Grönska - Lunds Tekniska Högskola

78
så att gott minne och hälsa följs åt? Vi vet ju att de friskaste
är mer utomhus.
Flera forskare har antagit att barndomsmiljön är av stor betydelse
senare i livet, och detta skulle särskilt gälla den tid man i
sin barndorn tillbringat utomhus (Cooper Marcus, 1978; Proshansky
& Fabian, 1987; Sebba, 1991). Men det finns inte mycket forskning
som underbygger ett sådant antagande.
Uppväxtmiljöns inverkan är också delvis svårtolkad. Att de som
växt upp i storstaden på gamla dar var minst utomhus är kanske
inte så märkligt. storstaden lockar inte till utevistelse. Då är
det svårare att förstå, varför det inte var de som vuxit upp på
landsbygden, utan de från småstaden, som var mest utomhus. Kan
det vara så att landsbygdens folk av nödtvång fått nog och inte
värderar utevistelsen lika högt som småstadsbor? Det må vara hur
som helst med detta. slutsatsen blir ändå att barndorn och uppväxt
påverkar utevistelsens omfattning på äldre dar.
Hur påverkas utevistelsen av årstid och tillgång till grönska?
Årstiden är en av de faktorer som påverkar utevistelsen allra
mest. De äldre är ute både vid fler tillfällen och under längre
tid på sommaren än på vintern. Skillnaden utgör i runda tal en
timme per dag. Denna skillnad avspeglar sig också i aktivitetsmönstret
och i vilka platser man besöker. På sommaren ägnar man
sig mer åt trädgårdsskötsel, sol och bad. På vintern går man mer
och handlar, bland annat på torget. På vintern avskräcker klimatet,
på sommaren lockar naturen och grönskan. Av årstiderna
föredrar de äldre också våren och sommaren framför hösten och
vintern.
Tyvärr förbises årstidernas inverkan i planeringen (Glaurnann &
Nord, 1993). Kanske inte i de stora parkerna eller villaträdgårdarna,
men i staden i övrigt. Ralph Erskine sade i en nyligen
publicerad intervju: 'Hus och städer ska öppna sig som blommor
mot vårens och somrnarens sol men också som blommor vända ryggen
mot skuggor och kalla nordanvindar, genom att erbjuda solvärme
och vindskydd på sina terrasser, gårdar och gator' (af Ekenstarn,
1992, sid 8). Liksom så många gånger tidigare har denne klirnatmedvetne
arkitekt satt fingret på något grundläggande och självklart
i nordlig stadsplanering. Det går visserligen inte att helt
planera bort vintern, men genom att orientera och gruppera byggnadskroppar,
plantera växtlighet och anordna vindskydd kan utesäsongen
förlängas både höst och vår, kanske med så mycket som
totalt två månader (Bild 13a & b).