisas genom att kursdeltagaren förklarar vad övningen gick ut på, hur 

denne löst problemet och varför resultat blev så. Examination av examensmål 2 sker via tillämpade 

övningar som redovisas och förklaras muntligen (och individuellt), samt en tillämpad 

konstruktionsuppgift med redovisning både i rapportform och med digitala modeller (med 

diskussion om lösning och resultat). Efter analys anses kursen hålla hög nivå, med en stark koppling 

till industriell avancerad konstruktion, modellering och simulering samt ge en djup förståelse inom 

teknikområdet och är därför starkt bidragande till examensmål 2. 

Kursen Tillverkningsmetoder II är obligatorisk för inriktningen Produktion och är ett exempel 

på en fortsättningskurs som ger en fördjupning gällande skärteori, faktorer som påverkar 

skärförloppet och dess inverkan på olika skärningsmetoder. I delen plastisk bearbetning tillämpas 

grundläggande principer av plasticitetsteori för att analysera enkla plåtformningsapplikationer. 

Svetsdelen har fokus på lasersvetsning och laserhybridsvetsning, inkluderande svetsteori och 

applikationer, även andra svetsmetoder belyses. Kursen är en fortsättningskurs och bygger på 

förkunskap från Tillverkningsmetoder eller motsvarande grundkurs inom produktions- och 

tillverkningsteknik. Andra viktiga delar inom produktionen belyses i kurserna Produktionsledning 

(valfri), Diskret Händelsestyrd Simulering och Robot- och ergonomisk simulering (valfri). 

Examination sker via individuell skriftlig tentamen, laborationer, seminarium och övningsuppgifter. 

Efter analys anses kursen hålla hög nivå, med en stark koppling till industriella tillverkningsmetoder 

samt ge en djup förståelse inom teknikområdet och är generellt bidragande till examensmål 2. 

Strömningsmekanikens beräkningsmetoder är en obligatorisk kurs inom inriktningen 

Teknisk Mekanik som strävar efter att ge studenter förtrogenhet med approximativa analytiska 

metoder samt numeriska metoder för lösning av problem inom strömningsmekaniken. Exempel på 

delar som diskuteras är: Gränsskiktsteori: Allmän matematisk beskrivning av gränsskikt, 

Tillämpning på inkompressibel laminär gränsskiktströmning, Blasius, Falkner-Skan, Gränsskikt för 

cylindriska kroppar, Momentum integral metoder, separation, Finit differens metoder, Turbulent 

gränsskiktsströmning, Finita volymmetoden, Diffusion och konvektion, Stora ekvationssystem, 

Navier-Stokes ekvationer, tryck-hastighetskoppling, CFD, Turbulensmodellering och k-epsilon 

turbulensmodellen. Kursen ges i form av föreläsningar och laborationer där laborationerna ger 

studenterna möjlighet att bekanta sig med en kommersiell programvara för strömningsberäkningar 

(ANSYS CFX) och även möjlighet till att skriva egen kod med Matlab för att utveckla egna 

approximativa lösningar. Under laborationstillfällena ges studenterna möjlighet att arbeta i grupp 

med relevanta strömningsfall och se hur man kan genomföra beräkningar med kvalitet och 

trovärdighet. Inlämningsuppgifterna är obligatoriska och ska rapporteras på engelska. Examination 

sker via inlämningsuppgifter samt individuell skriftlig tentamen. Efter analys anses kursen hålla hög 

nivå, med en stark koppling till industriell modellering och simulering samt ge en djup förståelse 

inom teknikområdet och är därför starkt bidragande till examensmål 2. 

3 Knowledge Based Engineering 

4 Computational fluid dynamics 

5 Product Data Management 

6 Product Lifecycle Management 

17

I kurserna Sirius – Kreativ produktutveckling, Integrerad produktionsutveckling och 

Mekanikens tillämpningar som är inriktningarna Konstruktion, Produktion och Teknisk 

mekaniks huvudkurser tränas studenterna i att jobba med avancerade problem inom matematik och 

naturvetenskap och även att kombinera delområden för att hitta en lösning, produkt, system eller 

process. Examination sker via löpande bedömning där hänsyn tas till initiativförmåga, 

kommunikation, kreativitet och projektledning, teknisk lösning, intervjuer, muntlig presentation 

och rapport samt populärvetenskaplig framställning. Dessa kurser bidrar starkt till examensmål 2. En 

mer detaljerad beskrivning av kurserna finns under examensmål 3. 

Examensarbete: Ett krav i examensarbetet är att redovisa en problemanalys. Problemanalysen 

koncentreras till det problem eller delproblem som är i fokus för arbetet även i en vidare 

bemärkelse med beröringspunkter till relaterade teorier, metoder, kända lösningar och funktioner 

inom teknikområdet. Kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik kan vanligen användas för 

analys, lösning, eller båda. Kontrolleras av examinator för examenarbetet. 


examinationsformer tillsammans examensarbete visar att examensmål 2 som omfattar brett 

kunnande inom det valda teknikområdet samt matematik och naturvetenskap samt väsentligt 

fördjupade kunskaper inom vissa delar av teknikområdet finns uppfyllt i mycket hög grad. 

18

Examensmål 3 

För civilingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och 

kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och 

utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen 

En analys och bedömning av de ingående kurserna i utbildningen visar att examensmål 3 främst 

uppfylls i projektkurserna och i examensarbetet, där studenterna förväntas visa uppfyllande av 

målet. Utveckling av de färdigheter som omfattas av examensmål 3 erbjuds redan på grundnivå 

med kurserna Ingenjörskonst och Fysik 3 samt i projektkurserna, exempelvis Projektkurs B och 

Projektkurs C. I de syntetiserande inriktningkurserna åk 4 får studenterna färdigheter och kunskap 

på avancerad nivå i kurserna Avancerade maskinelement, Tillverkningsmetoder II samt Finita 

elementmetoden för mekanisk analys för att slutligen i åk 5 omfattas av inriktningarnas 

huvudkurser och i det avslutande examensarbetet inom respektive inriktning. Vid programmet 

stimuleras studenter till ett kritiskt självständigt tänkande och ett forskande förhållningssätt bl.a. 

genom att problembaserat lärande tillämpas i ett flertal projektkurser och genom täta 

handledarkontakter där kritiska frågor ställs snarare än att färdiga lösningar ges. Vid redovisningar 

förekommer ofta att studenter får i uppdrag att kritiskt granska och kommentera andra studenters 

arbeten och resultat. I vissa kurser förekommer speciella metod- och genomförandeseminarier där 

självkritik är en viktig komponent. I projektkurser väljer studenter oftast själva den litteratur, 

metoder och verktyg de ska använda sig av för att lösa problem som ingår i projektuppgiften. 

Inlämningsuppgifter och projektrapporter granskas kritiskt och kommenteras av handledare och 

examinatorer. 

Ett exempel är kursen Projektkurs B i årskurs 2, tidigare beskriven under examensmål 1, där 

avsikten är att skapa en arbetssituation som i så hög grad som möjligt liknar den som studenten 

kommer att möta i sitt kommande arbete, eller mer specifikt i en roll som civilingenjör inom 

teknikområdet. I kursen läggs stor vikt vid att studenterna ska utveckla egenskaper och förmågor att 

självständigt kunna välja och värdera lösningar samt nyttja teoretisk kunskap för att uppnå ett 

praktiskt resultat. Studenterna förväntas självständigt fördela ansvar och arbete mellan individerna. 

Studenterna ges kontinuerlig feedback på sina prestationer vid handledningsmöten och 

delpresentationer, samt examineras via en slutlig muntlig och skriftlig presentation av arbetet. I 

kursen Projektkurs C i årskurs 3, även beskriven under examensmål 1, fördjupas studenternas 

färdigheter i att hantera komplexa frågeställningar ytterligare då studenterna för en given 

uppdragsbeskrivning ska identifiera frågeställningar och utveckla en produkt. Studenterna arbetar i 

projektgrupper med en öppet formulerad projektuppgift, där identifiering och val av lämpliga 

metoder för att lösa uppgiften, arbete med fokus på hållbar utveckling, skriva teknisk rapport och 

muntlig presentation ingår. Det sker även en arbetskoppling mellan alla grupper i form av leverans 

av resultat i tid så inte andra grupper blir försenade mm. Studenterna förväntas visa förmåga att 

kunna resonera om, reflektera kring och argumentera för val av process, metod samt del- och 

slutresultat. Kursen omfattar fyra muntliga och skriftliga delpresentationer som bedöms utifrån 

givna kriterier. Examinationsformerna varierar, förutom enskild skriftlig och muntlig rapportering, 

används intervjuer, självvärderingar och muntlig examination. En samlad analys och bedömning av 

projektkurserna B och C är att lär- och undervisningsaktiviteter såväl som dess examinationsformer 

19

visar att kurserna väsentligt bidrar till examensmål 3. För fulltäckning av målet behöver studenterna 

en fördjupning samt mer träning och erfarenhet. Dessa ges i inriktningarnas huvudkurser. 

I kursen Experimentella metoder, som tidigare nämnts under examensmål 1, får studenter arbeta 

med avancerade mätningar av olika fysikaliska förlopp. Studenterna får själva söka information och 

genomföra laborationer med efterföljande analys av mätvärden. I projektdelen av kursen jobbar 

studenterna mer självständigt med olika problemställningar som initieras av olika forskningsgrupper 

och andra kurser. Kursen kräver att man har kunskaper inom olika områden som sedan används för 

att analysera fysikaliska fenomen. Studenternas kreativitet stimuleras också genom de varierande 

uppgifterna där de får arbeta självständigt. Studenterna examineras genom skriftlig rapport och 

muntlig presentation samt under arbetet där studenten individuellt bedöms. 

Exempel på en laborationsuppgift i kursen Experimentella metoder 

Mätning av vibrationer med accelerometer och trianguleringsgivare 

Mål: Att lära sig grunderna i vibrationsmätning med accelerometrar och beröringsfri mätteknik med 

trianguleringsgivare samt öva färdigheter i experimentellt arbete. Att lära sig datainsamling och 

utvärdering av data. Att koppla mätresultaten till gällande teori, samt att skriva en begriplig rapport. 

Utrustning: En tunn stålbalk, accelerometer, strömmatning till accelerometern, National instruments 

A/D-kort, kopplingsplint, linjal, skjutmått, tving, dator. Trianguleringsgivare ”Baumer Laser Distance 

Sensor”. 

Samtidig mätning av acceleration och förskjutning: Montera accelerometern längst ut på balken. 

Välj lämplig samplingsfrekvens och samplingstid. Bestäm balkens acceleration med hjälp av 

accelerometerns utsignal och givarkonstant. Mät förskjutningen på samma position som accelerometern 

är placerad. På labbtillfället skall ni beräkna följande: Vilken överensstämmelse får ni när ni räknar ut 

förskjutningens amplitud utifrån accelerationens med uppmätt förskjutningsamplitud? Alternativt 

tvärtom. Gör ett program i t.ex. Matlab som integrerar accelerationssignalen till förskjutning och jämför 

med uppmätt förskjutning. 

Mätning av balkens egenfrekvenser Mät upp egenfrekvenserna för balken för fem olika balklängder 

utan accelerometer. Excitera svängningen genom att sprätta till balken. Se till att ni får en god 

frekvensupplösning. Jämför resultaten med teoretiskt beräknade. Hur lång tid tar det för svängningens 

amplitud att avklinga till hälften? Vad beror det i huvudsak på? Försök excitera andra svängningsmoden. 

Hur gör ni det bäst? Varför är det svårare? 

Övriga mätningar: Mät något kul på ett valfritt objekt! Mobiltelefon, musikinstrument, struphuvud, 

sjung, etc. 

Accelerometerns inverkan: Montera accelerometern på tre olika positioner längs balken (vid 

infästningen, i mitten och längst ut) och bestäm egenfrekvenserna för balk + accelerometer. Mät med 

med trianguleringsgivaren och accelerometern samtidigt. Undersök hur accelerometerns massa påverkar 

egenfrekvenserna. Mät även upp egenfrekvensen utan accelerometern monterad. 

Rapport: Enligt Appendix A (Guide for Technical Writing) i Figliola om tekniskt skrivande. Se även 

kortfattad guide ”Rapportskrivning F0033T”. 

En samlad analys och bedömning visar att kursen Experimentella metoder bidrar starkt till 

examensmål 3 eftersom studenterna får arbeta självständigt med komplexa problem. 

Ytterligare ett exempel på studenternas färdigheter i förhållande till examensmål 3 är 

inriktningarnas huvudkurser Sirius – Kreativ produktutveckling, Integrerad produktionsutveckling 

och Mekanikens tillämpningar. Dessa kurser genomförs via föreläsningar och 

litteraturstudier samt självständigt projektarbete som studenterna genomför, oftast gentemot ett 

företag. 

20

Kursen Sirius – Kreativ produktutveckling, inriktningen Konstruktions huvudkurs, syftar till 

att utbilda studenterna i effektiv produktutvecklingsmetodik och utveckla förmågan att arbeta 

självständigt och i grupp för att lösa sina arbetsuppgifter som civilingenjörer. Sirius bygger 

direkt vidare på kursen Teori, processer och metoder för teknisk produktutveckling där grunderna 

för produktutveckling behandlas. Metodiken undervisas med stöd av skarpa industriprojekt, som i 

huvudsak sponsras av partnerföretag i VINNEXC Fastelaboratoriet. Studenterna ska reflektera över 

såväl sin egen som projektets lärandeprocess samt kunna applicera denna kunskap på framtida 

produktutvecklingsprojekt samt kunna nyttja teknikvetenskaplig modellering och simulering efter 

behov. Ovan nämnda krav innebär mycket väsentligt fördjupade kunskaper inom ämnesområdet. 

Detta omfattar även mycket breda kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknikområdet. 

Kursen examineras genom att studenterna skriver projektrapport och loggböcker samt genom 

muntlig individuell examination. Under kursen examineras studenterna i grupp via tre projektpresentationer 

inför kursens deltagare och lärare. Som avslutning ges en offentlig slutpresentation av 

studenterna som även den ingår i examinationen. Under kursen skriver studenterna kontinuerligt 

på rapporten, som färdigställs i slutet av kursen. Rapporterna skrivs på engelska. Loggrapporterna 

skrivs varje vecka. Dessa rapporter innehåller information om vad studenten genomfört senaste 

veckan. Muntliga examinationer genomförs för varje studentgrupp tre gånger under kursen, där 

svarar studenterna på frågor om Produktutvecklingsprocessen dels i grupp och dels enskilt (medan 

de andra gruppmedlemmarna lyssnar). Studenterna förväntas då svara på Vad de har genomfört, 

Varför och Hur de har genomfört de olika uppgifterna. 

Ett exempel på genomförda projekt i Sirius – Kreativ produktutveckling 

Studenterna har i nära samarbete med AB Sandvik Coromant utvecklat ett nytt skärverktyg för 

svarvning. Syftet var att konstruera ett nytt gränssnitt mellan skäret och verktygshållaren. 

Integrerad produktionsutveckling, Produktionsinriktningens huvudkurs, genomförs i 

samverkan med kursen Sirius – Kreativ produktframtagning och innehåller utförande av 

produktutvecklingsprojekt från idé till färdig produkt, med fokus på frågeställningar som berör 

produktionen och tillverkningen. Kursen syftar till att utbilda studenterna i effektiv 

produktutvecklingsmetodik och förmåga att arbeta självständigt och i grupp för att lösa sina 

arbetsuppgifter som civilingenjör. Arbetet sker i samarbete med industripartners i syfte att 

deltagarna ska få kunskap och erfarenheter i dagens och framtidens sätt att bedriva integrerad 

produkt- och produktionsutveckling. Tillsammans med Sirius-studenterna och eventuellt 

studenterna från andra utbildningsinriktningar bildas tvärvetenskapliga projektgrupper där 

metodiken, metoder och olika verktyg (t.ex. simulering) undervisas och tillämpas med stöd av 

skarpa industriprojekt. Kursen examineras på samma sätt som kursen Sirius – Kreativ 

produktframtagning. En samlad analys och bedömning visar att kurserna Sirius – Kreativ 

produktframtagning och Integrerad produktionsutveckling bidrar mycket starkt till examensmål 3 

eftersom studenterna får arbeta självständigt med komplexa problem i skarpa projekt mot industrin. 

Kursen Avancerad experimentell teknik är en experimentell kurs på avancerad nivå obligatorisk 

på inriktningen Teknisk mekanik. Kursen behandlar mätning av mekaniska och termiska storheter 

med moderna optiska metoder såsom interferometri, specklemetoder och termografering. Målen 

med kursen är att studenten skall, lära sig förstå och använda optiska metoder för mätning av 

mekaniska och termiska storheter, erhålla färdigheter i experimentellt arbete i forskningslabb, lära 

sig behandla experimentella data och göra jämförelser med teoretiska modeller, samt kunna 

presentera resultaten såväl muntligt som skriftligt. Kursen består av föreläsningar, laborationer och 

21

demonstrationer i forskningslabb samt ett projektarbete. Projektarbetena sker i samarbete med 

aktuella forskningsprojekt vid institutionen. Kursen examineras via muntliga presentationer samt 

skriftliga rapporter på engelska. En samlad analys och bedömning visar att kursen bidrar mycket 

starkt till examensmål 3. 

Kursen Mekanikens tillämpningar är inriktningen Teknisk Mekaniks huvudkurs vars syfte är att 

tillsammans med metodkurser bilda en helhet "röd tråd" genom ett problembaserad lärande som 

gör studenten särskilt lämpad att arbeta med forskning och utveckling inom mekanikområdet. 

Kursen syftar även till att utbilda studenternas förmåga att arbeta självständigt och i grupp för att 

lösa sina arbetsuppgifter som civilingenjör. I kursen förtydligas sammanhanget mellan inhämtade 

kunskaper och metoder genom deras tillämpning på konkreta tekniskt relevanta problem. För att 

uppnå detta så innehåller kursen ett stort projekt, ofta med extern anknytning, som spänner över 

delar av metodkurserna och leds av studentgruppen. Studenterna coachas av lärare och övriga 

intressenter. Den kunskap som är nödvändig för projektets genomförande ingår och kursinnehållet 

är individbaserat. Användande av avancerade beräkningsprogram, experimentell teknik, systematisk 

problemlösning, projektplanering och ledarskap är fasta inslag i kursen. I kursen förtydligas 

sammanhanget mellan inhämtade kunskaper och metoder genom deras tillämpning på konkreta 

tekniskt relevanta problem. Specifikt ska studenten efter avklarad kurs ha förmåga att: angripa 

tekniskt komplicerade problem, använda avancerade beräkningsmetoder och/eller mätmetoder 

samt avgöra relevansen i resultat från avancerade beräknings- och mätmetoder. Studenterna lär sig 

att applicera verktyg som de lärt sig i metodkurser under utbildningen. Kursens projekt har ofta 

nära relation till antingen ett forskningsprojekt eller företag. Examination sker via en löpande 

bedömning där hänsyn tas till initiativförmåga, kommunikation, kreativitet och projektledning, 

teknisk lösning, muntlig presentation och skriftlig rapport samt en populärvetenskaplig framställning. 

En samlad analys och bedömning visar att kursen bidrar mycket starkt till examensmål 3 

eftersom studenterna får arbeta självständigt med komplexa problem i skarpa projekt med industrin. 

Examensarbete: Ett krav i examensarbetet är att en redovisning av problemanalys och metodik i 

rapporten för examensarbetet finns med. Komplexa problem bryts ned i relevanta delproblem. 

Delmålet att delta i forsknings- och utvecklingsarbete nås genom att i samråd med intern 

handledare använda forskningspublikationer och kända resultat i lösningsmetodiken. En viktig del 

även att relatera arbetet till tidigare utveckling och forskningsarbete i området. Detta kontrolleras 

av examinator för examensarbetet. 

Slutsats måluppfyllelse: En analys och bedömning av kurserna och dess examinationsformer 

tillsammans med examensarbetet är att examensmål 3 uppfylls i mycket hög grad. Utbildningen är 

utformad för att träna dessa färdigheter och därmed bygga erfarenhet på grundläggande nivå i form 

av verklighetsnära projekt redan från början och på avancerad nivå genomförs projekten oftast 

gentemot näringsliv och industriföretag eller relevanta utvecklingsprojekt, vilket innebär större 

komplexitet med djupare färdighetsträning i utvecklingsarbete. Insikt i aktuellt forsknings- och 

utvecklingsarbete sker främst genom lärarnas medverkan och deras förmedling av erfarenheter via 

föreläsningar, handledning, forskningsartiklar och övrig litteratur. Studenterna får även del av 

aktuell forskning och utveckling via den fysiska studiemiljön, där dylika projekt bedrivs i samma 

miljöer som studenterna vistas och som undervisningen sker i. En reflektion är dock att 

studenternas förmågor och färdigheter att identifiera, formulera och hantera komplexa 

frågeställningar bedöms och examineras via grupparbeten och studenterna bedöms individuellt via 

avstämningsmöten. 

22

Examensmål 4 

För civilingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer 

och system 1 med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, 

socialt och ekologiskt hållbar utveckling 

Examensmål 4 är centralt för utbildningen Maskinteknik, det finns formulerat på likartat sätt i 

beskrivningen av teknikområdet och omfattar därmed både syfte och mål för utbildningen. Enligt 

utvecklingsgruppens syn har begreppet design det specifika syftet att identifiera problem, att 

producera en lösning och att kommunicera resultatet, vilket delvis omfattar examensmålet. Inom 

utbildningsprogrammet Maskinteknik byggs civilingenjörsstudenternas kunskaper och färdigheter 

upp utifrån tanken att fokusera de användarfunktionella sidorna av produkter och system. Som 

blivande ingenjörer utbildas studenter i att planera, konstruera och ta fram industriprodukter och 

system, som är anpassade till både användare och miljö och där slutprodukten/systemet ingår i ett 

sammanhang och har en gestaltad helhet. Studenterna ges en bred naturvetenskaplig och teknisk 

grund (se beskrivning för examensmål 1 och 2) och dessutom kunskaper i utveckling av human 

teknologi utifrån användarbehov. En genomgång av programmets ingående kurser, se målmatrisen 

Tabell 1, visar också att flera kurser uppfyller examensmål 4 på både grundläggande och avancerad 

nivå. Att visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system är en förmåga 

studenterna tränas i. Från den första kursen år 1, Ingenjörskonst, till fördjupningskurser år 4 inom 

respektive inriktning för att slutligen examineras som helhet i det avslutande examensarbetet. Som 

nämnts tidigare är grundtanken i utbildningen att studenternas kunskaper och förmågor utvecklas 

både genom teoretiska inslag och praktiska övningar samt genom erfarenhet av olika sorters 

utvecklingsarbete. Utbildningen är uppbyggd kring grundtanken att utveckla studenternas 

färdigheter i konvergent och divergent tänkande i både analys- och syntesfas av en utvecklingsprocess. 

Som framtida civilingenjörer i Maskinteknik är det centralt att studenterna har förmågan 

att avgränsa problem, det vill säga kunna analysera och reda ut frågeställningar, såväl som att de har 

förmågan att använda den informationen till att bygga upp och skapa något nytt som uppfyller 

människors förutsättningar och behov. Utbildningen är med anledning av detta utformad för att 

blanda analytiskt med konceptuellt kreativt och gestaltande tänkande. 

Studenternas färdigheter i produkt-, process- och systemutveckling har sin grund i kurserna från de 

tre första åren, se Figur 1. I de avancerade kurserna Teori, processer och metoder för teknisk 

produktutveckling, Sirius-Kreativ produktframtagning, Integrerad produktionsutveckling och 

Mekanikens tillämpningar ligger nivån nära forskning och utveckling. Dessa kurser har ett sådant 

innehåll att det utvecklar studenternas förmåga att utveckla produkter, processer och system genom 

att iterera mellan analys av frågeställningar och kreativa arbetsformer med stöd av skisser och 

modeller under konkretiseringen av utvecklingsarbetet och även med stöd från modellering och 

simulering. Hållbar utveckling är ett begrepp som varit centralt under framförallt senare år i 

samhällsdebatten. Begreppet som sådant har av den anledningen funnits med i utbildningsprogrammet 

först under senare år, även om tankegångarna och grunderna i hållbar utveckling har 

varit centralt inom utbildningen redan från starten. Begreppet hållbar utveckling introduceras tidigt 

i utbildningen. Syftet med hållbar utveckling beskrivs som att stimulera en utvecklingsprocess som 

minskar påverkan på vår gemensamma miljö och att använda resurser så effektivt som möjligt. I 

kurslitteratur och föreläsningar får studenterna utveckla förståelse för att man som maskiningenjör 

har en stor påverkansmöjlighet när det gäller hållbar utveckling. Vidare beskrivs att en produkt, 

vare sig det handlar om en vara, en tjänst, ett system eller en arbetsmiljö, bör ha en design, det vill 

23

säga en teknisk, funktionell och kommunikativ helhet, som även inkluderar sociala, det vill säga 

konsekvenser av olika lösningar för olika målgrupper, ekonomiska, det vill säga kostnadsaspekter 

både för företag, för region, för samhälle och för världen, samt ekologiska, det vill säga miljömässiga 

konsekvenser på både kort och lång sikt. Exempelvis tränas studenternas förmåga att utveckla och 

utforma med hänsyn till människan och med utgångspunkt i hållbar utveckling i kurserna 

Ingenjörskonst, Grundkurs i projekt- och industriell ekonomi, Kemiska principer, Projektkurs B, 

Projektkurs C, Tillverkningsmetoder, Avancerad produktionsledning, Digitala fabriker, Finita 

elementmetoden för mekanisk analys samt i de så kallade huvudkurserna för inriktningarna Sirius- 

Kreativ produktframtagning, Integrerad produktutveckling samt Mekanikens tillämpningar och i 

det avslutande examensarbetet. 

I kursen Grundkurs i projekt och industriell ekonomi examineras studenternas kunskaper 

inom två olika områden ”Industriell ekonomi” och ”Projektkunskap”. Inom området ”Industriell 

ekonomi” examineras studenterna i kunskaper i att lösa olika ekonomistyrningsproblem. 

Studenterna ska utifrån gällande teori och praxis visa på tillämpningar av hjälpmedel s.k. styrmedel 

som är vanligt förekommande i företag och/eller organisationer. Dessa styrmedel ska då tillämpas i 

olika företagsanpassade situationer som kan dyka upp. Som exempel på ett ekonomistyrningsproblem 

kan vara att ett företag saknar budget och företaget behöver därför ha hjälp med en 

konstruera resultat, likviditets och balansbudgetar. Ett annat är att ett företag som står inför stora 

investeringsbeslut behöver göra mer av kvantitativa beräkningar inför ett avgörande 

ställningstagande. För att säkerställa att studenterna når examensmålen används två olika 

examinationsformer för de två områdena i kursen, individuell skriftlig tentamen och krav på 

upprättande av en godkänd projektplanering. 

Exempel på tentamensuppgifter i Grundkurs i projekt och industriell ekonomi: 

Vad tror du det är som gör att ett företag har mer eller mindre av uppbyggnads respektive 

nedbrytningsmetoden inom budgering? Diskutera och tag gärna upp egna exempel som åskådliggör 

din diskussion: Företaget Hortlax Innovation AB har fasta kostnader på 20 miljoner kronor och en 

täckningsgrad (TG) på 40%. Företaget överväger nu att mekanisera vissa arbetsmoment, vilket 

skulle medföra att de helt fasta kostnaderna ökar med 5 miljoner kronor samtidigt som den 

proportionellt rörliga kostnadsandelen skulle sjunka med en tredjedel. Några andra kostnader än 

”helt fasta kostnader” och ”proportionellt rörliga kostnader” förekommer ej! Om försäljningspriset 

per styck är oförändrat, vilken kritisk intäkt (omsättning) kommer företaget då att uppvisa? Du 

måste visa dina beräkningar för att du skall få poäng på uppgiften. 

Kursens innehåll och dess undervisningsformer bidrar tillsammans med de varierade 

examinationsformerna till att säkerställa måluppfyllelse av examensmål 4 avseende framförallt 

ekonomisk hållbar utveckling. 

I kursen Kemiska principer beskriven under examensmål 2 ingår även en laboration med 

miljöanalystillämpning. Där ska studenterna exemplifiera och analysera olika hot mot en hållbar 

utveckling, samt förstå de bakomliggande kemiska mekanismerna. Efter samlad analys och 

bedömning anses att kursen håller hög nivå och med en stark koppling till hållbar ekologisk 

utveckling. 

24

I kursen Projektkurs C, tidigare nämnd under bl.a. examensmål 1, studeras hur energianvändandet 

kan minimeras inom ett hushåll. El levereras tillbaka till elnätet, detta genom att ta 

tillvara på den förnyelsebara energin som finns runt i kring oss, såsom vind och sol. För detta 

ändamål finns ett avtal med Luleå energi om att leverera producerad el till deras nät. En stuga som 

är byggd på campus symboliserar ett hushåll där idéer kan installeras och testas i verkligheten. 

Några exempel på resultat från kursen är; En stirlingmotor och ett mindre vindkraftverk har 

tillverkats för att driva generatorer som i sin tur kan leverera ström till stugan. Stirlingmotorn sitter 

i anslutning till en parabol för bästa effekt; Hushållsapparater som kylskåp har utvecklas för att vara 

mer energisnåla. För att i realtid visa hur mycket el som används och hur mycket el som levereras 

tillbaka till elnätet under tidens gång har en hemsida som visar information implementerats. Efter 

samlad analys och bedömning anses kursen ha en stark koppling till hållbar ekonomisk, social och 

ekologisk utveckling samt ge en djup förståelse inom teknikområdet och är därför starkt bidragande 

till examensmål 4. 

Exempel på projektuppgift i kursen Projektkurs C 

ABB i Ludvika vill utveckla ett nytt koncept för kapslingen till brytarmanöverdon. Dagens kapsling 

är en svetsad konstruktion i aluminium som är korrosionsbeständig i 30 år. Dess uppgift är att kapsla 

in själva manöverdonet samt tillhörande elektronik. ABB vill nu ta fram ett nytt miljövänligare och 

billigare koncept för denna kapsling. Uppgiften består av att ta fram ett koncept på en ny generation 

kapsling. Grundkraven som ställs på den nya kapslingen är: Billigare; Miljövänligare; Enklare att 

transportera från leverantör; platt paket; stapelbart, etc.; Attraktiv design; Enklare och snabbare 

montage; Mer servicevänligt och bättre åtkomst i fält; Bättre sol och is-skydd; Regnskydd vid 

service 

I kursen Digitala fabriker som ingår i inriktningen Produktion studeras olika verktyg för 

produktionsnära simulering med fokus på robot och ergonomiska tillämpningar. Kursen ger också 

praktisk erfarenhet av vilket stöd denna typ av verktyg kan ge vid projektering av manuella och 

robotbaserade produktionsceller. Ett viktigt område är ergonomi och ergonomisk simulering 

utifrån människans behov och förutsättningar och utifrån samhällets behov av hållbar utveckling. 

Kursen visar även fördelen med att simulera verkliga förlopp innan man konstruerar en 

produktionscell. Kursen examineras via individuella inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter, 

praktikfall samt projektarbete. Efter samlad analys och bedömning anses kursen hålla hög nivå, med 

en stark koppling till ergonomi och industriell simulering samt ge en djup förståelse inom 

teknikområdet och är därför starkt bidragande till examensmål 4. 

Kursen Sirius – Kreativ produktutveckling är inriktningen Konstruktions huvudkurs och syftar 

till att utbilda studenterna i effektiv produktutvecklingsmetodik. Kursens specifika syfte ligger i att 

identifiera problem, att producera en lösning och att kommunicera resultatet, vilket delvis omfattar 

examensmål 4. I kursen tränas färdigheter och förmåga upp utifrån tanken att fokusera de 

användarfunktionella sidorna av produkter och system. Som blivande ingenjörer utbildas studenter i 

att planera, konstruera och ta fram industriprodukter, processer och system, som är anpassade till 

både användare, miljö samt ekonomi och där slutprodukten/systemet ingår i ett sammanhang och 

har en gestaltad helhet. Studenterna ska reflektera över såväl sin egen som projektets lärandeprocess 

samt kunna applicera denna kunskap på framtida produktutvecklingsprojekt samt kunna nyttja 

modellering och simulering efter behov. Ovan nämnda krav innebär mycket väsentligt fördjupade 

kunskaper inom ämnesområdet. Examensmålet examineras genom att studenterna skriver 

25

projektrapport och loggböcker, muntlig examination i grupp och enskilt samt genom tre 

projektpresentationer inför kursens deltagare och en offentlig slutpresentation. Integrerad 

produktionsutveckling är Produktionsinriktningens huvudkurs och genomförs i samverkan med 

Sirius – Kreativ produktframtagning och innehåller utförande av produktutvecklingsprojekt från 

idé till färdig produkt, med fokus på frågeställningar som berör produktion och tillverkning. 

Upplägg och examinationsformer är i övrigt identiska och en samlad analys och bedömning visar 

att kursen bidrar mycket starkt till examensmål 4 eftersom studenterna arbetar självständigt med 

komplexa problem i skarpa projekt med industrin. I kursen är både användare, miljö samt ekonomi 

och där slutprodukten/systemet ingår i ett sammanhang och har en gestaltad helhet. Studenterna 

ska reflektera över sin egen lärandeprocess samt att kunna tillämpa kunskap i framtida 

produktionsutvecklingsprojekt. En samlad analys och bedömning visar att kurserna Sirius – Kreativ 

produktutveckling och Integrerad produktionsutveckling bidrar mycket starkt till examensmål 4. 

Kursen Mekanikens tillämpningar är inriktningen Teknisk Mekaniks huvudkurs. Kursens syfte 

ligger i att identifiera ett mekaniskt problem, producera en lösning och kommunicera resultatet, 

vilket delvis omfattar examensmål 4. För att en lösning ska vara acceptabel måste den vara 

anpassade till både användare, miljö samt ekonomi och där slutresultatet ingår i ett sammanhang 

och helhet. Studenterna arbetar självständigt med komplexa problem i skarpa projekt från industrin 

och forskning. Examination sker via en löpande bedömning där hänsyn tas till initiativförmåga, 

kommunikation, kreativitet och projektledning, teknisk lösning, muntlig presentation och rapport 

samt populärvetenskaplig framställning. En samlad analys och bedömning visar att kursen bidrar 

mycket starkt till examensmål 4 eftersom studenterna får arbeta självständigt med komplexa 

problem i skarpa industriprojekt. 

Examenarbete: Ett mål i examensarbetet är att hitta lösningar som bidrar till hållbar utveckling i 

samhället. Studenten ska utvärdera, reflektera och presentera konstruktioner, koncept, processer, 

system och lösningar med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för 

ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling på problemet som examensarbetet omfattar. 

Detta kontrolleras av examinator för examensarbetet. 

Slutsats måluppfyllelse: Exemplen från både föregående stycken samt examensarbete visar enligt 

utvecklingsgruppens bedömning på ett högt uppfyllande av examensmål 4. En analys och samlad 

bedömning av programkursernas innehåll, genomförande och examination visar av den 

anledningen att de många projektkurserna bidrar i mycket hög grad till att studenterna efter 

avslutad utbildning utvecklat förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system 

med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för socialt och ekologiskt 

hållbar utveckling. 

26

Examensmål 5 

För civilingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att i såväl nationella som internationella 

sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina 

slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa 

För en civilingenjör i Maskinteknik är det viktigt att visa förmåga på att; beskriva, argumentera och 

diskutera sina slutsatser samt visa vilka kunskaper och val som ligger till grund för dessa. 

Utvecklings- och forskningsprocesser involverar ofta människor från olika discipliner och 

professioner. Av den anledningen ska förmågan att argumentera för sina resultat tränas och 

utvecklas under civilingenjörsutbildningen. En analys av programmet se Tabell 1 visar att muntlig 

och skriftlig presentation i olika former ingår i flertalet av kurserna och att det är en färdighet som 

därmed utvecklas i flera kunskapsområden. Presentationsmoment för att träna studenterna att 

muntligt inför publik framföra resultat ingår i många kurser. Här finns även progression genom att 

kraven på presentationernas kvalitet och svårighet ökar. I åk 4-5 sker ofta presentationer på 

engelska. I projektkurser tränas studenter i att framföra presentationer av utfört arbete både i grupp 

och enskilt, samt att gemensamt skriva utförliga rapporter. Examensarbetet är en del där både 

rapportskrivning samt muntlig presentation av rapporten är en viktig del. Redan i den första kursen 

Ingenjörskonst i årskurs 1 får studenterna bekanta sig med muntlig presentation. Projektuppgiften 

presenteras i grupp för övriga i klassen samt lärare. Uppgiften examineras med avseende på 

tydlighet, tidshållning, kvalitét på OH-bilder (ppt-slides). 

Exempel på projektuppgift i Ingenjörskonst 

Målet med denna uppgift är att Du ska använda de kunskaper om skissning/ritteknik, 

fyrledsmekanismer, konstruktion/produktutveckling och rapportskrivning/presentationsteknik och 

applicera dessa på ett tekniskt problem. Projektet ska utföras i grupp enligt indelning. 

Uppgift: Gruppen ska identifiera en ny, eller existerande, applikation där en fyrledsmekanism kan 

implementeras. Målet är att fyrledsmekanismen ska förbättra funktionen för den valda applikationen 

alternativt möjliggöra en ny funktion. Viktigt är att ni väljer applikation och tar fram koncept för 

fyrledsmekanismen inom en vecka. Detta för att ni ska ha tillräckligt med tid att arbeta med 

detaljkonstruktion, modell samt rapport och presentation. 

Redovisning: Uppgiften redovisas med en teknisk rapport (som dokumenterar hela arbetet 

inklusive alla koncept, koncept val, skisser, detaljkonstruktion, ritningar osv.), en muntlig 

presentation och en fysisk modell som visar den tänkta funktionen. 

Tänk på att följa rapporteringsreglerna för en teknisk rapport och tydligt beskriva hur ni löst 

problemet både skriftligt och muntligt, vid presentationen är det viktigt att hålla tiden. 

I kursen Fysik 1 examineras studenterna i skriftlig rapportering. I kursen Fysik 2 examineras 

laborationen i experimentell metodik i form av en muntlig redovisning inför klassen. Denna 

redovisning filmas och efter redovisningen granskar lärare och studenter filmen tillsammans för att 

kommentera och bedöma hur experimentet presenterades med avseende på tydlighet, tidshållning, 

kvalitét på OH-bilder (ppt-slides), presentationen, om argumentationen är tydlig och logisk. Ett 

kursmål är att skriftligt kunna kommunicera resultat i en teknisk rapport. Arbetet och laborerandet 

i kursen sker vid ett antal tillfällen i mindre grupper med uppföljning på individuell nivå. 

27

Rapportskrivningen, som ingår i examinationen, är en väsentlig del där prövning sker dels genom 

att studenten opponerar på annan grupps rapport och genom lärarrättning. I kursen Projektkurs B 

är ett av examinationskriterierna för projektet att kunna framställa en korrekt och läsvärd teknisk 

rapport och att kunna sälja sina idéer och resultat till chefer, kollegor m.fl. Slutpresentationen är 

offentlig och här läggs stor vikt vid hur projektet presenteras med avseende på tydlighet, 

tidshållning, kvalitét på OH-bilder (ppt-slides), presentationen, om argumentationen är tydlig och 

logisk. 

I kursen Projektkurs C, se även mål 3 angående examination för kursen, läggs stor vikt vid både 

muntlig och skriftlig framställan. Projektarbetet examineras i flera steg och ska göra det möjligt för 

studenten att (individuellt och i grupp) visa sitt lärande inom olika delar av arbetet. Studenterna 

förväntas visa förmåga att kunna resonera om, reflektera kring och argumentera för val av process, 

metod samt del- och slutresultat. Kursen omfattar fyra muntliga och skriftliga delpresentationer som 

bedöms utifrån givna kriterier. I den första presentationen ges feedback via en bedömning av 

studenternas kritiska analys av den givna produkten och presentationen av för- och nackdelar vad 

gäller kostnad, material, utformning, ergonomi, funktion och tillverkning av densamma. Vid den 

andra presentationen ges feedback via en bedömning av studenternas identifikation och test av 

kritiska funktioner via exempelvis enkla prototyper. Den tredje presentationen fokuserar på 

feedback via bedömning av konceptutveckling och konceptval. Den fjärde presentationen 

fokuserar på feedback och bedömning av identifikation av relevant optimering av produktions- och 

tillverkningsmetod. Vid den slutliga presentationen utvärderas vad studenterna gjort under 

utvecklingsprocessen, deras kreativa höjd vid analys och syntes av idéer och koncept, samt deras val 

som ligger till grund för att uppnå en optimerad design med avseende på ergonomi, kostnad och 

tillverkning. Några steg som examineras är idéprocess och konceptframtagning, utvecklingsarbete, 

planeringsprocess, grupprocess, projektresultat samt muntlig och skriftlig rapportering. 

Examinationsformerna varierar, förutom skriftlig och muntlig rapportering så ingår intervjuer, 

självvärderingar och muntlig examination. En samlad bedömning av kurserna ovan är att alla bidrar 

till examensmål 5 och en tydlig progression finns. 

På avancerad nivå i inriktningarna blir kraven större vid rapportering av kursuppgifter. I kurserna 

Sirius-Kreativ produktframtagning och Integrerad produktionsutveckling, vilka ingår i 

inriktningarna Konstruktion resp. Produktion, får studenterna kommunicera med många olika 

grupper t.ex. företagsrepresentanter, studenter från andra program, forskare etc. Kurserna 

examineras genom att studenterna skriver projektrapport och loggböcker, muntlig examination i 

grupp och enskilt samt genom tre projektpresentationer inför kursens deltagare och en offentlig 

slutpresentation. Studenterna skriver kontinuerligt under kursen på rapporten, som färdigställs i 

slutet av kursen. Rapporterna skrivs på engelska. Loggrapporterna skrivs varje vecka. Dessa 

rapporter innehåller information om vad studenten genomfört senaste veckan. Muntlig 

examination genomförs för varje studentgrupp tre gånger under kursens gång. Studenterna svarar 

då på frågor om Produktutvecklingsprocessen och dess delar, dels i grupp och dels enskilt (medan 

de andra gruppmedlemmarna lyssnar). Studenterna förväntas då svara på Vad de har genomfört, 

Varför och Hur de har genomfört de olika uppgifterna. Var och en av studenterna får betyg vid 

vart och ett av dessa tillfällen. Varje student får dessutom återkoppling i ett enskilt samtal med 

projektets coacher och eventuellt kurskoordinator eller examinator. Presentationerna, som varje 

grupp genomför sker på svenska eller engelska. Inför slutpresentationen framställer studentgrupperna 

tillsammans en broschyr på engelska, som innehåller information om kursinnehåll och 

årets projekt. Kursen har vid ett antal tillfällen genomförts tillsammans med motsvarande kurs 

28

(ME310) vid Stanford University, CA, USA. Även Chalmers har under olika år deltagit i 

Siriusprojekt med studentgrupper. Det är tydligt från detta samarbete att studenterna och deras 

utbildning i Siriuskursen är både nationellt och internationellt ledande. (En studentgrupp som 

samarbetade med studenter från Stanford vann pris för bästa projekt på Stanford University.) En 

samlad bedömning av kurserna ovan är att de bidrar starkt till examensmål 5 och en tydlig 

progression finns från grundkurserna. 

Kursen Finita elementmetoden för mekanisk analys, tidigare beskriven under examensmål 1, 

är obligatorisk på inriktningen Teknisk Mekanik och behandlar grundläggande teorier från linjär 

och olinjär FEM. Kursen examineras via individuella teoriuppgifter samt muntlig individuell 

presentation på engelska av utvalda teoriuppgifter, skriftlig rapport av projektuppgift och godkända 

laborationer. Betygskriterierna för muntlig framställan finns sammanfattade i Tabell 2, nedan. I den 

skriftliga redovisningen ska problemanalys och metodik rapporteras på ett logiskt sätt samt hur 

komplexa problem brutits ned i relevanta delproblem. En samlad bedömning av kursen är att den 

bidrar starkt till examensmål 5. En tydlig skillnad gentemot grundkurserna är att större krav ställs på 

skriftlig och muntlig framställning. 

Tabell 2. Betygskriterier för muntlig framställan kursen Finita elementmetoden för mekanisk analys 

Betyg 3 Presentationen är acceptabel, men känns inte välrepeterad. Innehållet är acceptabelt. Hjälpmedel för 

kommunikation är acceptabelt. 

Betyg 4 Presentationen har bra och jämnt tempo, känns därmed välrepeterad. Hjälpmedel för 

kommunikation i form av bilder, modeller eller presentationssidor eller liknande används väl och 

visar på god design, dvs. är tydliga, väl utformade och strukturerade. Innehållet har hög relevans; har 

valts ut och presenterar viktiga områden. 

Betyg 5 Presentationen visar på god design, argumentationen är tydlig och logisk samt innehåller motivation 

för val och beslut. Förberedelse av extra hjälpmedel för att besvara frågor finns. 

Kursen Mekanikens tillämpningar är inriktningen Teknisk Mekaniks huvudkurs. Kursen 

genomförs tillsammans med företag eller forskningsgrupper i skarpa projekt. I projektet tränas 

studenterna att kommunicera genom skriftlig rapportering och delpresentationer för företag och 

forskningsgrupper. Studenterna tränas i muntlig presentation genom delredovisningar i mindre 

grupp (handledare + studenter). Presentationerna spelas in och feedback ges från övriga studenter 

och handledare. Slutredovisningen är öppen för ”allmänheten” och för studenter i lägre årskurser. 

Genom åren har även utländska företag och universitet deltagit med projekt. Som exempel: 

University of Illinois at Urbana-Champaign, där Luleåstudenter samarbetat och också rest till 

Illinois och presenterat och försvarat sina resultat för Amerikanska forskare, och FMC Technologies 

i Norge. 

Examensarbetet är en del där både rapportskrivning samt presentation av rapporten är en viktig 

del. Att examensarbete skrivs på engelska är inget krav och ibland vill inte företagen som är 

inblandade att rapporten skrivs på svenska. Varje år är det några studenter som gör sitt 

examensarbete utomlands eller på ett stort internationellt företag i Sverige som har engelska som 

affärsspråk. Ofta måste de kommunicera med andra delar av företaget som är utomlands. Vid den 

muntliga presentationen av examensarbetet sker en individuell bedömning av studentens förmåga 

att presentera problemställning, referenser i området, metodik, resultat och slutsatser. 

29


examinationsformer tillsammans med examensarbete visar att examensmål 5 som omfattar att i såväl 

nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart 

redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund 

för dessa i mycket hög grad är uppfylld. 

En utmaning är dock att utveckla den muntliga och skriftliga förmågan samt att interagera med 

olika grupper i internationella sammanhang. Under åren har det i utbildningen genomförts olika 

projekt i internationella sammanhang på grund av kostnadsskäl inte varit något som kunnat 

genomföras på kontinuerlig basis. I vissa kurser på avancerad nivå rapporterar studenterna skriftligt 

och muntligt på engelska, även om det inte alltid är ett krav. Studenterna interagerar under 

utbildningen på olika sätt med olika människor i olika sammanhang, både nationellt och 

internationellt, i form av företag och näringsliv såväl som utbytesstudenter som är deltagare i kurser 

inom programmet. I dagsläget är det dock inte ett krav att ha presenterat i internationella 

sammanhang för att få examen i Maskinteknik. 

Presentationsmoment för att träna studenterna att muntligt inför publik framföra resultat ingår i 

många kurser. Här finns även progression genom att kraven på presentationernas kvalitet och 

svårighet ökar. I åk 4-5 sker ofta presentationer på engelska. I projektkurser tränas studenter i att 

framföra presentationer av utfört arbete både i grupp och enskilt, samt att både individuellt och 

gemensamt skriva utförliga rapporter. 

30

Examensmål 6 

För civilingenjörsexamen skall studenten visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess 

roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska 

aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter. 

En analys av utbildningen visar att syfte och mål med examensmål 6 finns beskrivet i flera 

kurshandledningar. Människan roll i teknikutveckling är central i utbildningen Maskinteknik, detta 

tillgodoses genom att utveckla studenternas kunskap om teknik med avseende på människans 

behov. Det yttrar sig på grundläggande nivå i form av kurserna i teknikområdet Maskinteknik som 

bidrar till att utveckla grundläggande kunskaper om teknik, samt utveckling av förståelse för 

människans förutsättningar. Detta behandlas exempelvis i kurserna Ingenjörskonst och 

Projektkurs C som tidigare har nämnts under examensmål 1 och 2. Här behandlas de grundläggande 

principerna i interaktionen mellan människa och teknik. Problem, begränsningar och 

möjligheter är en viktig aspekt som bidrar till att utveckla studenternas grundläggande 

värderingsförmåga. Även sociala-, miljö- och arbetsmiljöaspekter tas upp i kurserna. Examination 

sker genom en kontinuerlig individuell bedömning av inlämningsuppgifter, presentationer och 

muntlig tentamen. En bedömning är att kursernas innehåll samt dess examinering bidrar till att 

utveckla studenternas grundläggande värderingsförmåga för teknikens möjligheter och 

begränsningar samt människors ansvar för dess nyttjande. Det grundläggande i kursen Kemiska 

principer behandlar människors roll, ansvar för tekniken och dess påverkan gällande miljöaspekter. 

Kursen examineras via skriftlig individuell examen. En bedömning är att kursen bidrar till att 

utveckla grundläggande förståelse för människors ansvar och miljöaspekter. Kursen bidrar starkt till 

mål 6. 

I kurshandledningen för kursen Grundkurs i projekt- och industriell ekonomi beskrivs att 

studenternas värderingsförmåga utvecklas gällande att kunna förstå betydelsen av att som ingenjör 

kunna genomföra ekonomiska beräkningar och analyser samt betydelsen av att kunna leda projekt 

och företag. Kursen genomförs i form av föreläsningar och ett självständigt projektarbete som 

behandlar praktiska ekonomistyrningsfrågor. I kursplanen beskrivs att projektarbetet har som syfte 

att undersöka hur och på vilket sätt ett specifikt företag använder sig av styrmedel i sin vardag. 

Kursen examineras genom muntlig och skriftlig presentation av projektarbetet samt en skriftlig 

individuell tentamen. En bedömning är att kursen bidrar till att utveckla grundläggande förståelse 

för ekonomiska aspekter. 

I kursen Digitala fabriker, även nämnd under examensmål 5, studeras olika verktyg för 

produktionsnära simulering med ergonomiska tillämpningar. Kursen ger också praktisk erfarenhet 

om vilket stöd denna typ av verktyg kan ge vid projektering av manuella och robotbaserade 

produktionsceller. Ett viktigt område är ergonomi och ergonomisk simulering utifrån människans 

behov och förutsättningar och utifrån samhällets behov av hållbar utveckling. Kursen examineras 

via individuella inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter, praktikfall samt projektarbete. En 

bedömning är att kursens innehåll samt dess examinering bidrar starkt till att utveckla studenternas 

värderingsförmåga avseende arbetsmiljöaspekter, sociala aspekter, teknikens möjligheter och 

begränsningar samt människors ansvar för dess nyttjande. 

31

Kurserna Avancerad datorstödd konstruktion, Diskret händelsestyrd simulering av 

produktionssystem, Finita elementmetoden för mekanisk analys samt 

Strömningsmekanikens beräkningsmetoder är alla kurser som handlar om modellering och 

simulering av olika förlopp. Vid teoriföreläsningar visas/diskuteras exempel och problem från 

industrin, grundläggande problemställningar samt möjligheter med tekniken idag (teknikfronten). 

Gemensamt för dessa kurser är simulering av olika förlopp t.ex. olika tillverkningsmetoder, 

fysikaliska fenomen, flöden etc. Bygga virtuella miljöer och analysera förlopp ger stora möjligheter 

till att både förstå och optimera dessa. Man kan spara både tid och pengar på att använda 

simuleringar i olika sammanhang. En viktig aspekt när det gäller modellering och simulering är att 

man validerar sina modeller mot verkliga fall. Dessa problem belyses i de projektuppgifter samt 

laborationer som finns i samtliga kurser. Exempelvis att man jämför numeriska resultat med 

experimentella eller analytiska resultat för att avgöra modellens grad av relevans. Det är också 

viktigt att man arbetar fram ett ingenjörsmässigt förhållningssätt till de resultat som erhålls för att 

gallra de resultat som saknar relevans. Examination sker via individuella inlämningsuppgifter, 

konstruktionsuppgifter med projektrapport samt individuell skriftlig tentamen. En bedömning är att 

kursernas innehåll samt dess examinering bidrar starkt till att utveckla studenternas värderingsförmåga 

för teknikens möjligheter och begränsningar samt människors ansvar för dess nyttjande. 

Exempel på individuell inlämningsuppgift i Finita elementmetoden för mekanisk analys 

Write a paper (memo) regarding linear FEM. Describe the main steps in a linear FE-analysis (what 

is included, what are the basic assumptions in the theory etc.), the advantages and limitations of 

linear FEA and also discuss the areas of application. Try to see the task from an engineering point 

of view. 

I inriktningarnas huvudkurser Sirius – Kreativ produktutveckling, Integrerad 

produktionsutveckling och Mekanikens tillämpningar ligger ett stort fokus på att ge 

studenterna insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors 

ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och 

arbetsmiljöaspekter. Alla dessa kurser ligger nära en verklig arbetssituation som en civilingenjör 

inom Maskinteknik kan ha eftersom kurserna ges tillsammans med företag. Dessutom arbetar 

studenterna med komplexa frågeställningar som kräver ett helhetstänk där teknikens möjligheter 

och begränsningar blir tydliga. Projekten har även en budget som måste hållas, även lagar och 

regler för miljö och arbetsmiljö måste respekteras och bibehållas. En bedömning är att kursernas 

innehåll samt dess examinering bidrar starkt till examensmål 6. 

Examensarbete: Det är viktigt att studenten i sitt examensarbete visar insikt i teknikens 

möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, 

inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter. Detta gäller 

speciellt i de metoder som används samt resultat och lösningar som tas fram. 

Slutsats måluppfyllelse: Innehåll och examinering av de exemplifierade kurserna tillsammans 

med examensarbetet bedöms bidra till uppfyllande av examensmål 6 i mycket hög grad. En samlad 

analys och bedömning av programmets kurser, dess innehåll, genomförande samt examinering är 

att examensmålen uppfylls både på grundläggande och på avancerad nivå, se målmatrisen i Tabell 1. 

32

Del 2 - Förutsättningar 

Lärarkompetens och lärarkapacitet 

Den tillgängliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten bedöms genomgående vara god eller 

mycket god för samtliga ämnesområden som berörs av de obligatoriska kurserna och 

inriktningskurserna på M-programmet. Eftersom det handlar om en utbildning som delvis är på 

avancerad nivå (år 4-5), är det av vikt att det finns disputerade examinatorer med 

Docentkompetens. Detta uppfylls väl på M-programmet vid LTU. Majoriteten av lärare är även 

aktiva forskare vilket stärker möjligheten till kopplingar mellan grundutbildning och forskning. De 

fåtal lärare som inte är disputerade, är i de flesta fall adjunkter med licentiatexamen, lång erfarenhet 

av undervisning och hög pedagogisk kompetens. Utöver de LTU-anställda lärare som tas upp i 

nedanstående lärartabell, deltar i många kurser även gästföreläsare från exempelvis näringsliv, för att 

förstärka arbetslivsanknytning och visa studenterna praktiska tillämpningar. 

Lärarkompetens och lärarkapacitet finns sammanställd i förenklad tabellform sist i detta dokument. 

Antal helårsstudenter 

Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik vid LTU har 210 helårsstudenter HT 2012. Fördelningen 

är relativt jämn över årskullarna, med 35-55 studenter per årskull. Andelen kvinnliga studenter är 

cirka 13%. 

Samverkan med arbetsliv och samhälle 

En bra kontakt med arbetslivet, industri, andra lärosäten och samhälle är viktigt för att få kvalitén 

på utbildningen, och att studenterna utbildas att möta de krav som ställs på en modern 

civilingenjör. Inom civilingenjörsprogrammen för Maskinteknik finns det en lång tradition av att 

samarbeta. Varje år träffas utbildningsansvariga för civilingenjörsprogrammen för Maskinteknik för 

en årlig M-konferens på de olika lärosätena i Sverige eller i samband med studiebesök utomlands 

vid olika universitet. Där presenterar vi våra program för varandra, diskuterar utmaningar och 

förändringar inom programmen både lokalt och nationellt. Programgruppen för Maskinteknik vid 

Luleå tekniska universitet var 2012 värdar för konferensen. Genom hela utbildningen används 

representanter från olika företag och organisationer i kurser. Det anordnas studiebesök och alumner 

kommer och berättar om sin karriär för M-studenter redan första läsperioden i årskurs 1. På så sätt 

ges en inblick i vilka kunskaper som krävs för att kunna få ett bra arbete, och studenterna motiveras 

på ett högst påtagligt sätt. De flesta lärarna som ger kurser för M-programmet arbetar dessutom som 

forskare i mer eller mindre industrinära projekt. Under de sista åren involveras M-studenterna i 

industrinära projekt t.ex. Siriusprojekten som varit och är en stor framgång. I dessa projekt arbetar 

studenterna i skarpa projekt i olika företag t.ex. Volvo, Sandvik, Bosch, Gestamp Hardtech etc. 

Här får de en unik träning att jobba som färdiga civilingenjörer ute i industrin. Ett viktigt bidrag 

för kopplingen mellan industri och akademi är de Adjungerade professorerna som finns på 

Institutionen. De bidrar i undervisningen med att hålla utbildningen modern och aktuell. Ofta är 

de drivande i att realisera goda projekt och projektuppgifter till kurserna. 

33

Del 3 - Andra förhållanden 

Studenternas självständiga arbeten 

Det självständiga arbetet (examensarbetet) på civilingenjörsprogrammet Maskinteknik (M) vid LTU 

omfattar 30 hp. Studenterna skriver sina examensarbeten så gott som uteslutande under 

utbildningens sista termin, d.v.s. termin 10 i åk 5. För att få påbörja examensarbetet ska studenten 

ha avklarat minst 240 hp av kursfordringarna där högst 15 hp får saknas från bas- och kärnkurser. 

Av avklarade kurser ska minst 30 hp vara på avancerad nivå. Utsedd examinator avgör om 

studenten har den fördjupning som krävs för det föreslagna examensarbetet (formellt inrättad 

behörighetsregel från och med VT 2013). 

Studenterna får skriva examensarbetet individuellt eller i par. Fördelen med individuella 

examensarbeten är bl.a. att studenterna tränas på att utföra projekt och vetenskapligt arbete på egen 

hand, samt att examinationen på individnivå underlättas. Fördelen med parvisa examensarbeten är 

bl.a. att studenterna tränar på samarbete, samt att den generella nivån på examensarbetet i regel blir 

högre, i vart fall gällande omfattningen av arbetet (djup och bredd). Ungefär hälften av 

examensarbetena under ett normalår genomförs individuellt och den andra hälften parvis. 

Examensarbetet har vanligtvis ett fokus på någon av de tre inriktningarna (tillika 

examensinriktningarna) Konstruktion, Produktion eller Teknisk Mekanik, ibland förekommer det 

även examensarbeten i gränslandet mellan två områden, inte minst när två studenter från olika 

examensinriktningar skriver ett gemensamt examensarbete. Det förekommer också i sällsynta fall att 

en M-student skriver sitt examensarbete tillsammans med en student från ett annat 

civilingenjörsprogram, exempelvis Teknisk design. Kursens övergripande mål är att studenten skall 

öva, utveckla och visa färdigheter i att tillämpa teori och metod för att lösa ostrukturerade problem 

med relevans för en yrkesverksamhet som civilingenjör Maskinteknik. För mer detaljerad 

information hänvisas kursplan. 

Institutionen tillhandahåller aktiv handledning under två terminer från kursstart. I de fall där 

examensarbetet utförs av två studenter skall detta synas i rapportens omfång och djup. Individuell 

examinator utses av kursgivande institution. 

Så gott som alla examensarbeten på M-programmet genomförs i samverkan med ett eller flera 

företag, där studenterna betraktar företagen som uppdragsgivare och/eller fallstudieföretag för sin 

undersökning. I sällsynta fall är den aktuella organisationen inte ett företag, utan exempelvis en 

myndighet eller annan icke vinstdrivande organisation. I de flesta fall presenterar studenterna i 

slutet av projektet sina resultat och slutsatser även för en grupp nyckelpersoner vid fallföretagen. 

Examensarbetet skrivs antingen på engelska eller på svenska. Om svenska är huvudspråk, ska det 

alltid finnas med ett ”Abstract”, det vill säga en engelsk översättning av den svenska 

sammanfattningen. Som regel publiceras en elektronisk version av examensarbetsrapporten 

offentligt på LTU-bibliotekets hemsida, i vissa fall förekommer en överenskommelse mellan 

uppdragsgivande företag att sekretessbelägga rapporten, om exempelvis alltför mycket 

företagsintern, konfidentiell information finns i rapporten, som inte på något enkelt sätt kan 

”tvättas” till en offentlig version. Examinator och handledare ställer lika höga examinationskrav på 

konfidentiella rapporter som på offentliga. 

34

Lärarkompetens och lärarkapacitet 

LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET 

Eventuella generella kommentarer 

Akademisk titel/ 

akademisk examen 

(professor, docent, 

doktor, licentiat, 

master, magister) 

Anställningens 

inriktning 

Profession 

skompetens 

Anställningens 

omfattning 

vid 

lärosätet 

(% av 

heltid) 

Undervisning 

grundnivå 

(kandidat) 

inom 

huvudområdet 

(% 

av heltid) 

35 

Undervisnin 

g avancerad 

nivå 

(magister 

och/eller 

master) 

inom huvudområdet 

(% av heltid) 

Tid för 

forskning 

vid 

lärosätet 

(% av 

heltid) 

Namn Kommentar 

Professor Hållfasthetslära 100 % 5 % 5 % 70 % Mats Oldenburg Ämnesföreträdare 

20% 

Professor Hållfasthetslära 100 % 0 % 13 % 67 % Hans-Åke Häggblad Avdelningschef, 

10% Utbildningsledare 

10% 

Docent Hållfasthetslära 100 % 15 % 4 % 

81 % Karl-Gustav Sundin 

Professor Hållfasthetslära 100 % 6 % 16 % 78 % Jan-Olov Aidanpää 

Biträdande 

professor 

Hållfasthetslära 100 % 0 % 7 % 73 % Pär Jonsén Utbildningsledare 25%

Doktor Hållfasthetslära 100 % 9% 0% 91% Göran Lindkvist 

Professor Materialmekanik 

Docent Materialmekanik 

Doktor Materialmekanik 

100 % 10 % 10 % 60% Lars-Erik Lindgren Ämnesföreträdare 

20% 

100 % 7 % 16 % 77% Ales Svoboda 

100 % 17% 0% 83% Andreas Lundbäck 

Docent Materialteknik 100% 30% 0% 15% Marta-Lena Antti Ämnesansvarig 10% 

Fakultetsnämnd 10% 

Ansvarig för forskarskola 

35% 

Univ. adjunkt Materialteknik 100 % 35% 20% 30 % Esa Vuorinen Akademisk studievägledare 

15% 

Professor Polymerteknik 100% 65% 0% 15% Janis Varna Ämnesföreträdare 

20% 

Professor Polymerteknik 75 % 0% 30% 45% Roberts Joffe 

Docent Polymerteknik 100% 18% 2% 10% Lennart Wallström Avdelningschef 40% 

Utb.ledare 30% 

Doktor Polymerteknik 50% 6% 9% 35% Erik Marklund 

Doktor Polymerteknik 100% 0% 8% 92% Andrejs Pupurs Disp. 2012-09-21 

50 % anställning from 

36

Professor Trä/Bionano- 

kompositer 

Bitr. professor Trä/Bionano- 

kompositer 

37 

2012-10-01 

100% 0% 20% 60% Kristiina Oksman Ämnesföreträdare 

20% 

100% 5% 5% 90% Aji Matthew 

Professor Fysik 100% 50% 20% 30% Alexander Soldatov 

Docent Fysik 100 % 50% 0% 0% Nils Almqvist Utbildningsledare 50% 

Professor Maskinelement 100% 0% 12% 58% Roland Larsson Ledamot i 

fakultetsnämnden 10%, 

Ämnes-ansvarig 10% 

Avdelningschef 10% 

Professor Maskinelement 100% 0% 2% 3% Erik Höglund Prorektor 90% 

Ämnesföreträdare 

5% 

Professor Maskinelement 100% 0% 20% 70% Braham Prakash Koordinator Tribolab 

10% 

Biträdande 

professor 

Maskinelement 100% 15% 5% 60% Nazanin Emami Utbildningsledare Tribos, 

Erasmus Mundus Master 

20% 

Doktor Maskinelement 100% 5% 25% 50% Jens Hardell Fo-koordinator Centrum 

för Högpresterande stål 

10%, Koordinator

Biträdande 

professor 

Biträdande 

professor 

38 

industriuppdrag Tribolab 

10% 

Maskinelement 100% 20% 15% 55% Pär Marklund Rekryteringsansvarig 

10% 

Maskinelement 100% 10% 15% 65% Andreas Almqvist Koordinator Yprogrammet 

10% 

Doktor Maskinelement 50% 20% 10% 20% Anders Pettersson Anställd 50% på Volvo 

CE 

Teknologie 

magister 

Maskinelement Lärarexa 

men 

Professor Produktions- 

utveckling/Laser 

Master Produktions- 


Licentiat Produktions- 


Doktor Produktions- 


Produktions- 


Professor Datorstödd 

maskinkonstrukti 

20% 20% 0% 0% Sven Nygård 80% Facklig ordförande 

100% 5% 5% 70% Alexander Kaplan Ämnesföreträdare 

20% 

100 % 26% 9% 65% Greger Wiklund 

100 % 19% 0% 81% Hans Engström 

100% 25% 20% 55% Torbjörn Ilar 

100% 8% 2% 0% Tore Silver Laboratorieansvar90% 

100% 0% 8% 72% Lennart Karlsson Ämnesföreträdare

Docent Datorstödd 


on 

Docent Datorstödd 


on 

Doktor Datorstödd 


on 



on 



on 



on 

on 20% 

100% 7% 3% 10% Mats Näsström Huvudansvarig 

utbildningsledare & stf. 

Prefekt 75% 

39 

Bitr. föreståndare 

VINNEXC 

Fastelaboratoriet 5% 

100% 13% 6% 6% Magnus Karlberg Föreståndare VINNEXC 

Fastelaboratoriet 65% 

100% 24% 0% 76% Ove Isaksson 

Avdelningschef 10% 

75% 5% 16% 44% Peter Jeppsson Utbildningsledare 

10% 

100% 0% 8% 92% Magnus Löfstrand 

100% 0% 8% 92% John Lindström

Doktor Experimentell 

mekanik 

100% 48% 0% 52% Erik Olsson 

Professor Strömningslära 100% 10% 30% 40% Michel Cervantes Administration 20% 


mekanik 

75% 33% 

40 

11% 31% Per Gren 

Professor Strömningslära 3% 0% 2% 1% Håkan Gustavsson 

Professor Strömningslära 100% 5% 17% 48% Staffan Lundström Avdelningschef 10% 

Ämnesföreträdare 20% 

Docent Strömningslära 100% 10% 20% 30% Lars-Göran 

Westerberg 

Utbildningsledare 40% 

Professor Strömningslära 100% 10% 47% 38% Hans Åkerstedt Administration 5% 

Professor Experimentell 

mekanik 

100 % 15% 20% 45% Mikael Sjödahl Ämnesföreträdare 

20 % 

Doktor Strömningslära 100% 80% 10% 0% Marie Finnström Utbildningsadministration 

10 % 

Doktor Strömningslära 100 % 10 % 8 % 77% Gunnar Hellström Institutionstjänstgöring 

cirka 5 % 


mekanik 

100% 15% 0% 85% Johan Casselgren

Doktor Strömningslära 100% 3% 0% 82% Anna-Lena Ljung Administration 15% 


mekanik 

100% 26% 2% 0% Henrik Lycksam Laboratorietjänst 72% 

Professor Matematik 100 % 20% 0% 30% Peter Wall Ämnesföreträdare 

20%, Avdelningschef 

10%,fakultetsnämnd 10%, 

diktorander(Sida)10% 

Professor Matematik 100 % 96,5 % 3,5 % 0 % Norbert Euler 

Professor Matematik 100 % 91,5% 8,5 % 

Professor Tekniskvetenskapliga 

beräkningar 

Professor Tekniskvetenskapliga 

beräkningar 

41 

0% Lech Maligranda 

50% 50% Sven Öberg 

100 % 59 % 11 % 10 % Inge Söderkvist Ämnesansvar 10% 

Underv. Doktorandkurser 

10% 

Docent Matematik 100 % 100 % 0 % 0% Marianna Euler 

Docent Matematik 100 % 90 % 0 % 0 % Thomas Strömberg Utbildningsledare 10% 

Docent Matematik 100% 41% 9% 0% Lars Bergström Utbildningsledare 50% 

Doktor Matematik 100% 100% 0% 0% Stefan Ericsson

Doktor Matematik 100% 100% 0% 0% Mikael Stenlund 

Doktor Matematik 100% 100% 0% 0% Lennart Karlberg 

Doktor Tekniskvetenskapliga 

beräkningar 

100% 100% 0% 0% Ove Edlund 

Doktor Matematik 100% 100% 0% 0% Johan Byström 

Doktor Matematik 100% 25% 0% 75% John Fabricius 


beräkningar 

Doktor Matematisk 

statistik 

100% 20% 0% 80% Per Bergström 

100% 95% 0% 0% Adam Jonsson Underv. Doktorandkurser 

5% 

Licentiat Matematik Lärare 100% 75% 0% 0% Staffan Lundberg Datoransvar 15% 

Fackligt 10% 

Magister Matematik Lärare 100% 90% 0% 0% Juha Koivuniemi Utbildningsledare 10% 

Doktor Matematisk 

statistik 


beräkningar 

100% 100% 0% 0% Niklas Grip 

100% 20% 0% 80% Mark Rayson 

42

Professor Energiteknik 100% 0% 16% 54% Marcus Öhman Avdelningschef 10% 

Ämnesföreträdare 20% 

Professor Energiteknik 100% 6% 16% 78% Jan Dahl 

Bitr. professor Energiteknik 100% 39% 21% 15% Lars Westerlund Utbildningsledare 25% 

Doktor Energiteknik 100% 20% 4% 76% Joakim Lundgren 

Adj. Professor Energiteknik 60% 0% 11% 49% Carl-Eric Grip 

Doktor Energiteknik 100% 82% 6% 12% Erik Elfgren 

Professor Energiteknik 100% 11% 2% 87% Andrea Toffolo 

Doktor Energiteknik 100% 0% 21% 79% Kentaro Umeki 

Bitr. professor Energiteknik 100% 0% 17% 83% Xiaoyan Ji 

43

Luleå tekniska universitet Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?