Grönska - Lunds Tekniska Högskola

SAMMANFATTNING
I det forskningsprojekt, som här redovisas, har vi försökt kartlägga
hur äldre människor i Lund själva upplever och värderar sin
utemiljö. Hur mycket vistas man utomhus, när och varför? Vad är bra
i utemiljön, och vad skulle kunna bli bättre? Utevistelse har av
flera skäl påståtts ha en positiv inverkan på hälsan. Vi har inventerat
litteraturen på området och försökt utreda de bäst dokumenterade
hälsoeffekterna. Vi har försökt att ytterligare belysa hälsoaspekten
i våra egna undersökningar. Rapporten omfattar också en
jämförelse mellan utevistelse i Sverige och i Turkiet. Dessa
resultat baseras på en av våra tidigare studier som replikerats i
Turkiet.
Projektets övergripande frågeställning gällde utemiljöns betydelse
för den åldrande människan. Utemiljön måste ge möjlighet både till
aktivering och kontroll, annars kommer den inte att upplevas som
trivsam. Aktivering förutsätter en viss grad av variation, en rikedom
i detalj såväl som i helhet. Kontroll, å andra sidan, innebär
att individen upplever ett igenkännande och därigenom kan skapa sig
en överblick, men också att hon tillåts välja eller påverka miljön
efter sina egna behov. För äldre människor innebär kontroll också
att de kan klara sig själva ute i miljön, och att de vågar gå ut
utan att känna rädsla.
Med hjälp av en teoretisk modell har det varit möjligt att dela upp
problemområdet i mer specifika frågeställningar. Vilka krav har
äldre människor på en bra utemiljö? Hur är de äldres attityd till
utevistelse, hälsa och preventiv egenvård? Vilken betydelse har den
fysiska miljön för kvarboendet? Hur kan ensamhet och isolering motverkas
och de äldres egna resurser bättre tillvaratas? Vad betyder
barndomsupplevelser och traditioner för utevistelsen på äldre dar?
Hur påverkas utevistelsen av årstid och tillgång till grönska?
Finns det behov av trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljön?
Resultaten ger besked om vilka platser de äldre brukar besöka och
vilka aktiviteter de ägnar sig åt utomhus. Vi har också försökt
belysa hur de äldres pe'rsonliga förutsättningar och deras sociala
situation påverkar utevistelsen, liksom hur åldrandet och klimatet
inverkar. Det finns ett klart samband mellan äldre människors utevistelse
och deras hälsa. Vid hög ålder blir allt fler människor
ensamma och isolerade i sina bostäder. Ohälsa och rörelsehinder gör
att många har svårt att gå ut. Detta förstärks av rädsla och bristande
motivation. Det finns en stor grupp äldre som har svårt att
ta sig ut. Denna grupp uppehåller sig helst i närheten av den egna
bostaden. Parker och andra gröna andningshål i stadsbebyggelsen
spelar härvidlag en mycket viktig roll. Resultaten av undersökningen
belyser hur stadsmiljön kan utformas för att bättre
tillgodose äldre människors behov av utevistelse.
7